Medborgarundersökning 2017

Medborgarundersökning 2017 ENKÄT- OCH INTERVJUUNDERSÖKNING Hanna Lunding, Sara Maripuu, Lisa Eriksson Hälso- och sjukvårdsledningens stabsenhet November 2017

Innehållsförteckning Introduktion...2 Syfte...2 Metod och material...2 Väntrumsundersökning...2 Intervjuundersökning...2 Resultat...3 Behovsgrupper...3 Väntrumsundersökning...5 Intervjuundersökning...7 Exempel på analys utifrån de 4 inriktningarna...10 I Kronoberg ska vården vara till för alla...10 I Kronoberg ska vården vara nära och samordnad...10 I Kronoberg ska invånarna vara aktiva medskapare i sin hälsa och vård...10 I Kronoberg ska patientens behov mötas med kompetens och arbetsglädje...10

Introduktion För att lyssna in medborgarnas tankar och synpunkter om framtidens hälso- och sjukvård gjorde Region Kronoberg under våren 2017 en medborgarundersökning i länet. Dialogmöte genomfördes även med respektive pensionär- och handikapporganisation. Föreliggande rapport är en redovisning av resultaten från denna medborgarundersökning. Syfte Syftet med undersökningen var att lyssna in medborgarnas tankar och synpunkter om framtidens hälso- och sjukvård. Metod och material Medborgarundersökningen genomfördes med hjälp av en väntrums- och en intervjuundersökning. Materialet sammanställdes och analyserades sedan genom en innehållsanalys. Resultatet kors-tabulerades på tre huvudsakliga grupper; yngre 18-29 år, Vuxen 30-69 år, Äldre 70-80+. En ytterligare grupp var de som inte uppgett sin ålder och benämndes därför som okänd. Genom medborgarundersökningen har vi totalt nått 490 personer i Kronobergs län. Väntrumsundersökning En väntrumsundersökning genomfördes under fyra veckor (v.6-9) på länets alla vårdcentraler. Enkäter tillsammans med ett följebrev med instruktioner och en A3-poster att sätta i väntrummet skickades ut till vårdcentralerna. Enkäten var i pappersform men möjligheten fanns också att fylla i den i digital form genom en QR-kod. Enkäten bestod av 5 öppna frågor (se bilaga 1) och fanns tillgänglig både på svenska och på engelska. En återkoppling vi fick från personal på vårdcentralerna var att några besökare avstod från att delta i undersökningen med anledning av enkätens utformning med öppna frågor, kanske hade deltagarantalet blivit högre med fler kryssfrågor. Anledningen till att vi valde öppna frågor var att inte styra respondentens tankar utan helt låta personen tänka fritt runt hälso- och sjukvården. Efter undersökningstidens slut skickades enkäterna åter med internpost till hälso- och sjukvårdsledningens stabsenhet som sammanställde materialet. Samtliga enkäter matades in i enkätverktyget esmaker för att underlätta sammanställning och analys. Intervjuundersökning Två medarbetare genomförde en intervjuundersökning runt om i länet under fyra veckor (v.6-9). Samtliga kommuner besöktes under perioden. Intervjuerna gjordes på stan, där intervjuarna sökte upp medborgare i kommunernas tätorter. Besök gjordes även på särskilda platser såsom centrallasarettet i Växjö, Ljungby lasarett, Seniormässan och panncentralen i Växjö. Intervjuerna genomfördes utefter en intervjuguide, samma frågor som ställdes i väntrumsundersökningen (se bilaga X).

Resultat I utvecklingen av hälso- och sjukvården är medborgarna en naturlig och viktig resurs. Genom att ställa frågor och undersöka patientens perspektiv kan vården formas och utföras på ett mer personcentrerat sätt och på så sätt lättare möta behovet. Att skapa förutsättningar för delaktighet är därför centralt. I arbetet med denna utvecklingsstrategi tillfrågades 490 personer i Kronobergs län om hur de såg på framtidens hälso- och sjukvård. I underlaget ser vi många gemensamma värden såsom vikten av god tillgänglighet, kontinuitet och gott bemötande. Men vi vet också att när det kommer till innebörden av exempelvis god tillgänglighet så skiljer detta sig mellan olika grupper i befolkningen. Ett ordmoln skapat av kronobergarnas svar på frågan: Vad är viktigt för dig när det gäller hälso- och sjukvård? Behovsgrupper Tidigare fokuserade verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården mycket på att hitta lösningar som fungerade för så många människor som möjligt. Eftersom alla människor är olika och har sina särskilda behov kan det vara en tuff uppgift. Ett nytt sätt att tänka är istället att ta fram flera möjliga lösningar för en och samma problem. 1 På så sätt kan olika behovsgrupper då hitta det sätt som passar dem bäst. Alla människor är olika. Både utifrån personliga behov, beteenden och utifrån egenskaper. Detta innebär att vi i vår kontakt med vården också har olika behov. Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med en forskargrupp undersökt olika behov och beteenden bland den svenska befolkningen. Resultatet kan delas in i fyra tydliga grupper: Självständiga och engagerade Drygt 40 % av befolkningen tillhör gruppen självständiga och engagerade. Handlingskraftiga, rationella och motiverade med en stark förankring i samhället. Gruppen Självständiga och engagerade har en stark egen vilja och tilltro till sin egen förmåga. De kan, vill och gillar att ta hand om sig själva. De inser inte bara betydelsen av vad de äter och vikten av motion utan lever också ofta ett liv i linje med sin kunskap. Om de blir sjuka söker de inte vård på en gång utan först när de själva inte ser en lösning på sitt hälsorelaterade problem. Då har de ofta själva sökt fram adekvat information på internet eller i bekantskapskretsen - de är väl förberedda och vill vara djupt involverade i sin egen vård. 1 Sveriges kommuner och landsting (2016) Beteenden och behov hos personer i kontakt med vården

De Självständiga och engagerade följer vårdens rekommendationer och behandlingar om de upplever att dessa är meningsfulla och ger resultat! De har lättare att acceptera ett beslut om de upplever att de varit tillräckligt informerade och involverade när beslutet fattas. Oroliga och engagerade Ca 25 % av befolkningen tillhör gruppen engagerade men oroliga. Men de saknar en grundläggande trygghet och oroar sig för sin hälsa - både i nuet och i framtiden. De är medvetna om vad de äter och vikten av motion, men oron gör att en aktiv livsstil ofta är mer av ett pliktfyllt val än något njutningsfullt. De Oroliga och engagerade är aktiva med att själv söka adekvat information om hälsa som både kan stilla men ibland också öka oron. Väl i kontakt med vården är de relationssökande. De är oroliga för att de inte ska bli lyssnade till eller att de inte ska få rätt hjälp. Oron kan leda till att de snabbt kontaktar vården när de har problem med hälsan men också till att de väntar för länge med att söka vård. Men upplever de att de får en bra relation med vårdpersonalen och att de blir lyssnade på så minskar oron snabbt. Samtidigt ökar deras förmåga att ta hand om sig själva Traditionella och obrydda Ca 25 % av befolkningen tillhör gruppen traditionella och obrydda. De är Lugna, med en god social förankring och trygghet i livet. Traditionella och obrydda delar flera egenskaper med Självständiga och engagerade men har ett betydligt mer distanserat förhållande till sin egen hälsa, vilket leder till en mer passiv livsstil. De oroar sig inte särskilt mycket för framtida hälsoproblem - de äter vad de vill och motionerar bara om de tycker att det är roligt. Alla åldersgrupper finns representerade unga, medelålders och äldre tvärtemot vad Traditionell kanske först antyder. De Traditionella och obrydda väntar länge med att kontakta vården när de upplever ett hälsoproblem. Detta beteende är kopplat till förtroende för sjukvården och att livet är som det är det finns ingen anledning att oroa sig i onödan! Väl i kontakt med vården gillar de att känna sig informerade och involverade men lämnar gärna över besluten till vårdpersonalen. Gruppen ifrågasätter mindre än andra vårdpersonalens beslut, och ägnar heller inte mycket tid åt att själva söka information om vad olika symtom kan bero på det är ju vård-personalens jobb som de kan bäst! Sårbara och oroliga Den fjärde och sista gruppen, drygt 5 % av befolkningen tillhör de sårbara och oroliga. De har lågt självförtroende, hög grad av upplevd stress, oro och ett svagt socialt nätverk. Gruppen Sårbara och oroliga är en liten men tydlig grupp som av olika orsaker har en svagare position i samhället, vilket leder till en känsla av hopplöshet och att inte kunna påverka sin situation. De känner inte att de har kontroll över sin egen hälsa och tror ofta att de inte kommer bli lyssnade på i kontakten med sjukvården. Precis som Engagerade och oroliga ger oro och obehag upphov till två tillsynes motstridiga beteenden: å ena sidan kan de in i det längsta undvika att söka vård - eller så åker de direkt till akuten för att få hjälp. Till skillnad från de Oroliga och engagerade drivs oron mer av att de saknar grundläggande resurser, trygghet och tro på sig själva de behöver ofta ett helt annat och långvarigare stöd för att kunna fortsätta sitt liv på egen hand.

De vill vara involverade och informerade, men eftersom de har en svag tilltro till sig själva lämnar de ofta över besluten till andra. Oron, känslan av maktlöshet, det låga självförtroendet och en låg kunskap om hur vården fungerar gör denna grupp sårbar. De behöver ofta ett handfast och personligt stöd för att kunna navigera rätt i vårdsystemet. 2 I utvecklingen av hälso- och sjukvården och av de vårdtjänster som erbjuds behöver verksamheterna ta hänsyn till dessa behovsgrupper och hur man på bästa sätt kan möta respektive grupps behov på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Det finns därför mycket att vinna på att involvera patienterna i verksamhetsutveckling för att lättare kunna hitta rätt lösningar. Väntrumsundersökning Totalt besvarades enkäten av 354 personer, av dessa var 231 kvinnor och 103 män. Åldersfördelningen i gruppen såg ut enligt följande: Yngre 18-29 år Vuxen 30-69 år Äldre 70-80+ år Grupp Okänd 28 206 102 18 Fråga 1. Vad är viktigt för dig när det gäller hälso- och sjukvård? Många respondenter svarade att tillgänglighet till hälso- och sjukvård var det allra viktigaste. Tillgänglighet tolkas här på flera olika sätt. Att det snabbt och lätt kunna komma i kontakt med vården, att få kontakt när man har behov, att vården finns nära och att vården kan erbjuda kontinuitet i vårdkontakter. Det handlar också om tillgänglighet via telefon och via webben och tillgång till information för att kunna följa sin vårdprocess digitalt. Många respondenter betonar viljan att kunna få möta samma läkare eller vårdpersonal, för att kunna skapa personlig kontakt, trygghet och förtroende. Man lyfter problematiken med hyrpersonal och anser att vården behöver arbeta för att behålla personal och anställa fast personal. Många efterfrågar också kortare väntetider, bättre öppettider och tillgång till fler akuta tider. Några lyfter även den fysisk tillgänglighet med parkeringsmöjligheter i anslutning till vårdens inrättningar. Bemötande är ett annat område som respondenterna värderar högt. Ett gott bemötande, att bli tagen på allvar och trodd på är viktigt. Att bli bemött med respekt av personal som är engagerad och lyssnar på patientens behov. Därefter lyfter respondenterna kompetens inom hälso- och sjukvården. Vikten av att kunna känna trygghet i att det finns resurser och kompetens när man är i behov av vård och att man får träffa personal med rätt kompetens utifrån sina behov. 2 Sveriges kommuner och landsting (2016) Beteenden och behov hos personer i kontakt med vården

Fråga 2. Vad tycker du är viktigt att Region Kronoberg satsar på för att kunna erbjuda bästa möjliga hälso- och sjukvård i framtiden? Här lyfter många respondenter att vården behöver satsa på tillgänglighet och mer personal. Man ser att det är viktigt att satsa på personalen, att de ska ha det bra och trivas. Nöjd personal ökar chanserna för att de tar en fast anställning och stannar i organisationen, och på så sätt kan behovet av hyrpersonal minska och kontinuiteten öka. Vilket i sin tur leder till att personalen kan fokusera på patienterna och ge en bättre vård. Att dom orkar bry sig. Utveckla vården via nätet och korta köerna i vården. Bra arbetsmiljö, stressfritt. Region Kronoberg bör också satsa på kompetent personal, rätt använd kompetens, se över arbetsuppgifter och arbetsvillkor, finns andra yrkesgrupper som kan ta över arbetsuppgifter från läkare? Bemötande, trevlig personal, lyssna på patienten. Tryggare personal ger tryggare patienter. Intresserad personal. Medmänsklighet. Gott bemötande, ett hej och ett leende från personalen spelar stor roll för intrycket. Mer personcentrerad vård, och forma vården efter individens behov. Man tycker också att Region Kronoberg bör satsa på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Sprida kunskap i befolkningen om levnadsvanor, sömn, mat och motion. Fråga 3. Är det något du tycker att hälso- och sjukvården i Region Kronoberg bör göra mindre av? Region Kronoberg bör inte dra ned mer på resurser och personal i vården. Däremot anser man att organisationen bör dra ned på administration och byråkrati. Dra ned på tjänstemän, mellanchefer och hyr-läkare. Att inte se helheten, inte lyssna på patienten och skriva ut mediciner och dämpa symtom istället för att fråga varför problemet uppkommer. Kontroller hos läkare som inte behövs, utgå från patientens behov och boka rätt patient. När det gäller kontakten med hälso- och sjukvården så lyfter några att man inte bör stänga TeleQ mitt på dagen. Några lyfter att Region Kronoberg bör satsa mindre på Länstrafik och Växjö flygplats. Fråga 4. När det gäller att förebygga ohälsa, vad tycker du att hälso- och sjukvården i Region Kronoberg ska satsa på? Bemanningssituationen är ett tydligt tema i samtliga frågor i undersökningen. Många trycker på att Region Kronoberg bör satsa på att anställa mer personal. Man vill se fler hudläkare, fler barnmorskor, läkare, sjuksköterskor och psykologer. I relation till denna fråga gällande förebyggande arbete kopplas bemanningsfrågan till att ökad personaltäthet ska kunna leda till att man arbeta mer med hälsofrämjande insatser. Det kopplas också till friskvård, kortare arbetsdagar och en bra arbetssituation för personalen. Vidare ser man att Region Kronoberg som kunskapsorganisation i större utsträckning skulle kunna satsa på att sprida information och genomföra föreläsningar om de senaste rönen kopplat till hälsa och levnadsvanor. Kunskap om kost, motion, alkohol, tobak, stresshantering och psykisk hälsa. Satsa på att inspirera folk till ett mer hälsosamt liv. Satsa på barn och unga och ge kostråd till föräldrar och betona kostens betydelse för vårt välbefinnande. Flera lyfter

också en önskan om att regionen ska jobba mer med regelbundna hälsokontroller och screening. Fråga 5. Har du några andra tankar eller synpunkter som kan vara värdefulla för oss att ta med i den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården i Region Kronoberg? På denna avslutande fråga upprepar många respondenter sina synpunkter tidigare i enkäten. Här framkommer bland annat att man gärna ser ett utökat stöd för egenvård, friskvård och förebyggande av ohälsa. Man tycker att vården behöver bli mer anpassad efter individen och att det innebär att personalen behöver lyssna mer på patienten och ta denne på allvar. Ett gott och vänligt bemötande samt att alla behandlas lika lyfts också. Personalens situation och att regionen behöver vara rädd om sin personal lyfts igen. Här kopplar några tillbaka till den administrativa bördan på läkare, och tycker att vården bör anställa administratörer som avlasta läkarna så de får utrymme att använda sin kompetens rätt. Att jobba mer med att göra vårdyrken attraktiva för nya medarbetare. Titta på arbetsmiljö och löneläget. Att regionen behöver utveckla den digitala vården med läkarkontakt digitalt och rådgivning via skype. Sedan lyfter några respondenter vikten av att komma rätt i vården, att man får komma till vårdcentral när man ska och att akutmottagningen bara ska vara till för de patienter som är riktigt akut sjuka. Därtill ser man att vården bör satsa på fler vårdplatser och bättre öppettider för provlämning samt billigare/gratis och bättre parkering, bla vid lasarettet. Intervjuundersökning Resultatet från intervjuundersökningen följer i stora drag den från väntrumsundersökningen. Totalt intervjuades 136 personer runt om i Kronobergs län. Av dessa var 78 kvinnor och 57 män. Åldersfördelningen var enligt följande. Yngre 18-29 år Vuxen 30-69 år Äldre 70-80+ år Grupp Okänd 28 40 57 11 Fråga 1. Vad är viktigt för dig när det gäller hälso- och sjukvård? Medborgarna lyfter tillgängligheten i första hand. Vikten av att känna sig trygg i att man får hjälp när man behöver det. Att väntetiderna ska vara rimliga och många vill träffa samma läkare eller vårdpersonal. Kontinuiteten är en viktig del i vårdens tillgänglighet. Flera lyfter vikten av att kunna känna sig välkommen och att vården har tid med mig och att inte bli slussad mellan personal. Att komma rätt. Sedan vill man känna att läkare behandlar alla lika, att det finns rättvisa, att man blir lyssnad till och behandlad med respekt. Möta personal som ger ett gott bemötande och visar att de bryr sig.

Respondenterna lyfter också vikten av att möta rätt kompetens i vården, att träffa kunnig personal som man kan skapa förtroende för. Att känna att man litar på personalens erfarenhet och utbildning. Fråga 2. Vad tycker du är viktigt att Region Kronoberg satsar på för att kunna erbjuda bästa möjliga hälso- och sjukvård i framtiden? Respondenterna tycker att regionen bör satsa på att hjälpa de som behöver det. Detta genom bättre öppettider, en ökad tillgänglighet efter patienternas behov, fler akuta tider, att kunna erbjuda snabba kontakter och korta väntetider. Satsa både på fysiska möten med patienter och tillgänglighet via telefon och webb. Några lyfte minskade väntetider till utredning i psykiatrin. Regionen bör också satsa på kontinuerlig uppföljning av sjukdom, möjlighet till hälsokontroller och en bättre kommunikation mellan läkare och patient och ut till befolkningen. Satsa på att attrahera personal och på att få dem att stanna. Respondenterna ser behovet av ökad bemanning i vården. Regionen behöver ta hand om sin personal och ge dem möjligheter att utvecklas i sitt arbete. Fråga 3. Är det något du tycker att hälso- och sjukvården i Region Kronoberg bör göra mindre av? I många svar vänder respondenterna helt enkelt på perspektivet. När det gäller vad hälso- och sjukvården bör göra mindre av så framkommer främst att man inte ska dra ner på personal. Men man lyfter också sjukskrivningarna, att neka vård, hyra in läkare och privatisera. Fördelningen av pengar inom vården lyfts också, att inte ge pengar till kansliet utan att prioritera pengarna jämt mellan olika enheter. En effektiv och klok resursanvändning genom att inte ta hand om de som inte behöver vara på akuten. Jobba för att patienter ska vara på rätt ställe i vården. Respondenterna anser att vården behöver försöka minska på administrationen och dra ned på onödig info på hemsidan så den blir enklare. Fråga 4. När det gäller att förebygga ohälsa, vad tycker du att hälso- och sjukvården i Region Kronoberg ska satsa på? När det gäller förebyggande hälso- och sjukvård så tycker respondenterna att vården behöver sprida mer kunskap till barn och unga, att jobba tidigt med att informera om levnadsvanor. Satsa på fler föredrag och information till befolkningen gällande förebyggande av ohälsa. Informera mer om var man kan få hjälp i dessa frågor, utbilda invånarna. Mer information särskilt till småbarnsföräldrar om när det är dags att söka vård för sitt barn. Stödja folk till ökad rörelse. Fråga om missbruk och uppmärksamma alkoholvanor och andra levnadsvanor. Stödja äldre till ett fysiskt aktivt liv. Satsa på förebyggande och screening.

Fråga 5. Har du några andra tankar eller synpunkter som kan vara värdefulla för oss att ta med i den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården i Region Kronoberg? Respondenterna gavs också här möjligheten att i en öppnare form göra medskick gällande utvecklingen av hälso- och sjukvården. Här lyfte man bland annat behovet av personal för att kunna ge patienter den tid de behöver. Några respondenter uttryckte en oro över att resurserna inte räcker till och att vården behöver stimulera personal för att behålla kompetensen. Förbättra kontinuiteten så att patienterna får träffa samma läkare. Förbättra akutens långa väntetider. Äldre och barnfamiljer borde få komma till snabbare. Några lyfte också att vården behöver jobba mer med tidig upptäckt, både gällande cancer och andra sjukdomar. Flera avslutade med att de tycker att sjukvården är bra, att dom är nöjda med den vård de får och att personalen är bra.

Exempel på analys utifrån de 4 inriktningarna I Kronoberg ska vården vara till för alla I medborgarundersökningen lyfter respondenterna rättvisa, att personal uppmärksammar och behandlar alla patienter lika. I Kronoberg ska vården vara nära och samordnad Ett av de tydligaste resultaten från undersökningen är just vikten av vårdens tillgänglighet. Att medborgarna vill kunna känna trygghet inför att få vård när de behöver det. Att lätt kunna komma i kontakt med vården och att vården ska finnas nära, både i fysisk och i digital form. I Kronoberg ska invånarna vara aktiva medskapare i sin hälsa och vård Många respondenter lyfter på olika sätt perspektivet kommunikation mellan patient och vårdgivare. Några understryker vikten av att känna sig lyssnad på och tagen på allvar, att känna sig välkommen och att personalen har tid för dem. De lyfter också behovet av utvecklade möjligheter att boka tid på ett enkelt sätt, via telefon eller webb. I Kronoberg ska patientens behov mötas med kompetens och arbetsglädje Kunskap och kompetens och medarbetarnas arbetssituation är ett annat område som medborgarna lyfter särskilt tydligt. Vikten av att personalen har en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor dels för att kunna ge en så god vård som möjligt och dels för att stanna kvar i organisationen. Respondenterna lyfter också möjligheten för hälso- och sjukvården som kunskapsorganisation att sprida kunskap och information till befolkningen gällande förebyggande insatser och egenvård.

BILAGA 1 Vill du vara med och påverka framtidens hälso- och sjukvård? Framtiden är full av utmaningar och möjligheter! För att kunna utveckla hälso- och sjukvården på bästa sätt behöver vi din hjälp vilka tankar har du om framtidens hälso- och sjukvård? Under februari månad genomför vi en enkätundersökning på länets alla vårdcentraler. Svara på 5 frågor och hjälp oss i utvecklingen mot framtiden. I väntrummet finns enkäten och en låda att lägga svaret i. Tack för ditt bidrag! Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Region Kronoberg Kika här om du vill göra den via webben!

Vilka tankar har du om framtidens hälso- och sjukvård? Kön: Kvinna Man Annan Vilket postnummer har du: Ålder: under 18 18-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80 år eller äldre 1. Vad är viktigt för dig när det gäller hälso- och sjukvård? 2. Vad tycker du är viktigt att Region Kronoberg satsar på för att kunna erbjuda bästa möjliga hälso- och sjukvård i framtiden? 3. Är det något du tycker att hälso- och sjukvården i Region Kronoberg bör göra mindre av? 4. När det gäller att förebygga ohälsa, vad tycker du att hälso- och sjukvården i Region Kronoberg ska satsa på? 5. Har du några andra tankar eller synpunkter som kan vara värdefulla för oss att ta med i den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården i Region Kronoberg? Tack så mycket för dina synpunkter!

Tack så mycket för dina synpunkter! REGION KRONOBERG, 351 88 VÄXJÖ TELEFON: 0470-58 80 00 E-POST: REGION@KRONOBERG.SE WWW.REGIONKRONOBERG.SE