Selångers kyrka Installation av nytt värmesystem Kulturmiljöavdelningen, rapport 2008: 20, Bodil Mascher
2 Innehållsförteckning Inledning 3 OBJEKT / DNR. LÄNSSTYRELSENS TILLSTÅNDSÄRENDE BESTÄLLARE BESTÄLLARENS OMBUD ENTREPRENÖR ANTIKVARIE ARBETSBESKRIVNING Objektbeskrivning 3 BESKRIVNING / HISTORIK KULTURHISTORISK STATUS 5 Åtgärder och genomförande 5 TILLSTÅND FÖRE RESTAURERING/PLANERADE ÅTGÄRDER 5 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER 8 Källor 12 2
Inledning Objekt / dnr. Selångers kyrka, Selångers socken, Sundsvalls kommun. Dnr. 2007 / 408. Länsstyrelsens tillståndsärende 2007-11-08 dnr. 433-14862-07. Beställare Selångers församling, Kungsnäs 158, 855 90 Sundsvall. Beställarens ombud Ann Marie Carlsson /Lennart Dahlin, Kungsnäs 158, 855 90 Sundsvall. Entreprenör Södermalms Olja & Sanitet, Mats Fredriksson, Sundsvall. Antikvarie Hjördis Ek, Murberget Länsmuseet Västernorrland. Foton Hjördis Ek. Arbetsbeskrivning Birgitta Larsson 2007-10-23 samt odaterad bygghandling inkommen till Länsstyrelsen 2007-11-07 utarbetad av Godes Entreprenad, Flata 553, 840 13 Torpshammar. Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Selångers kyrka byggd 1780-81, är en rektangulär, vitputsad kyrka med stomme i gråsten, torn i väster med karnisformad kupol och huvudentré. Kyrkan är tresidigt avslutad i öster med kor och sakristia. Kyrkan har koppartak och var ursprungligen spåntäckt. Det finns även en ingång mitt på södra fasaden. Tegel förekommer i fönster- och dörromfattningar, tunnvalvets nedre delar och det invändigt halvcirkelformade koret. En tillbyggnad vid sakristian har tillkommit
4 senare. Kyrkan föregicks av Selångers medeltida kyrka, vars återstående ruin står söder om nya kyrkan. Selånger var ett viktigt centrum under medeltiden med närheten till kustlandsvägen och tvärs över landet pilgrimsleden mot Jämtland. Här låg även kungsgården i Näs, omtalad sedan 1314. Gamla kyrkan var i mycket bristfälligt skick vid mitten av 1700- talet, då Abraham Hülphers gjorde sin resa genom Norrland. Kyrkoherden Erik Johan Dillner drev mycket livaktigt frågan om platsen för den nya kyrkobyggnaden och byggnadarbeten påbörjades 1780. Arkitekt var Olof Tempelman (det fanns även ett arkitektförslag från 1772 av Daniel Hagman). Byggmästare var Daniel Lundqvist, Gävle. Hans svärson Johan Christoffer Loël ledde uppbyggnaden. Arkitekten hade ritat ett rakt avslutat kor, sakristia i norr och mera klassicistiskt enkla murytor i stället för de djupa fönsternischerna, den framskjutande portalen och pilastrarna som verkligen kom till utförande. Kyrkan har i stort bibehållit sin karaktär, även interiört. Utmed väggarna står kopplade pilastrar som fortsätter i gördelbågar i tunnvalvet av trä och tegel. 1785 byggdes, tunnvalvet, eftersom valven blev alltför tunga för murarna. Större delen av tegelvalvet togs då ner men de nedersta delarna blev kvar. 1790-91 gjordes altaruppställningen, kors och törnekrans flankerad av kopplade kolonner som omges av skenarkitektur med kassettak. Altaruppställning och predikstol tillverkades av Olof Berggren i Borgsjö. Målningen utfördes av Johan Wagenius och hans gesäll Jöns Asplund 1796. 1838 fick kyrkan troligen sin första orgel. 1889 övertog man kaminer från den nerbrunna kyrkan i Sundsvall. 1905 tillkom ny öppen bänkinredning och nytt golv (ark. P. Österlund i Sundsvall). 1938-39 inträffade ut- och invändig restaurering under ledning av arkitekten David Frykholm. Fasaderna putsades och avfärgades och kyrkan fick nytt spåntak. Invändigt insattes färgat glas i korfönstren. Korset ersattes av en altartavla av Erik Stenholm. 1940 tillkom nytt orgelverk från A. Mårtenssons Orgelfabrik AB, äldre stämmor bevarades. 1966-68 skedde en exteriör och interiör restaurering under ledning av arkitekten Hans Thunell. Kyrkan fick koppartak i stället för spån, fasaderna omputsades och fasadernas murkrön förstärktes. Snickerierna målades om och nya takstolar byggdes med järnbågar. Konservering utfördes av A. Hedman. Sakristians norra vägg fick en ny utbyggnad med entré, kapprum och wc. Vapenhuset byggdes om med nya dörrar, brudkammare wc mm. Heltäckande mattor och el-värme installerades. 4
5 1974 Altartavlan togs bort från altaruppsättningen och korset och förbundsarken återinsattes. 1985 byggdes en spiraltrappa från kyrkorummet till läktaren, troligtvis borttogs även bänkar under läktaren och sattes upp skärmar mot kyrkorummet. Kulturhistorisk status Kyrkan skyddas enligt Kulturminneslagen kap. 4. Åtgärder och genomförande Tillstånd före restaurering / planerade åtgärder Kyrkan ska lägga om värmesystemet till vattenburen värme. En ny panncentral som eldas med pellets, gemensam för församlingens byggnader, finns redan. Det finns även en kulvert som går till kyrkan från panncentralen. En värmeväxlare är installerad bakom väggen i vapenhuset. Denna vägg kommer att helt upptas av installationer och nya rör som ska vidare till olika platser i kyrkan. Väggen kommer i en senare etapp att täckas med en ny vägg för att dölja dessa installationer men ska lämna utrymme till inspektion. En håltagning för rördragning görs från vapenhus till kyrkorum. I vapenhuset finns på både södra och norra väggen sentida inbyggnader med regelverksstomme, som bland annat inrymmer förråd, lekrum och wc. Där ska man installera rwc. Golvet i kyrkan utgörs av ett 75 mm tjockt spontat brädgolv. Ovanpå brädgolvet ligger masoniteskivor med en heltäckande matta överst. Under bänkkvarteren ligger en brun och missfärgad korkoplastmatta som ska ersättas med brädgolv. Rördragningen ska ske utmed ytterväggar och västra väggen i urfrästa spår i brädgolvet. Radiatorerna längs ytterväggarna ska ersättas med vattenburna radiatorer. 5
6 2007-11-27. Utvändig grund före grävningar för rördragning. 2007-11-27. Norra fasaden, innan rördragning till värmeanläggningen gjorts. 6
7 2007-11-27. Äldre el-radiator i sakristian före byte. 2008-01-29. Äldre el-radiatorer vid ytterväggar i kyrkorummet. 7
8 Genomförda åtgärder Det nya värmesystemets styranläggning har installerats i förrådet i vapenhuset enligt program. Därifrån har nya rörledningar i koppar dragits genom en befintlig öppning in till kyrkorummet. Längs ytterväggarna på södra och norra sidan har man installerat fyra nya vattenburna radiatorer under fönstren på vardera sida. De nya radiatorerna har placerats någon dm lägre än enligt förslaget för att inte synas ovanför bänkskärmarnas överkant. De är ungefär lika långa som de tidigare elradiatorerna och något bredare och har målats in i väggkulören. Väggarna som är målade med latexfärg, ska målas om i en senare etapp. Rördragning i kyrkorummet är dold under golvet. Rören är lagda i brädgolvet utmed ytterväggarna. Man har fräst ur spår ca 30 mm i golvbräderna där ledningarna är lagda. Spåren har man lagt igen med plåt. Ovanpå lades en filtmatta och därpå den tjocka mattan. 2008-04-02. Nya vattenburna radiatorer längs kyrkans södra yttervägg. 8
9 2008-04-02. Nya vattenburna radiatorer längs kyrkans norra yttervägg. 2008-04-02. Nya vattenburna radiatorer före inmålning av rören. 9
10 Från övergången mellan kyrkorum och kor är ledningarna lagda i sockeln av trä. Den befintliga sockeln är redan delad med distanser mellan. Mellanrummet har breddats och inrymmer ledningarna. I korets båda fönsternischer har man placerat en radiator för att värma koret och förhindra imbildning på glasrutorna. På grund av kyrkvärdsbänkarna läge blev det svårt att placera vägghängda radiatorer där. Radiatorerna i fönstren ska byggas in med gallerskärmar i samband med kommande restaurering av interiören. På orgelläktaren har fyra nya vattenburna radiatorer installerats med samma placering som de tidigare el-drivna radiatorerna vid den bakre väggen. Inne i bänkkvarteren ligger korkoplastmattan kvar. Den ska bytas ut vid den planerade upprustningen hösten 2008. 2008-04-02. Ny vattenburen radiator i fönsternisch vid predikstolen före montering av gallerskärmar. Sakristia Från sidan om inkommande kulvert till kyrkan grävdes en kulvert ut igen under mark fram till sakristian till vänster om ingången. Där går kulverten med rören in under golvet och kommer upp i kapprummets golv bakom entrédörren. Därifrån går rören synligt ovan golv till radiatorerna i hallen, wc och sakristia. I sakristian sitter fönstren lägre än i kyrkorummet och det fanns tidigare två radiatorer under varje fönster. Endast en vattenburen radiator, som är något längre än de tidigare har installerats under varje fönster. 10
11 2008-04-02. Nya vattenburna radiatorer i sakristian. 2008-04-02. Ny vattenburen radiator i rum bredvid sakristian. 11
12 Vapenhus För uppvärmningen av vapenhuset har man satt upp en ridåfläkt ovanför dörren. Ledningarna är lagda under en list, som har målats in i samma grå kulör som taket. Rördragningarna i vapenhuset ska byggas in med en yttre vägg, så att det bildas två smala utrymmen utmed norra väggen. Rören ovanför pardörren in till kyrkorummet ska också byggas in i samband med kommande restaurering av interiören. Rördragningarna vid vapenhusets ena vägg före inbyggnader. Källor Kyrkobyggnader 1760 1860. Del 4, Riksantikvarieämbetet. Tedebrand, Lars-Göran: Selånger. En sockens historia, Sundsvall 1983. 12
13 13