Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef
Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens roll 5. Dialog om infrastruktur och livsmiljöer
(Norrbottens politiska plattform för Arktis, 2017)
Prioriteringar för hållbart samhällsbyggande Stimulera till inflyttning genom att visa möjligheter till attraktiva boende- och livsmiljöer Främja en kultur för kreativitet och nytänkande där unga människor får möjlighet att förverkliga sina idéer och påverka samhällsutvecklingen Säkerställa satsningar för ett jämställt, öppet och mångkulturellt arktiskt samhälle Satsa på digitalisering för bättre tillgänglighet av service i både tätort och glesbygd Stödja ett ökat gränsöverskridande utbyte inom kultur, idrott och utbildning Främja utveckling av hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i arktiskt klimat Påverka nationella nivån att se över bostadspolitiken för ökat byggande
SVERIGE + 2 822 557 NORRBOTTEN +49 Kusten växer, inlandet tappar. Allt fler flyttar från land till stad. Måste det vara så? 2017 ökade befolkningen i Sveriges alla län, förutom Norrbotten. Befolkningsprognoserna ser heller inte lovande ut, där alla kommuner förutom Luleå och Piteå förväntas minska till 2030. Inlandet tappar mest. Vi ser ut att stanna kvar kring 250 000, ungefär lika många som 1955. Att allt fler flyttar från land till stad är en global urbaniseringstrend. Den trenden är starkast i Sverige inom hela EU. Går den att vända i Norrbotten?
Regionernas kamp (WSP) Källa WSP: Regionernas kamp
Utmaningar och framtid Infrastruktur, hur kopplar vi ihop Norrbotten? Globalisering, urbanisering och digitalisering Klimatförändring Klara omställning till fossilfri fordonsflotta och behov av metaller (Intressekonflikter). Demografi attrahera unga Balans mellan stad och land Integration på riktigt vi behöver alla människors kompetens Hur möter vi bostadsförsörjningsbehovet i alla våra kommuner. Smarta hållbara städer
Vad behöver Norrbotten arbeta med för att öka attraktiviteten? Skifte från produktion till konsumtion, jobben följer människor Idag är 3 av 4 jobb inom service och kreativa sektorn Störst rörlighet i åldersgruppen 18-35 Hög kvalitet i den upplevda miljön Kan Norrbotten vara en plats som de yngre väljer?
Vad är attraktivitet enligt forskning Fem viktiga kärnvärden: Variation (kultur, arbete, handel, service, mötesplatser mm) Skönhet (arkitektur, offentliga miljöer, natur, kultur mm) God offentlig service (kollektivtrafik, vård, skola och omsorg) Hastighet och densitet (arbete, mötesplatser, kreativitet) Inkomst Viktigt att våra yngre får vara med i besluten av våra nya miljöer
Frågor att diskutera 1. Forskningen visar att människor väljer att bo där livet mellan husen är lika viktigt som hur man bor. Där utbudet av kultur och upplevelser är större än man hinner med. Och där det finns en hög acceptans för mångfald, jämställdhet och att få vara sig själv. Hur kan Gällivare och våra inlandskommuner möta dessa viktiga kärnvärden och skapa attraktiva livsmiljöer? 2. Att Norrbotten har goda kommunikationer är en förutsättning för vår tillgänglighet och en hållbar framtid. Både inne i länet, från land till stad och ut i världen. Hur vill du att hela Norrbotten ska vara tillgängligt år 2030?
Nu tar vi nya tag för Norrbotten 2030. Vi vill skapa en hållbar och jämställd tillväxt i världsklass TACK! Patrik Wallgren patrik.wallgren@norrbotten.se 072-541 07 53
RUS och ÖP, bättre koppling RUS
Liknande bild hade varit intressant för Norrbotten, vet Inte om det finns något vi kan nytta för att visa nuläget.
Vi behöver 51000 nya jobb till 2030. Hur löser vi kompetensförsörjningen? Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för regionens tillväxt och utveckling. Hur ska vi hitta 51000 nya medarbetare till bland annat vården, omsorgen, skolan, tillverkning, handel och kommunikationer fram till år 2030? LKAB siktar på nya huvudnivåer och fördubblad produktion till 2060. Men det blir inte fler jobb, förmodligen färre med ökad automation och digitalisering av verksamheten.
Vi lever allt längre och folkhälsan blir sämre. Vem ska betala vård, skola och omsorg i Norrbotten? Demografiska prognoser visar att vi får en allt äldre befolkning (+85) i Norrbotten. Då vi inte ökar i befolkning, innebär det att de som jobbar, måste försörja allt fler. I t ex Pajala är redan var tredje kommuninnevånare pensionär. Och det ser likadant ut i flera av våra inlandskommuner. Det innebär att den samhällsservice vi idag tar för given, kommer att ställas på prov.
Vi kan förlora 500 miljoner kronor i utvecklingskapital. Thank s Brexit! I nästa programperiod förväntas rejäla nedskärningar av EU:s strukturfonder, bland annat på grund av Brexit. Strukturfonderna finansierar många av våra viktigaste investeringsprojekt och framtidssatsningar. Idag rör det sig om flera miljarder kronor i regionalt, nationellt och europeiskt utvecklingskapital. Men konkurrensen är hård och vi måste välja rätt och kunna välja om, för att påverka och skapa vår egen framtid i Norrbotten till 2030 och framåt. Vi måste också få fler beslutsfattare inom EU att förstå våra villkor, hur vi bidrar till utveckling och tillväxt och vilket stöd vi behöver.
Regionens roll Regional utvecklingsstrategi Dialog med kommuner och stat Gemensam kunskap och nulägesbild Initiativ och agera utifrån strategier Strukturbilder Funktionella samband Påverkansarbete lokalt, regionalt och nationellt. Mötesplatser och nätverk Länstransportplan
Befolkningstillutveckling 1970 Regionernas kamp (WSP) http://www.wsp-pb.com/pagefilesn/64978/regionernas-kamp-2016.pdf
Vi har en stor vilja att bidra: Vad kan vi göra tillsammans Skapa gemensam bild av nuläget, lyhördhet av kommunernas behov Förbättra samordningen mellan aktörer Skapa goda relationer genom dialog för enklare planering Öka förståelse för olika projekts hela målbild och konsekvenser. Priorierta och hitta balansen mellan hållbarhetsperspektiven för bästa möjliga kvalitet. Öka kopplingarna mellan kommuner i viktiga utvecklingsfrågor. Regionala bilder och kunskapsunderlag Hållbar tillväxt
200 år bakåt i tiden bodde 3 % i städer 100 år 14 % Vad skapar attraktivitet Nu ca 50 % i städer 2050 70 % i städer Tydlig förskjutning på att de yngre väljer plats och att det skapar jobb. I Sverige bor ca 85 % av befolkningen i Urbana regioner Nu följer jobben människorna för att det är de som ska komsumera, Platsen var tidigare en plats för Deras tjänster. produktion, nu konsumtion (frisör) kunder i närheten. Kreativa näringen har växt mycket senaste 40 åren, dessa näringar kräver närhet och densitet på kompeten personal, alltså förläggs de företagen i täta miljöer 3 av 4 jobb är inom service eller kretiva En bra kombination med en bra arbetsmarknad och bra livstil Kommer att klara sig bra i framtiden. Rörligheten är som störst bland 18-35, sen är fönstret rätt stängt Kan vi vara en plats som de yngre väljer?
Plats för konsumtion, restauranger, butiker caféer. Variation Vård skola omsorg är viktigt, kollektivtrafik Ta rygg på någon som kan erbjuda densitet och skapa bra flöden till denna. Låna erbjudndet, idag pendlar vi i snitt 45 min till jobbet. 45 min Cirkel ska fyllas med så mycket innehåll som möjlight. tänker i termer av tid, hur lätt kan jag förflytta mig. Besluten i vår kommuner tas av många kvinnor och män i 50 års ålder. Homogeniserar gruppen över makten. Om vi inte lyssnar av de yngres tankar och få in de i besluten för Att göra saker som intressera de yngre. Platsens attraktivitet: Kvaliten på platsen, Tolerans kunna vara sig själv (mångfald) etniska minoriteter, immigrante Homosexuela, unga högutbildade som söker jobb, unga singlar, familjer och barn.grundskola som är bra, Sociala nätverk (Mötesplatser), Oerhört viktigt med estetisk tilltalande platser jätte bra möjligheter i stadsflytten. Hur attraherar vi talanger
Det regionala utvecklingsarbetet - kultur, näringsliv och samhällsplanering Attraktiva livsmiljöer att bo, leva och verka i Norrbotten. Ett brett kulturutbud och en stärkt kulturell infrastruktur. Ett starkt näringsliv som skapar hållbar tillväxt och jobb. En god kompetensförsörjning till offentlig sektor och näringsliv. En infrastruktur med god tillgänglighet. En säker, effektiv och miljövänlig kollektivtrafik med buss och tåg. Förutsättningar för digitalisering.