Miljörapport LKAB Kiruna

Vår beteckning: 18 780 Division Norra KMA 2017 Miljörapport LKAB Kiruna Foto: Fredric Alm

Bilagor: 2 Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: 2018-03-27 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Linnea Sjölund Division Norra KMA D 0980-535 19 E linnea.sjolund@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Utredning till: Linnea Sjölund LKAB Ja Johanna Nordin Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Kiruna kommun, Miljökontoret Alrutz' Advokatbyrå Arkivet Malmberget Tina Benson Johan Bergström Linda Bjurholt Jan Björk Per Brännman Anders Björnström Malin Brännvall Jan Carlsten Hans Engberg Oli Hallsson Göran Heikkilä Joel Kangas Bo Krogvig Tomas Kohkoinen Lotta Lauritz Jan Moström Mats Nilimaa Johanna Nordin Helena Ojanlatva Markus Petäjäniemi Håkan Pålsson Stefan Romedahl Tage Sennland Grete Solvang Stoltz Nils Stenberg Lennart Stålnacke Stefan Tano Jonas Wasara Miljörapport LKAB Kiruna - 2017 Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt ska varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2016:8) om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av verksamhetens utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande beslut och villkor. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) 981 86 Kiruna T 0771 760 000 F 0771 760 001 Säte: Luleå Org.nr: 556001-5835 Plusgiro: 257853-2 Bankgiro: 560-2917 www.lkab.com

MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Kirunagruvan(2584-101) år: 2017 version: 3 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: 556001-5835 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 2584-101 Anlaggningsnamn: LKAB - Kirunagruvan Postnummer: 981 86 Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: Kirunavaaravägen 1 Fastighetsbeteckningar: Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:1 (Kiruna 1:1, Ön 1:1) Kommun: Kiruna Huvudverksamhet och verksamhetskod: 13.10 (Malm och mineral) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: 13.20-i (Malm och mineral) 13.40 (Malm och mineral) 90.361 (Uppgrävda massor) 90.40 (Lagring som en del av att samla in avfall) 90.80 (Mekanisk bearbetning och sortering) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: 13.20-i (Malm och mineral) Järn och ståltillverkning 2012/135/EU Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: P1a (- Instabilt explosivt ämne, blandning eller föremål, - Explosiva ämnen, blandningar och föremål, riskgrupp 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 eller 1.6, eller - Ämnen eller blandningar som har explosiva egenskaper enligt metod A.14 i förordning (EG) nr 440/2008 och inte tillhör faroklasserna Organiska peroxider eller Självreaktiva ämnen och blandningar. >50 ton) P8 (- Oxiderande vätskor, kategori 1, 2 eller 3, eller - Oxiderande fasta ämnen, kategori 1, 2 eller 3. 200 ton.) Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfattas av Förordning 2013:253: Nej Produktionsenhet: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Inlämnad:2018-04-25 12:39:27 Version:3 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 1 / 3

MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Kirunagruvan(2584-101) år: 2017 version: 3 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Miljöledningssystem: Ja Koordinater: 7535236 x 718201 Länk till anläggningens hemsida: www.lkab.com Inlämnad:2018-04-25 12:39:27 Version:3 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 2 / 3

MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Kirunagruvan(2584-101) år: 2017 version: 3 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Linnea Efternamn: Sjölund Telefonnummer: 0980-535 19 Telefaxnummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: linnea.sjolund@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: LKAB Kiruna Postnummer: 981 86 Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Johanna Efternamn: Nordin Telefonnummer: 0980-713 90 Telefaxnummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: johanna.nordin@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: LKAB Kiruna Postnummer: 981 86 Postort: Kiruna Inlämnad:2018-04-25 12:39:27 Version:3 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 3 / 3

Textdel 2017 års miljörapport Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning... 3 2 Tillstånd... 5 3 Anmälningsärenden beslutade under året... 6 4 Andra gällande beslut... 7 5 Tillsynsmyndighet... 9 6 Tillståndsgiven och faktisk produktion...10 7 Gällande villkor i tillstånd...11 7.1 Utsläpp till luft...11 7.2 Utsläpp till vatten...12 7.3 Sand- och klarningsmagasinet...12 7.4 Luossajärvi...13 7.5 Spill...13 7.6 Buller...13 7.7 Vibrationer...13 7.8 Markpåverkan...13 7.9 Energi...14 8 Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m...15 8.1 Utsläpp till luft...15 8.2 Nedfallande stoft...20 8.3 PM 10 och PM 2,5...25 8.4 Vattenprovtagning...27 8.5 Biologiska undersökningar...37 8.6 Buller...40 8.7 Vibrationer...41 8.8 Markpåverkan...42 8.9 Brytningsvinklar...43 8.10 Förbrukning av tillsatsmedel samt övrig förbrukning...45 8.11 Deponering av restprodukter...46 9 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner...46 10 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m. 47 10.1 Utsläpp av svaveldioxid...47 1

10.2 Utsläpp stoft...47 10.3 Punktutsläpp, stoft...48 10.4 Mätning av bräddat vatten...49 10.5 Övriga miljöhändelser...50 10.6 Externa klagomål...50 10.7 Åtalsanmälningar...50 11 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi...51 12 Ersättning av kemiska produkter m.m....52 13 Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet...52 14 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa...54 14.1 LKAB:s hållbarhetsmål...54 14.2 Åtgärd för att minska utsläpp av väteklorid från KK4...54 14.4 Reduktion av damning från LKAB:s verksamhet...54 14.5 Dämpning av buller från LKAB:s verksamhet...55 14.6 Vassklippning Rakkurisystemet...55 14.7 Uppföljning av markpåverkan...56 14.8 Utsläpp till vatten...56 14.9 Dag- och spillvatten...56 14.10 HYBRIT...56 15 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar...57 16 Industriutsläppsverksamhet...57 Bilaga 1 Emissionsdeklaration Bilaga 2 Uppfyllelse av BAT-slutsatser 2

1 Verksamhetsbeskrivning NFS 2016:8 5 1: Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. Gruvbrytningen i Kiruna sker under jord i malmkroppen Kiirunavaara som utgör en apatitjärnoxidmalmfyndighet som är skivformig och stupar 65 grader i östlig riktning. Malmkroppen är ca 4 km lång, minst 1 500 m djup och 80 m i medeltjocklek vilket motsvarar ca 2 200 miljoner ton malm. Den brytningsmetod som används i Kiruna kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att genom ortdrivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns, fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och transporteras upp ur gruvan via malmhissar. Malmförädlingen i Kiruna utgörs av ett sovrings- och finkrossverk, tre anrikningsverk och tre pelletsverk. I sovringen sker siktning, krossning och separering av sidoberg. Den sovrade malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera steg bestående av malning och magnetseparering. Innan koncentratet överförs till pelletsverken tillsätts olika tillsatsmedel beroende på vilken pelletsprodukt som ska tillverkas. I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till råkulor. Dessa siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och järnvägstransport till hamn. En översiktsbild över de huvudsakliga processerna i verksamheten finns i figur 1. 3

Figur 1 Översiktsbild över huvudprocesserna vid LKAB Kiruna. Verksamheten ger upphov till störningar i form av buller och diffus damning från materialhantering, upplag och transporter. Landskapet påverkas genom att mark tas i anspråk och gruvbrytningen ger upphov till vibrationer och markdeformationer. Produktionen leder till utsläpp till luft av främst koldioxid, kväveoxid, svaveldioxid, fluorid, klorid, och stoft. LKAB är dessutom en av Sveriges största elkonsumenter. Stora mängder vatten förbrukas och efter förädlingsprocessen har vattnet ett högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner, låga halter tungmetaller samt relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester. Processvatten som inte återanvänds i verksamheten, bräddas efter sedimentering och klarning, till sjön Mettä Rakkurijärvi och går sedan via Rakkurisystemet vidare ned till Kalix älv. Under verksamhetsåret 2017 har ett intensivt utredningsarbete pågått för att lämna in en ansökan om ett nytt tillstånd för hela verksamheten i Kiruna. LKAB avser att lämna in ansökan under första delen av 2018. 4

2 Tillstånd NFS 2016:8 5 2: Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Tabell 1 Tillstånd. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1976-02-18 Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN nr 14/76) 1998-04-02 Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN nr 44/98) 2002-12-16 Miljödomstolen (M 67-01) 2005-11-30 Miljödomstolen (M 8-05) 2008-06-09 Miljödomstolen (M 1873-07) 2010-06-14 Miljödomstolen (M 262-09) Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 30 Mton i Kiirunavaara. Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde. Utbyggnad av dammsystemet för Kiirunavaaragruvan. Tillstånd till nytt anriknings- och pelletsverk inom Kiirunavaara industriområde samt att årligen tillverka 14,8 miljoner ton malmkoncentrat och samma mängd prima pellets. 2007-02-13, Miljööverdomstolen (M 9927-05): Miljööverdomstolen skjuter upp avgörandet av frågorna om villkor för utsläpp av kväveoxider från pelletsverken och villkor för energieffektivisering. Prövotidsutredning, med förslag till slutliga villkor, skulle till miljödomstolen redovisas senast 2010-12-30 men frågorna sköts upp. 2008-07-01, Miljödomstolen (M 1700-07): Villkorsändring avseende gruvrelaterad verksamhet inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Påverkan på markytan samt mätning av markpåverkan. Domen överklagades till Miljööverdomstolen som endast ändrade Miljödomstolens dom med avseende på en villkorsformulering (M 6542-08). 2009-05-07, Miljödomstolen (M 501-99): Omprövning av villkoren för tillstånd till verksamheten inom Kiirunavaara industriområde. Uppskjuten fråga om villkor för utsläpp av kväve från klarningsmagasinet. 2015-03-13, Mark- och Miljödomstolen (M 8-05): Villkor för energieffektivisering och förlängning av prövotiden för frågan om villkor för utsläpp av kväveoxider från pelletsverken. Utbyggnad av sandmagasin för Kiirunavaaragruvan. Tillstånd enligt 11 kap miljöbalken att dels anlägga en första etapp av damm C-B och dels att anlägga ett nytt KS-magasin samt tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att anlägga och nyttja diken och pumpstationer m.m. 5

2010-06-23 Länsstyrelsen (551-11801-08) 2011-01-14 Miljödomstolen (M 2594-10) 2015-10-23 Mark- och miljödomstolen (2704-14) Tillstånd enligt miljöbalken för anläggning av ny deponi för icke-farligt avfall (avfallskalk) på fastigheten Kiruna 1:1, Kiruna kommun. 2014-12-17 Länsstyrelsen (551-7666-14): Tillstånd till ändring avseende deponering av ickefarligt avfall på fastigheten Kiruna 1:1, Kiruna kommun (utökad deponering av 75 000 ton avfallskalk per år till och med den 31 december 2020). Tillstånd att anlägga nytt utlopp, ny damm och torrlägga del av Norra Luossajärvi i Kiruna kommun. Domen omfattar en prövotidsutredning om fyra år avseende vattenförhållanden i Ala Lombolo och flödesförhållanden i Luossajoki. Domen vann laga kraft 2011-06-30 då Högsta domstolen (Ö 2430-11) fastställde domen. 2015-06-25, Mark- och Miljödomstolen (M 2594-10): Deldom ang. ansökan om nytt utlopp, ny damm och torrläggning av del av Norra Luossajärvi, förlängd prövotid till 2019. Avvisad ansökan om tillstånd till utökad produktion i Kiruna. 2016-02-04, Mark- och miljööverdomstolen: Prövningstillstånd meddelas ej. Mark- och miljödomstolens dom står fast. 3 Anmälningsärenden beslutade under året NFS 2016:8 5 3: Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Tabell 2 Anmälningsärenden beslutade under året. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2017-11-28 Länsstyrelsen (555-12934-17) 2017-07-10 Miljökontoret, Kiruna kommun (2017.0433) 2017-05-17 Länsstyrelsen (555-3462-17) 2017-03-10 Miljökontoret, Kiruna kommun (2017.0140): Anmälan avseende fortsatt hantering av externt rågods från Svappavaara inom LKAB:s gruvindustriområde i Kiruna. Anmälan om avhjälpande åtgärd för fastigheten Orten 1. Åtgärder i sandmagasinet inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Anmälan om sanering av oljecistern vid bolagshotellet. 2017-04-24 Miljökontoret Underrättelse om förorenad mark vid bolagshotellet. 2017-06-28 Miljökontoret: Slutförd sanering. 6

4 Andra gällande beslut NFS 2016:8 5 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b. Tabell 3. Andra gällande beslut. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2017-12-12 Länsstyrelsen (555-16462-17) 2017-12-01 Länsstyrelsen (535-10172-17) 2016-12-21 Länsstyrelsen (555-9354-16) 2016-12-13 Länsstyrelsen (535-1020-16) 2016-09-20 Länsstyrelsen (555-10488-16) 2015-06-22 Länsstyrelsen (623-7548-2015) 2016-06-14 Länsstyrelsen (555-7814-16) 2016-06-10 Länsstyrelsen (551-10470-15) 2016-05-16 Länsstyrelsen (535-14413-14) 2016-05-20 Länsstyrelsen (575-3558-2016) 2014-11-28 Länsstyrelsen (555-11514-14) 2014-11-20 Länsstyrelsen (531-12394-14) 2014-09-30 Miljökontoret, Kiruna kommun (2014.0429) 2014-09-17 Miljökontoret, Kiruna kommun (2014.0032) 2014-07-24 Miljökontoret, Kiruna kommun (2014.0032) 2014-06-19 Länsstyrelsen (555-4168-14) Föreläggande om försiktighetsmått vid efterbehandling av Luossavaara dagbrott. Beslut om dammsäkerhetsklass för Tuolluvaara klarningsmagasin. Förbud att deponera sidoberg på södra sidan av Kiirunavaara (område B). Beslut om dammsäkerhetsklass för dammarna Föreläggande om att inkomma med en redogörelse över avvecklingen av del av huvudtransportnivå 1045 tre månader efter det att aktuell avveckling är genomförd. Tillstånd till avstängning av fiskådra i Ala Lombolos inlopp och utlopp t.o.m. 31 december 2018. Anmälan om ändring, avseende försök med intag av rågods från Svappavaara till förädlingsverken i Kiruna. Beslut om dispens från BAT-slutsatser för utsläpp av HCl vid pelletsverk i Kiruna. Anmälan om ändring avseende utbyggnad av befintlig lokverkstad i Kiruna, samt vattenverksamhet. Anmälan om efterbehandling av förorenat område enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, Ön 1:1. Anmälan om ändring avseende befintlig loktvätt i LKAB Malmtrafiks lokverkstad, Kiruna Tillstånd för markavvattning inom fastighet Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:1 i Kiruna kommun. Beslutet avser nydikning samt rensning eller fördjupning av befintligt dike för avledande av smältvatten från dammkropp O-O2. Marksanering TGA betongstation Marksanering nytt stadshus, komplettering angående markområdet. Anmälan enligt 28 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, efterbehandling av Linbanan 1. Anmälan angående planerad deponering i och återställning av dagbrottet i Kiruna. 7

2014-06-09 Miljökontoret, Kiruna kommun (2014.0294 akt 2) 2014-02-17 Länsstyrelsen (555-899-14) 2014-01-28 Länsstyrelsen (555-4901-11) 2013-12-20 Miljökontoret, Kiruna kommun (2013.0572 akt 4) 2013-12-10 Länsstyrelsen (555-7280-12) 2013-12-02 Länsstyrelsen (555-111-12) 2013-11-14 Länsstyrelsen (555-7549-12) 2013-11-08 Länsstyrelsen (555-4488-13) 2013-09-19 Miljökontoret, Kiruna kommun (2013.0572 akt 2) 2013-07-05 Länsstyrelsen (555-7072-12) 2012-01-31 Miljökontoret, Kiruna kommun (2012.0070) 2011-02-07 Länsstyrelsen (555-20179-07) 2010-10-13 Länsstyrelsen (555-6356-10) 2010-09-01 Länsstyrelsen (535-1799-10) 2010-05-03 Länsstyrelsen (555-1296-10) 2009-11-09 Länsstyrelsen (613-1515-08) 2009-10-29 Länsstyrelsen (555-14319-08) 2008-12-18 Länsstyrelsen (551-14101-08) 2008-12-15 Länsstyrelsen (535-13180-08) Anmälan om ny anläggning för blästring och lackering. Åtgärder i processvattensystemet. Anmälan om ändring av verksamheten gällande utvinning av magnetit, Kiirunavaara Östra samt flytt avnmätplint. Beslut om att godkänna sanering på fastigheten Kiruna 1:1, Varggropen. Anmälan om ändrad hantering av spillvatten från lastnings- och lossningsstationen. Plan för gråbergshantering. Anmälan avseende omlokalisering av PFanläggningen från UNIO- till SAK-området, Godkännande av plan för gestaltning av den torrlagda delen av Norra Luossajärvi. Beslut om att godkänna anmälan om sanering på tre platser inom fastigheten Kiruna 1:1, Varggropen Anmälan om mindre ändring av verksamhet avseende återupptagande av apatitutvinning. Anmälan om ny deponeringsplats inom LKAB:s industriområde för deponering av betongrester. Deponin är belägen på Kiirunavaaras sydvästra sluttning, på område med gamla gråbergsdeponier. Efterbehandlingsplan för Kiirunavaara gruvindustriområde redovisad 2007-12-27 Beslut angående rivning av industribyggnader och saneringsåtgärder vid Luossavaara industriområde. Anmälan enligt 19 (1998:1388) om vattenverksamhet gällande anläggande av en rörbro i bäcken Leväjoki på fastigheten Kiruna 1:1. Anmälan om mindre ändring avseende anläggande av industrispår inom Norra Sjöbangården, LKAB:s gruvindustriområde i Kiruna. Markupplåtelse för ett markområde på statens mark ovan odlingsgränsen kring berget Kiirunavaara och ett markområde norr om Kiruna stad omfattande del av fastigheten Kiruna 1:1 inom Laevas sameby, Kiruna kommun. Anmälan om mindre ändring av befintlig verksamhet inom UNIO, LKAB:s industriområde. Förlängning av upplagsspår. Anmälan om ny betongstation inom LKAB:s gruvindustriområde. Anmälan om mindre ändring av vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken och anmälan om 8

2006-08-04 Länsstyrelsen (555-12148-06) 2006-05-22 Länsstyrelsen (555-5168-06) 2005-01-24 Länsstyrelsen (555-16479-04) 2004-07-01 Länsstyrelsen (555-272-04) 2004-03-05 Länsstyrelsen (551-9614-03) 2000-04-14 Länsstyrelsen (241-3822-00) 1992-05-08 Länsstyrelsen (2327-24108-91) mindre ändring av den miljöfarliga verksamheten angående åtgärder vid gråbergsupplag och sandmagasin inom Kiirunavaara gruvindustriområde på fastigheterna Kiruna 1:1 och Jukkasjärvi Kronoloppsmark 1:1 i Kiruna kommun. Anmälan om mindre ändring av lossningsstation för tillsatsmedel inom LKAB:s gruvindustriområde i Kiruna. Anmälan om mindre ändring av utfrakt och terminal för godshantering i Kiruna. Anmälan om planerad processförändring i sovringsverket i Kiruna. Anmälan om planerad framtida deponering av torrt gråberg vid LKAB:s verksamhet i Kiruna. Länsstyrelsen godtar LKAB:s plan. Anmälan om användning av organiskt bindemedel vid pelletsproduktionen i Kiruna. Anmälan om uppförande av ny siktanläggning på UNIO-området vid LKAB i Kiruna. Tillstånd enligt 18 c naturvårdslagen till tömning av södra Luossajärvi. 5 Tillsynsmyndighet NFS 2016:8 5 5: Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen i Norrbottens län. Under året har fyra ordinarie tillsynsmöten hållits där bolaget informerar om villkorsuppfyllelse, avvikelser eller planerade förändringar. Utöver det har det hållits särskilda tillsynsmöten i vissa ärenden samt samrådsmöten inom pågående tillståndsärenden. 9

Mton 6 Tillståndsgiven och faktisk produktion NFS 2016:8 5 6: Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. LKAB i Kiruna tillverkar och säljer för närvarande två huvudtyper av pellets, masugnspellets (KPBO och KPBA) samt direktreduktionspellets (KPRS). Viss produktion av KMR för tillverkning av tungbetong samt produktion av fines sker också. Faktisk produktion under 2017 ligger inom tillståndsgivna mängder, se tabell nedan. Tabell 4 Tillståndsgiven och faktisk produktion. Tillståndsgiven mängd Tillstånd att producera 32 Mton råmalm, varav ca 30 Mton i Kiirunavaara. Tillstånd att årligen tillverka 14,8 Mton malmkoncentrat och samma mängd prima pellets. Faktisk produktion 27,5 Mton 14,1 Mton pellets 0,7 Mton specialprodukter Nedanstående figur visar hur den faktiska produktionen avseende pellets har varierat under de senaste åren. 16 Pelletsproduktion 2008-2017 14 12 10 8 6 4 2 0 4,9 5,2 4,8 4,8 5,2 5,2 4,7 4,3 1,9 4,7 4,1 4,8 4,4 4,8 4,6 4,5 4,3 4,5 4,9 1,7 3,7 2,3 3,1 3,2 3,8 3,3 3,5 3,7 3,8 3,9 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 KK4 KK3 KK2 Figur 2 Produktion av pellets i Kiruna under perioden 2008-2017. 10

7 Gällande villkor i tillstånd NFS 2016:8 5 7: Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. I detta kapitel ges en redovisning av utvalda villkor följt av en bedömning om uppfyllelse i kursiv text. Samtliga villkor anges ej i sin helhet. 7.1 Utsläpp till luft 7.1.1 Stoft, punktutsläpp För stoftreningsanläggningar i gruva och sovringsverk gäller 20 mg/m 3 ntg som riktvärde. För stoftreningsanläggningar i KA1, KA2, KA3, KK2 och KK3 gäller 10 mg/m 3 ntg som riktvärde för utbytt eller efter 2005-11-30 tillkommande utrustning och 20 mg/m 3 ntg som riktvärde för utrustning installerad innan 2005-11-30. För stoftreningsanläggningar i KK4 och terminalen gäller 10 mg/m 3 ntg som riktvärde. För en stoftreningsanläggning i sovringen, två i KK2, två i KK3, en i KK4 och en i terminalen uppmättes ett förhöjt värde gentemot riktvärdet. Åtgärder har vidtagits och godkända ommätningar har därefter genomförts för alla anläggningar förutom en av anläggningarna i KK2 som kommer att ersättas med en ny anläggning vilken tas i drift i april 2018. Med hänsyn till genomförda åtgärder och ommätningar bedöms villkoren gällande punktutsläpp ha innehållits. 7.1.2 Stoft, total För KK2, KK3 och KK4 gäller att utsläppsmängden av stoft inte får överskrida 0,05 kg per ton prima pellets som ett gemensamt gräns- och årsmedelvärde för samtliga verk. Det ska beräknas som medelvärde för kalenderår eller del av kalenderår. I värdena inräknas utsläpp från avsugningspunkter före, i och efter pelletsmaskinen i respektive verk. Utfallet blev 0,08 kg stoft/ton pellets. Villkoret innehölls därmed inte, se kapitel 10 för detaljerad information. 7.1.3 Stoft, panncentraler Utsläppet av stoft från panncentraler får som riktvärde ej överstiga 1,0 g/kg olja. Stoftmätning utförs var tredje år, en mätning skedde 2017. Villkoret bedöms innehållas. 7.1.4 Gaser, totalt För pelletsverken gäller att utsläppsmängden av svaveldioxid inte får överstiga 15 g/ton prima pellets samt att utsläppsmängderna av fluor, och klorväte inte får överstiga 6 g/ton prima pellets. Villkoren avser gemensamma gräns- och årsmedelvärden och ska beräknas som medelvärde för kalenderår eller del av kalenderår. Utfallet för svaveldioxid blev 16 g/ton pellets. Villkoret innehölls därmed inte, se kapitel 10 för detaljerad information. Utfallet för fluor och klorväte blev 1,9 g /ton pellets respektive 4,3 g/ton pellets. Villkoret innehålls. 11

7.2 Utsläpp till vatten 7.2.1 Ammoniak Halten ammoniak (icke joniserat ammonium, NH 3 ) får inte överstiga 0,005 mg/l vid utloppet från klarningsmagasinet. Begränsningsvärdet ska kontrolleras genom att halten fri ammoniak beräknas, med utgångspunkt i halten ammoniumkväve, ph-värde och temperatur. Vattenprov ska tas minst en gång per månad. Villkoret innehålls. 7.2.2 Suspenderat material Halten suspenderade ämnen i bräddvattnet från klarningsmagasinet får som riktvärde inte överstiga 10 mg/l. Villkoret innehålls. 7.2.3 Recipientundersökning Bolaget ska genomföra regelbundna kontroller av vattenutsläppens påverkan på recipienterna i Rakkurisystemet ner till Kalixfors i Kalixälven. LKAB genomför vart fjärde år en utökad undersökning i recipientsystemet Rakkuri. Resultatet från den senaste undersökning (2016) finns beskrivet i kapitel 8. Villkoret uppfylls. 7.2.4 Oljeförorenat vatten Sanitärt avloppsvatten från toaletter, avloppsvatten från kök och liknande inrättningar, samt spolvatten från garage, verkstäder, lokstallar m.m. som kan vara oljeförorenat, skall vara anslutet till kommunens reningsverk. Vatten som kan vara oljeförorenat skall dessförinnan behandlas i oljeavskiljare. Vatten som avleds till kommunens reningsverk skall regelbundet kontrolleras med avseende på dess innehåll av olja och kväve. BDT-vatten samt vatten från garage och verkstäder och liknande från LKAB:s områden hanterats enligt villkoret. Kontrollen av vattenkvaliteten genomförs regelbundet. Villkoret uppfylls. 7.2.5 Dagvatten Bolaget ska vidta åtgärder för att förhindra att förorenat dagvatten från industriområdet med tillhörande upplag och deponier avrinner till Luossajärvi/Luossajokisystemet. LKAB har genomfört en kartläggning av dagvattnet från industriområdet vilket har resulterat i en utökad egenkontroll avseende det dagvatten som avrinner till Luossajärvi. Villkoret bedöms uppfyllas. 7.3 Sand- och klarningsmagasinet Det vertikala avståndet från B-R-O dammens krön till vattenytan (fribordet) i sandmagasinet ska vid normal drift vara minst 2,0 m. Den högsta vattennivån vid normal drift utan höga flöden (driftsnivån) får dock vara högst +528 fram till och med etapp 2 samt högst +530 från och med etapp 3. Villkoret bedöms innehållas. 12

7.4 Luossajärvi De vattennivåer som bestämts för Luossajärvi genom vattendom den 30 juni 1967 ska tillämpas på Norra Luossajärvi norr om den nya dammen. I domen anges att vattenståndet icke ska överstiga +499,45 m och icke understiga +499,25 m. Villkoret bedöms innehållas. Sedan det nya utloppet från Norra Luossajärvi har anlagts ska LKAB pumpa vatten söderut från Norra Luossajärvi till Lomobolosjöarna med 50 l/s under perioden augusti t o m november och med 25 l/s under resterande del av året t o m juli. Villkoret bedöms innehållas. 7.5 Spill Bolaget ska vidta åtgärder och upprätta rutiner för att begränsa utsläpp och spill av olja. LKAB har rutiner för rapportering av miljöhändelser. LKAB arbetar aktivt med att förbättra arbetet kring rapportering och uppföljning av incidenter. Villkoret bedöms uppfyllas. 7.6 Buller Buller, ekvivalent ljudnivå får, som riktvärde, från verksamheten inte överstiga: - 50 db(a) under dagtid (kl. 07-18) - 45 db(a) under kvällstid (kl. 18-22) - 40 db(a) under nattetid (kl. 22-07) Momentan ljudnivå vid bostäder nattetid: 60 db(a) (riktvärde) Villkoret bedöms innehållas med stöd av genomförd bebyggelsemätning och närfältsmätningar under 2017 samt utifrån genomförd bullerberäkning 2016. 7.7 Vibrationer Sprängningar i gruvan ska genomföras på sådant sätt att vibrationerna i mätpunkter utanför gruvindustriområdet minimeras. Högsta svängningshastighet i mätpunkter får inte överstiga 5,0 mm/s och som riktvärde inte överstiga 2,0 mm/s i mer än 10 % av fallen. För samtliga mätplatser har relativt små vertikala svängningsrörelser uppmätts under 2017, med några enstaka förhöjda värden över riktvärdet, men under gränsvärdet. Villkoret bedöms innehållas. 7.8 Markpåverkan Markytan utanför Kiirunavaaras industriområde, definierat enligt gällande detaljplan, får ej påverkas med mer än 2 i vertikalled eller 3 i horisontalled till följd av LKAB:s brytning. Mätning ska genomföras minst fyra gånger per år i enlighet med ett redovisat och av tillsynsmyndigheten godkänt program. Efter varje mätning ska resultaten redovisas till tillsynsmyndigheten inom en månad. LKAB ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillkommande mätpunkter i enlighet med redovisat program anses ha stabiliserats. 13

Tillkommande mätpunkter i respektive mätlinje ska utplaceras med målsättningen att avståndet mellan dem ska uppgå till högst 50 meter. Gruvbrytningen får inte medföra att brytningsvinkeln överstiger 1/150 (6,7 ) som begränsningsvärde i sådana byggnader utanför gruvindustriområdet som människor regelbundet vistas och verkar i. Gränsen för påverkat område faller inom gränsen för gällande markanvisning och brytningsvinklar är inom gränsen. Villkoren bedöms innehållas. 7.9 Energi LKAB ska fortlöpande och systematiskt arbeta med energieffektivisering av verksamheten. Som grund för arbetet ska bolaget senast den 31 december 2015 till tillsynsmyndigheten redovisa en handlingsplan för det fortsatta arbetet med energieffektivisering inklusive ökat nyttjande av spillvärme. Av planen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra och kostnaderna och energibesparingen för dessa i form av kostnadsnyttoanalyser samt vilka åtgärder som bolaget är berett att vidta. Motivering ska lämnas till varför övriga redovisade åtgärder enligt 2 kap. 7 miljöbalken bedöms orimliga att vidta. Även de åtgärder för energieffektivisering av förädlingsverksamheten som redan är planerade eller beslutade ska redovisas. Beslutade åtgärder ska så långt som möjligt vara tidsatta. Planen ska uppdateras minst vart tredje år och då på nytt inges till tillsynsmyndigheten. I den årliga miljörapporten ska arbetet med energieffektivisering, t.ex. genomförda och planerade åtgärder, redovisas jämte uppgifter om energianvändningen per ton färdig produkt. Energianvändningen ska anges uppdelad per energislag dels för bolagets samlade verksamhet i Kiruna, dels separat för malmförädlingsverksamheten. En handlingsplan för energieffektivisering har lämnats in till tillsynsmyndigheten i enlighet med villkoret. Arbetet med energieffektivisering tillsammans med en redovisning av energianvändningen per ton färdig produkt redovisas i kapitel 11. Villkoret bedöms uppfyllas. 14

8 Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. NFS 2016:8 5 8: En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Detta kapitel redovisar resultatet från bolagets egenkontroll. Parametrar som överstiger tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen i SMP samt i bilaga 1 till miljörapporten. 8.1 Utsläpp till luft I nedanstående tabell sammanfattas utsläppen till luft från LKAB de senaste tio åren. Enskilda utsläpp kommenteras inte specifikt i denna rapport men generellt kan sägas att utsläppen har varierat över tiden främst relaterat till produktionsförhållanden och i vissa fall särskilda störningar (KK4 togs i drift 2008). Tabell 5. Utsläpp till luft från LKAB:s verksamhet i Kiruna de senaste tio åren. Parameter Enhet 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Pelletsprod. Mton 10,3 8,1 12,2 12,8 13,6 12,7 13,2 12,2 13,5 14,1 CO 2 kton 356 297 426 434 444 432 439 423 445 479 Stoft ton 960 630 683 503 476 507 598 369 568 1231 NOx ton 1640 1115 1960 1646 1651 1625 1809 1805 1883 1981 SO2 ton 225 200 196 195 195 194 173 175 191 230 HCl ton 44 32 36 31 64 72 70 62 75 61 F ton 41 29 33 33 26 28 18 19 19 27 NH3 ton 11 8,3 13 12 13 49 19 18 17 7 As kg 17 13 20 16 8 6 6 8 9 7 Cd kg 0,1 0,09 0,14 0,6 0,9 10 0,4 0,6 0,7 5 Cr kg 52 47 71 53 76 57 53 24 26 47 Cu kg 16 14 20 40 910 59 141 74 83 100 Hg kg 4 3,3 4,9 21 18 20 15 11 35 12 Ni kg 67 103 144 83 99 123 92 33 37 76 Pb kg 166 131 196 72 154 67 62 96 104 84 Zn kg 31 30 44 262 1446 459 288 261 293 374 PAH kg 11 11 11 17 33 32 29 17 28 29 Dioxiner g 0,08 0,07 0,07 0,28 0,12 0,20 0,21 0,17 0,16 0,20 8.1.1 Stoft Under året har stoftreningsanläggningar kontrollmätts i enlighet med kontrollprogram. Beräkningar av stoft från pelletsverken grundar sig på mätningar i samtliga utsläppspunkter där resultatet fås i enheten mg/m 3 ntg. Med hjälp av luftflöde och produktionstakt kan detta värde omvandlas till en utsläppssiffra per reningsanläggning och ton producerad pellets alternativt en utsläppssiffra per reningsanläggning beräknat på drifttid. Vid produktionsstörningar kan stoftutsläppen tillfälligt komma att öka något jämfört med normal drift. För att även inkludera produktionsstörningar i beräkningarna för totalt utsläpp av stoft adderas summan av antal produktionsstopp under året multiplicerat med en bedömd stoftmängd per stopp beroende på stoppets längd. En summering görs sedan av alla enskilda anläggningars utsläpp, vilket relateras till pelletsproduktionen. 15

Stoftutsläppet från pelletsverken och övriga anläggningar under 2017 redovisas i tabellen nedan. Tabell 6. Totala stoftutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under 2017. Anläggning Totalt utsläpp under Specifikt utsläpp Villkor (kg/ton) året (ton) som årsmedelvärde (kg/ton pellets) KK2 162 0,04 - KK3 179 0,04 - KK4 837 0,16 - Totalt pelletsverk 1178 0,08 0,05 Gruva 6,9 - - Sovring 37,5 - - Anrikning 4,0 - - Terminal 4,7 - - Panncentraler 0,05 - - Totalt LKAB 1231 - - I nedanstående figur redovisas den totala mängden stoft angivet i kg/ton pellets för samtliga anläggningar och den totala mängden stoft angivet i kg/ton pellets för enbart pelletsverken samt hur detta har varierat under de senaste fem åren. Det förhöjda stoftutsläppet 2017 är relaterat till produktionsstörningar i KK4 och beskrivs under kapitel 10. 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 Utsläpp av stoft i kg/ton pellets, 2013-2017 0,00 2013 2014 2015 2016 2017 Stoft kg/ton totalt Stoft kg/ton pelletsverk Figur 3 Utsläpp av stoft i kg per ton producerad pellets i Kiruna år 2013 2017. 16

8.1.2 Svaveldioxid, fluor och klorväte Utsläppet av svaveldioxid beräknas genom massbalanser samt online-instrument. Massbalansberäkningarna utgår från mängden svavel (S) i ingående material (råkula) till pelletsprocessen tillsammans med ingående svavelmängder från bränslet (kol och olja). En summering av de ingående svavelkällorna görs enligt följande: total mängd S (mineral) + total mängd S (kol) + total mängd S (olja) = total mängd S (ton) Reningsgraden hos rökgasreningsreaktorerna beräknas utifrån resultat från den kontinuerliga online-mätningen. Utifrån ovanstående mängd ingående svavel görs sedan beräkningar av total mängd svavel som har eliminerats i reningsanläggningarna samt hur stor andel som har passerat anläggningen orenat: total mängd ingående S (ton) * (1 - reningsgrad (%)) = total mängd utsläppt S (ton) Via molförhållanden omvandlas mängd svavel (S) till mängd svaveldioxid (SO 2 ), vilket sedan omräknas till total utsläppt massa SO 2 (ton). Beräkningarna av mängden utsläppt väteklorid och fluor görs i enlighet med beräkningarna för svaveldioxid där den enda ingående källan är mineralet. Reningsgraden i reningsanläggningarna uppskattas till två procentenheter högre än densamma för svaveldioxid och fås därigenom direkt utifrån beräkningar av reningsgraden vid svaveldioxidrening. Fördelningen av utsläpp av svaveldioxid, fluor och klorväte från LKAB:s verksamhet i Kiruna under 2017 redovisas i tabellerna nedan. Tabell 7. Fördelning av svaveldioxidutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under 2017. Anläggning Totalt utsläpp Specifikt utsläpp som Villkor (g/ton) under året (ton) årsmedelvärde (g/ton pellets) KK2 52 13 - KK3 104 21 - KK4 72 14 - Totalt pelletsverk 228 16 15 Panncentraler 1,3 - - Totalt LKAB 230 - - Tabell 8. Fördelning av fluorutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under 2017. Anläggning Totalt utsläpp Specifikt utsläpp som Villkor (g/ton) under året (ton) årsmedelvärde (g/ton pellets) KK2 7,5 2 - KK3 12,4 3 - KK4 6,8 1 - Totalt 27 2 6 17

Tabell 9. Fördelning av vätekloridutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under 2017. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (g/ton pellets) Villkor (g/ton) KK2 27 7 - KK3 12 3 - KK4 22 4 - Totalt 61 4 6 Nedanstående figur visar hur den specifika halten svaveldioxid, fluor och klorväte från pelletsverken, angivet som g/ton pellets, har varierat under de senaste fem åren. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 SO 2, F, HCl g/ton pellets 2013-2017 0 2013 2014 2015 2016 2017 F HCl SO2 Figur 4. Utsläpp av svaveldioxid, fluor och klorväte från pelletsverken i Kiruna i gram per ton producerad pellets under åren 2013 2017. 8.1.3 Kväveoxid Utsläppet av kväveoxider från pelletsverken baseras på kontinuerlig mätning och kontrollmätningar. Fördelningen av kväveoxidutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna redovisas i tabellen nedan. Fram till 2017 har beräknade utsläpp från pelletsverk och ett uppskattat utsläpp från gruva (100 ton) utgjort det totala utsläppet av NOx från LKAB:s verksamhet i Kiruna. Från 2017 utgörs det totala utsläppet av bidraget från pelletsverken samt ett beräknat värde från panncentraler och transporter utifrån Naturvårdsverkets emissionsfaktorer. 18

kg/ton Tabell 10. Fördelning av kväveoxidutsläpp från LKAB:s verksamhet i Kiruna under 2017. Anläggning Totalt utsläpp Specifikt utsläpp som Villkor under året (ton) årsmedelvärde (kg/ton pellets) KK2 476 0,121 - KK3 1009 0,204 - KK4 298 0,057 - Totalt pelletsverk 1783 0,126 - Panncentraler 2,7 - - Transporter 196 - - Totalt 1981 - - Nedanstående figur visar hur den specifika halten kväveoxider (NOx) från pelletsverken angivet i kg/ton pellets har varierat under de senaste fem åren. 0,160 0,140 0,120 0,100 NO x kg/ton pellets 2013-2017 0,080 0,060 0,040 0,020 0,000 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 5. Utsläpp av kväveoxider från pelletsverken i kg per ton producerad pellets under åren 2013 2017. 8.1.4 Koldioxid Koldioxidemissionen från verksamheten i Kiruna har under 2017 beräknats till totalt 478 660 ton och specifikt 34 kg CO 2 per ton pellets. LKAB deltar i EU:s system för utsläppshandel (EU ETS). 8.1.5 Ammoniak I enlighet med egenkontrollprogram sker en årlig kontrollmätning av ammoniak i rökgaserna från pelletsverken. Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Bedömningen av mängden utgående ammoniak från pelletsverken för de senaste åren har redovisats i tabell 5. 19

8.1.6 Organiska föreningar - dioxiner och PAH I enlighet med egenkontrollprogram sker en årlig kontrollmätning av dioxiner och en kontrollmätning vart tredje år av PAH i rökgaserna från pelletsverken. Bedömningen av mängden utgående dioxin och PAH från pelletsverken för de senaste åren har redovisats i tabell 5. Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Då utsläppet av PAH i Kiruna inte har varit i närheten av tröskelvärdet vid de senaste årens mätningar tre senaste åren används erfarenhetsvärden från de tre senaste mätningarna (2013 2015) som underlag för en beräkning av det totala utsläppet för 2017. 8.1.7 Metaller Med anledning av de måttliga utsläppsnivåerna och den konstaterade fördelningen utförs mätning vart tredje år i pelletsverken med undantag för kvicksilver som mäts årligen. Resultaten från mätningar 2013 2015 har använts för beräkningar av de totala utsläppen från pelletsverken. De totala emissionerna av metaller till luft framgår av emissionsdeklarationen. 8.2 Nedfallande stoft LKAB följer upp den diffusa damningen i samhället genom mätningar av nedfallande stoft. Mätningarna sker genom uppsamling i så kallade NILU-burkar i ett antal spridda mätpunkter i samhället. Mätburkarna samlas in månadsvis och innehållet i burkarna analyseras i syfte att bedöma mängden stoft (oorganiskt material). Mätningarna kompletteras med fyra snöprover under vårvintern. Under 2017 har mätning skett på 15 platser i Kiruna samt i tre referenspunkter. LKAB redovisar data från mätningen på bolagets externa hemsida löpande under året. I Sverige finns inga nationella normer, vedertagna bedömningsgrunder eller motsvarande gällande nedfallande stoft. De jämförelsevärden som finns att tillgå kommer från Norsk institutt for luftforskning som har föreslagit värden för bedömning av stoftnedfall vilka redovisas i tabellen nedan. Tabell 11. Jämförelsevärden för nedfallande stoft. Bedömning (utifrån NILU-rapport 43/91) Stoftnedfall (g/100m 2, 30 dygn) Lågt 300 Moderat 300-800 Högt 800-1300 Mycket högt 1300 20

I figuren nedan framgår mätpunkternas placeringar. Figur 6. Mätpunkter nedfallande stoft. 21

g/100 m² och 30 dagar g/100 m² och 30 dagar I figurer nedan redovisas mätresultat avseende nedfallande stoft i samtliga mätpunkter under 2017. Mätpunkterna har delats upp i två figurer, en som representerar den nordvästra delen av Kiruna och en som representerar den sydöstra delen. 600 Nedfallande stoft 2017 500 400 300 200 100 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec KNE 08 KNE 13 KNE 18 KNE 19 KNE 20 KNE23 KNE25 Figur 7. Nedfallande stoft uppmätt i den nordvästra delen av Kiruna under 2017. I februari saknas data för KNE08 och KNE25 på grund av åverkan på mätburk. 600 Nedfallande stoft 2017 500 400 300 200 100 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec KNE 07 KNE 11 KNE 14 KNE 17 KNE 21 KNE22 KNE24 Figur 8. Nedfallande stoft uppmätt i den sydöstra delen av Kiruna under 2017. I februari saknas data för KNE22 på grund av åverkan på mätburk. I mars-juli saknas data för KNE21 då mätburken hamnat innanför stängsel. I november saknas data för KNE11 på grund av åverkan på mätburk. 22

g/100 m² och 30 dagar g/100 m² och 30 dagar LKAB har två mätpunkter för nedfallande stoft som utgör referenser, en för opåverkad miljö och en för tätort. LKAB mäter även sedan 2015 nedfallet i en punkt intill malmbanan. Resultatet från mätningarna i referenspunkterna samt malmbanan redovisas i figur nedan. 400 350 Nedfallande stoft i referenspunkter 300 250 200 150 100 50 0 KNE 09, referens opåverkad miljö MNE45, referens tätort KNE26, Malmbanan Figur 9. Nedfallande stoft i referenspunkter under 2017. I nedanstående två figurer redovisas medelvärden av nedfallande stoft per mätpunkt respektive per månad under de senaste fem åren. 300 Medelvärden per mätpunkt 2013-2017 250 200 150 100 50 0 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 10. Medelvärden av nedfallande stoft per mätpunkt under de senaste fem åren. 23

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 g/100 m 2 och 30 dagar g/100 m 2 och 30 dagar Medelvärde per månad 2013-2017 300 250 200 150 100 50 0 Figur 11. Medelvärden av nedfallande stoft per månad under de senaste fem åren. Nedanstående figur redovisar hur mängden nedfallande stoft har förändrats sedan 1999 och framåt. Medtaget i redovisningen är endast de mätpunkter som varit med under mer eller mindre hela denna period. Endast mätresultat från barmarksperioden (juni-september) redovisas för utvalda punkter eftersom det var så LKAB mätte stoftnedfallet fram till 2009/2010. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 Nedfallande stoft under barmarksperioden 1999-2017 i utvalda punkter 0 KNE 07 KNE 08 KNE 09 KNE 11 Figur 12. Nedfallande stoft uppmätt i mätpunkterna KNE07, -08, -09, och 11 under barmarksperioden 1999 2017. 24

g/100 m2 och 30 dagar Snöprovtagning 2000-2017 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 KSN07 KSN08 KSN09 KSN11 Figur 13. Stoftmängd i snöprover uppmätt i g/100m2, 30 dygn i mätpunkterna KSN07, -08, -09 och 11 under åren 2000 2017. KSN09 utgör referens för opåverkad miljö. Sammanfattningsvis kan sägas att utifrån mätresultaten framgår att höga toppar under årens lopp har detekterats vid enstaka tillfällen, både vad gäller mätningar i NILU-burkar och vid snöprovtagning. Under de senaste åren kan skönjas något förhöjda värden för utvalda punkter när det gäller resultaten från barmarksperioden samt för medelvärdet per månad. I relation till de jämförelsevärden för NILU är dock stoftnedfallet fortfarande lågt till moderat. Den senaste tiden kan även ses en ökning av nedfallet i referenspunkten för opåverkad miljö under barmarksperioden då den ligger i närheten av en grusväg som har börjats användas i högre utsträckning än tidigare varför LKAB behöver se över detta. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att mätningar enligt NILU-metoden inte ger något absolut värde på den mängd som deponerats till en yta, men sannolikt ett värde som är någorlunda korrelerat till den verkliga depositionen samt en medelbelastning över en längre tid. Mätmetoden har även andra osäkerheter då den lätt påverkas av meteorologiska förhållanden och andra parametrar. Det nedfallande stoft som fångas upp i burkarna kommer heller inte enbart från LKAB:s verksamhet utan även från t.ex. vägtrafik, anläggningsarbeten och eldning. Diffus damning är dock en viktig miljöaspekt för LKAB och bolaget arbetar därför aktivt med frågan. I kapitel 14 redovisas de åtgärder som bolaget har vidtagit under 2017 för att motverka och reducera damning. 8.3 PM10 och PM2,5 Som ett komplement till mätningen av nedfallande stoft utför LKAB sedan sommaren 2011 kontinuerlig mätning av PM 10 i luften och från 2017 omfattar mätningen även PM 2,5. 25

Mätstationen är placerad på området Luossavaara, vilket är ett av de områden som ligger i den förhärskande vindriktningen i förhållande till den del av LKAB:s verksamhet som i dagsläget innefattar den största delen av LKAB:s krossnings- och upplagsverksamhet, UNIO. Mätstationen ligger i anslutning till en av mätpunkterna avseende nedfallande stoft, KNE08 vars placering kan ses i figur 6. I nedanstående figur redovisas resultatet från mätningarna av PM 10 som dygnsmedelvärde under 2011 2017. PM 10 vid Luossavaaraskolan 60 50 40 µg/m 3 30 20 10 0 MKN, dygnsmedelvärde 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 14. Resultatet från mätningarna av PM10 som dygnsmedelvärde under 2011 2017 vid mätstationen placerad på området Luossavaara i Kiruna. Den röda heldragna linjen i figuren representerar miljökvalitetsnormen (MKN) för PM 10 som dygnsmedelvärde, vilket är 50 µg/m 3. För att innehålla miljökvalitetsnormen på årsbasis får dygnsmedelvärdet inte överskridas mer än 35 av årets 365 dygn. Av figuren framgår att dygnsmedelvärdet inte har överskridits något dygn vid mätstationen under 2011 2017. Dygnsmedelvärden i förhållande till MKN, utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering redovisas närmare i tabellen nedan, samtliga innehålls med god marginal. Tabell 12. Dygnsmedelvärden av PM10 vid Luossavaaraskolan i förhållande till MKN, utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering. PM 10 Period 2012 2013 2014 2015 2016 2017 MKN, antal dygn >50 µg/m 3 * 0 0 0 0 0 0 ÖUT, antal dygn >35 µg/m 3 * 2 0 1 2 0 4 NUT, antal dygn >25 µg/m 3 * 6 6 3 4 1 9 Miljökvalitetsmålens precisering antal dygn >30 µg/m3* 4 1 2 2 0 8 *får överskridas 35 gånger på ett kalenderår 26

Årsmedelvärden vid mätstationen för 2011 2017 i förhållande till MKN, utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering redovisas i figuren nedan, samtliga innehålls med god marginal. För årsmedelvärdet vid Luossavaaraskolan syns en nedåtgående trend. 45 Årsmedelhalt PM 10 2011-2017 40 µg/m 3 35 30 25 20 15 10 5 MKN årsmedelhalt (µg/m3) ÖUT årsmedelhalt (µg/m3) NUT årsmedelhalt (µg/m3) Miljökvalitetsmålens precisering årsmedelhalt (µg/m3) Årsmedelvärde Luossavaaraskolan (µg/m3) 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 15. Årsmedelvärden vid mätstationen för 2011 2017 i förhållande till MKN, övre och nedre utvärderingströsklar samt miljökvalitetsmålets precisering. 8.4 Vattenprovtagning 8.4.1 Rakkurisystemet Processvatten som inte återanvänds i verksamheten, bräddas efter sedimentering och klarning, till sjön Mettä Rakkurijärvi och går sedan via Rakkurisystemet vidare ned till Kalix älv. Bräddade mängder vatten under 2017 uppgick till ca 10,3 Mm 3. LKAB har konstaterat en avvikelse i mätningen av bräddade mängder vilket innebär att tidigare redovisade volymer och således även totala utsläpp har varit underskattade. Detta beskrivs i detalj i kapitel 10. Utgående vatten från klarningsmagasinet provtas månadsvis förutom under högflödesperioden då provtagning sker två gånger per månad. Provtagning i recipienten utförs vid nio tillfällen i Rakkurisystemet samt nedströms och uppströms Rakkurijokis inflöde i Kalix älv. Provtagningspunkternas placering framgår av figur nedan. 27

Figur 16. Provpunkter för vattenkvalitetsmätningar i Rakkurisystemet. Totala utsläpp till vatten under åren 2015 2017 av utvalda parametrar redovisas i tabellen nedan. Utsläppen är beräknade utifrån uppmätta halter vid provtagning och bräddade mängder vatten. Tabell 13. Totala utsläpp till vatten från LKAB Kiruna 2015 2017. Parameter Enhet 2015 2016 2017 Bräddad volym Mm 3 9,0 9,0 10,3 Ntot ton 345 282 301 NO3-N ton 258 203 225 Sulfat ton 10 438 10 744 12 216 Klorid ton 2090 1832 2016 Fluorid ton 14,1 13,9 13,7 Susp ton 52,2 23,9 42,3 Ptot kg 364 152 192 NO2-N kg 3687 2131 2157 NH4+ kg 2292 688 543 As kg 2,7 3,5 5,2 Cr kg 0,4 0,3 0,4 Cd kg 0,4 0,3 0,4 Cu kg 12,2 13,8 21,5 Hg kg 0,009 0,009 0,010 Ni kg 16,4 8,7 12,7 Pb kg 0,05 0,07 0,10 Zn kg 24,3 11,7 17,5 U kg 136 153 122 28

mg/l mg/l Rakkurisystemets vattenkvalitet är tydligt påverkad av gruvverksamheten men till följd av utspädning och fastläggning sjunker påverkansgraden längre nedströms. I Kalixälven ligger halterna för flera ämnen nära bakgrundsnivåer för området, framför allt med avseende på metaller. Flera ämnen uppvisar en tydlig förhöjning i bräddvattnet från klarningsmagasinet och en viss förhöjning syns även nere i Kalixälven, framför allt huvudelementen sulfat, kalcium, klorid, natrium, kalium och magnesium som frigörs under malmbrytning och förädling. På grund av de förhöjda halterna av lösta element är alkaliniteten och ph-värdet förhöjt och konduktiviteten tydligt förhöjd i hela Rakkurisystemet. Även halten kväve, som härrör från odetonerat sprängämne från gruvan, är förhöjd i bräddvattnet. Alla kvävefraktionerna är förhöjda i utsläppspunkten från klarningsmagasinet. I bräddvattnet förekommer även förhöjda halter av fosfor som härrör från mineralet apatit. I regel är vittringsprodukter från apatit inte direkt tillgängliga för växter och djur. I utloppet från sjön Mettä Rakkurijärvi är totalfosforhalterna låga och motsvarar god status. Även i övriga delar av Rakkurisystemet och i Kalixälven är halterna låga och statusen är hög eller god. Av spårelementen är det framför allt strontium, molybden, vanadin, mangan och barium som är förhöjda. Halter av övriga spårämnen, t.ex. de metaller som är utpekade som SFÄ (arsenik, krom, koppar och zink) och prioriterade ämnen (bly, kadmium, nickel och kvicksilver), är generellt något förhöjda jämfört med bakgrund, men ändå tämligen låga i hela Rakkurisystemet. Halterna underskrider bedömningsgrunderna för SFÄ och gränsvärdena för prioriterade ämnen, även i bräddvattnet från klarningsmagasinet och motsvarar därför god status. Undantaget är uranhalten (SFÄ) som överskrider bedömningsgrunden i hela Rakkurisystemet, men inte i Kalixälven. Årsmedelhalterna av kväve och fosfor samt utvalda metaller i utsläppspunkten samt i nedströms liggande punkter redovisas i figurer nedan. Årsmedelhalter av kväve och fosfor från utsläppspunkt till Kalixälven 40 0,025 35 30 0,020 25 0,015 20 15 0,010 10 5 0,005 0 Utsläppsvatten Inlopp Mettä Rakkurijärvi Utlopp Mettä Rakkurijärvi Rakkurijoki Kalixforsbron Ref Kalixälven 0,000 N-tot P-tot Figur 17. Årsmedelhalter av kväve och fosfor 2017. Observera att fosfor redovisas på sekundäraxeln. 29

µg/l µg/l Årsmedelhalter av utvalda metaller från utsläppspunkt till Kalixälven 5,00 14 4,50 4,00 3,50 12 10 3,00 2,50 2,00 8 6 1,50 1,00 0,50 4 2 0,00 Utsläppsvatten Inlopp Mettä Rakkurijärvi Utlopp Mettä Rakkurijärvi Rakkurijoki Kalixforsbron Ref Kalixälven Axeltitel 0 As Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn U Figur 18. Årsmedelhalter av utvalda metaller 2017. Observera att Uran redovisas på sekundäraxeln. Sammanfattningsvis uppnår alla vattenförekomster som berörs av gruvverksamheten god kemisk status. Statusen för de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna bedöms vara hög eller god, med undantag för de förhöjda uranhalterna som ger en måttlig status i samtliga vattenförekomster i Rakkurisystemet. I Kalixälven är halten uran under bedömningsgrunden för SFÄ. Årsmedelvärden samt min- och maxvärden för utvalda parametrar från provtagning i Rakkurisystemet under 2017 redovisas i nedanstående tabell. För analysresultat rapporterade som mindre än-värden har halva värdet använts i beräkningarna. 30

Tabell 14. Årsmedelvärden från vattenprovtagning i LKAB:s utsläppspunkt till Rakkurisystemet samt i nedströms liggande punkter i recipienten och referenspunkten under 2017. Min- och maxvärden inom parentes. Parameter KVA01a (utsläppspunkt) KVA02 (Rakkurijoki) KVA04 (Kalixälven) KVA03 (ref Kalixälven) ph 7,7 (7,3-8,3) 7,4 (7,0-7,8) 7,1 (6,9-7,3) 7,0 (6,7-7,2) Alk (mmol/l) 42 (32-54) 37 (19-62) 11 (7,1-16) 12 (7,8-22) Kond. (ms/m) 305 (226-361) 101 (64-154) 9,0 (3,7-26) 3,4 (2,4-4,6) Färg (mg/l) 14 (2,5-40) 24 (15-60) 13 (7,5-25) 13 (5,0-25) DOC (mg/l) 3,2 (1,7-8,2) 3,8 (2,5-7,0*) 2,2 (1,4-3,5) 2,3 (1,2-4,1) N-tot (mg/l) 34 (21-49) 9,0 (4,6-17) 0,5 (0,1-1,8) 0,18 (0,09-0,43*) NO3-N (mg/l) 26 (14-43) 6,4 (3,9-12*) 0,34 (0,03-1,5) 0,04 (0,03-0,08) NH4+ (mg/l) 0,097 (0,008-0,388) 0,04 (0,01-0,19*) 0,01 (0,01-0,03) 0,0075** Tot-P (mg/l) 0,02 (0,0025-0,029) 0,005 (0,003-0,015) 0,003 (0,003-0,006) 0,004 (0,003-0,008) Susp (mg/l) 3,2 (2-7,2) 2** 2** 2** Sulfat (mg/l) 1297 (870-1530) 343 (178-527) 20 (5,0-68*) 2,5** Klorid (mg/l) 232 (147-334) 61 (37-95) 3,6 (1,0-13) 0,8 (0,5-1,2) Fluorid (mg/l) 1,6 (0,6-3,2*) 0,48 (0,10-0,91) 0,1** 0,1** Ca (mg/l) 504 (374-572) 146 (84-241) 11 (4,2-33*) 4,0 (2,8-5,9) K (mg/l) 75 (50-102) 21 (13-34) 1,5 (0,6-4,5) 0,6 (0,2-0,8) Mg (mg/l) 27 (17-34) 10 (5,4-19) 1,2 (0,6-3,1) 0,7 (0,5-1,0) Na (mg/l) 175 (117-254) 47 (30-81) 3,5 (1,4-10) 1,2 (0,9-1,7) As (µg/l) 0,6 (0,26-0,98) 0,10 (0,07-0,14) 0,0025** 0,015 (0,003-0,062) Cd (µg/l) 0,05 (0,03-0,11) 0,010 (0,001-0,025) 0,004 (0,001-0,011) 0,002 (0,001-0,005) Cr (µg/l) 0,08 (0,01-0,41*) 0,05 (0,03-0,06) 0,08 (0,04-0,24*) 0,07 (0,01-0,16*) Cu (µg/l) 1,3 (0,74-2,5) 0,62 (0,46-0,76) 0,9 (0,5-2,8*) 1,6 (0,5-8,5*) Ni (µg/l) 1,3 (0,8-1,9) 0,43 (0,30-0,77*) 0,51 (0,38-0,86) 0,57 (0,35-1,1*) Pb (µg/l) 0,011 (0,005-0,089) 0,006 (0,005-0,013) 0,007 (0,005-0,012) 0,013 (0,005-0,049) Zn (µg/l) 2,1 (0,5-5,7) 3,3 (1,7-5,5) 4,3 (1,6-12*) 4,5 (1,3-7,0) Hg (µg/l) 0,001** 0,001** 0,001** 0,001** U (µg/l) 12 (5,9-20) 3,4 (1,0-7,8) 0,22 (0,07-0,92*) 0,06 (0,04-0,08) *Outlier enligt beräkning med 95 % konfidensgrad. **Samtliga mätvärden under rapporteringsgräns. Sedan april 2015 har LKAB ett villkor för ammoniak som innebär att halten inte får överstiga 0,005 mg/l i bräddat vatten från klarningsmagasinet. För att uppfylla detta anlades det under 2014 en ph-justerande anläggning vilken genom syratillsats sänker ph på utgående vatten från klarningsmagasinet i syfte att minska halten fri ammoniak i utgående vatten till recipient. Villkoret kontrolleras genom att halten fri ammoniak beräknas, med utgångspunkt i halten ammoniumkväve, ph-värde och temperatur. Beräknade halter för året redovisas i figuren nedan. Av diagrammet framgår att det är en god marginal mellan beräknade halter och villkorsgränsen. Halten ammoniakkväve ligger under bedömningsgrunden i hela Rakkurisystemet men strax över i bräddvattendiket från klarningsmagasinet. 31

Beräknade halter av ammoniak i bräddvattenet 2017 0,006 0,005 0,004 0,003 0,002 0,001 0 Beräknad NH3 (mg/l) Villkor (gränsvärde) Figur 19. Beräknade halter av ammoniak i bräddvattnet under 2017. 8.4.2 Luossajärvisystemet I juli 2011 stängdes Norra Luossajärvis gamla utlopp och ersattes av ett nytt utlopp som avbördar sjöns vatten norrut mot Pahtajoki och vidare till Rautasälven. Vatten pumpas nu från den kvarvarande delen av sjön till Luossajoki och mängden vatten är 50 l/s. I och med att Luossajoki även utgör recipient för värmeverket och avloppsreningsverket har LKAB tillsammans med Tekniska verken AB och Swedavia ett gemensamt kontrollprogram för övervakning av vattenkvalitet i Luossajoki. LKAB:s provpunkter för Luossajoki, Pahtajoki och Rautasälven framgår av figur nedan. 32

Figur 20. Provpunkter för vattenkvalitetsmätningar i Luossajärvi, Pahtajoki, Rautasälven och Luossajoki. Norra Luossajärvi påverkas av läckagevatten från sandmagasinet samt diffust läckage från gruvområdet och upplag. Läckagevatten kommer även från området för den nedlagda och efterbehandlade Viscariagruvan. Dagvattendiken samlar upp delar av läckagevattnet, både från sandmagasinet och från Viscaria, som via bäcken Leväjoki når Luossajärvi. Vattenkvalitén i sjön är påverkad av läckagevattnet och påverkansbildens karaktär liknar den för Rakkurisystemet, men på en lägre nivå, åtminstone vad gäller huvudelementen. Halterna av sulfat, kalcium, klorid, natrium, kalium och magnesium är förhöjda liksom konduktiviteten, alkaliniteten och ph. Halterna av kväve, som härrör från odetonerat sprängämne som läcker från sidobergsupplagen, är också förhöjda. Av de olika kvävefraktionerna är det nitratkväve som är mest betydande, men halterna av ammonium är också något förhöjda. Halten ammoniakkväve ligger under bedömningsgrunden och har därför god status. Halten av totalfosfor är generellt låg i Luossajärvi och motsvarar hög status. Tidvis under snösmältningen i maj uppmäts dock relativt höga totalfosforhalter i det nya utloppet till Pahtajoki i samband förhöjda halter av suspenderade ämnen, vilket sänker statusen till måttlig. Av spårelementen är det som i Rakkurisystemet framför allt strontium, molybden och vanadin som är förhöjda. Halter av metaller som utgör SFÄ (arsenik, krom, koppar och zink) och prioriterade ämnen (bly, kadmium, nickel och kvicksilver), är något förhöjda jämfört med bakgrundshalter, men ändå tämligen låga. Halterna underskrider bedömningsgrunderna för SFÄ och gränsvärdena för prioriterade ämnen och motsvarar därför god status. Undantaget 33

är uranhalten som är tydligt förhöjd och överskrider bedömningsgrunden (SFÄ) för god status. Provtagningar av vattenkvaliteten i Pahtajoki visar att vattenkvaliteten är påverkad av tillflödet från Luossajärvi. Halterna av huvudelementen sulfat, kalcium, klorid, natrium, kalium och magnesium liksom konduktiviteten är förhöjda, men halterna är betydligt lägre än i Luossajärvi pga. utspädning i bäckens naturliga flöde. ph-värdet är något förhöjt jämfört med referensstationen. Halten av totalkväve är ungefär dubbelt så hög nedströms utloppskanalens inflöde i Pahtajoki jämfört med i referensen, och liksom i Luossajärvi orsakas förhöjningen till största del av nitratkväve. Trots att ammoniumkvävehalten också är något förhöjd är ammoniakkvävehalten låg och underskrider bedömningsgrunden. Statusen med avseende på ammoniakkväve är därför god. Halten av totalfosfor är låg och motsvarar hög status. Av spårelementen är det framför allt strontium, molybden, och vanadin som är förhöjda. Halter av metaller som utgör SFÄ (arsenik, krom, koppar och zink) och prioriterade ämnen (bly, kadmium, nickel och kvicksilver), är något förhöjda jämfört med referensen i Pahtajoki, men ändå tämligen låga och understiger kvalitetsnormerna och bedömningsgrunderna. Uranhalten är däremot tydligt förhöjd. Även zinkhalterna är höga i prover som tagits under vintern (mars). Denna förhöjning kan även ses i utloppet från Luossajärvi, däremot inte i pumpvattnet till Luossajoki. Orsaken till detta är inte klarlagd men det kan bero på läckage av förorenat vatten från Viscariaområdet som ligger i anslutning till utloppet. I nedanstående tabell redovisas årsmedelhalter av utvalda parametrar utifrån genomförd vattenprovtagning i Luossajärvi, Pahtajoki och Rautasälven under 2017. För analysresultat rapporterade som mindre än-värden har halva värdet använts i beräkningarna. 34

Tabell 15. Årsmedelhalter från vattenkvalitetsmätningar i Luossajärvi, Pahtajoki och Rautasälven under 2017. Parameter KVA145 (utskov Luossajärvi) VVA08 (Pahtajoki) KVA125 (Rautasälven) KVA143 (ref Pahtajoki) KVA144 (ref Rautasälven) ph 7,8 7,5 7,3 7,4 7,2 Alk. (mmol/l) 79 39 14 26 15 Kond. (ms/m) 107 34 4,4 5,4 4,2 Färg (mg/l) 10 33 28 46 16 DOC (mg/l) 5,0 6,1 3,8 6,6 3,8 N-tot (mg/l) 6,8 1,7 0,2 0,2 0,3 NO3-N (mg/l) 5,1 1,3 0,4 0,03* 0,4 NH4+ (mg/l) 0,24 0,03 0,0075 0,019 0,022 Tot-P (mg/l) 0,055 0,005 0,004 0,005 0,005 Susp (mg/l) 3 2* 2* 2* 2* Sulfat (mg/l) 380 96 4,0 2,5* 3,4 Klorid (mg/l) 49 13 1,2 0,6 1,1 Fluorid (mg/l) 0,4 0,1* 0,1* 0,1* 0,1* Ca (mg/l) 167 46 5,3 7,2 5,0 K (mg/l) 17 4,8 0,8 0,9 0,7 Mg (mg/l) 18 5,6 1,0 1,6 1,0 Na (mg/l) 39 10 1,4 1,4 1,5 As (µg/l) 0,15 0,08 0,04 0,23 0,05 Cd (µg/l) 0,017 0,005 0,001* 0,001 0,005 Cr (µg/l) 0,10 0,16 0,08 0,18 0,12 Cu (µg/l) 3,1 1,3 0,44 0,85 0,79 Ni (µg/l) 1,4 0,4 0,33 0,19 0,35 Pb (µg/l) 0,07 0,08 0,01 0,09 0,10 Zn (µg/l) 28 11 2,8 2,8 18 Hg (µg/l) 0,001* 0,001* 0,001* 0,001* 0,001* U (µg/l) 13 2,1 0,25 0,07 0,25 *Samtliga mätvärden under rapporteringsgräns. I nedanstående tabell redovisas årsmedelhalter av utvalda parametrar utifrån genomförd vattenprovtagning i Luossajokisystemet under 2017. För analysresultat rapporterade som mindre än-värden har halva värdet använts i beräkningarna. 35

Tabell 16. Årsmedelhalter från vattenkvalitetsmätningar på pumpvatten, i Luossajoki och Tuollujoki. Parameter KVA147 (pumpvatten) KVA27 (ovan Yli Lombolo) KVA28 (ovan Ala Lombolo) KVA134 (utlopp Ala lombolo) KVA163 (Tuollujo ki) KVA136 (nedan Oinakka) ph 7,8 7,8 8,0 8,4 7,5 7,9 Alk. (mmol/l) 84 80 66 97 46 48 Kond. (ms/m) 120 114 92 71 12 14 Färg (mg/l) 7,2 7,5 17 21 34 42 DOC (mg/l) 4,9 3,5 7,2 8,5 4,7 7 N-tot (mg/l) 9,3 7,9 5,9 1,5 0,3 2,0 NO3-N (mg/l) 6,2 5,6 2,8 0,4 0,1 1,2 NH4+ (mg/l) 0,04 0,02 0,06 0,3 0,01 0,2 Tot-P (mg/l) 0,015 0,01 0,02 0,03 0,02 0,02 Susp (mg/l) 4,8 2* 2,3 2,1 2,5 2* Sulfat (mg/l) 437 422 332 210 9,3 18 Klorid (mg/l) 57 54 42 36 3,6 8,1 Fluorid (mg/l) 0,4 0,4 0,29 0,2 0,1* 0,1* Ca (mg/l) 186 173 137 103 16 16 K (mg/l) 19 17 15 11 1,6 2,3 Mg (mg/l) 20 19 15 11 2,1 2,1 Na (mg/l) 45 41 34 29 3,8 7 As (µg/l) 0,13 0,14 0,16 0,2 0,04 0,07 Cd (µg/l) 0,01 0,01 0,01 0,004 0,002 0,002 Cr (µg/l) 0,06 0,05 0,06 0,1 0,07 0,09 Cu (µg/l) 2,6 2,7 2,7 1,6 0,83 0,98 Ni (µg/l) 1,0 1,1 0,8 0,5 0,2 0,37 Pb (µg/l) 0,005* 0,006 0,06 0,02 0,03 0,03 Zn (µg/l) 5,7 4,3 5,0 3,2 2,8 4,0 Hg (µg/l) 0,001* 0,001* 0,001* 0,001* 0,001* 0,001* U (µg/l) 14 13 11 5,8 0,9 0,42 *Samtliga mätvärden under rapporteringsgräns. Vattenkvaliteten i Luossajärvi och därmed Luossajoki är påverkad av vittringsprodukter från gruvverksamheten vilket gör att vattnet är jonstarkt, dvs. innehållet av lösta salter är högt. Alkaliniteten och ph är också förhöjda i Luossajoki på samma sätt som i Norra Luossajärvi. Även kvävehalten i Luossajoki är förhöjd. I den övre delen av bäcken beror detta främst på att sprängämnesrester läcker från sidobergsdeponierna. Längre ner i systemet är det kommunens avloppsreningsverket som utgör den största kvävekällan. Effekter av kvävet kan ses i den frodiga kvävegynnade vegetationen, t.ex. brännässlor, längs med bäcken. Fosforhalten, som är avgörande för den biologiska produktionen i bäcken, är måttligt förhöjd. Metallhalterna är generellt något förhöjda i förhållande till andra opåverkade vatten i området. Halterna av de enskilda metallerna är dock inte så höga att de överskrider miljökvalitetsnormer och bedöms därför inte påverka ekosystemet negativt. De huvudsakliga förändringar av vattenkvaliteten i Luossajoki sedan juli 2011 då pumpningen inleddes är följande: Minskade halter av huvudelement utom kisel 36

Minskad halt av totalkväve och nitrat vid utloppet av Ala Lombolo Ökade halter av kisel Ökade halter av kadmium och järn vid utloppet av Ala Lombolo Ökat ph efter avloppsreningsverket Ökade halter av totalkväve, ammoniumkväve och ammoniak efter avloppsreningsverket Ökad turbiditet vid utloppet av Ala Lombolo och vid utloppet i Oinakkajärvi Prövotidsutredningen för vattenförhållandena i Ala Lombolo och Luossajoki har förlängts fyra år och kommer därmed att redovisas till Mark- och miljödomstolen under 2018. Förlängningen beror främst på att flödesförhållandena krävt fortsatt utredningstid. 8.4.3 Övrigt Utöver ovan beskriven provtagning har provtagning ägt rum för att övervaka dagvatten från industriområdet, lakningseffekter från deponiområden samt vatten som LKAB tillför det kommunala avloppssystemet. Resultat från LKAB:s övervakning av vatten (bräddning av processvatten till Rakkurisystemet, recipientkontroll, flödena från Norra Luossajärvi samt lakvatten, dagvatten och avloppsvatten) redovisas kvartalsvis till tillsynsmyndigheten samt Kiruna kommun. 8.5 Biologiska undersökningar 8.5.1 Rakkuri LKAB genomför regelbundet utökade biologiska och vattenkemiska undersökningar i recipientsystemet Rakkuri. De senaste undersökningarna har genomförts 2004, 2008, 2012 och 2016. Undersökningen som utfördes 2016 omfattade växtplankton, makrofyter, kiselalger, bottenfauna, fisk, vattenkemi och sedimentprover. Sammantaget påvisar undersökningarna att Rakkurisystemet, i synnerhet de övre delarna närmast LKAB:s utlopp från klarningsmagasinet är näringspåverkat. När det gäller ekologisk status för makrofyter så uppvisar Mettä-Rakkurijärvi och Rakkurijärvi en hög status. Kiselalgerna har en god eller hög ekologisk status vad gäller nedbrytbart organiskt material och näringsämnen. Och bottenfauna likaså vad gäller vattenkvalitet och surhetsindex. Undantagen är utloppet från klarningsdamm där bottenfaunasammansättningen anger måttlig status. Bedömningen av näringsbelastning visar att alla undersökta vattendragslokaler har hög eller god ekologisk status, och det generella mönstret är en förbättring över tid. Som helhet visar växtplanktonundersökningen ett något svårtolkat resultat och kan inte utvärderas utan ytterligare provtagningar. Analyser påvisar att metallhalterna avseende arsenik, krom och nickel i Mettä-Rakkurijärvi generellt ökat hos de undersökta arterna gädda, abborre och sik. Hos abborre har bly ökat och är högre än bakgrundshalten men koppar har minskat hos gädda. I Rakkurijärvi har krom och nickel ökat hos gädda och abborre. Metallhalterna i fisk är dock över lag låga i båda sjöarna. 37

I likhet med 2012 visar årets provfiskeresultat att sjön Mettä-Rakkurijärvi har en otillfredsställande ekologisk status vad gäller fisk. Detta är en sannolik följd av att sjön är eutrofierad, vilket troligen beror på kväveutsläpp från gruvan. Trots att många parametrar uppvisar god status är det den kvalitetsfaktor som klassificerats till sämst status som är utslagsgivande vid statusklassningen. Därför blir den sammanvägda statusklassningen att de undersökta recipienterna i huvudsak har måttlig till otillfredsställande ekologisk status. I de aktuella sjöarna är det kvalitetsfaktorerna fisk och växtplankton och i vattendraget som rinner från klarningsmagasinet är bottenfauna och näringsämnen styrande för klassificeringen. 8.5.2 Luossajärvi Den senaste undersökningen i Luossajärvi genomfördes 2015 och omfattade bottenfauna och fiskfauna. Resultaten från undersökningarna visar på goda förhållanden för bottenfauna. Bedömningar av ekologisk status visar också på god ekologisk status för bottenfaunan i sjöns djupområden samt på hög ekologisk status för bottenfaunan i sjöns strandzon. Fiskfaunan i Luossajärvi domineras av abborre och sik. Abborrbeståndet uppvisar en tydlig reproduktionspuls och storleksstrukturen domineras av ettårig fisk. Fångsterna av sik är större under 2013 och 2015 jämfört med 2007 och även jämfört med genomsnittet för Kiruna kommun. Konditionsfaktorn för sik har gått ned över tid och nedgången beror sannolikt på ökad födokonkurrens inom arten och från den relativt talrika årskullen med ettårig abborre. Fångsterna av sik är ovanligt stora och detta drar också upp totalfångsterna i provfisket. De stora fiskfångsterna tillsammans med en något större medelstorlek av fångad fisk medför att den ekologiska statusen för fiskfaunan blir måttlig. Att Luossajärvi avviker med större fångster än förväntat kan indikera en förhöjd fiskproduktion till följd av näringsbelastning. Metallhalterna i lever hos sik och abborre har ökat generellt sett från 2007 till 2013 och 2015. Det finns dock en tendens till minskning mellan 2013 och 2015 för samtliga metaller förutom för As som har en tendens till att öka från 2013 till 2015. Halterna av kvicksilver i muskel är däremot låga och bedöms vara i nivå med bakgrundsvärden för området. Harr och öring har tidigare funnits naturligt i sjön men fångas nu mycket sparsamt. Under 2015 fångades ingen harr under provfisket. Fiskfaunan i Luossajärvi är påverkad sedan tidigare och inplanteringar av harr och öring har också genomförts i försök att stärka bestånden i sjön. Siken är inplanterad i sjön och har tidigare förekommit i höga tätheter och decimeringsfisken har då använts för att tunna ut bestånden för att undvika svält. Resultaten från de senaste årens fisken visar också att konditionsfaktorn för sik har minskat vilket indikerar svält. Den nu anlagda dammen påverkar fiskfaunan i sjön negativt genom att sjöytan minskat. Att ett naturligt sjöutlopp och att kopplingen till Luossajoki saknas har även stora konsekvenser för arter som är beroende av rinnande vatten. Påverkan från anläggningen av dammen är att betrakta som påtaglig med sannolikt stora konsekvenser för faunan i sjön. 38

Uppföljande undersökningar kommer att genomförs i enlighet med gällande kontrollprogram. LKAB kommer även att se över den årliga utsättning av öring i Luossajärvi som bolaget är ålagda att utföra. 8.5.3 Luossajoki med biflöden Biologiska undersökningar har genomförts 2010 2016 inom den pågående prövotidsutredningen för Luossajoki som uppföljning av genomförda åtgärder i Norra Luossajärvi med förändrade flödesförhållanden som följd. Studierna har bland annat innefattat undersökningar av metallhalter i vattnet, kiselalger, bottenfauna och fisk. Generellt sett konstateras att inga tydliga sammanhängande förändringar i data från provtagningslokaler i vare sig Luossajoki, eller jämförda referenser, kan skönjas. Metallanalyser med passiva provtagare för åren 2013, 2014 och 2016 visar på varierande halter både inom vattendragen och mellan år. Vidare statistiska analyser för jämförelse av kemiska data mot bottenfaunadata för åren 2010 2014 tyder på att det finns signifikanta samband för testade parametrar. Sammantaget tyder dock analyserna på att förändringar av vattenkemin till följd av stängningen av utloppet inte har påverkat den biologiska statusen i Luossajoki. Vid bedömning av den ekologiska statusen, baserat på sammansättningen av kiselalgerna, hamnar hela Luossajokisystemet för perioden 2010 2016 på mellan hög och god ekologisk status. Samtidigt noteras att kiselalgssamhällena i de tre vattendragen Luossajoki, Pahtajoki och Tuollujoki skiljer sig mera åt mellan vattendrag än mellan år vilket visar att varje vattendrag har sitt typiska samhälle. Även inom Luossajoki skiljer sig de flesta lokaler mer åt mellan stationer än mellan år, men den temporala variationen skiljer sig mellan stationerna. Det finns dock ingen trend i mellanårsvariation, vilket indikerar att kiselalgssamhället inte utvecklas i någon tydlig riktning. Undersökningen av bottenfauna indikerar inte några större förändringar under tidsperioden 2010 2016. På lokalen uppströms Yli Lombolo finns det en tendens att individtätheten ökat över tid och att antalet arter/taxa minskat över tiden. Även uppströms reningsverket finns en tendens att antalet arter minskat under perioden. På de andra lokalerna varierar värdena mer inkonsekvent mellan åren och skillnaderna kan väl förklaras med naturliga mellanårsvariationer. Förändringarna är inte kontrollerade statistiskt i nuläget utan det kommer att göras i kommande undersökning. Värdet för renvattenindex (ASPT-index) och trofiindex (DJ-index) har också varierat något mellan åren på respektive lokal. Klassningen av status har dock i stort varit densamma mellan åren för varje lokal. Undantag är lokalerna uppströms Yli Lombolo och nedströms Ala Lombolo. Uppströms Yli Lombolo har klassningen för ASPT-index varierat mellan hög ekologisk Status och måttlig ekologisk status. Merparten av elfiskelokalerna har uppvisat låga tätheter av fisk och inga eller endast otydliga mönster i förändringar över studieperioden. Vissa tendenser tyder dock på att den ekologiska statusen baserat på skattningar av fiskfaunan kan ha blivit försämrad vid de översta lokalerna (uppströms Yli Lombolo och mellan Yli- och Ala Lombolo) i Luossajoki från 2010 till 2016. Dessa eventuella förändringar kan bero på ett antal faktorer och vara svåra att relatera till några specifika variabler. 39

8.6 Buller För att följa upp bullerbidraget i samhället från LKAB:s verksamhet genomförs bullermätningar eller bullerberäkningar i tre mätpunkter vars lokalisering kan ses i figur nedan. Under 2017 flyttades punkten KBU05 från Ullspiran till gruvfogdegatan på grund av att vad som utgjort närmaste bebyggelse har förändrats på grund av samhällsomvandlingen. Figur 21. Kontrollpunkter för buller. Under 2017 genomfördes en bullermätning i kontrollpunkterna vars resultat redovisas i tabellen nedan. Mätningar utfördes under nattetid då annan bulleralstrande verksamhet är minimerad. Under året gjordes även närfältsmätningar av gruvventilationen vilka utgör dominanta ljudkällor. Tabell 17. Uppmätt ekvivalent ljudnivå i kontrollpunkter. Uppmätt ekvivalent ljudnivå i db(a) i kontrollpunkt KBU02 KBU05 KBU06 2017-10-27 40 (53) 40 (53) 2017-11-16 39 (43) 40 (53) Länsstyrelsen har efterfrågat kompletterande underlag för att kunna bedöma villkorsuppfyllelsen då 40 db(a) uppmättes i två av kontrollpunkterna och ingen 40

tågverksamhet var igång under mätningen. LKAB har uppgett att tågverksamheten är svår att mäta korrekt enligt mätstandard med hänsyn till tidsaspekten och gränsen för LKAB:s industriområde där det efter passage av denna är trafikbuller och inte industribuller som gäller. På grund av detta är en beräkning en säkrare uppföljning och det finns en beräkning från 2016 som ännu anses vara gällande. Denna visar att villkoret innehålls med tågverksamheten inkluderad. I kapitel 14 redovisas mer information LKAB:s arbete med bullerdämpande åtgärder. 8.7 Vibrationer För att följa upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord utför LKAB i samarbete med extern konsult kontinuerliga mätningar av vibrationer i sex fastigheter spridda i Kiruna samhälle enligt figur nedan. Figur 22. Mätpunkter för vibrationer. De mätinstrument som används loggar kontinuerligt vibrationsdata och överför till onlinesystem. Mätningarna utförs med instrument som uppfyller och är installerade enligt Svensk Standard 4604866:2011. Utöver de fasta mätpunkterna kan vibrationsmätning även utföras i flyttbara punkter efter önskemål från fastighetsägare eller vid förekommen anledning. 41

Resultaten från mätningarna utvärderas månadsvis. För samtliga mätplatser har relativt små vertikala svängningsrörelser uppmätts under 2017, med några enstaka förhöjda värden över riktvärdet, men under gränsvärdet. Den maximala vibrationen härrörande från sprängning uppgick till 3,04 mm/s i mätpunkt Lingonstigen 5, detta skedde dock enbart dagar innan denna mätpunkt monterades ner på grund av nära förestående rivning och ingen bodde vid tillfället i huset. Även bolagshotellets annex har rivits under året, vilket föranlett en flytt av mätpunkten som befann sig där. Mätpunkten flyttades först till Konsum Trädgårdsgatan och därefter till Skolgatan 14, då Konsum Trädgårdsgatan visade sig vara en dålig mätplats med registrering av bl.a. varutransporter. Figuren nedan visar högsta veckovärde för vibrationer från sprängning under 2017. 3,5 Ve,mm/s Markvibrationer i Kiruna 2017 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Lingonst. 5 Brandstation Annexet Ljungpl. 2G Kond.g 11B Värmeverk Riktvärde Biblioteksg. Konsum Skolgatan Figur 23. Resultat från vibrationsmätning i Kiruna under 2017. 8.8 Markpåverkan Mätsystemet för markpåverkan bygger sedan 2003 på mätningar med GPS-teknik. GPStekniken möjliggör registrering av såväl vertikala som horisontella koordinater för en fast mätplint (relativt en stabil fixpunkt). Upprepade mätningar på samma mätpunkt med ett visst tidsintervall medger att både horisontella och vertikala rörelser kan registreras. Resultaten från mätningarna följs upp fyra gånger per år och prognoser upprättas för hur markpåverkan med tiden omfattar större områden kring gruvan. Villkoret för markpåverkan innebär att LKAB inte får påverka markytan utanför gruvindustriområdet med mer än maximalt 3 horisontellt och 2 vertikalt mellan två mätpunkter. Gräns för miljövillkoret för markdeformationer avser den gräns när markpåverkan tydligt kan anses förorsakad av gruvbrytningen och utanför den gränsen uppstår inga skadliga konsekvenser av markdeformationer kopplade till gruvbrytningen. 42

Resultaten redovisas regelbundet till tillsynsmyndigheten. Mätpunkter samt resultaten från mätningar i december 2017 redovisas i figur nedan. Figur 24. Resultat från mätning av markdeformationer t.o.m. december 2017. 8.9 Brytningsvinklar LKAB har sedan 2010 följt upp brytningsvinklar i Kiruna på bolagshotellets annex samt hus A1 på Ullspiran, under 2014 tillkom även August Malmsgatan 4. Under åren som gått har två olika mätmetoder använts parallellt. En manuell mätmetod där ett antal mätdubbar placerade på sockeln runt byggnaden mäts in vid några tillfällen per år och en automatisk metod där lutningsgivare, som är placerade invändigt i källarplan, regelbundet via GSM-nät skickar information om lutningsförändringar till ett onlinesystem. Varje byggnad har instrumenterats med minst fyra lutningsgivare, se figur nedan, och brytningsvinkeln beräknas fram i en punkt mitt emellan mätpunkterna. När det gäller mätdubbar monteras relativt många för att få en redundans ifall någon faller ifrån på grund av yttre påverkan. 43

Figur 25. Exempel på instrumentering av byggnad (A1 Ullspiran) för mätning av brytningsvinklar. Bokstäver representerar lutningsgivare och siffror representerar mätdubbar. LKAB har under 2017 skickat in förslag på slutgiltigt kontrollprogram gällande brytningsvinklar till länsstyrelsen, i detta föreslås att fortsättningsvis mäta enbart med mätdubbar, men att mätning med de existerande och redan inköpta lutningsgivarna får fortsätta parallellt för att försöka fastställa skillnaden mellan de olika mätsystemen. Under året flyttades också en av de inköpta utrustningarna för att mäta brytningsvinklar från Lingonstigen till Biblioteksgatan 4 då Lingonstigen skulle rivas och mätning där heller aldrig fungerat tillfredställande. Både annexet och hus A1 har rivits utan att för den delen brytningsvinkeln varit begränsande, denna avveckling har styrts av markpåverkan mätt enligt GPS-system och gruvstadsparkplaner. Brytningsvinklarna är väldigt små enligt dubbsystemet och resultaten ligger väl inom gällande villkorsgräns på 6,7 (1/150). Mätresultat från det automatiska tiltmätar-systemet på Augustmalmsgatan kan ses i figur nedan, mätningarna visar på mycket långsam förändring över tid, årstidsvariationerna är betydligt större än brytningsvinkelns trendlinje över tid. 44

Figur 26. Mätresultat från automatiskt tiltmätar-system på August Malmsgatan. 8.10 Förbrukning av tillsatsmedel samt övrig förbrukning I nedanstående tabeller redovisas förbrukade mängder tillsatsmedel för de senaste fem åren samt övrig förbrukning under 2017. Tabell 18. Förbrukade mängder tillsatsmedel för LKAB Kiruna de senaste fem åren. Mängd (kton) Tillsatsmedel 2013 2014 2015 2016 2017 Olivin 186 156 157 148 138 Dolomit 187 174 164 198 210 Kvartsit 16 50 48 54 54 Kalksten 33 40 36 38 35 Bentonit 76 81 75 88 69 Organiskt bindemedel 0,6 0,6 0,4 0,7 0,7 Tabell 19. Övrig förbrukning inom LKAB Kiruna 2017. Enhet Mängd Kol ton 129 053 Bränslesolja ton 14 520 Diesel m 3 1848 Reningskalk ton 18 107 Vattenglas ton 3783 Atrac 1563 ton 191 NaOH ton 34,5 MIBC ton 53 Flopam ton 43 Magnafloc ton 1 45