Batteritillverkning för elbilar klimatpåverkan, återvinning och möjligheter att minska miljöpåverkan

Relevanta dokument
Syntesrapport: Klimatnytta med plaståtervinning

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Lagring av el i begagnade bussbatterier i Riksbyggen Brf Viva

Waste is what is left when imagination fails

Visar livscykelanalys entydiga resultat för miljöpåverkan från elfordon?

BATTERIER ÄR EN MILJÖBOV

Lagring av el i begagnade bussbatterier i Riksbyggen Brf Viva

Avfallsplanering Dalarna. Uppföljning 2019

AREsigns - ultralätta ljusskyltar

De vanligaste litiumjonbatterierna

Avloppshantering och miljömålen

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Låt hushållssopor bli en resurs.

Elektronik i var mans hand

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD

LCA Betongstomme vs Trästomme Betongbro vs träbro Fler miljöfördelar Konkreta miljöfördelar av att välja limträ

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö. Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson

Metaller och deras betydelse för produkters klimatavtryck

Utökad kapacitet för e-skrot i Rönnskär Nästan trefaldigar Bolidens kapacitet för återvinning av elektronikskrot

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

LCA Innovation nr 1 Innovation nr 2 Att miljödeklarera en byggnad Miljödeklarerad byggnad Livscykelanalys

Björn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!

EPD, LCA, PCR. Exempel från bergmaterial. Per Murén NCC Industry NCC Sverige AB 1

Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers

Jan-Erik Svensson. Energi och material Institutionen för Kemi och Kemiteknik Chalmers tekniska högskola

RÖNNSKÄR KOKKOL A HARJAVALTA ODDA

LADDAT FÖR ELEKTRIFIERING GÄVLE OLLE JOHANSSON VD, POWER CIRCLE

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Electromobility drivers and technology. En sammanfattning av Magnus Karlström.

Aluminium - den gröna metallen

Insikter från livscykelanalyser

Konstanttryckhållningsdon-BVAP-1 Varmförzinkad stålplåt. BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

TriLi Långlivade litiumelektroder för EV och HEV batterier

Varför Tyréns EPD Byggnad Varuhus Stomme Broar Infrastruktur Utveckling. Varför LCA miljödeklarationer för byggnader?

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

Byggmaterialens klimatpåverkan Mauritz Glaumann Ark Prof. em. Byggnadsanalys

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: Sida 1

Vad kännetecknar ett hållbart material?

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

1. Inledning. 1.1 Om detta dokument. 1.2 Om Fjäråskupan

SANDVIK OM HÅLLBAR PRODUKTION OCH FRAMTIDA MÖJLIGHETER PETRA EINARSSON, VD, SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

PM F Metaller i vattenmossa

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT

EXOcompact Miljövarudeklaration

Skånes energiting / 10 juni Kan eldrift lösa klimatfrågan?

BSKC6 Rostfritt. BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Omställning av busstrafiken till eldrift

Takgenomföring-BRTF Varmförzinkad stålplåt. BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Aktuella frågor om kemikalier inom EU

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme

Klimatklivet - beräkna utsläppsminskning för publika laddningsstationer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

Plasternas roll i samhället 1

Varför återanvända textil?

Kungliga Tekniska Högskolan

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Innehåll. Livscykelanalys - exempel. De olika LCA stegen. De olika LCA stegen

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Industrigruppen Återvunnen Energi

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?

Sammanställning av rapporteringen av elektriska och elektroniska produkter till Naturvårdsverket åren 2008 & 2009 Senast uppdaterad

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

Tanka med el om svenskarnas inställning till elbilar

Capacities of sinks are limited!

Volvo Bils steg i det viktiga hållbarhetsarbetet

Miljödeklaration för ventilationsbatterier

Vill du veta mer? Box 6057, Kungens Kurva

MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA

BIL Sweden. Elbilar/plug-in-hybrider hur många fordon kommer vi ha de närmsta åren!?

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Klimatverktyg. En sammanfattning.

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Det svenska hushållsavfallet

Ljuddämpande ytterväggsgaller-bryl Varmförzinkad stålplåt. BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Company Presentation

Prius miljödeklaration

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Det svenska hushållsavfallet

TOSHIBA OCH MILJÖ. Vårt löfte för en hållbar framtid

BYGGVARUDEKLARATION/ MILJÖDEKLARATION

Åtgärders potential, kostnad och miljöpåverkan. Preliminära resultat för avfallsrådet. David Palm,

Transkript:

Batteritillverkning för elbilar klimatpåverkan, återvinning och möjligheter att minska miljöpåverkan

Bakgrund och syfte Uppdrag från Energimyndigheten och Trafikverket: Totala CO 2 -utsläpp från dagens batteritillverkning. Start 1 december 2016, slut 30 maj 2017. Syfte Att ge en vetenskaplig grund att använda som input till rekommendationer för lagstiftning. Aktuell miljöfråga Batterierna ökar snabbt i kapacitet och därmed krävs större mängd aktivt material i batteriet. Hur ändras koldioxidutsläppen? Medförfattare Mia Romare Omfattning: 600 ksek Metastudie för besvarande av frågor Workshop i februari för expertkonsultation, förankring av arbetet. Sveriges ledande aktörer deltog.

150-200 kg CO 2 /kwh batteri

Reflektion Eldrift har utvecklingspotential. Fossildrift kan inte bli koldioxidfri.

Frågor att besvara Omfattning: 3 vanligaste kemierna nu och inom 10 år Vanligast Litium Nickel, Mangan, Kobolt (NMC)

Många LCA-studier.men. Grönt=där primärdata tagits fram Publicerad med tillstånd av Peters et al (2017)

Totala CO2-utsläpp/kWh. Stor NMC=Litium Nickel Mangan Cobolt LMO=Litium Mangan Oxid LFP=LitiumJärn Fosfat

CO 2 per steg kg CO 2 -eq/kwh Komponent Gruvdrift och förädling Tillverkning av batterimaterial inklusive steg 1 Anod 2-11 7-25 Katod 7-18 13-20 (90 ) Electrolyt 4 4-13 Separator <0,5 Approx. 1 Cellförpackning Approx. 1 <0,1 Batteriboxen 4-13 10-25 Kylning 0-3 2-6 Battery management system <1 4-30 Sammansättning Återvinning Mest el, alltså stor skillnad mellan länder p g a olika elmix Total 18-50 48-121 (216) 20-110 Pyro: 15 Hydro: -12 Troligast värde 60-70 70-110 15

Data varierar CO2/kg Exempel 253kg, 26,6 kwh batteri Råmaterial GREET 2016 Ecoinvent version 3.1 thinkstep GaBi ts 2016 kg material /batteri kg CO 2 eq./batt kg CO 2 /kwh Grafit Nickel 4.4 (syntetisk) 5.25 (44% återvunnen) 1-2 (China battery grade) 24 24-105 1-4 10 (global) 14 75-143 3-5 Kobolt 1.45 a) 9-10 (global) 14 21-144 1-5 Aluminium återvunnen 0.7 47 13 0,5 Aluminium primär 8 (tysk) 47 149 6

Svårt jämföra studier p g a nomenklatur Studie 1 Studie 2 Studie 3 Studie 4 Studie 5 %av Vikt% %av CO2 Vikt% CO2 Katodpasta 22.8% 23% 23.2% 50% Katod aktivt material Vikt% %av CO2 Vikt% %av CO2 Vikt% %av CO2 22.0% 42% 23- Total katod 50% 45% Anodpasta 9.9% 9% 9.4% 11% Grafit 25.0% 4% Total anod 9-19% 8% Cellelektroder/" collectors" 40.0% 38%

Hur ändras CO 2 -utsläpp när batteriernas kapacitet ökar? Baserat på en studie och kunskapen om att cellproduktionen är elkrävande. (ökar linjärt med ökad kapacitet med dagens kemi): CO 2 -utsläpp ökar nästan linjärt.

Återvinning Drivkraft: inte främst CO 2 utan resursknapphet Lagkrav i Europa : ELV, 85% av bilen ska materialåtervinnas eller återanvändas batteridirektivet. (50% ska återvinnas, klaras om man återvinner endast kringutrustning, inte cellerna) Under revision Varför återvinns så lite? Dyrt, få batterier än så länge,

Återvinning Vad återvinns om det återvinns och hur Elektroniken för sig. Höljet för sig Materialet i cellerna: Koppar, kobolt, nickel. Återvinns tyvärr i elementär form Dagens teknik: pyrometallurgisk med efterföljande lakning (CO2-utsläpp) Framtid: Hydrometallurgisk för fler elementära material Mekanisk för att ta tillbaka processade material (=bäst)

Ett andra liv second life På gång men ingen reguljär marknad än. Det är troligtvis mer på gång än vad vi bedömde i rapporten. Flera försök t ex lagra energi för byggnader Flera drivkrafter Dela på miljöpåverkan och på återvinningskostnad. Batteriet byts ut när ca 80% av kapaciteten är kvar Men Knöligt att mäta hälsan på batteriet Ansvarsfrågan

Slutsatser från studien Totalen ligger på ca 150-200 kg CO 2 /kwh varav ca 50% kommer från cell- och batterisammansättning i den typiska batterifabriken som har stor andel kol i sin el. Finns stor potential att minska CO 2 -utsläpp från batteriproduktion ganska lätt om det inte redan skett! CO 2 utsläpp från produktionen ökar nästan linjärt med ökande kapacitet - Använd inte större batterier än nödvändigt, Återvinning : väldigt viktigt att det kommer igång och förbättras