Ämnesplanering Levande organismer 7H

Relevanta dokument
Livets myller Ordning i myllret

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Statens skolverks författningssamling

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Ekologi Så fungerar naturen

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Naturorienterande ämnen

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Förslag den 25 september Biologi

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Lokal pedagogisk plan

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Lokal Pedagogisk planering

LPP Energi och elektricitet År 7

Arv och utveckling Arvet

Atomer och det periodiska systemet

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

"Biologi - blodet, andningen och maten"

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Lokal pedagogisk plan

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Lokal pedagogisk plan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

för samtalen och diskussionerna framåt

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Nationella prov i NO årskurs 6

Workshop om kursplaner åk 7 9

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Virtue, marina och limniska miljöer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Förslag den 25 september Fysik

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Metoder och arbetssätt

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Ljud njutning eller plåga

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Fysiken i naturen och samhället

Transkript:

Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genomföra systematiska undersökningar i biologi använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället Centralt innehåll Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Arbetsform: Vi kommer med genomgångar, laborationer, diskussioner, grupparbete och filmer sträva efter att nå kunskapskraven inom ämnet. Detta kommer vi arbeta med: Levande organismer - Definition av liv och art - Livets indelning och kännetecken, förutsättningar och samspel; Alger, svampar, lavar, växter, urdjur, djur - Källor: Filmer SLI, Biologi Puls, Biologi spektrum, internet, Filmer på SLI osv Utvärderingsform/bedömning: Eleverna kommer gruppvis arbeta med de olika rikena och redovisa detta muntligt och skriftligt på en plansch under v 11-15. Ett prov kommer sedan att ges efter redovisningarna den 10/4

Ordning för redovisning Område och sidhänvisningar till Biologi spektrum (bok finns i skåpen) 1) Alger och Urdjur s. 32-37 2) Svampar s. 39-46 3) Lavar s. 47-49 4) Sporväxter s. 52-55 5) Fröväxter s.56-59 6) Pollinering och befruktning s.60-63 7) Från frö till planta s 64-68 Djur 1) Svampdjur och nässeldjur s.75-77 2) Blötdjur och tagghudingar och maskar s.78-83 3) Kräftdjur, spindeldjur och mångfotingar s.84-87 4) Insekter s.88-92 5) Fiskar s.93-96 6) Groddjur och kräldjur s.97-101 7) Fåglar s.102-105 8) Däggdjur s. 108-111

Grupper 7H 1) Hannes, Vide, Tobias -Alger och Urdjur s. 32-37, -Blötdjur och tagghudingar och maskar s.78-83 2) Svante, Joar Eddie- Svampar s. 39-46, -Kräftdjur, spindeldjur och mångfotingar s.84-87 3) Dante, Majken, Ingrid - Lavar s. 47-49, -Insekter s.88-92 4) Andras, Tor, Edda - Sporväxter s. 52-55, -Fiskar s.93-96 5) Neo, Rebecka, Alva- Fröväxter s.56-59, -Groddjur och kräldjur s.97-101 6) Ellen, Collin, Jakob - Pollinering och befruktning s.60-63,- Fåglar s.102-105 7) Theo, Greta, Pontus - Från frö till planta s 64-68, - Svampdjur och nässeldjur s.75-77 8) Lea, Agnes, Iza -Däggdjur s.108-111

Grupper 7G 1) Fridolf, Ella, Emmet - Svampdjur och nässeldjur s.75-77, -Däggdjur s.108-111 2) Alex, Minnea, Carolina, Leo -Alger och Urdjur s. 32-37, -Blötdjur och tagghudingar och maskar s.78-83 3) Caesar, Klara, Akram- Svampar s. 39-46, -Kräftdjur, spindeldjur och mångfotingar s.84-87 4) Isabella, Noah, Fredrik- Lavar s. 47-49, -Insekter s.88-92 5) Mala, Morgan, Agnes, Astrid- Sporväxter s. 52-55, -Fiskar s.93-96 6) Sofia, Lorenso, Rosa- Fröväxter s.56-59, -Groddjur och kräldjur s.97-101 7) Emil, Martha, Love - Pollinering och befruktning s.60-63, - Från frö till planta s 64-68 - Fåglar s.102-105

Instruktion till eleverna Varje grupp skall tillverka 2st A3 planscher. En om första området, och en om andra området som gruppen blivit tilldelad Exempel grupp, en plansch om lavar och en plansch om insekter. Varje plansch skall innehålla en ritning med de olika delar som är viktiga utsatta. Den skall också innehålla viktiga fakta om området. Där kan ni välja i bokens sammanfattning om ni har svårt att välja. Ni kommer att få redovisa muntligt om bägge områdena men kommer att börja med det första, därför är det viktigt att få klart den först. I redovisningarna kan ni fördjupa er inom områdena. Den 10/4 kommer vi ha ett prov på alla områden. Det är därför viktigt att ni lyssnar ordentligt under alla redovisningar. De två muntliga redovisningarna tillsammans med resultatet av läxförhöret kommer ligga som grund för betyget.

Vi kommer använda oss av en metod som kallas det flippade klassrummet så läxorna kommer bestå av att ni skall titta på olika filmer inom området och sedan diskuterar vi innehållet på lektionen och fördjupar oss. Filmerna finns på sli.se Det är därför bra om ni skaffar en inloggning till sli.. Om inte dator finns i hemmet så kan ni ha möjlighet att låna en dator och titta på filmerna efter vissa lektioner enligt ök med Maria. v.10 1) Alger, mossor och ormbunkar 2) 15 saker du inte visste om svampar v.11 3) Life Växter 4) Vi lär oss om: Kräldjuren 5) Vi lär oss om: Spindlar v.12 6) Life insekter 7) Vi lär oss om: Groddjuren 8) Life- fåglar v.13 9) Life- däggdjur V Måndag (90) Tisdag (50) Torsdag (50) 10 Uppstart av projekt Levande organismer 11 Redovisning Växter Grupp1 Film 1 Förbereda Redovisning Redovisning Växter Grupp 2 Läxa till Torsdag Film 3 och 4 Fördjupning Läxa till tisdag Film 2 Redovisning Växter Grupp 3, 4, Läxa till Måndag Film 5, 6 12 Redovisning Växter 5, 6 och 7 Läxa till Tisdag Film 7 13 Redovisning djur grupp 6, 7, 8 Fågelprat. Vi tittar på film Vi lär oss om: Kräldjuren Redovisning djur grupp 1 och 2 och Kräldjursprat Grodprat Ev Redovisning Läxa till tisdag: Vi lär oss om: Groddjuren 14 Lov Lov Lov Redovisning djur grupp 3, 4, 5 Läxa till Måndag: Film 8 Life fåglar Titta på film 9 Life- däggdjur Läxa till måndag 9/4: titta på film 6 Life insekter 15 Däggdjursprat Insektsprat Förberedelse inför prov. Prov levande organismer

Kunskapskrav: Kunskapskrav för betyget i ämnet biologi i slutet av årskurs 9: E C A Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar och med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar och med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar och med god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.