AVANCERAD FLYGNING MED SEGELFLYGPLAN. Henrik Svensson

Relevanta dokument
Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen

Några myter.. Som ska avfärdas

Segelflyghandboken Datum

Svängprestanda & styrning

Janus Ce. Teknisk kurs

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat Kunskapskrav i Flyglära

Grundläggande aerodynamik, del 2

Aerodynamik - översikt

Aerodynamik eller Flygningens grundprinciper. Ivan Hedin

Flygningens grundprinciper, flygplan (Principles of flight, aeroplane)

MODELLFLYGMÄRKEN- Brons, Silver och Guld

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 8. Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat Utbildning på motorseglare Kunskapskrav i Flyglära

Instrumentflygning -Att kunna flyga utan yttre ögonmärke. Beskrivning av IMC-kurs. Sammanställt av Henrik Svensson Segelflyget

Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P

Grundläggande aerodynamik, del 3

Statistik Segelflyget

Två typer av stabilitet: statisk och dynamisk

Haverier och störningar 2007

MODELLFLYGMÄRKEN- Brons, Silver och Guld MODELLFLYGMÄRKEN- Brons, Silver och Guld. SMFF:s Modellflygmärken- Brons, Silver och Guld TIPSET

6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt

Aerodynamik. Swedish Paragliding Event november Ori Levin. Monarca Cup, Mexico, foto Ori Levin

till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot

Inledning. Henrik Svensson Segelflyginspektör

Hur trimmar jag mitt aerobaticplan för bästa prestanda?

STALLTIPS. Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget. H50P är en del av ett omfattande flygsäkerhetssamarbete

Teori för vinschbehörighet

BRUKSANVISNING. VIKTIGT! En radiostyrd modell! INTE EN LEKSAK! Data: Spännvidd: 2000mm Längd: 1100mm

Above All Sukhoi m DC Version 1.0. Instruktionsmanual Sukhoi 31

Grundläggande aerodynamik, del 6

Grundläggande aerodynamik, del 5

Cessna 480. Fabriksbyggt R/C flygplan komplett med 4-kanals radioanlägning. Spännvidd: 1130mm Längd: 780mm Vingarea: 23,5dm 2 Flygvikt: 700g

Grundläggande aerodynamik

Aerodynamik - Prestanda

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Utbildningsplan för segelflygcertifikat begränsat till motorsegelflygplan (TMG)

Flygplan Av: Mathilda & Leona

Rapport RL 2009:22. Olycka med flygplanet OY-FEY i Särslöv Staffanstorp, Skåne län, den 17 maj 2008

F3C HELIKOPTER SPORT PROGRAM (Ny manöver 2 ersätter tidigare, fr.o.m. 2001)

Haverier och störningar. Icke godkänt! Henrik Svensson Segelflyginspektör

Olycka med segelflygplanet SE-UEG på Landskrona flygplats, M län, den 15/ SHK Dnr L-08/07

SMFF:s flygskola för R/C motorflyg. Thomas Rasmuson Malmö Radioflygsällskap

Teorikurs för. Bogserbehörighet

Bygginstruktion Extra EPP

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06

SMFF:s certifikatprov för motormodeller Flygprovet augusti 2004

Sträckflygteori. Västerås Segelflygklubb

ASK 21 över Uppsala Foto: F Ödén

Informationskväll Segelflyg - Introduktion

Ejection system, Konceptuell design

Olycka med segelflygplanet SE-TPZ i Hov, Herrljunga Kommun, O län, den 9/ SHK Dnr L-20/07

Rapport RL 2003:12. Olycka med segelflygplanet SE-UMS på Falköping/Ålleberg flygplats, O län den 18 maj 2002

FLYGUTPROVNINGSPROTOKOLL inkl. REDOVISNING AV GENOMFÖRT HÖGFARTSPROV

Slutrapport RL 2013:08

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UNG i Fivlered, O län, den 7/ SHK Dnr L-18/07

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 5. Utbildningsplan till segelflygcertifikat

6.12 Räckvidd och uthållighet

Bygginstruktion Extra 300 EPP 830mm

Rapport RL 2006:22. Olycka med flygplanet SE-KVE vid Varberg/Getteröns flygplats, N län, den 16 augusti 2006

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/ SHK Dnr L-01/07

LÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN NOGGRANT INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA DIN NYA MODELL!

ISSN Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008

E F K. Segelflyg. - en sport som passar alla ESKILSTUNA FLYGKLUBB

Marknaden. Nu när tusentals gamla sportflygplan skall bytas ut finns det möjligheter att ta stora marknadsandelar.

Rapport C 1998:1 Olycka med segelflygplanet SE-TNY den 12 juli km väster om Hemavans flygplats, AC län L-44/97

Observera att denna drifthandbok EJ ersätter att läsa flyghandboken.

Sollfahrtteori. Historik, teori och praktiska råd. DFS Reiher. Robert Danewid

Snabbguide för WFLY WFT07

Slutrapport RL 2013:18

Slutrapport RL 2013:05

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Sträckflygning och tävlingsflygning

Elseglare med T-stabilisator

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UTK på Johanisbergs Flygplats, Västerås, U län, den 26/ SHK Dnr L-24/07

SOP. Standard Operation Procedurs SE-UXX. Taifun E17 S/N 1010

Slutrapport RL 2011:13

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 5. Utbildningsplan för Segelflygcertifikat med Motorsegelflygplan, SLG och Segelflygplan

Termikflygning. Robert Danewid

Bygginstruktion Extra 300 EPP 1.000mm 40

GRUNDLÄGGANDE AERODYNAMIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UOD På Johannisberg flygplats, Västerås, U län, den 20/ SHK Dnr L-16/07

Grattis. till ditt presentkort. på en provutbildning som segelflygpilot i Uppsala Flygklubb. Ventus C över Uppsala, vy mot Arlanda.

Rapport EAA 2006:001

Waco Bruksanvisning. Data: Spännvidd: 990mm Längd: 800mm

Typspecifikation UL-B 32 revision 7, daterad

SLG. Haveriet orsakades av att erforderlig motoreffekt ej. sannolikt berott på en slirande drivrem

OSQAVIA-CLEARANCE ON CONTROLS. DEL 3: Styrsystemets färdigställande

Vingprofiler. Ulf Ringertz. Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid

Typspecifikation UL B-70, daterad Rev

Frågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.

Rätt hantering av gyroplanet både på marken och i luften Detaljer som du kanske inte tänkte på

Transportstyrelsens föreskrifter om segelflygarcertifikat;

Statistik Segelflyget

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 5. Utbildningsplan till segelflygcertifikat. Motorsegelflygplan, SLG, flygstart eller vinschstart

Examinationsmanual Pilot 1

ASK 21 över Uppsala Foto: F Ödén

DHB - Drifthandbok Flik 7

ASK 21 över Uppsala Foto: F Ödén

Inlämningsuppgift 4 NUM131

Flyg säkert 2. Flygsäkerhetsprogram Flyg säkert 2. Nödurstigning/ fallskärm. Attityder/ Beteenden/ Kultur. Provlektioner. Typinflygning.

Statistik Orsaker till underkännande Hur hanterar ni ett underkänt prov? SHK-rekommendationer Kommunikation med TS

Ejection system, Konceptuell design

Simulerat motorstopp blev verkligt Sammanfattning Bakgrund Planering

Transkript:

AVANCERAD FLYGNING MED SEGELFLYGPLAN Henrik Svensson

Innehåll 1. Konstruktionsbestämmelser 2. Driftbegränsningar och konstruktionsbegrepp 3. Hållfasthet 4. Aerodynamik och flyglära 5. Bestämmelser 6. Manöverlära 7. Flygfysiologi och Human Factors 8. Arestisystemet 9. Flygsäkerhet 10.Prov

Driftbegränsningar och konstruktionsbegrepp V A Manöverfart V B Max tillåten fart i turbulent luft V NE Never Exeed Speed V D Design speed V DF V S Demonstrated flight diving speed Lägsta stallfart

Pos G 7 5 3 0-3 -5 Neg G Positiv Stall! Negativ Stall! Konstruktionsbestämmelser Manöverenveloppen -2,65 Överbelastning! 5,3 4 utility V A utility -1,5 Överbelastning! V NE BVS LFS LFSM -Utility -Aerobatic JAR-22 - Utility -Aerobatic OSTIVAR Fladder- Risk! Hast.

Konstruktionsbestämmelser Normal Utility Aerobatic S-faktor Anm. BVS +4-2 G 2,0 T. ex. Bergfalke LFS(M) + 5,3-2,65 G +6,5-4 G 1,5 Vid V A (ASK 21) LFS(M) +4-1,5 G + 5,3-3 G 1,5 Vid V D (V NE ) JAR 22 (CS 22) + 7-5 G 1,5 DG 500, 1000 Utility innebär spinn, looping, hjulning, lazy eight och chandelle - om tillverkaren har provat ut och godkänt planet för detta. Manöverenvelop: Upp till V A - Fulla roderutslag, ETT roder i taget. Över V A upp till V NE - max 1/3 roderutslag, ETT roder i taget. Över V A - Håll båda händerna på spaken! V NE = Never Exceed. Överskrid aldrig V NE. Stor fladderrisk!

Driftbegränsningar och konstruktionsbegrepp n max Max tillåten lastfaktor Lastfaktorn n = Lyftkraften Tyngdkraften Brant sväng Skevroderutslag Vindby 2 m/s 3 G + 1 G + 1 G n max x säkerhetsfaktor = brottlastfaktor 5 G

Driftbegränsningar och konstruktionsbegrepp Normal balk Belastningar i form av: Ava balk Tryckbelastning Dragbelastning Skjuvning Vridning (torsion)

Aerodynamik och flyglära Lyftkraften, som vi betecknar L, påverkas av följande parametrar, se även Lyftkraftskoefficienten C L som är beroende av: vingens profilform vingens anfallsvinkel Dynamiska trycket q som är beroende av: strömningshastigheten framför vingen V luftens densitet r d v s q = r * V2/2 Lyftkraften kan tecknas med ekvationen L = C L * q * S eller fullständigare L = C L * r * V 2 * S/2 Vingarean S

Aerodynamik och flyglära Stall = för stor anfallsvinkel Möjligt att stalla flygplanet upp till V A utan överbelastning av flygplanet. Möjligt att flyga i t.ex. 40 km/h ostallad - med låg belastning. Vid hjulning är farten nästan noll, men flygplanet ej stallat. Ett skevroder utslag nedåt på en delvis stallad vinge ökar anfallsvinkeln i vingspetsen vilket förstärker stallen och ger en kraftigare vikning

STALL CL Stall är oberoende av farten. Stall inträffar alltid vid en bestämd anfallsvinkel beroende på profilformen. Gammaldags elak profil anfallsvinkel

CL Gammaldags snällt flygplan Höjdrodret är begränsat så att CL-max ej kan trimmas ut. Vid dynamisk stall kan egenskaperna vara elaka anfallsvinkel

CL Modern snäll profil När stall inträffar är CL konstant. Motståndet ökar dock. anfallsvinkel Don t fall in the stall trap!

CL Rimfrost anfallsvinkel

Lyftkraftskoefficientens beroende av anfallsvinkeln för en osymmetrisk och en symmetrisk vingprofil. Lyftkraften växer med ökande anfallsvinkel intill ett visst värde.

Vindbylast + = En vindby medför ökning av anfallsvinkeln och därmed ökad lyftkraft. Ett segelflygplan skall klara: Vid manöverfart +/- 15 m/s ger ca 5.3 g Vid max fart +/- 7.5 m/s ger ca 4 g OBS! Detta får ej kombineras med G-belastning eller roderutslag.

Överbelastning Finalglidning med utility fpl i max fart - planflykt 1g - upptagning +1g - skevroderutslag +1g - vindby 2 m/s +1g 4 g

Spinn Hamnar man i en fullt utvecklad spinn använder man sig av följande standardmetod 1) Fullt motsatt sidroder - för att stoppa rotationen 2) Kort paus - för att låta sidrodret verka 3) Spaken fram - intill rotationen upphör 4) Neutralt sidroder 5) Gå mjukt ur dykningen - använd eventuellt skevrodren för att ligga rätt på vingarna.

FLYGNING I HÖG FART P.g.a. vingens skränkning kan lyftkraften i vingspetsarna bli negativ vid hög fart då anfallsvinkeln är liten. Ger ett knäckande moment på vingen. Planets inbyggda nossänkande moment ökar med ökande fart. Detta måste motverkas med höjdrodret. Vid överbelastning i höga farter kan stabilisatorn knäckas. Luftbromsar stör bort lyftkraft som måste ersättas med högre anfallsvinkel. Detta ger större belastning på vingspetsarna. I hög fart kan detta innebära överbelastning av vingbalken.

Lyftkraftsfördelning över vingen Normal flygning

Vattenbarlast ökar vikten, men vingarna tar upp den lasten, Dvs. vingbalkmomentet ökar inte! L M mg

Lyftkraftsfördelning över vingen Hög fart

Luftbromsar 1,3 x Vstall 1:7 45 30 Med broms ute Aerobatic IMC Farten får ej gå över Maxfart, VNE Utility

Lyftkraftsfördelning över vingen Utfällda luftbromsar L M=L x a Normal a L M=L x ab Med broms b Ökat balkmoment! 0-3,5 g tillåten belastning med broms

Klaff 0-4 g med klaff/broms ute. Vid 0g ingen lyftkraft och vid max begränsning, är det maxfart med broms.

CL Klaff positiv neutral minus anfallsvinkel

Skevroderutslag ger ökad lyftkraft i vingspetsen, vilket också ökar risken för överbelastning på vingbalken. Fladderrisker vid farter nära VNE. Håll i spaken med båda händerna! Över 2.000 m visar fartmätaren för låg fart. Indikerat VNE måste sänkas. Se flyghandboken.

Fladder Fladder är bland det farligaste som kan hända ett segelflygplan. Följande faktorer ökar risken för fladder; Nedsättning av strukturens styvhet (dåliga reparationer, dolda skador, sprickor etc) Ändringar av massfördelningen i vingen (t ex vattentankar som ligger längre ut mot vingspetsen än avsett) Glapp och ökad elasticitet i rodersystemet Förändringar i rodrens balansering (målning, spackling, reparationer) Flygning på hög höjd Flygning över högsta tillåtna fart. Om man trots allt får fladder; Dämpa spakrörelserna med händer och knän, men ta ej i med mer än 20 kg för då kan styrsystemet gå sönder. Minska farten, eventuellt med trimmen om Du ej kan fånga spaken. När fladdret upphört, kontrollera roderfunktionerna och landa snarast Låt en segeflygtekniker kontrollera flygplanet efter landning.

Belastning + 4 G - 2 G Max 230 km/h

Bestämmelser Piloten och flygplanet Minimiflyghöjd Passagerare Uppvisning

Inre check Yttre check Fastbindningsremmar åtdragna Huv låst Inga andra fpl i närheten Anmäl på radion Luftbromsar låsta G-mätare nollställd Inga lösa delar i kabin Ålleberg ZN påbörjar avancerad flygning, 1500 meter, norr om fältet

Flygfysiologi För hög positiv belastning kan ge tillfällig medvetslöshet. Faktorer som påverkar G-tålighet: Sittställning Fysisk status Förberedd på manövern Växling från negativ till positiv belastning är särskilt farligt på grund av det snabba tryckfallet.

Aresti-symboler För att beskriva och klassificera manövrar vid tävlingar Olika manövrar har olika svårighetsgrad Exempel: Looping: Roll: Inverterat: Hjulning:

Trycklandningar Endast vid Avslutning av program vid utbildning Flyguppvisning Sträckflygutbildning och träning Efter avslutad sträckflygning Skall nå upp till 150 meter i ett normalt landningsvarv Min 50 meter utanför flygfältsyta Min 10 meter över flygfältet Segelflygledare skall vara informerad