Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Relevanta dokument
Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Bilaga A Kravspecifikation

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Bilaga B: Kravspecifikation

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar Förslag till föreskrifter om statsbidrag till allmänna samlingslokaler

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Vision: Ett hälsosamt och energieffektivt inomhusklimat för alla

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Bilaga A Kravspecifikation

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket

Administrativa uppgifter

Remiss av ändringsreglerna, dnr: /2009

Hållbara byggnader och energi

Kostnadsoptimala nivåer. Linda Lagnerö

Enervent ventilation SYSTEM AVSEDDA FÖR ANDRA UTRYMMEN ÄN BOSTÄDER

Bra inomhusluft dygnet runt

Svarsfil till remiss BBR 2013, dnr: /2012

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Lägenhetsventilation i olika driftfall. Jämförelse av FX och FTX system i flerbostadshus

Yttrande över Remiss av Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Yttrande avseende Boverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

Kravspecifikation. Upphandling av värmeåtervinningssystem med FTX i befintliga flerbostadshus

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Från ingång till utgång med bra energival

Arstaängsvägen 19 B Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund

dnr 2740/2017 Svar mailas till Datum Remisslämnare Drottninggatan 33, Stockholm

Henåns skola. Ventilationen och inomhusklimatet. Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company. Historik - framtid

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Energideklarationsrapport

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Föredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.

Remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler

Flexit bostadsventilation

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Projekteringsanvisning

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt. 9:11 Tillämpningsområde

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Fokus på värme och ventilation. Vilka är vi? Planering för kvällen

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

FÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV

Kravspecifikation. Upphandling av värmeåtervinning ur frånluft med värmepump i befintliga flerbostadshus

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Mätning och utvärdering av värmeåtervinningsaggregat i befintliga flerbostadshus September 2015

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

ENERGIDEKLARATION. Hede Hage 24, Stenkullen Lerums kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2003 Energideklarations-ID:

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Flexit bostadsventilation

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt BFS 2011:26 BBR 19. 9:11 Tillämpningsområde. 9:12 Definitioner

Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda

Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet

Brf Utsikten i Rydebäck

Luftbehandling Funktion och underhåll

Bilaga A. Anmälan av byggnadsärenden avgjorda på uppdrag av stadsbyggnadsnämden

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT

Telefon:

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

ENERGIDEKLARATION. Flugmötesvägen 1, Eskilstuna Eskilstuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1981 Energideklarations-ID:

Småhus - ventilation och funktionskontroll

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

ENERGIDEKLARATION. Resliden 12B, Billdal Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID:

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Telefon:

Svensk Ventilations remissvar till Miljöbyggnad

Tekniska anvisningar Energi

Transkript:

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2018-05-11 Remisslämnare Britta Permats Organisation Svensk Ventilation Kontaktperson Britta Permats E-postadress Britta.permats@svenskventilation.se Adress Ringvägen 100, Stockholm Remissvar Avstår Tillstyrker utan kommentar Tillstyrker med kommentar Avstyrker med motivering (sätt kryss i vald ruta) X

Föreskrift 9:2 9:2a Konsekvensutredning (sida) Generellt 6, 1 Bilaga 5 (sida 77) Kommentar/Motivering Vi välkomnar att energikraven skärps. Däremot tycker vi inte att de föreslagna kraven är teknikneutrala. De premiera en bergvärmepumpslösning framför en fjärrvärmelösning för uppvärmning vilket vi anser är olyckligt. Med tanke på att småhusen står för hela 40 % av energin till uppvärmning och varmvatten i Sveriges byggnader (Energimyndighetens energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2018-04-05), så är de föreslagna skärpningarna för småhus alldeles för lindriga. Ert förslag till ändring Val av energislag för uppvärmning måste vara teknikneutralt för att inte snedvrida konkurrensen på installations- och energimarknaden. Skärp kravnivåerna för småhus för att främja ny installationsteknik och systemval som uppfyller kraven på termiskt klimat. Utgångspunkten med kostnadsoptimala kravnivåer bortser från de möjligheter som öppnas med utveckling av ny installationsteknik. Vi ser en risk att sådana regler låser fast branschen i gammal teknik. Exempelvis så utgår förslaget från att småhus med frånluftsvärmepump ska klara de kommande kraven, eftersom man på många platser inte kan använda fjärrvärme eller bergvärme. Men flera tillverkare erbjuder idag mer energieffektiva tekniska lösningar som inte kräver fjärrvärme eller bergvärme. Dessa så kallade från- och tilluftsvärmepumpar bygger på en värmepump som verkar mellan frånluft och tilluft i ett balanserat ventilationssystem. Denna teknik är än så länge ovanlig. Skarpare energikrav på småhus skulle främja volymutvecklingen för dessa produkter, som därigenom skulle bli betydligt billigare.

Dessutom vet vi att kombinationen av frånluftsvärmepump och golvvärme, vilket är relativt vanligt i nybyggda småhus, inte uppfyller kraven på termiskt klimat enligt gällande BBR 6:4. Sådana lösningar har nämligen uteluftöppningar vid fönster eller i yttervägg där kall uteluft strömmar direkt in i sovrum och vardagsrum. Även enklare uteluftsintag bakom radiatorer riskerar att inte uppfylla kraven på termiskt klimat enligt gällande BBR 6:4. Frånluftsventilation i bostäder medför dessutom ytterligare hälsomässiga risker. Uteluftflödena i frånluftsventilerade sovrum och vardagsrum är i balans bara om uteluftöppningarna är rätt injusterade och fönstren är stängda. Exempelvis så medför ett ensamt öppet fönster i föräldrarnas sovrum att uteluftflödet sjunker drastiskt i barnens sovrum om deras fönster samtidigt är stängt. Med detta vanliga brukarbeteende faller intentionen med BBR 6:251 Ventilationsflöde: Ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m² golvarea. Rum ska kunna ha kontinuerlig luftväxling när de används. Dessutom bör uteluftsflödet inte understiga 4 l/s per person i bostäder enligt Folkhälsomyndigheten. Därför bör uteluftflödet inte understiga 8 l/s i sovrum för två personer. Genomförda mätningar i en rapport visar att uteluftflödet i ett sovrum för två personer varierade mellan 2,2 till 6,2 l/s för provade driftfall med FX-system (frånluftsvärmepump). Se rapporten Jämförelse av FX- och FTXsystem för ventilation av flerbostadshus. http://www.svenskventilation.se/publikation/jamforelse-av-fx-ochftx-system-for-ventilation-av-flerbostadshus/. Jämförelsen bygger

visserligen på mätningar i flerbostadshus, men problem med förändrade uteluftflöden och koldioxidhalter gäller även småhus. Enligt en förstudie daterad december 2017 så är kunskapen och sambanden mellan olika typer av ventilation låg hos svenska småhustillverkare. I våra nordiska grannländer Danmark, Finland och Norge är kunskapen inom detta område större hos småhustillverkare, projektörer och installatörer. Där är också användningen av FTX-ventilation väsentligt mer utbredd i nya småhus och är i princip standard i alla nya småhus. För val av ventilationssystem i småhus är den huvudsakliga drivkraften de skärpta nationella byggreglernas krav på energieffektivitet. Enligt förstudien nämns även att krav på termisk komfort drivit på denna utveckling i grannländerna. Boverkets lindriga skärpning för småhus kommer inte att främja den tekniska utvecklingen och kunskapsutvecklingen om ventilationslösningar och inomhusklimat hos bland annat svenska småhustillverkare. 9:2 Generellt En sund konkurrens på marknaden förutsätter att tillsynen av att energikraven uppfylls förbättras. Utred tillsynsprocessen och se till att primärenergital och installerad eleffekt kontrolleras och verifieras. Var tydlig med vilka sanktioner som väntar om energikraven inte uppfylls.

9:2 81 Energiberäkningarna för ett flerbostadshus med bergvärme respektive fjärrvärme redovisar att den kostnadsoptimala nivån är 58kWh/m² för bergvärme och 78 kwh/m² för fjärrvärme. Detta visar att det inte blir teknikneutralt mellan de två energislagen. 9:2 9:2a 9:2 9:2b 22 Att skärpa ventilationstillägget från 70 som faktor i formeln till 40 i Event = 40(qmedel 0,35) är lite för tufft för vissa lokaltyper, exempelvis sjukhus. 59 Vi litar på att energimarknaden och Energimyndigheten har enats och kommit fram till korrekta värden. Vi bedömer dock att de framtagna värdena inte leder till en minskad elanvändning för uppvärmning, snarare en ökning eftersom de ger en fördel för värmepumpar i förhållande exempelvis till fjärrvärme. 9:6 28 Enligt konsekvensutredningen så grundar sig de ändrade SFPvärdena på ett arbete inom Svensk Ventilation, och 10 är mycket riktigt precis som vi har föreslagit. Men i föreskriften står det inte likadant. Vi misstänker att Boverket helt enkelt har missat att ändra ens text Från- och tilluft utan värmeåtervinning till vårt föreslagna Från- och tilluft med värmeåtervinning och kyla. Observera dessutom att från- och tilluftsaggregat utan värmeåtervinning sedan 2016 inte längre får säljas inom EU på grund av ekodesignförordning 1253/2014. 9:6 28 Även SFP-kravet för frånluft (utan värmeåtervinning) bör skärpas och då till samma nivå som i ombyggnadsreglerna 9:95. Detta fanns inte med i vårt förslag 2017-08-29, eftersom vi då föreslog att raden om frånluft skulle tas bort helt och hållet (i nybyggnadsreglerna). Differentiera ventilationstillägget för olika lokaltyper eftersom olika typer av lokaler har olika stort ventilationsbehov. SFP-en i 9:6 ska vara exakt som konsekvensutredningens Tabell 10. Frånluft: SFP 0,5

9:95, 9:95 9:95, 9:95 29 Tabell 11 Vi misstänker (precis som för 9:6) att Boverket har missat att ändra texten i 9:95 Från- och tilluft utan värmeåtervinning till vårt föreslagna Från- och tilluft med värmeåtervinning och kyla (som det står i konsekvensutredningens ). Observera dessutom att från- och tilluftsaggregat utan värmeåtervinning sedan 2016 inte längre får säljas inom EU på grund av ekodesignförordning 1253/2014. 29 Distinktionen mellan SFP och SFPv bygger förmodligen på en tidigare misstolkning av begreppet SFPv. Denna misstolkning har tidigare inte gjort någon skada eftersom värdena hittills varit samma för SFP och SFPv. SFPv är inte ett rent aggregatrelaterat nyckeltal. Även de tryckfall som orsakas av ventilationssystemet utanför aggregatet (kanaler, luftdon m.m.) finns med i SFPv. Skillnaden mellan SFP och SFPv är egentligen bara att SFPv bestäms i ett specifikt driftfall för att säkrare kunna verifiera att ett levererat aggregat uppfyller kraven i kontraktet. Det är därför bäst att ha samma kravnivåer för SFP och SFPv. Den tekniska utvecklingen medger nu att SFP-nivåerna skärps. För befintliga byggnader som har äldre kanalsystem med höga tryckfall kan det dock vara svårt att uppfylla de skärpta SFP-nivåerna. Därför föreslår vi att det allmänna rådet under 9:95 kompletteras så att det accepterar högre SFP-värden också för installationer i befintliga kanalsystem. Om detta inte medges kan reglerna komma att förhindra att man gör energieffektiviserande aggregat- och Från- och tilluft utan värmeåtervinning ersätts med Från- och tilluft med värmeåtervinning och kyla. Maximala värden på SFP (Specifik fläkteleffekt för ett ventilationssystem) respektive SFPv (Specifik fläkteleffekt för ett ventilationssystem i driftpunkten för verifiering av ventilationsaggregatets energieffektivitet) SFP SFPv Från- och tilluft med 1,5 1,5 värmeåtervinning Från- och tilluft med 1,6 1,6 värmeåtervinning och kyla Frånluft med återvinning 0,75 0,75 Frånluft 0,5 0,5 Allmänt råd För ventilationssystem med varierande luftflöden, mindre luftflöden än 0,2 m3/s, installationer i befintliga kanalsystem eller

Tillägg fläktbyten i byggnader som har äldre kanalsystem med höga tryckfall. Som förslaget formuleras i 9:95 riskerar de skärpta SFPvkraven att förhindra renoverings- och energieffektiviseringsåtgärder i befintliga byggnader där man tänker behålla äldre kanalsystem med höga tryckfall. Förslaget kan helt enkelt komma att stoppa aggregatbyten. Vårt förslag är därför att SFP- och SFPv-värdena skärps (1,5 1,6 0,75 0,5) Det tillhörande allmänna rådet kompletteras med att installationer i befintliga kanalsystem tillåts ha högre SFP- och SFPv-värden. För att ytterligare befrämja energieffektiva byggnader, både nya och befintliga, behöver BBR utökas med krav om värmeåtervinning i stora luftbehandlingsaggregat. För ventilationssystem med batteriåtervinning och system med förorenad frånluft eller hög frysrisk kan man tillämpa kravnivåerna i ekodesignförordning EU 1253/2014. Men med tanke på Sveriges relativt kalla klimat bör övriga ventilationssystem avkrävas skarpare krav på värmeåtervinning. drifttider kortare än 800 timmar per år kan högre SFP- och SFPv-värden vara acceptabla. Lägsta tillåtna effektivitet hos värmeåtervinningssystemet i luftbehandlingsaggregat med luftflöden större än 0,28 m³/s. Nivå Torr temperaturverkningsgrad System enligt SS-EN 308 1 80 % Normalt 2 73 % Förorenad frånluft eller hög frysrisk 3 68 % Batteriåtervinning