repo001.docx 2012-03-2914 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON Luftkvalitet Konstruktören 2 UPPDRAGSNUMMER 2175311002 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR KVÄVEDIOXID NO 2 OCH PARTIKLAR PM 10 Detaljplan för kv. Konstruktören 2, Karlstads kommun SWECO CIVIL AB SWECO ENVIRONMENT AB ANDREAS R PERSSON ALEXANDRA GRÖNVALL, LEIF AXENHAM Uppdragsledare Handläggare, kvalitetsgranskare
repo001.docx 2012-03-2914 Sammanfattning Sweco Environment har på uppdrag av Willhem Karlstad AB utfört spridningsberäkningar för luftkvaliteten i samband med en planerad nybyggnad i kv. Konstruktören 2 på Norrstrand i Karlstad. Syftet med spridningsberäkningarna är att bedöma om detaljplanen medverkar till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft följs samt vilka luftföroreningshalter de boende utsätts för. De luftföroreningar som undersökts är kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ). Spridningsberäkningar har utförts för tre scenarion: nuläge 2013, nollalternativ 2020 samt planalternativ 2020. Modellberäkningarna är jämförda/validerade mot uppmätta data som funnits tillgängliga för år 2013. Resultatet från spridningsberäkningarna visar att detaljplanen inte försvårar möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för utomhusluft, eller att uppfylla miljömålen för Frisk Luft 2020. Sannolikheten för att de boende kommer att utsättas för halter av luftföroreningar som innebär risk för hälsa bedöms som låg. Sammanfattning av resultaten. Beräknade värden på 2 m höjd vid den planerade byggnadens fasad mot gaturummet. Nuläge 2013 Luftförorening Medelvärdesperiod Nollalternativ 2020 Planalternativ 2020 Gränsvärden enligt miljökvalitetsnormen År 10,3 7,1 7,1 40 µg/m 3 Kvävedioxid NO 2 Partiklar PM 10 Dygn (98-perc) 20,2 14,6 14,7 60 µg/m 3 Timme (98-perc) 36,6 21,2 21,2 90 µg/m 3 År 11,1 12,6 12,6 40 µg/m 3 Dygn (90-perc) 19,2 21,1 21,1 50 µg/m 3 Spridningsberäkningarna har utförts med SIMAIR-väg och SIMAIR-korsning, ett modellsystem utvecklat av SMHI och Trafikverket för beräkning av luftkvalitet i svenska tätorter. Grundmodellen tar bl.a. hänsyn till regionala och urbana bakgrundshalter, meteorologiska data, trafikvolymer, fordonssammansättning, hastighet och gaturummets utformning (gatubredd, fasadhöjder etc). Med påbyggnadsmodulen SIMAIR-korsning kan luftkvaliteten utvärderas i områden där samverkan mellan flera gator/vägar är av betydelse. Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE 411 04 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) 31 62 75 00 Fax +46 (0) 31 62 77 22 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Alexandra Grönvall Miljökonsult Göteborg Telefon direkt +46 (0)31627591 Mobil +46 (0)706147591 alexandra.gronvall@sweco.se
repo001.docx 2012-03-29 Innehållsförteckning 1 Syfte 1 2 Bakgrund 1 2.1 Miljökvalitetsnormerna 2 2.2 Miljökvalitetsmål för frisk luft 2020 2 3 Uppgifter om fastigheten och trafikdata 3 3.1 Fastigheten 3 3.2 Trafikdata 4 3.3 Gaturummets utformning 4 4 Metod och beräkningsförutsättningar 5 4.1 Metod 5 4.2 Beräkningsförutsättningar, uppmätta halter och validering 6 4.2.1 Uppmätta luftföroreningshalter vid Hamngatan 32 6 4.2.2 Uppmätta luftföroreningshalter vid E18 6 4.2.3 Validering 7 5 Resultat från spridningsberäkningarna 8 5.1 Halter i receptorpunkten 8 5.1.1 NO 2-halter i receptorpunkten 8 5.1.2 Partiklar som PM 10 i receptorpunkten 8 5.2 Spridningskartor 9 5.2.1 NO 2-halter, spridningskartor årsmedelvärde 9 5.2.2 NO 2-halter, spridningskartor dygnsmedelvärde 98-percentil 10 5.2.3 NO 2-halter, spridningskartor timmedelvärden 98-percentil 11 5.2.4 PM 10-halter, spridningskartor årsmedelvärde 12 5.2.5 PM 10-halter, spridningskartor dygnsmedelvärde 90-percentil 13 6 Bedömning 14 6.1 Miljökvalitetsnormerna 14 6.2 Miljökvalitetsmål 2020 14 6.3 Människors hälsa och säkerhet 14 6.4 Osäkerheter 15 Bilagor Bilaga 1 Indata trafik och gaturum
repo001.docx 2012-03-29
repo001.docx 2012-03-2914 1 Syfte Sweco Environment har på uppdrag av Willhem Karlstad AB utfört spridningsberäkningar för luftkvaliteten i samband med en planerad nybyggnad i kv. Konstruktören 2 på Norrstrand i Karlstad. Syftet med spridningsberäkningarna är att bedöma om detaljplanen medverkar till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft följs, och om halterna av luftföroreningar vid fastigheten innebär risker för människors hälsa. De luftföroreningar som undersökts är kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ). Beräkningarna utförs som en komplettering till planbeskrivningen efter Länsstyrelsens i Värmland samrådsyttrande daterat 2015-01-23. Länsstyrelsen anser att en grundligare bedömning av luftkvaliteten krävs, som inkluderar de luftföroreningar som alstras på väg E18 och tar hänsyn till mätningar som Trafikverket gjort på E18. En sådan bedömning ska klargöra vilka luftföroreningar som boende kan komma att utsättas för och kunna ligga till grund för att avgöra eventuellt behov av planbestämmelser för placering av friskluftsintag. 2 Bakgrund Luftföroreningarna i stadsmiljö kommer från lokala källor, t.ex vägtrafik, vedeldning eller industriell verksamhet, men också genom långväga lufttransport från mer avlägsna källor, både inom Sverige och utanför landets gränser. Spridningsberäkningar behöver därför ta hänsyn till såväl regional bakgrundshalt som lokala bidrag. Luftföroreningar medför stora kostnader för samhället och påverkar människor och miljö negativt i många avseenden. För att skydda människors hälsa och miljön har Regeringen utfärdat en förordning om miljökvalitetsnormer 1 (MKN) för utomhusluft, i överensstämmelse med EU-direktiv 2. Miljökvalitetsnormerna är ett viktigt styrmedel för att nå de av Riksdagen antagna miljömålen för 2020. Vid detaljplaneläggning ska, enligt Plan- och Bygglagen 3, miljökvalitetsnormerna följas, och en bedömning göras av om markanvändningen är lämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. 1 Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477) 2 Direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa 3 Plan- och bygglag (SFS 2010:900) 2 kap. 5 och 10 1 (15)
repo001.docx 2012-03-29 2.1 Miljökvalitetsnormerna Tabell 1. Miljökvalitetsnormer (MKN) för kvävedioxid och partiklar som PM 10. Ämne Timmedelvärde Dygnsmedelvärde Årsmedelvärde 90 µg/m 3 60 µg/m 3 40 µg/m 3 NO 2 får överskridas maximalt 175 ggr per kalenderår (98-percentil) om föroreningsnivån aldrig överstiger 200 µg/m3 under 1 timme mer än 18 ggr per kalenderår (99,8-percentil) får överskridas maximalt 7 ggr per kalenderår (98-percentil) aritmetiskt medelvärde 50 µg/m 3 40 µg/m 3 PM 10 får överskridas maximalt 35 ggr per kalenderår (90,4-percentil) aritmetiskt medelvärde 2.2 Miljökvalitetsmål för frisk luft 2020 Tabell 2. Miljökvalitetsmål "Frisk luft" 2020 för kvävedioxid och partiklar som PM 10. Ämne Timmedelvärde Dygnsmedelvärde Årsmedelvärde NO 2 60 µg/m 3-20 µg/m 3 PM 10-30 µg/m 3 15 µg/m 3 2 (15)
repo001.docx 2012-03-2914 3 Uppgifter om fastigheten och trafikdata 3.1 Fastigheten Den aktuella fastigheten ligger på Norrstrand i Karlstad och omgärdas av Ulvsbygatan i norr, Gränsgatan i väster och Norrstrandsgatan i söder. Gatorna som omsluter kvarteret har liten eller mycket liten trafikbelastning (årsmedeldygnstrafik [ÅDT] < 2 000). Östra infarten är måttligt trafikerad (ÅDT ca 6 000) medan E18 längre norr om fastigheten kan betraktas som kraftigt trafikerad (ÅDT nära eller över 30 000). Planområdets lokalisering visas i Figur 3.1-1 nedan. Den planerade tillbyggnaden innebär att ett nytt bostadshus om åtta plan ersätter befintligt tvåplanshus invid Norrstrandsgatan, se Figur 3.1-2. Figur 3.1-1. Planområdets lokalisering på Norrstrand i Karlstad. receptorpunkt Figur 3.1-2. Huskroppens tänkta placering enligt planbeskrivningen, med receptorpunkt för spridningsberäkningar. 3 (15)
repo001.docx 2012-03-29 3.2 Trafikdata Uppgifter om trafikvolymer, hastighetsbegränsningar och andelen tung trafik har inhämtats från kommunens stadsbyggnadsförvaltning för de kommunala vägarna i planområdets närhet, samt från Trafikverket för E18, se Tabell 3. Tabell 3. Trafikdata Gata ÅDT nuläge 2013 ÅDT nollalt. 2020 ÅDT planalt. 2020 Andel tunga fordon Hastighetsbegränsning (km/h) E18 huvudstråk 26 600 31 920 31 920 13% 90 E18 Rudsmotet 18 000 21 600 21 600 12% 90 E18 avfartsramp Rudsmotet E18 påfartsramp Rudsmotet 3 150 3 780 3 780 3% 90 1 045 1 254 1 254 5% 90 Östra Infarten 4 600 5 520 5 580 10% 50 Ulvsbygatan 1 000 1 200 1 260 5% 50 Norrstrandsgatan 800 960 1 020 5% 50 Gränsgatan 400 480 540 1% 50 År 2013 uppgick dubbdäcksandelen (maximal dubbdäcksandel vintertid) till 72 % 4, konservativt används denna andel överlag i beräkningarna även för de prognosticerade framtidscenariorna, trots att dubbdäcksandelen förväntas sjunka framöver. Som halkbekämpningsmetod används sand på Gränsgatan, medan salt används på samtliga övriga gator som berörs i utredningen 5. 3.3 Gaturummets utformning Uppgifter om hushöjder (nockhöjd) i kvarteret och den närmaste omgivningen har inhämtats från kommunens stadsbyggnadsförvaltning. Uppgifter om gatubredd, körfält, gångstråk etc. har inhämtats från Google Earth. Hushöjder kan inte modelleras med exakthet i SIMAIR. Beräkningarna är utförda med det förenklade antagandet att kvarteren i sin helhet avgränsas av sammanhängande huskroppar. Hushöjder, gautrumsbredd etc. beskrivs i bilaga 1. 4 (15) 4 Personlig kommunikation, Miljöförvaltningen, Karlstads Kommun. 5 Personlig kommunikation, Stadsbyggnadsförvaltningen, Karlstads kommun.
repo001.docx 2012-03-2914 4 Metod och beräkningsförutsättningar 4.1 Metod För att bedöma om detaljplanen medverkar till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft följs, både vad gäller lämplig markanvändning samt påverkan på föroreningssituationen, har tre olika scenarion jämförts: Ett nulägesscenario som visar luftkvaliteten med dagens trafiksituation och dagens bebyggelse. Ett nollalternativ som visar luftkvaliteten med prognosticerad trafiksituation och fordonssammansättning 2020 men utan att detaljplanen förverkligats. Planalternativet som visar luftkvaliteten med förverkligad detaljplan och prognosticerad trafiksituation och fordonssammansättning 2020. Spridningsberäkningarna är utförda med hjälp av modellsystemet SIMAIR-väg med påbyggnadsmodulen SIMAIR-korsning. SIMAIR-väg är utvecklat av SMHI och omfattar utsläpps- och spridningsmodeller på lokal, urban och regional skala, och används för att utvärdera luftkvaliteten i gaturum och nära öppna vägar. Påbyggnadsmodulen SIMAIRkorsning används för att utvärdera luftkvaliteten i områden där samverkan mellan flera gator/vägar är av betydelse, och för att beräkna halter på längre avstånd från vägen. SIMAIR använder ett kopplat modellsystem med olika modeller. På regional nivå görs beräkningar med hjälp av MATCH-modellen, som är en atmosfärskemisk spridningsmodell. På den urbana skalan används modellen BUM, som beräknar urbana bakgrundshalter. För beräkningar på lokal skala i gaturum används OSPM-modellen som tar hänsyn till gaturummets utformning; gatubredd, körfält och gångstråk samt hushöjd. Gatans riktning, väderstreck och vindriktning tas också i beaktande. Nära friliggande vägar används en förenklad linjekällemodell som heter OpenRoad. För mer avancerade situationer, där flera väglänkar samverkar, används en mer avancerad linjekällemodell. För beräkning av utsläpp från punktkällor används OML-modellen. Väg- och trafikinformation hämtas från Trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB), en väg och fordonsdatabas med information om vägkoordinater, vägens funktionsklass, skyltad hastighet mm. Parallellt finns också en databas med trafikdata, såsom fordonsmängder och andel tung trafik. Avgasemissioner beräknas med emissionsmodellen HBEFA. Beräkningarna på regional och urban skala finns inlagda som modellår med timvisa data i systemet. Via användargränssnittet kan användaren i de lokala modellerna ändra eller komplettera emissionsdata, trafikdata, gaturummets utformning, hushöjder med mera, och utföra beräkningar för olika scenarior. 5 (15)
repo001.docx 2012-03-29 SIMAIR har validerats mot 19 mätstationer i gaturum och 21 mätstationer i urban bakgrund, i olika delar av Sverige, för åren 2004 och 2005 6. Valideringen har utförts i enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmål för luftkvalitetsmodeller 7. Beräkningarna klarar med marginal kvalitetsmålen på luftkvalitetsberäkningar som finns definierat i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2013:11. I december 2013 genomförde SMHI förändringar i Simair som innebär en bättre kvalitet på beräkningarna avseende kvävedioxidhalter i gaturum, även meteorologi och utsläppsfaktorer för år 2013 har implementerats i Simair. I och med denna uppdatering är de korrigeringsfaktorer som valideringen rekommenderade inte längre tillförlitliga. De har därför inte använts i denna utredning. Vissa miljökvalitetsnormer anger en haltnivå som inom en viss medelvärdesperiod inte får överskridas mer ett visst antal gånger under ett kalenderår. Vid kontrollmätningar med otillräcklig datafångst och vid modellberäkning av föroreningshalter kan motsvarande percentiler användas 8. Simair är primärt utvecklad för att redovisa medelvärden och percentiler. Utvecklare av Simair, SMHI följer upp kvaliteten enligt just de måtten i enlighet med kvalitetsmålen i direktivet och NFS 2013:11. De måtten är statistiska mått för hela periodens ensemble. Önskar man utvärdera enskilda timmar mot mätdata (t.ex. beräkna antal överskridanden) höjer man kravet på modellen utöver vad den är utvecklad för. Det finns då risk för att modellen har sämre prestanda än för percentilerna eller medelvärdet (Hans Backström, produktchef Luftmiljö, SMHI). 4.2 Beräkningsförutsättningar, uppmätta halter och validering Spridningsscenariorna för nulägesberäkningarna baserar sig på SIMAIR:s databas för år 2013. För nollalternativ och planalternativ har SIMAIR:s scenarion för 2020 använts. För de undersökta gatorna har uppdaterade uppgifter om trafikdata och gaturummets utformning använts, se 3.2 och 0 ovan. 4.2.1 Uppmätta luftföroreningshalter vid E18 I samrådsyttrandet daterat 2015-01-23 hänvisar Länsstyrelsen till mätningar av luftföroreningar vid E18 som Trafikverket utfört. Vid kontakt med Trafikverket (Ulf Rosenqvist) framkom att mätningar av luftföroreningshalter vid E18 i Karlstad inte har utförts av Trafikverket. Mätningar har utförts vid E18 på annan ort (Stockholm), men dessa mätvärden kan inte överföras till förhållandena i Karlstad. Utredningen kan därför inte ta hänsyn till uppmätta luftföroreningshalter vid E18. 6 Validering av SIMAIR mot mätningar av PM 10, NO 2 och bensen, METEOROLOGI Nr 137/2009, SMHI 7 NFS 2013:11 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet 8 Luftguiden, Naturvårdsverket Handbok 2014:1 Utgåva 1 6 (15)
repo001.docx 2012-03-2914 4.2.2 Uppmätta luftföroreningshalter vid Hamngatan 32 Uppmätta halter utförda av Miljöförvaltningen i Karlstad används för validering/kontroll av beräknade luftföroreningshalter vid Hamngatan. Vid Hamngatan 32 utförs mätningar med referensmetoden (kemiluminescens) med kvalitetsmål på osäkerhet i mätresultaten på 15%. 2013 var det uppmätta årsmedelvärdet 21 µg/m 3, vilket är väl under gränsvärdet 40 µg/m 3. Inga överskridanden av dygnsmedelvärdet på 60 µg/m 3 konstaterades (motsvarande 98-percentil 36,9 µg/m 3 ) och 4 överskridanden av timmedelvärdet 90 µg/m 3 uppmättes (motsvarande 98-percentil 53,9 µg/m 3 ). Mätningarna år 2013 avseende partiklar som PM 10 är utförda med likvärdig metod som referensmetod (beta-absorptionsinstrumentet) med kvalitetsmål på osäkerhet i mätresultaten på 25 %, visar på en årsmedelhalt på 9 µg/m 3, vilket är väl under gränsvärdet 40 µg/m 3, överskridande av dygnsmedelvärdet på 50 µg/m 3 konstaterades under 24 dygn (motsvarande 90-percentil 40,6 µg/m 3 ). 4.2.3 Validering För att utvärdera modellens förmåga att reproducera representativa halter för det undersökta området har beräknade halter jämförts med uppmätta halter 2013. Utvärderingen har utförts med hjälp av en test utvecklad av SMHI som följer kvalitetsmålen enligt NFS 2013:11. Kvalitetsmålen anges som osäkerhet med måtten RPE eller RDE. För årsmedelvärden rekommenderas att RDE används vid halter som väl underskrider gränsvärdena. För dygns- och timmedelvärden bör RPE användas om halterna väl underskrider gränsvärdena 9. Eftersom uppmätta halter saknas för Norrstrand har 2013 års mätdata från Hamngatan 32 i Karlstad jämförts med modellberäkningar för samma väglänk. Resultatet från testen, se tabell 4, visar att Simair innehåller kvalitetsmålen för kvävedioxid och för partiklar som PM 10 vid Hamngatan i Karlstad (år 2013). För kvävedioxid sker en viss överskattning jämfört med mätdata, för partiklar ligger modellberäkningarna mycket nära uppmätta data. Tabell 4. Avvikelse mellan uppmätta och beräknade haltnivåer vid Hamngatan 32 i Karlstad 2013. Osäkerhetsmått Medelvärdesperiod PM 10 NO 2 Resultat Kvalitetsmål Resultat Kvalitetsmål RDE År 1% 50% 22% 30% RPE Dygn - Ej fastställt 16% 50% RPE Timme - - 8% 50% 9 Luftguiden, Naturvårdsverket Handbok 2014:1 Utgåva 1 7 (15)
repo001.docx 2012-03-29 5 Resultat från spridningsberäkningarna Resultaten visar beräknade halter (inklusive bakgrundshalt) i receptorpunkten, samt spridningskartor över området mellan E18 i norr och planområdet. Beräkningar har gjorts för tre scenarion; nuläge 2013, nollalternativ 2020 samt planalternativ 2020. 5.1 Halter i receptorpunkten De beräknade halterna gäller i receptorpunkten, i gaturummet två meter ovan marknivå, vid fasaden mot Norrstrandsgatan (se Figur 3.1-2). Halterna är något lägre på kvarterets insida, och avtar också med ökande höjd. 5.1.1 NO 2 -halter i receptorpunkten I Tabell 5 redovisas beräknade halter (inklusive bakgrundshalt) i receptorpunkten för de tre undersökta scenariorna. Tabell 5. Kvävedioxidhalter i receptorpunkten (µg/m 3 ) scenario årsmedel Halt NO 2 (µg/m 3 ) varav bakgrundshalt dygnsmedel 98 perc timmedel 98 perc Nuläge 2013 10,3 8,5 20,2 36,3 Nollalternativ 2020 7,1 6,1 14,6 21,2 Planalternativ 2020 7,1 6,1 14,7 21,2 MKN 40-60 90 Miljökvalitetsmål 2020 20 - - 60 5.1.2 Partiklar som PM 10 i receptorpunkten I Tabell 6 redovisas beräknade halter (inklusive bakgrundshalt) i receptorpunkten för de tre undersökta scenariorna. Tabell 6. Partikelhalter som PM 10 i receptorpunkten (µg/m 3 ) scenario årsmedel Halt PM 10 (µg/m 3 ) varav bakgrundshalt dygnsmedel 90 perc Nuläge 2013 11,1 10,2 19,2 Nollalternativ 2020 12,6 11,9 21,1 Planalternativ 2020 12,6 11,9 21,1 MKN 40-50 Miljökvalitetsmål 2020 15-30 8 (15)
repo001.docx 2012-03-2914 5.2 Spridningskartor 5.2.1 NO 2 -halter, spridningskartor årsmedelvärde Fig. 5.2.1-1: Kvävedioxidhalter årsmedelvärde (µg/m 3 ) Fig. 5.2.1-2: Kvävedioxidhalter årsmedelvärde (µg/m 3 ) planalternativ 2020. Halt i receptorpunkten: 7,1 µg/m 3 nollalternativ 2020. Halt i receptorpunkten: 7,1 µg/m 3 Färgkod kvävedioxidhalter (årsmedelvärden) som µg/m 3 Gränsvärde MKN: 40 µg/m 3 Miljömål 2020: 20 µg/m 3 Receptorpunkt Spridningskartorna visar ett område på 300 gånger 300 meter, med en upplösning på 10 meter per ruta. Fig. 5.2.1-3: Kvävedioxidhalter, årsmedelvärde (µg/m 3 ) nuläge 2013. Halt i receptorpunkten: 10,3 µg/m 3 9 (15)
repo001.docx 2012-03-29 5.2.2 NO2-halter, spridningskartor dygnsmedelvärde 98-percentil Fig. 5.2.2-1: Kvävedioxidhalter, dygnsmedelvärde (µg/m 3 ) Fig. 5.2.2-2: Kvävedioxidhalter, dygnsmedelvärde (µg/m 3 ) planalternativ 2020. Halt i receptorpunkten: 14,7 µg/m 3 nollalternativ 2020. Halt i receptorpunkten: 14,6 µg/m 3 Färgkod kvävedioxidhalter (dygnsmedelvärden 98-percentil) som µg/m 3 Gränsvärde MKN: 60 µg/m 3 Miljömål 2020: ej fastställt Receptorpunkt Spridningskartorna visar ett område på 300 gånger 300 meter, med en upplösning på 10 meter per ruta. Fig. 5.2.2-3: Kvävedioxidhalter, dygnsmedelvärde (µg/m 3 ) nuläge 2013. Halt i receptorpunkten: 20,2 µg/m 3 10 (15)
repo001.docx 2012-03-2914 5.2.3 NO2-halter, spridningskartor timmedelvärden 98-percentil Fig. 5.2.3-1: Kvävedioxidhalter, timmedelvärde (µg/m 3 ) Fig. 5.2.3-2: Kvävedioxidhalter, timmedelvärde (µg/m 3 ) planalternativ 2020. Halt i receptorpunkten: 21,2 µg/m 3 nollalternativ 2020. Halt i receptorpunkten: 21,2 µg/m 3 Färgkod kvävedioxidhalter (timmedelvärden 98- percentil) som µg/m 3 Gränsvärde MKN: 90 µg/m 3 Miljömål 2020: 60 µg/m 3 Receptorpunkt Spridningskartorna visar ett område på 300 gånger 300 meter, med en upplösning på 10 meter per ruta. Fig. 5.2.3-3: Kvävedioxidhalter, timmedelvärde (µg/m 3 ) nuläge 2013. Halt i receptorpunkten: 36,3 µg/m 3 11 (15)
repo001.docx 2012-03-29 5.2.4 PM 10 -halter, spridningskartor årsmedelvärde Fig. 5.2.4-1: Partikelhalter som PM 10 årsmedelvärde (µg/m 3 ) planalternativ 2020. Halt i receptorpunkten: 12,6 µg/m 3 Fig. 5.2.4-2: Partikelhalter som PM 10 årsmedelvärde (µg/m 3 ) nollalternativ 2020. Halt i receptorpunkten: 12,6 µg/m 3 Färgkod partikelhalter som PM 10 (årsmedelvärden) som µg/m 3 Gränsvärde MKN: 40 µg/m 3 Miljömål 2020: 15 µg/m 3 Receptorpunkt Spridningskartorna visar ett område på 300 gånger 300 meter, med en upplösning på 10 meter per ruta. Fig. 5.2.4-3: Partikelhalter som PM 10 årsmedelvärde (µg/m 3 ) nuläge 2013. Halt i receptorpunkten: 11,1 µg/m 3 12 (15)
repo001.docx 2012-03-2914 5.2.5 PM10-halter, spridningskartor dygnsmedelvärde 90-percentil Fig. 5.2.5-1: Partikelhalter som PM 10 dygnsmedelvärde (µg/m 3 ) planalternativ 2020. Halt i receptorpunkten: 21,1 µg/m 3 Fig. 5.2.5-2: Partikelhalter som PM 10 dygnsmedelvärde (µg/m 3 ) nollalternativ 2020. Halt i receptorpunkten: 21,1 µg/m 3 Färgkod partikelhalter som PM 10 (dygnsmedelvärden 90-percentil) som µg/m 3 Gränsvärde MKN: 50 µg/m 3 Miljömål 2020: 30 µg/m 3 Receptorpunkt Spridningskartorna visar ett område på 300 gånger 300 meter, med en upplösning på 10 meter per ruta. Fig. 5.2.5-3: Partikelhalter som PM 10 dygnsmedelvärde (µg/m 3 ) nuläge 2013. Halt i receptorpunkten: 19,2 µg/m 3 13 (15)
repo001.docx 2012-03-29 6 Bedömning 14 (15) Beräkningar har utförts för området som omger planområdet. Spridningsberäkningarna visar att den planerade nybyggnationen bara ytterst marginellt påverkar luftkvaliteten i området jämfört med om planen inte kommer till stånd. Halterna av luftföroreningar är relativt höga i direkt anslutning till E18, men avtar snabbt med avståndet från motorvägen. Även bidraget från mindre vägar uppvisar samma mönster, och avklingar snabbt när man avlägsnar sig från gaturummet. Detta mönster stämmer väl med erfarenhet från andra undersökningar. I exempelvis beräkningar gjorda för E6 genom Gårda i Göteborg ser man att halterna av luftföroreningar på ca 100 m avstånd från motorvägen närmar sig bakgrundshalterna. I planområdet står bakgrundshalterna för huvuddelen av såväl partikelhalterna som kvävedioxidhalterna. Exempelvis står bakgrundshalterna av partiklar som PM 10 för nästan 95 % av den totala årsmedelhalten i receptorpunkten vid Norrstrandsgatan, medan bakgrundshalterna av kvävedioxid i samma punkt utgör ca 85% av årsmedelhalterna. Vid en jämförelse mellan nuläget 2013 och de båda alternativen 2020 förväntas halterna kvävedioxid sjunka med ca 30%, främst en effekt av förändringar i fordonsparken. Partikelhalterna förväntas istället öka något, främst som en effekt av en förväntad generell trafikökning. Denna ökning skulle delvis kunna motverkas om dubbdäcksandelen sjunker i framtiden. 6.1 Miljökvalitetsnormerna Såväl kvävedioxidhalter som partikelhalter inom planområdet underskrider med god marginal miljökvalitetsnormernas gränsvärden. Vår bedömning är att den förändring som den föreslagna detaljplanen innebär inte medverkar till att miljökvalitetsnormerna inte följs för de undersökta luftföroreningarna. 6.2 Miljökvalitetsmål 2020 Såväl kvävedioxidhalter som partikelhalter inom planområdet underskrider med god marginal årsmedelvärden och dygnsmedelvärden enligt miljökvalitetsmålet Frisk luft 2020. Vår bedömning är att den förändring som den föreslagna detaljplanen innebär inte försvårar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet för de undersökta luftföroreningarna. 6.3 Människors hälsa och säkerhet Att miljökvalitetsnormerna följs är ingen garanti för att människors hälsa inte äventyras av luftföroreningsläget i planområdet. Miljökvalitetsmålens riktvärden, däremot, är satta med hänsyn tagen till känsliga grupper för att inte luftföroreningshalterna ska överskrida lågrisknivåerna för cancer eller skydd mot sjukdomar. De beräknade halterna i planområdet underskrider miljökvalitetsmålens riktvärden med god marginal. Vår bedömning är därför att sannolikheten är låg för att de boende utsätts för halter av de undersökta ämnena som innebär risk för hälsa.
repo001.docx 2012-03-2914 6.4 Osäkerheter Följande betydande osäkerheter har identifierats: Osäkerheter i modellantaganden Osäkerheter i indata Byggnadshöjderna i gaturumsberäkningarna kan ha blivit alltför generaliserade Dubbdäcksandelen år 2020 kan ha missbedömts Trafikökningen till år 2020 kan ha missbedömts 15 (15)
BILAGA 1 INDATA TRAFIK OCH GATURUM 2015-03-30 Indata trafik Gata ÅDT nuläge 2013 ÅDT nollalt. 2020 ÅDT planalt. 2020 Andel tunga fordon Hastighetsbegränsning Halkbekämpning (km/h) E18 huvudstråk 26 600 31 920 31 920 12,78% 90 salt E18 Rudsmotet 18 000 21 600 21 600 12,22% 90 salt E18 avfartsramp Rud 3 150 3 780 3 780 3,49% 90 salt E18 påfartsramp Rud 1 045 1 254 1 254 5,26% 90 salt Östra Infarten 4 600 5 520 5 580 10,00% 50 salt Ulvsbygatan 1 000 1 200 1 260 5,00% 50 salt Norrstrandsgatan 800 960 1 020 5,00% 50 salt Gränsgatan 400 480 540 1,00% 50 grus S w e co E n vi r o n m e nt AB 1 (2)
memo04.docx Indata gaturum Gata Gaturumsbredd Vägbredd (m) Antal körfält mittsträng (m) Parkering Hushöjder (m) E18 huvudstråk öppen 27 4 5 0 0 E18 Rudsmotet öppen 27 4 5 0 0 E18 avfartsramp Rud öppen 8 1 0 0 0 E18 påfartsramp Rud öppen 8 1 0 0 0 Östra Infarten norra 13 13 2 0 0 N:0 S:15 Östra Infarten södra 13 13 2 0 0 N:0 S:16 Ulvsbygatan norra 11 8 2 0 N N:15 S:15 Ulvsbygatan mellan 11 8 2 0 N N:15 S:16 Ulvsbygatan södra 11 8 2 0 N N:15 S:17 Norrstrandsgatan 12 9 2 0 N N:10/30 S:5 norra Norrstrandsgatan 12 9 2 0 0 V:5 Ö:10 södra Gränsgatan norra 9 7 2 0 S N:15 S:5 Gränsgatan södra 9 7 2 0 N N:10 S:5 2 (2) BILAGA 1 INDATA TRAFIK OCH GATURUM 2015-03-30 SEGRON \\fsore003\projekt\2183\2175311_bullerutredn_konstruktören_2\002\10_arbetsmaterial\2175311002_bilaga1 indata.docx