Sociologi I och II, Stockholms universitet ht-2010 Komparativ Sociologi (6hp) Kursbeskrivning Kursen Komparativ sociologi: makt, klass och genus i välfärdsstaten handlar om socialpolitikens utformning, framväxt och konsekvenser. Efterkrigstidens välfärdsstatliga expansion är en av de största sociala förändringarna i modern historisk tid. Men vilka krafter har drivit på denna utveckling? Har det med makt och politik att göra? Eller med ekonomisk utveckling och globalisering? Och hur påverkar det utvidgade EU-samarbetet välfärdsstaten? Den här typen av frågor tar vi upp under kursens första del. Därefter koncentrerar vi oss på välfärdsstaten och olika socialpolitiska vägval. Hur ser de sociala trygghetssystemen ut i Sverige och andra länder? Har alla länder ett unikt socialpolitiskt system eller finns det grupper av länder med liknande politik? Är Sverige, som det ibland påstås, världsledande avseende social trygghet och välfärd, eller har andra länder hunnit ikapp eller rent av sprungit om? För att analysera den här typen av frågor ägnar kursen stor uppmärksamhet också åt välfärdsstatens konsekvenser. Hur påverkar socialpolitiken inkomstskillnaderna i samhället? Är en viss politik att föredra om vi vill minska fattigdom och socioekonomisk ojämlikhet? Hur inverkar socialpolitiken på ojämlikheten mellan könen och individers beslut om att skaffa barn? Och på vilket sätt formar de socialpolitiska systemen invandrares levnadsvillkor. Vi kommer här också att beröra frågan om socialpolitikens roll för fattigdomsbekämpningen i utvecklingsländerna. Kursen behandlar således många frågor av stor vetenskaplig och samhällelig betydelse. Såväl klassisk som modern sociologisk teori tillämpas här på välfärdsstaten. Internationell forskning om socialpolitikens utformning, orsaker och utfall behandlas. Kursen baseras på föreläsningar och seminarier. Delkursens lärandemål Studenten skall efter genomgången kurs kunna redogöra för grundläggande teorier och begrepp inom området, såväl muntligt som skriftligt. Målet är också att studenterna skall kunna jämföra olika länders socialpolitik och analysera hur socialpolitikens utformning är relaterad till bakomliggande drivkrafter och konsekvenser. Målsättningen är vidare att studenten skall kunna tillämpa denna kunskap i analyser av innehåll och verkningar av socialpolitiken i Sverige och andra länder. Examination Examination sker genom hemtenta. På hemtentamen förväntas studenten kunna diskutera olika teoretiska perspektiv och analysera orsaker och verkningar av den socialpolitiska utvecklingen i Sverige och andra länder. Närvaro och aktivt deltagande krävs också på seminariet den 21 april. Vid frånvaro detta tillfälle besvaras en särskild hemtentafråga på Kangas (1998). Litteratur Cousins bok European Welfare States: Comparative Perspectives fungerar som övergripande kurslitteratur. Av den övriga litteraturen är ca hälften vetenskapliga texter på engelska,
publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter och den andra hälften är vetenskapliga texter på svenska. Litteraturlistan kan komma att utökas med någon artikel. Uppsatsdelen Denna kurs erbjuder ingen uppsatsdel. Lärare Hrvoje Kap (HK), lärare (hrvoje.kap@sofi.su.se, F862, 16 34 52) Tommy Ferrarini (TF), lärare, (tommy.ferrarini@sofi.su.se, F921, 16 34 58) Kenneth Nelson (KN), momentansvarig (kenneth.nelson@sodi.su.se, F909, 674 71 28) Ola Sjöberg (OS), lärare (ola.sjoberg@sofi.su.se, F842, 16 21 50) Schema Komparativ sociologi teoridel, 6p, VT 2010 Undervisnings- Tillfälle Dag Datum Tid Lokal Lärare Introduktion Mån 15/11 13-15 G-salen TF 1 Tis 16/11 13-16 D7 HK 2 Tor 18/11 12-14 B4 KN 3 Mån 22/11 12-15 D7 KN Seminarium* Ons 24/11 A: 9-12 F371 HK B: 13-16 F363 4 Tor 25/11 12-14 B4 TF 5 Mån 29/11 9-12 B3 TF 6 Ons 1/12 12-15 D9 HK 7 Fre 3/12 9-12 G-salen KN Utlämning Fre 3/12 12 G-salen hemtentauppgift Inlämning hemtentauppgift Fre 10/12 Senast kl 12 * Om studentantalet är mindre än 30 ges endast seminarium kl 9-12.
Föreläsningar och seminarier Introduktion: En resa utan motstycke: Från fattigvård till sociala rättigheter Litteratur: Cousins, 2005: 1-15 Föreläsning 1: Vad skapar samhällsförändring? Sociologiska och ekonomiska förklaringar till välfärdsstatens framväxt Litteratur: Cousins, 2005: 19-40; Korpi, 1985 Föreläsning 2: Det dynamiska perspektivet: Socialpolitisk tröghet och institutioners återverkningar Litteratur: Cousins, 2005: 19-40; Pierson, 1996 Föreläsning 3: Jämlikhet eller fattigdom: Socialpolitikens omfördelande effekter Litteratur: Cousins, 107-122; Esping-Andersen, 1989; Korpi och Palme, 1998 Seminarium: Rättvis fördelning och socialpolitiska modeller Litteratur: Kangas, 1998 Föreläsning 4: Socialpolitiken i ny belysning: Genus i välfärdsstaten Litteratur: Cousins, 58-74; Lewis 1992; Korpi 1999 Föreläsning 5: Arbete och barn: Familjepolitikens dimensioner och utfall Litteratur: Cousins, 193-207; Korpi 1999; Ferrarini och Duvander, 2010 Föreläsning 6: Utbildning, medborgarskap och välfärdsstaten Litteratur: Allmendinger, 1989; Kap, 2010. Föreläsning 7: Nya utmaningar för socialpolitiken? Globalisering, Europeisering, invandring och nya välfärdsstater Litteratur: Cousins, 41-57, 207-241; Esping-Andersen, 1997; Sainsbury, 2006; Wood & Gough, 2006
Litteratur teori 1. Allmendinger, J., (1989). Educational Systems and Labour Market Outcomes, European Sociological Review 5(3) 2. Cousins, M. 2005. European Welfare States. Comparative Perspectives. London: Sage (257 s.) 3. Esping-Andersen, G. 1989. Three Political Economies of the Welfare State. Canadian Review of Sociology and Anthropology, Vol. 26. (26 s.) 4. Esping-Andersen, G. 1997. Positive-sum Solutions in a World of Trade-Offs?, in Welfare State in Transition National Adaptions in Global Economies. London: Sage. (12 s.) 5. Ferrarini, T. and AZ Duvander. 2010. Earner-Carer Model at the Cross-Roads: Reforms and Outcomes of Sweden s Family policy in Comparative Perspective. /International Journal of Health Services/ 40(3):373-398. 6. Kangas, O. 1998. Rättvis fördelning och socialpolitiska modeller: Rawls i internationell jämförelse. Tidskrift för politisk filosofi, vol. 1. (20 s.) 7. Kap, H. 2010. Utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Föreläsningsunderlag. 8. Korpi, W. 1985. Handling, resurser, och makt Om kausala och finala förklaringsmodeller i maktanalys. Sociologisk forskning, nr. 1. (30 s.) 9. Korpi, W. 1999. Ojämlikhetens ansikten: Makt, klass och ojämlikhet i olika typer av välfärdsstater. Sociologisk forskning, supplement. (53 s.) 10. Korpi, W. och J. Palme. 1998. Robin Hood, Matteus eller strikt likhet? Sociologisk forskning, nr. 1. (39 s.) 11. Lewis, J. 1992. Gender and the Development of Welfare Regimes. Journal of European Social Policy, Vol. 3. (15 s.)* 12. Pierson, P. 1996. The New Politics of the Welfare State. World Politics, Vol. 48. (11 s.)* 13. Sainsbury, 2006. Immigrants Social Rights in Comparative Perspective: Welfare Regimes, Forms of Immigration and Immigration Policy Regimes. Journal of European Social Policy, Vol. 16. (16 s.)* 14. Wood, G. och I. Gough. 2006. A Comparative Welfare Regime Approach to Global Social Policy. World Development Vol. 34, No. 10, pp. 1696 1712 *Kan laddas hem via Stockholms universitetsbiblioteks hemsida e-tidsskrifter: www.sub.su.se/startasok/e-tidskrifter.aspx ** Kan laddas hem via Allians för Sveriges hemsida: www.alliansforsverige.se/wp-content/uploads/2007/09/familjepolitik.pdf Kursboken Cousins (2005) kan köpas på Akademibokhandeln (Frescati). Övrig litteratur finns att köpa på Sociologiska institutionens expedition.
Betygskriterier teori Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala enligt följande: A = Utmärkt. För detta betyg krävs att studenten mycket väl kan redogöra för de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. Studenten skall dessutom visa prov på mycket god analytisk förmåga samt på ett välgrundat, självständigt och övertygande sätt argumentera för och jämföra teorier och empiriska resultat. Studenten skall när det efterfrågas mycket klart och tydligt kunna tillämpa begrepp och teorier på existerande socialpolitik och dess förändring. B = Mycket bra. För detta betyg krävs att studenten väl kan redogöra för de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. Studenten skall dessutom visa prov på god analytisk förmåga samt på ett välgrundat, självständigt och övertygande sätt argumentera för och jämföra teorier och empiriska resultat. Studenten skall när det efterfrågas kunna tillämpa begrepp och teorier på existerande socialpolitik. C = Bra. För detta betyg krävs att studenten i huvudsak korrekt kan redogöra för de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. Studenten skall dessutom på ett välgrundat och självständigt sätt argumentera för och jämföra teorier och empiriska resultat. Studenten skall när det efterfrågas kunna tillämpa begrepp och teorier på existerande socialpolitik. D = Tillfredställande. För detta betyg krävs att studenten mestadels korrekt kan redogöra för, argumentera för och jämföra de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. E = Tillräckligt. För detta betyg krävs att studenten mestadels korrekt kan redogöra och jämföra centrala delar av de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. Fx = Otillräckligt. För detta betyg krävs att studenten endast har kännedom om vissa av de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. F = Helt Otillräckligt Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till studierektor.