Svensk Ventilations remissvar till Miljöbyggnad

Relevanta dokument
Svarsmall för remiss av Miljöbyggnad 3.0

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper

Miljöcertifiering av byggnader

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

UTREDNING KRING CERTIFIERINGAR INOM MILJÖBYGGNAD

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus

Handlingsplan Miljöarbete

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld

DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt

Sweden Green Building Council

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Svarsmall för remiss av Miljöbyggnad 3.0

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Kan boendesprinkler byggas vattenskadesäkert? Fredrik Runius & Hampus Asp

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström


Mängd. använts. Proton SE Takduk

Uppföljning av 3H projektets resultat

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom

Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Riktlinje Energi och miljö

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Litteraturförteckning för CEX

Varför certifieringssystem?

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR

Miljöcertifiering av byggnader

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Hearingversion för Miljöbyggnad drift och förvaltning

Slutsatser från dag 4

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

SFS 1985:997 B B ändringar tom SFS 2008: som bryter ned ozonskiktet. fluorerade gaser SFS 2007:846 B B ändringar tom SFS 2015:19 11

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva

Beslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva

Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Miljöbyggnad på SISAB

Branschregler Säker Vatteninstallation 25 april Stefan Ingelstrand

Administrativa uppgifter

Hur jobbar man med miljöbyggnad?

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 12 6 DECEMBER SIDOR

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Projekteringsanvisning Tillgänglighet

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Fuktcentrums informationsdag

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN

MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN

Miljöklassning vid större om- och nybyggnation

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

1. Fråga om brand och ventilation

Litteratur/Kunskapskrav inför certifiering som sakkunnig funktionskontrollant, enligt BFS 2011:16 OVK 1 med ändringar.

Stöd för Miljöbyggnad 3.0 i SundaHus Miljödata. Datum:

Fuktcentrums informationsdag

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Miljöcertifiering i praktiken

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

En skolbyggnads statusbedömning och renoveringsmöjligheter

Glassäkra miljöer Förskolor

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Lönsam energieffektivisering 2015

Glassäkra miljöer Bostäder

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC Session B1 Caroline Vilhelmsson

Swebuild WP5 Lärandemål uppdaterad

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

LCC-analys Farstavikens skola/ekedal

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Glassäkra miljöer Förskolor

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Jag ska bygga kök eller badrum. Vad behöver jag veta?

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens arbetsutskott

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik

Klassningssystem en överblick

LÄRANDEMÅL D.5.4. BUILD UP Skills SWEBUILD Agreement number IEE/13/BWI/708/SI

Ansökan - Auktoriserat konsultföretag

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Transkript:

s remissvar till Miljöbyggnad 3.0 2017-03-15 Remissinstans Manual Indikator (Nr och namn) 7 ventilation och bostäder 7 7 Bostäder 7 sida 29 näst sista 10 Termiskt klimat sommar 3:e Typ av kommentar (Redaktionell eller teknisk) Kommentar från remissinstans Årsmedelvärdet av kvävedioxidhalten 40 μg/m3 vid uteluftsintag är fastslaget i Luftkvalitetsförordningen (2010:477) 10, som BBR 6:22 hänvisar till. Kravet är därmed ett av samhällets grundkrav, och hör alltså hemma på bronsnivån. Hela upplägget bygger på att kraven för den lägre nivån också gäller på den högre. Kvävedioxid- och förvaltningskraven finns redan på nivå SILVER. Frånluftsflödena i tabell 7:1 är i praktiken samhällets lägsta krav, det står ju faktiskt i tabellens överskrift ("praxis..."). Förslag på ändring Kvävedioxidkravet flyttas till nivå BRONS. På nivå SILVER (och därigenom GULD) skärps kvävedioxidkravet i enlighet med det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft som är 20 μg/m3. Kvävedioxid- och förvaltningskraven i nivå GULD kan tas bort Kravet flyttas till nivå BRONS. Redaktionell är ska vara än verksamhet där annat än personantalet är styrande Redaktionell Förväxling av sommar och vinter I som inte har komfortkyla bedöms inneklimatet sommartid indirekt genom att kontrollera att solskyddet räcker till och att det finns möjligheten till vädring.

Termiskt klimat OBS! Enligt AFS 2009:2. Termiskt klimat: En lokals PPD-värde bör ligga under 10 %. 7 Kravet på att eftersträva mindre än 1000 ppm koldioxid finns även i AFS 2009:2 och i FoHMFS 2014:18. "Om koldioxidhalten i ett rum vid normal användning regelmässigt överstiger 1 000 parts per million (ppm), bör detta ses som en indikation på att ventilationen inte är tillfredsställande". Kravet är alltså samhällets lägsta krav, och hör därmed hemma i nivå BRONS. Flytta kravet till BRONS och formulera det tydligare "Koldioxidhalten i rumsluften ska inte varaktigt överstiga 1000 ppm." 7 Årsmedelvärdet av kvävedioxidhalten 40 μg/m3 vid uteluftsintag är fastslaget i Luftkvalitetsförordningen (2010:477) 10, som BBR 6:22 hänvisar till. Kravet är därmed ett av samhällets grundkrav, och hör alltså hemma på bronsnivån. Kvävedioxidkravet flyttas till nivå BRONS. På nivå SILVER (och därigenom GULD) skärps kvävedioxidkravet i enlighet med det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft som är 20 μg/m3. 7 Bostäder Enligt besked från Boverket, så ska samtliga lägenheter kontrolleras vid OVK, och myndigheten planerar att ge ut en vägledning som förtydligar detta. Kravet om Mätning av ventilationsflöde i alla bostäder hör alltså hemma på nivå BRONS. Kravet om Mätning av ventilationsflöde i alla bostäder flyttas till nivå BRONS 7 Sida 26, 2:a Hänvisningen till T22:1998 och ISO 1600-8 är föråldrad. Ny aktuell europeisk och svensk standard finns. SS-EN 16211:2015 Luftbehandling Fältmetoder för mätning av luftflöden

7 Sida 26, 3:e 7 Sida 26, Ansökan för certifiering Kravet på 1000 ppm koldioxidhalt borde gälla på nivå BRONS Redaktionell Ordet exempel upprepas. till exempel foto eller relationshandling. Termiskt klimat OBS! Enligt AFS 2009:2. Termiskt klimat: En lokals PPD-värde bör ligga under 10 %. 1 Värmeeffektbehov För betyg Guld bör kravet vara hårdare och ligga närmare passivhusstandard, särskilt för nybyggnation. Kraven för ombyggnation bör också vara hårdare. 2 Solvärmelast Att tillåta högre solvärmelast i med komfortkyla innebär att kyla premieras framför ett bra solskydd. Vi antar att detta upplägg kan bero på arkitektoniska aspekter, men vi anser att det första steget alltid bör vara att projektera en byggnad för att minska instrålad solvärmelast för att på så vis minska behovet av kyla. 3 Energianvändning Det är otydligt huruvida återvunnen processenergi ska räknas med i energianvändningen eller inte. Vi antar att andelen återvunnen processenergi inte ska medräknas i energianvändningen. Skärp kraven så att de närmar sig passivhusstandard för att premiera bra ur värmeeffektsynpunkt. Lägg till att byggnaden alltid i första hand ska projekteras för att minska behovet av kyla. Formulera om kravtexten så att det är tydligt vilken typ av energi som ska medräknas.

1 och 3 a För silver och guldnivå skall krav på genomförd utbildning i Energibyggare ställas. 4 Andel förnybar energi Denna indikator har fastighetsägaren svårt att påverka och bör således inte påverka det sammanvägda områdesbetyget Energi. Frikoppla indikator 4 från indikator 1, 2 och 3 i bedömningen. 8 Fuktsäkerhet För att uppnå nivå Brons ska Säker Vatteninstallation samt Byggtekniska Förutsättningar för Säker Vatteninstallation uppfyllas. 8 Fuktsäkerhet VVS-installationer ska installeras av auktoriserat VVS-företag. 8 Fuktsäkerhet VVS-installationer ska projekteras av auktoriserat VVS-konsultföretag. Ska kunna uppvisa diplom om certifierad VVS-konsult. 8 Fuktsäkerhet VASKA är inga branschregler som appliceras idag Stryk VASKA under rubriken Branschregler 8 Fuktsäkerhet Bygga F är inte uppdaterat Bygga F måste uppdateras till dagens regler om hänvisning ska finnas, ex Säker Vatteninstallation och BBR.

8 Fuktsäkerhet Inga fukt- eller vattenskador förekommer på silvernivå Ska ligga redan på bronsnivå 12 Legionella Nivåerna på guld silver och brons är idag BBR-krav. Svårt att förhandla bort detta då det handlar om risk för personskador. Riskvärdering ska göras på Bronsnivå, olika åtgärder som är över BBR-krav på silvernivå. 11 a Vi anser att möjligheten med virtuellt dagsljus typ Parans Solar Lighting är en innovativ lösning som bör beaktas i miljöbyggnad 11 a Lösningen ovan skapar möjligheter för utveckling av befintliga fastigheter 13 a Brons: även El- och VVS-produkter ska ingå dock med undantaget av sammansatta utrustningar där det kan vara svårt att erhålla information om innehållet speciellt elektronikprodukter. 14 a Förändringen av indikator 13 ger att även indikator 14 förändras så att även El- och VVS-produkter omfattas Bilaga Redaktionella Vi anser att redan väl beprövade enkäter ska inarbetas i enkäten som t ex Örebromodellen eller Stockholmsenkäten.