Kungsbacka gamla torg före stadsbranden Rapport 2018:18 Arkeologisk förundersökning

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 Rapport 2018:18 Arkeologisk förundersökning Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Kungsbacka stad, kvarteret Glädjen 7 9, Kungsbacka 10:1 Christina Rosén

Den uppdragsarkeologiska processen Arkeologisk inventering Arkeologisk utredning Arkeologisk förundersökning Arkeologisk undersökning Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökningar och undersökning. Processen syftar i första hand till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i kulturmiljölagen (KML). Arkeologisk utredning görs i två steg: steg 1 (AU1) innebär att tillgänglig kunskap i form av inventeringar och äldre undersökningar sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att lokalisera fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU2) där sökschaktsgrävning utförs. Om det då konstateras förekomst av dolda fornlämningar så är en arkeologisk förundersökning (FU) nästa steg i processen. Om fornlämningen efter förundersökning bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potenteial görs en arkeologisk undersökning. De första etapperna, arkeologisk utredning (AU) och förundersökning (FU) utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning i form av en arkeologisk undersökning. Mer information om den uppdragsarkeologiska processen finns på Riksantikvarieämbetets hemsida: (http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-och-fynd/ den-uppdragsarkeologiska-processen/). Uppdragsarkeologin regleras av 2 kap. 10 14 i Kulturmiljölagen (KML) och av föreskrifter.

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 Rapport 2018:18 Arkeologisk förundersökning Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Kungsbacka stad, kvarteret Glädjen 7 9, Kungsbacka 10:1 Dnr 5.1.2-00136-2017 Christina Rosén

Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt 010-480 80 00 info@arkeologerna.com fornamn.efternamn@arkeologerna.com www.arkeologerna.com Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2018:18 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se Bildredigering: Lena Troedson Layout: Lena Troedson Omslag framsida: Stenläggning i S205. Foto: Pia Claesson. Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2018

Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Undersökningen 5 Tidigare undersökningar 5 Kungsbacka, historisk bakgrund 8 Historiska kartor och annat arkivmaterial 9 Metod och genomförande 13 Metod och teknik 13 Dokumentation 13 Analyser 14 Resultat 15 Stratigrafi 15 Föremålsynden 15 Analysresultat 15 Rekonstruktion av händelser på platsen 19 Utvärdering och förslag till åtgärder 19 Referenser 20 Administrativa uppgifter 21 Bilagor 22 Bilaga 1. Schakttabell 22 Bilaga 2. Fyndtabell 22 Bilaga 3. Tabell över stratigrafiska objekt 23 Bilaga 4. Arkeobotanisk rapport 24 Maria Paring Äldre stenålder Yngre stenålder Yngre bronsålder Äldre bronsålder Nyare tid Efterreformatorisk tid Medeltid Vikingatid Yngre järnålder Äldre järnålder STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1000 2000 år

4 Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan blad 501 Södra Göteborg, skala 1:50 000, och Sverigekartan.

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 5 Sammanfattning Arkeologerna, Statens historiska museer har genomfört en arkeologisk förundersökning i Kungsbacka, kvarteret Glädjen. Förundersökningsområdet ligger centralt i staden och omfattar enligt äldre kartmaterial stadens torg under 1600- och 1700-tal, fram till stadsbranden 1846. Vid undersökningen påträffades stenläggningar och kulturlager från tiden före 1846. Dessa tolkas som rester av torget och dess grundläggning. I de undre lagren fanns spår av odling. Bakgrund Undersökningen Förundersökningsområdet är beläget i Kungsbacka innerstad. Undersökningen föranleddes av planerad rivning och nybyggnad av hus. Hela området var ej tillgängligt för förundersökning, då byggnader stod kvar. Tidigare undersökningar Det har gjorts flera arkeologiska undersökningar i Kungsbacka innerstad under de senaste decennierna, framför allt mindre förundersökningar och schaktningsövervakningar. Över så gott som hela den nuvarande stadsytan har kulturlager av varierande tjocklek, enstaka bebyggelselämningar och odlingslager dokumenterats. Av de äldre kartorna framgår att stora delar av stadstomterna sannolikt varit trädgårdsmark och att flera tomter kanske inte varit bebyggda förrän under sen tid (Carlsson & Rosén 2013 m. ref.). Vid arkeologiska undersökningar och schaktningskontroller i kvarter och i gatumark närmast dagens Stortorget har man påträffat kulturlager och konstruktioner i varierande grad. I Södra Torggatan och i det söderut liggande kvarteret Centralen har stadsbebyggelse med smidesverksamhet från senmedeltid/tidigmodern tid dokumenterats. Genom åren har arkeologiska undersökningar berört samtliga kvarter och gator i den centrala staden förutom kv. Kronan. Överallt noteras kulturlager, ofta med få bebyggelselämningar och förhållandevis få fynd. Undantag utgör undersökningarna i kv. Fisken och kv. Centralen och i viss mån även kv. Banken, kv. Alania, kv. Facklan och i kv. Rättvisan (Broberg 1981, s. 22f, Svedberg 1988). Lämningarna efter sammanlagt tre äldre kyrkogrunder har dokumenterats, en träkyrka byggd på 1400-talet, en stenkyrka byggd på 1500-talet och ännu en träkyrka byggd 1664. De äldsta byggnadslämningar och fynd som påträffats vid arkeologiska undersökningar i staden kan dateras till 1400 1500-talen. Lämningar från den tiden förekommer främst i området väster om Storgatan. Få iakttagelser av ett äldre gatunät har gjorts. Över så gott som hela den nuvarande stadsytan har ett kulturlager av varierande tjocklek från ett par decimeter till närmare metern dokumenterats, medan sten- och träkonstruktioner bara påträffats i begränsad omfattning. Kulturlagret verkar i stor utsträckning vara spår efter

6 Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 Varlaskolan Kungsbacka station Alleskolan Kv. Glädjen 7 9 Stortorget Kyrkskolan Gästhamn Aranässkolan 200 m Figur 2. Förundersökningsområdet markerat på utdrag ur Fastighetskartan, storruta 5B och 6B. Skala 1:4000. Simhall

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 7 Figur 3. Den norra delen av förundersökningsområdet låg inne på en asfalterad gårdsplan. Foto: Pia Claesson. Figur 4. Södra delen av förundersökningsområdet bestod i huvudsak av en gräsmatta och en grusgång framför huset. Foto: Pia Claesson.

8 Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 odling. Under de senaste åren har odlingsjordarna inne i städerna blivit ett viktigt forskningsområde och arkeobotaniska analyser har givit helt ny kunskap om odling, djurhållning och mathållning i städerna. Undersökningen på Stortorget 2011 gav en unik möjlighet att med dessa nya metoder undersöka en hel stadstomt, med dess olika funktioner, tomtgränser, bebyggelseområden och odlings/trädgårdsytor (Carlsson & Rosén 2013). Det nu aktuella förundersökningsområdet ligger nästan i direkt anslutning till undersökningen på Stortorget. Det omfattar delar av det gamla torget (före 1846), dåvarande Mellangatan och en del kvartersbebyggelse. En tomt i kv. Glädjen 6, omedelbart söder om det nu aktuella området, undersöktes 1982 (Schützler 1982). Här påträffades kulturlager och bebyggelselämningar i tre skikt. Det var svårt att datera dessa närmare, men de antogs härröra från den äldsta stadstiden och framåt. Undersökningar i kv. Glädjen 4 1989 och 1995 visade framför allt på förekomst av odlingsmark (Svedberg 1989, 1995). Kungsbacka, historisk bakgrund Kungsbackas historia går tillbaka till tiden omkring år 1400. De första stadsborna var få och bebyggelsen begränsad. Den äldsta uppgiften om ett Kungsbacka hus eller slott dateras till 1366. Vad som avses med detta Kungsbacka slott är dock oklart. Några egentliga urbaniseringskriterier finns inte förrän en bit in i 1400-talet. Av bevarade skriftliga dokument framgår att det ska ha funnits bymän i Kungsbacka 1408 och från senare delen av 1400-talet känner vi till präst, borgmästare, rådman och borgare i staden. År 1508 kom ett förslag att Kungsbacka skulle läggas ner och befolkningen flytta till Halmstad, något som tydligen aldrig blev av. År 1539 kom nästa förslag att flytta verksamheten både från Kungsbacka och det då relativt nyetablerade Gåsekil och båda orternas privilegier drogs in. Tanken var att flytta allt till Nya Varberg som låg vid Lindhovs kungsgård några kilometer norr om Gamla Varberg. Kungsbacka fick emellertid nya privilegier 1558 efter det att bönderna runtom klagat på bristande möjligheter till handel i området. År 1578 var det dags för ännu en tänkt nedläggning med flyttning till Nya Varberg men bara fyra år senare, 1582, fick Kungsbacka nya privilegier igen och verksamheten kunde fortsätta. Efter Kalmarkriget, som drabbade norra Halland svårt, kom ännu ett förslag till flyttning av stadsborna. År 1617 ville statsmakten av tänkta militära skäl flytta staden till en plats vid Rolfsbo intill Rolfsån, en tanke som dock aldrig verkställdes. Historien visar att stadens ställning som administrativt centrum och handelsplats tidvis varit svag (Broberg 1981, 11ff och 32f). Av allt att döma var staden länge mycket liten och stadsborna få. I mönstringslängder från 1580-talet mönstrades 25 vuxna män, att jämföra med till exempel 114 i Varberg. Staden växte sakta. I den första mantalslängden från 1662 förtecknades 83 vuxna (mellan 15 och 63 år), fördelade på 38 hushåll. Som jämförelse kan nämnas att Varberg samma år hade 399 mantalsskrivna invånare och Halmstad 427. År 1729 besökte landshövdingen Kungsbacka och han beskriver staden som fattigare än han trott och att befolkningen levde under små omständigheter (Landshövdingeberättelser från Halland 1705 1818, Hallands Museiförening 1998). År 1818 skriver Bexell att Kungs

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 9 backa bestod av 86,5 tomter varav åtskilliga obebyggda. Staden hade 57 rödmålade hus med tegeltak varav sju i två våningar. Således var stadsbebyggelse och verksamheter ännu vid den tidpunkten begränsade och befolkningen sannolikt ganska liten (Bexell 1931, s. 548). En omfattande brand drabbade staden 1846, varefter en helt ny stadsplan lades ut enligt ett rutnätssystem. Torget och kyrkan fick då sin nuvarande placering. Det gamla området för kyrka och kyrkogård är idag beläget på torgets norra del och läget för det äldre torget ligger idag inom kvartersmark (Broberg 1981). Historiska kartor och annat arkivmaterial Flera äldre kartor visar Kungsbackas utseende under äldre tid. Här skall tre av dem diskuteras. De visar hur staden förändrats från 1600-talets mitt till den totala omläggning av gatunätet som gjordes efter stadsbranden 1846. Den äldsta kända kartan över Kungsbacka är odaterad, men har sannolikt tillkommit strax efter försvenskningen 1645. Kartan visar gatunätet, kyrkan och kyrkogården men inte tomtindelning eller bebyggelse. Sydvästra delen av stadsområdet är indelat i flera små kvarter med gator ned mot Kungsbackaån. Här finns också två öppna platser, sannolikt torg. Resten av staden är indelad i betydligt större kvarter. Mot norr avgränsas stadsområdet en vallgravsliknande formation och i söder ser vi Skansen-området med några byggnader. Det är avskuret från resten av staden med en vallgrav. Kyrkan med kyrkogården ligger i det största kvarteret i stadens norra del. Nästan hela förundersökningsområdet ligger inom en öppen torgyta, med en gatusträckning som kommer från norr och omgiven av kvartersmark. Det är oklart i vilken utsträckning kartan avbildar verkliga förhållanden i staden eller om den snarare är en plan för tänkta förändringar vallgravarna till exempel. Den kan inte okritiskt användas för att diskutera stadens utseende under 1600-talet. Nästa karta är från 1750 och den ger oss den första bilden av tomtindelningen i staden. Gatubilden har förändrats något och den södra torgplatsen från 1600-talskartan är nu bebyggd medan den norra tydligt betecknas som Torget. Några av smågatorna ned mot Kungsbackaån har försvunnit och gatunätets tyngdpunkt är nu tre gator i nord-sydlig riktning. Ett tullhus har tillkommit i norr och stadens avgränsning är nu en palissad. Omedelbart norr om denna finns stadens allmänning och sedan vidtar stadens jordar. Kyrkans placering är densamma som på 1600-talskartan men kyrkogårdens utformning har ändrats något. Undersökningsområdet är beläget på den yta som benämns Torget. Nu framgår det också att delar av fyra tomter invid torget berörs av förundersökningen. På kartan har de numren 32 34, tomten invid norra delen av torget benämns med littera k. Knappt hundra år senare, 1846, förstördes så gott som hela staden i en förödande brand. Vid återuppbyggnaden lade man om gatunätet till det rätvinkliga vi ser idag. En karta från detta år visar det nya gatunätet och tomtindelningen, men också det gamla gatunätet. Från Kungsbacka har vi också en del skriftligt källmaterial som hjälper oss att rekonstruera hushållen, antalet boende på de olika tomterna och vad de sysslade med. Mantalslängder finns från 1662 och från 1771 och framåt har vi husförhörslängder att tillgå. Husför

10 Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 Kv. Glädjen 7 9 100 m Figur 5. Den äldsta kartan över Kungsbacka från 1600-talets mitt. Förundersökningsområdet har markerats. Karta Lantmäteriet. Skala 1:2500.

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 11 Kv. Glädjen 7 9 100 m Figur 6. Jacob Kanters karta över Kungsbacka från 1750. Förundersökningsområdet har markerats. Karta Lantmäteriet. Skala 1:2500.

12 Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 Kv. Glädjen 7 9 100 m Figur 7. Kartan som gjordes vid stadsplaneomläggningen efter branden 1846. Vi ser både det gamla och det nya, rätvinkliga gatunätet. Förundersökningsområdet har markerats. Karta Lantmäteriet. Skala 1:2500.

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 13 hörslängderna var en sorts folkbokföring, samtidigt som husförhören var ett sätt att kartlägga folks kristendomskunskaper, läs- och skrivkunnighet och allmänna vandel. Här får vi oftast uppgifter om alla som bodde i ett hushåll föräldrar, barn, tjänstefolk och eventuella inneboende, detta till skillnad från mantalslängderna som normalt bara förtecknar vuxna mellan 15 och 63 år. Med utgångspunkt i dessa källor kan man sedan gå vidare till kyrkoböcker och bouppteckningar för att få fler detaljer kring människorna. En översiktlig genomgång av detta material visar att området kring torget före stadsbranden beboddes av hushåll med olika social tillhörighet; rådmän, handelsmän, häradsskrivare, hantverkare, skeppare, hökare och krögare är några av de yrkesbeteckningar som förekommer. Flera av tomterna hyste mer än ett hushåll och vi kan anta att uthyrning av bostäder var vanligt. Tomten med littera k var i huvudsak obebodd. Den tomt som direkt berördes av förundersökningen, om än bara i sin västligaste del, heter nr 32 på kartan 1750 och nr 37 på kartan 1856. Den beboddes strax efter 1700-talets mitt av handelsmannafamiljen Rampe i ett par generationer. Från omkring 1800 beboddes tomten av i huvudsak två olika hushåll fram till stadsbranden; mätaren Lars Andersson med hustru Karin, därefter av timmermannen, senare hökaren Olof Larsson, med hustru Kerstin Svensdotter. Förutom dessa hushåll fanns en rad hyresgäster och inneboende på tomten. Metod och genomförande Metod och teknik Undersökningen inleddes med en genomgång av historiska kartor och annat relevant arkivmaterial som belyser äldre händelser inom förundersökningsområdet. Analyser av historiskt kartmaterial har gjorts vid tidigare undersökningar, men kompletterades med detaljer rörande det nu aktuella området. Därefter grävdes provschakt med grävmaskin, placerade enligt karta, figur 10. Kulturlager och konstruktioner undersöktes för hand och med grävmaskin. I görligaste mån avsåg vi att undvika att gräva igenom konstruktioner för att nå bottenlager, men på några punkter blev det nödvändigt att ta bort konstruktioner för att komma vidare nedåt. Dokumentation Alla kontexter mättes in med GPS/RTK och bearbetades sedan vidare i Intrasis med en metadatamall anpassad utifrån en kontextuell metod i stadsarkeologisk miljö. Kontexterna har registrerats så att det ska vara möjligt att kunna urskilja händelser utifrån begreppen konstruktion, brukning och destruktion av eventuella strukturer. Med hjälp av dessa händelser kan vi tolka de aktiviteter som förekommit på platsen. Inmätningarna har kompletterats med digital fotodokumentation.

14 Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 Analyser Prover för arkeobotanisk analys togs i tre kontexter, främst för att undersöka om delar av ytan har använts till odling eller om det var möjligt att urskilja annan markanvändning. Figur 8. Stenläggning S205 direkt under asfaltytan på tomt 8 9. Foto: Pia Claesson. Figur 9. Den undre stenläggningen S1000066, tolkad som torget före 1846. Här syns också lagerföljden i schaktet O200, med den övre stenläggningen S205/222 och raseringen S210. Foto: Pia Claesson.

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 15 Resultat Stratigrafi Här beskrivs de olika kontexterna och deras sammanhang med början nedifrån. Tabell 1. Schematisk uppställning över lagerföljden inom förundersökningsområdet. O200 O218 O243, 248 Övre stenläggning med sättsand S222, 205, 204 O257 O260 O251 O263 Tolkad datering Matjord, S240, 261, 262 Efter 1846 Raseringslager S210, 226, 227 Ca 1846 Undre stenläggning S100066 Träflis, S207 S300. Botten, blålera Konstruktion S222, 233 Destruktion S255 1500 1700-tal På tomt 7, idag trädgårdsmark, grävdes fyra mindre schakt. Endast det västligaste av detta, O257, innehöll en konstruktion. Denna var en mindre stenkonstruktion som kan vara resterna av en syll eller en tomtgräns. Den ligger inom kvartersmark enligt kartmaterial från 1600- och 1700-tal. I de övriga schakten fanns matjord och raseringsmassor och i O251 fanns ett tunt lager med humös sand, möjligen ett brukningslager från tiden före 1846. Inom tomt 8 och 9 grävdes tre schakt mitt på gårdsplanen. Under modern stenläggning och raseringsmassor kom en stenläggning, sannolikt från det äldre torget (före 1846) och konstruktionslager med träflis, sannolikt från den äldsta grundläggningsfasen i 1400- eller 1500-tal. Föremålsynden Föremålsfynden var relativt få och dominerades av glas och keramik. 27 föremålsposter har registrerats i Intrasis (bilaga 2). Huvuddelen består av glasflaskor och buteljer, kärl i flintgods och porslin samt kärl av yngre rödgods. De föremål som är möjliga att datera faller inom tidsramen 1700-talets senare del och 1800-tal. Analysresultat Tre makroprover analyserades. Provet från brukningslagret S252, en stenläggning på torget, visar på ett vanligt förekommande bakgrundsbrus av fröer i stadsmiljöer, så som ogräs, latrin och dynga. Även enstaka hår och ett mindre fragment av ben påträffades. Provtagningen i det förmodade odlingslagret S264 berörde huruvida det rörde sig om odlingsjord eller ej. Materialet visade på en hög nedbrytning med ett blandat material. Enstaka fröer förekommer vilka kan visa att en markförbättring har skett med hjälp av gödsel, mat/spisavfall (bl.a. havre) och ogräs, vilket kan tyda på odling. Flislagret S207, tolkat som planering inför stadens anläggande, bestod främst av bark. Det organiska materialet i provet indikerar att platsen redan var bebodd, då det förekommer fröer från dynga, latrin och ogräs som är vanliga på ruderatmark. Även hår påträffas som kan visa på djurhållning. Provet antyder alltså att det fanns bebyggelse på platsen innan Kungsbacka anlades med mer organiserad bebyggelse. Se vidare bilaga 4.

16 Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 FU-område Schakt 9 200 243 248 218 252 8 256 263 7 251 260 257 200 m Figur 10. Schaktplan. Skala 1:200.

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 17 FU-område Stenkonstruktion Lager 9 205 239 204 207 300 210 230 226 227 222 8 7 255 262 264 247 261 259 240 258 233 200 m Figur 11. Stratigrafiska objekt, se tabell 1 s. 15. Skala 1:200.

18 Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 F4 F21 F7 F15 Figur 12. Några av föremålen från förundersökningen; ett kärl i pressglas, några skärvor av flintgods och handtaget till en gryta i yngre rödgods. Foto: Lena Troedson. Skala 1:1.

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 19 Rekonstruktion av händelser på platsen Utifrån förundersökningsresultaten kan nu ett försök att beskriva händelser i området göras. Innan området togs i bruk bestod det av lerig mark, med sand överst. Vid det första ianspråktagandet av platsen, kanske under 1400- eller 1500-tal, spreds träflis över ytan som ett utjämnande lager. Därefter bebyggdes området. Resultatet från den arkeobotaniska analysen antyder dock att viss bebyggelse kan ha funnits här före staden. Inom den yta vi kom åt att förundersöka lades en stenläggning över träflislagret. Denna yta har sedan brukats som torg fram till stadsbranden 1846. Vi kunde inte iaktta några omläggningar eller ombyggnader av torgytan, men sådana kan givetvis ha förekommit. Det kan ha funnits markerade platser för bodar och torgstånd, men för att sådana ska bli tydliga, behöver större ytor öppnas. År 1846 brinner nästan hela staden ned till grunden. En del av brandmassorna schaktas bort, men under stora delar av staden och i alla våra undersökta schakt ligger det ett raseringslager med sand, småsten, tegelkross och träkol med fynd av framför allt glas och keramik som kronologiskt kan knytas till tiden kring stadsbranden. Över detta lager har sedan dagens gatunät och byggnader placerats. Inom tomt 7 kunde vi inte se några spår av den stensatta torgytan. Området längst i öster var kvartersmark även före 1846 och de stenkonstruktioner vi iakttog här bör kunna knytas till en tomtgräns eller en husgrund. I övrigt låg raseringslagret direkt över ett lager med gråaktig sand och infiltration från raseringslagret. Om torgytan varit stenlagd här, så har stenen och åtminstone delar av sättsanden noggrant plockats bort. Även det underliggande flislagret saknades här. En förmodan är att området markberetts när den nu befintliga trädgården anlades och att äldre lämningar då tagits bort. Utvärdering och förslag till åtgärder Förundersökningen visade att det aktuella området innehåller lämningar från tiden före stadsbranden 1846. Lämningarna finns framför allt i områdets norra del, tomterna 8 och 9. Vår bedömning är att fortsatta arkeologiska undersökningar behövs i det fall området kommer att exploateras.

20 Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 Referenser Bexell, S. P. 1931. Hallands historia och beskrifning. Bibliofilupplaga. Broberg B 1981 Kungsbacka Gåsekil. Medeltidsstaden 25. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Carlsson, K. & Rosén, C. 2013. En 1700-talstomt i Kungsbacka. Undersökningar på Stortorget i Kungsbacka. Halland, Kungsbacka stad, Stortorget, fornlämning 10. UV Rapport 2013:130 Arkeologisk för- och slutundersökning. Schützler, L. 1982. Rapport. Medeltida kulturlager, Kv. Glädjen 6, Kungsbacka stad, Halland. Arkivrapport. Svedberg, V. 1988. Kungsbacka innerstad under mark 1985 87, del 2. Riksantikvarieämbetet UV rapport 1988:10. Svedberg, V. 1989. Rapport Arkeologisk förundersökning del av fornl 10 Kv. Glädjen 4 Kungsbacka stad Halland. Arkivrapport. Svedberg, V. 1995. Arkeologisk förundersökning i kvarteret Glädjen 4 i Kungsbacka stad, fornlämning nr 10 medeltida stadslämning, Halland. Arkeologiska resultat UV Väst Rapport 1995:20.

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 21 Administrativa uppgifter SHMMs dnr: 5.1.2-00136-2017. Länsstyrelsens dnr: 431-322-17. SHMMs projektnr: A13569. Intrasisprojekt: SHMM2017_021. Undersökningstid: 15 18 maj 2017. Projektgrupp: Christina Rosén och Pia Claesson. Underkonsulter: Mantum Entreprenad AB. Exploateringsyta: 1500 kvadratmeter/löpmeter. Undersökt yta: 24 löpmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 63D7CN Kungsbacka. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6375334 y 324654. Höjdsystem: Rikets, RH 2000. Dokumentationshandlingar som förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHMM), Stockholm: 10 foton med Unr 5051_1 10. Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasisdatabasen. Fynd: F1 F27 förvaras hos Arkeologerna, Statens historiska museer, Mölndal, i väntan på fyndfördelningsbeslut.

22 Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Schakt ID Beskrivning 200 Direkt under asfalten kom stenläggningen S205. Delar av denna kvarligger I schaktets södra del schaktades djupare, ned till bottenlera, och här dokumenterades flera kontexter. 218 Grävdes vinkelrätt mot O200 1 m 243 Grävdes vinkelrätt mot O200 1 m Djup (m) 248 Grävdes vinkelrätt mot O200 0,8 m 251 Schakt i gräsyta 0,8 m 252 Djupschakt i östra delen av O200 1 m 256 Djupschakt i östra delen av O200 1 m 257 Schakt i gräsyta 1 m 260 Schakt i gräsyta 0,8 m 263 Schakt i gräsyta 1 m 1 m Bilaga 2. Fyndtabell Fyndnr Sakord Material Antal Antal fragm Kommentar 1 Kärl Glas 1 1 2 Butelj Glas 1 1 3 Kärl Glas 1 1 4 Tallrik Flintgods 1 1 5 Spik Järn 3 8 Kastad 6 Spik Järn 3 3 Kastad 7 Flaska Glas 1 1 Pressglas 8 Kärl Glas 1 1 9 Flaska Glas 3 3 10 Kärl Yngre rödgods 1 1 11 Kärl Flintgods 1 1 12 Kärl Glas 1 1 13 Flaska Glas 1 1 14 Butelj Glas 1 7 15 Gryta, rörskaft Yngre rödgods 1 1 16 Kärl Flintgods 1 1 17 Kopp Porslin 1 1 18 Föremål Läder 1 1 19 Butelj Glas 2 4 20 Kruka Porslin 1 1 21 Kärl Flintgods 1 3 22 Kärl Flintgods 5 5 23 Kärl Yngre rödgods 1 1 Hemrat brätte 24 Kärl Yngre rödgods 1 1 25 Kärl Yngre rödgods 1 2 26 Kärl Yngre rödgods 1 1 Hänkel 27 Kärl Yngre rödgods 1 1 Mynning

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 23 Bilaga 3. Tabell över stratigrafiska objekt ID Typ Tillkomst Beskrivning 204 Sättsand till övre stenläggning 205 Övre stenläggning Konstruktion Konstruktion Sättsand till den övre stenläggningen S205 Stenläggning med varierande stenstorlek, lagd i gul sättsand (S205). Inledningsvis med oklar datering och tolkning, för närvarande tolkad som gårdsplan från tiden efter stadsbranden 1846. 207 Flislager Konstruktion Lager med hårt packad träflis över bottenlager. Tolkad som grundläggningsflis 210 Rasering 1846? Destruktion Lager med ganska löst liggande mindre stenar, 10-20 cm, i gul sand. Inledningsvis tolkad som skadad stenläggning, för närvarande tolkad som rasering/destruktion i samband med stadsbranden 1846 222 Övre stenläggning Konstruktion Samma som S205 226 Rasering 1846? Destruktion Samma som S210 227 Del av destruktion? Destruktion Ganska löst liggande stenar 10-20 cm stora. Tolkades först som en under stenläggning, men ska sannolikt ses som en del av det destruktionslager som återfanns under den övre stenläggningen. Därför klassat som lager och ej som konstruktion. 230 Störning Störning Nedgrävning för stolpe e.d. 233 Tomtgräns? Husgrund? 239 Sättsand övre stenläggning Konstruktion Konstruktion Två stenar synliga i schaktkant, 30 40 cm stora, 10-15 cm tjocka, placerade på varandra. Ligger inne på tomt 32 enligt karta 1750. Grundmur till hus? Tomtgräns? Grindstolpe? Sättsand 240 Matjord Brukning Matjordslager överst i schakt, ca 50 cm tjockt. Mot botten med inslag av tegelkross och kol. 247 Destruktion 1846? 255 Destruktion 1846? Destruktion Destruktion Raseringslager av samma typ som i de övriga schakten Destruktionslager som i övriga schakt 258 Flat sten Konstruktion Flat sten som möjligen ingått i en konstruktion 259 Destruktion 1846? Destruktion 261 Matjord Brukning Matjordslager direkt under grästorven, ca 40 cm tjockt. 262 Matjord Brukning Matjordslager direkt under grästorven 264 Brukning före stadsbranden 1000066 Undre stenläggning Brukning Konstruktion 300 Botten Blålera Humöst lager med lera/sand/silt direkt på bottenleran. Försiktigt tolkat som en brukningslager från tiden före stadsbranden 1846. Makro taget. Vällagda stenar, 0,10 0,50 meter stora i sättsand. Tolkad som torgyta före 1846.

24 Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 Bilaga 4. Arkeobotanisk rapport Makroskopiskanalys av tre jordprover från Kvarteret Glädjen 7 9, Kungsbacka 10.1 Maria Paring, 2017-11-14. Teknisk rapport Bakgrund och syfte Under en arkeologisk förundersökning av kvarteret Glädjen 7 9, Kungsbacka 10.1, togs tre jordprover. Proven var tagna i etableringsflis, brukning i samband med stenläggning och i ett eventuellt odlingslager. Dateringen ligger från sent 1400-tal/ca 1500 till stadsbranden 1846. Frågeställningarna inför den makroskopiska analysen berörde huruvida proverna kunde komplettera den arkeologiska tolkningen beträffande aktiviteter på platsen och om ett av proverna innehöll odlingsjord. Metod Makroskopisk provtagning genomfördes av arkeologerna under utgrävningens gång. Proverna skickades in till analys och innehöll en torrvolym på i snitt 1,5 liter jord per prov. Flotation av proverna skedde i enlighet med en metod beskriven av Wasylikowa (1986) och våtsiktades i genom såll med maskvidd 5 mm och 0,5 mm. Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades. Materialet identifierades under ett stereomikroskop med 5 45 gångers förstoring. I den makroskopiska analysen har det främst eftersökt växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. I det följande anges alla typer av fröer, frukter, delfrukter, acener etc. som fröer eller frukter. Materialets källvärde De undersökta anläggningarna antas vara slutna kontexter, där kulturlager har täckts av fyllnadsmaterial efter användning. Kontexter vilka snabbt påförts ett relativt tjockt lager av material minskar risken för bioturbation i lagren. Den ökade bevaringsgraden skapar ett ypperligt tillfälle att studera äldre kontexters organiska material. Icke förkolnade delar, särskilt kulturväxter som är ömtåliga och känsliga för nedbrytning, påvisar den sista kulturpåverkade fasen i lagret. Då odlingsjord kontinuerligt brukas, krävs det att jorden rörs om genom plöjning och att det tillsätts gödsel och jordförbättring. Bearbetningen behövs för att syresätta jorden, vilket ökar nedbrytningen, vilket i sin tur frigör näringsämnen som kan tas upp av växterna. Genom den ökade nedbrytningen försvinner ömtåligt material snabbt. Kvar finns en tillfällig anrikning av mer motståndskraftigt växtmaterial, exempelvis vissa fröer. Att ha i åtanke vid analyser av odlingsjordar som används kontinuerligt, är att det främst är de senaste decenniernas växtmaterial som speglas i proverna. Det kan finnas rester av forntida material i form av förkolnade växter och ben, men utan datering är det svårt att skilja dem från det moderna materialet. Analysresultat I den bifogade tabellen har material kvantifierats enligt en grov relativ skala om 1 3 punkter. En punkt motsvarar enstaka fragment (1 5

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 25 Kv. Glädjen, Kungsbacka 10.1 Strategrafiskt objekt 207 264 252 Kontext Volym (Liter) 2,1 1,1 1,2 Bark Oförkolnat växtmaterial Rottrådar Träflis Vedartade växter Träkol Hår Insekter Puppor Animaliska matrester Däggdjurs- & fågelben Hantverks- /byggavfall Mineralsmältor tegel Totalt identifierade växter & fröer 30 5 7 Havssäv Bolboschoenus maritimus 1 Slankstarr Carex flacca - type 1 1 Hundstarr Carex nigra -type 1 Äng/Betesmark Gräs (ospec.) Poaceae indet. 2 1 Smörblomma (ospec.) Ranunculus sp. 1 Bergsyra Rumex acetosella 1 Småsäv Scirpus/Eleocaris spp. 1 Svinmålla-typ Chenopodium album -type 3 1 Ogräs Pilört Persicaria lapathifolia 1 Tiggarranunkel Ranunculus sceleratus 10 Brännässla Utrica dioica 1 Hallon Rubus ideaus 1 2 Insamlat Björnbär (ospec.) Rubus sect. Rubus subg. Rubus 1 Rubusar (ospec.) Rubus sp. 3 Skogsbär (ospec.) Vaccinium sp. 2 Odlat Havre Avena spp. 1 Ej Klassat Viola Violà spp 1 Oidentifierade fröer/frukter Problematica 4 1 Etableringslager Odlingslager Brukningslager stycken) av olika material. Två punkter motsvarar att fragmenten är närvarande i alla subsamplingar av provet. Tre punkter visar på en dominans av materialet i hela provet. Siffrorna för makrofossil anger antalet räknade fröer/frukter. Samtliga fröer är räknade, då platsen är komplex och då förklaringar kan ges utifrån både förkolnade och oförkolnade fröer. Diskussion Etableringsflislager S207 Lager med flis är vanligt förekommande i etableringsfaser i tidiga stadsmiljöer där den kan ha utgjort ett material som stabiliserar marken och gör den torrare. Flisen på denna plats består främst av bark. Det organiska materialet i provet indikerar att platsen redan var bebodd, då det förekommer fröer från dynga, latrin och ogräs som är vanliga på ruderatmark. Även hår påträffas som kan visa på djurhållning.

26 Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 Eventuell odlingsjord S264 Frågeställningen till provtagningen i S264 berörde huruvida det rörde sig om odlingsjord eller ej. Materialet visade på en hög nedbrytning med ett blandat material. Enstaka fröer förekommer vilka kan visa att en markförbättring har skett med hjälp av gödsel, mat/spisavfall (bl.a. havre) och ogräs. Vilket kan indikera på odling. Inga odlade växter kunde dock urskiljas i proverna. Provet innehöll även hår som skulle kunna vara ull, vidare analys krävs. Brukningslager S1000066 Provet från brukningslagret i samband med en stenläggning på torget visar på ett vanligt förekommande bakgrundsbrus av fröer i stadsmiljöer, så som ogräs, latrin och dynga. Även enstaka hår och ett mindre fragment av ben påträffades. Referenser Cappers, R., T.T.; Neef, R. & Bekker, R-M. 2009. Digital atlas of economic plants. Groningen Archaeological Studies vol 9. Groningen. Wasylikowa, K. 1986. Analysis of fossil fruits and seeds. I: Berglund, B.E. (red.). Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571 590.

Kungsbacka gamla torg före stadsbranden 1846 Arkeologerna, Statens historiska museer har genomfört en arkeologisk förundersökning i Kungsbacka, kvarteret Glädjen. Förundersökningsområdet ligger centralt i staden och omfattar enligt äldre kartmaterial stadens torg under 1600- och 1700-tal, fram till stadsbranden 1846. Vid undersökningen påträffades stenläggningar och kulturlager från tiden före 1846. Dessa tolkas som rester av torget och dess grundläggning.