HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT Klimatbokslut

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 1 Klimatbokslut 216

2 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 INNEHÅLL Förord 3 Hagainitiativets klimatbokslut 4 Hagainitiativets beräkningsmetod och GHG-protokollet 5 Företagens redovisningar enligt GHG-protokollet 6 Externa faktorer som påverkar utsläppen 7 Hagainitiativets decoupling 9 Klimatbokslut Akzo Nobel 1 Axfood 12 Coca-Cola European Partners 14 Folksam 16 Fortum Värme 18 Green Cargo 2 HKScan 22 JM 24 Lantmännen 26 Löfbergs 28 McDonald s Sverige 3 Preem 32 Siemens 34 Stena Recycling 36 Sveaskog 38 Bilagor 4 Publicerat: Maj 217. Ansvarig utgivare: Nina Ekelund, Hagainitiativet Projektledare: Linnéa Haeggström, Hagainitiativet Beräkningar: Sara Anderson, Göran Erselius, Linus Linde och Henrik Sundberg, 25 Form/original: Maria Lewander/Grön idé Omslagsbild: K. Samurkas/Shutterstock

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 3 FÖRORD För två år sedan kom världens länder överens om ett klimatavtal i Paris, där det står att ökningen av den globala medeltemperaturen ska hållas till under två grader och att ansträngningar ska göras för att begränsa ökningen till 1,5 grader. För att länderna ska lyckas minska utsläppen behöver länder, forskning och näringsliv med flera samarbeta med varandra. Företagen kan bidra med att stimulera innovationer och bidra till en snabb omställning om rätt politik ger förutsättningar för detta. Vi vd:ar i medlemsföretagen i Hagainitiativet har genom åren föreslagit hur styrmedel kan skynda på klimatomställningen. Vi är redo i våra företag att bidra till att Sverige ska lyckas nå sina klimatmål eller till och med överträffa dem. När vi för 7 år sedan startade Hagainitiativet satte vi upp mål att minska utsläppen med minst 4 procent till 22. De målen har flertalet företag redan nått. I år beslutade vi därför om att sätta upp nya mål till 23. Vi vill bli fossilfria i våra egna verksamheter (eller bidra med utsläppsminskningar i scope 3 som motsvarar utsläppen i scope 1). Se Hagainitiativets nya mål här. Med vårt och andra företags stöd menar vi att Sverige kan gå före. Norden har de unika möjligheterna som gör att vi redan 24 kan vara fossilfria. Men för att lyckas behöver politiken stödja en sådan utveckling. Detta är Hagainitiativets sjunde klimatbokslut. I vårt allra första klimatbokslut skrev vi att vi vill visa att det är lönsamt att ta klimatansvar och att vi också vill minska vår egen klimatpåverkan och entusiasmera andra företag att göra likadant. Detta gäller fortfarande och vi ser att alltfler företag klimatredovisar. För tre år sedan var det 1 av 4 företag som klimatredovisade och i höstas var det 3 av 4 företag på börsens stora lista. Och detta sker på frivillig väg. Sverige har visat att det är möjligt att minska utsläppen (-25 procent) och samtidigt öka BNP (+69 procent). Vi företag visar att vi minskar utsläppen och samtidigt stärker vår konkurrenskraft. För oss handlar det om affärsutveckling, konkurrenskraft och våra företags överlevnad. Det är tre bra skäl för att alla ska sätta ambitiösa klimatmål och följa upp dem. Trevlig läsning! Lars Andersson, nordendirektör AkzoNobel Anders Egelrud vd Fortum Värme Per Olof Nyman vd och koncernchef Lantmännen Ulf Troedsson vd Siemens Klas Balkov vd och koncernchef Axfood Jan Kilström vd Green Cargo Lars Appelqvist vd Löfbergs Kristofer Sundsgård vd Stena Recycling Pierre Decroix vd Coca-Cola European Partners Sverige Göran Holm vd HKScan Sverige Thomas Kelly vd McDonald s Sverige Per-Olof Wedin vd Sveaskog Jens Henriksson vd och koncernchef Folksam Johan Skoglund vd och koncernchef JM Petter Holland vd Preem

4 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 HAGAINITIATIVETS KLIMATBOKSLUT Ett lönsamt näringsliv utan klimatpåverkan är Hagainitiativets visio n. Företagen ser att det är lönsamt att ta sitt klimatansvar och vill entusiasmera andra företag att göra likadant. Hagainitiativet vill visa på möjligheter med klimatomställningen och samtidigt arbeta aktivt med att skapa rätt förutsättningar för att näringslivet på bästa sätt ska kunna bidra till denna. Näringslivet har en central roll att spela när det kommer till att agera mot klimatförändringarna, inte minst då företag har de rätta förutsättningarna att driva utvecklingen i rätt riktning. Här finns innovationskraften och möjligheter till snabb förändring. Ett första steg i rätt riktning är att veta var man står idag genom att beräkna sin klimatpåverkan. Hagainitiativet ser det som självklart då det ligger till grund för att gå vidare och ta fram en klimatstrategi med mål för att minska klimatpåverkan över tid. Förutom att beräkna och löpande redovisa hur utsläppet förhåller sig till klimatmålet så redovisar också varje företag sina viktigaste åtgärder under 216 som lett till minskad klimatpåverkan. Att årligen berätta för omvärlden hur företagets klimatpåverkan ser ut är viktigt för att få kunder att efterfråga klimatsmarta produkter och varor och för att visa för andra företag att klimatfrågan är en viktig del av företagsansvaret. Företagen i Hagainitiativet ser att det ofta är lönsamt att ta sitt klimat ansvar och det är bland annat med detta budskap vi strävar efter att inspirera andra företag till att höja ambitionerna på klimatområdet. Varje åtgärd, stora som små, räknas! Hagaföretagen har satt egna klimatmål om minst 4-procentiga minskningar till 22 i förhållande till frivilligt basår efter 199. Medlemsföretagen har klimatmål som minst omfattar hagascopet som definieras som utsläppen i scope 1, 2 och tjänsteresor i scope 3, men flera företag har satt bredare systemgränser och/eller högre klimatmål än så. 1 OM HAGAINITIATIVET Hagainitiativet består av femton välkända företag: AkzoNobel, Axfood, Coca-Cola European Partners Sverige, Folksam, Fortum Värme, Green Cargo, Lantmännen, Löfbergs, JM, McDonald s, HKScan Sweden, Preem, Siemens, Stena Recycling och Sveaskog. Företagen i Hagainitiativet har bland annat åtagit sig att: X VD/ledning aktivt tar sitt klimatansvar. X Ha en förankrad och ambitiös klimatstrategi. X Beräkna och redovisa klimatpåverkan, enligt GHG-protokollet. X Ha en tydligt minskande utsläppstrend. X Ha ett definierat utsläppsmål med en reducering med minst 4 procent till 22 eller motsvarande ambitionsnivå. X Fossilbränslefritt företag till 23. När Hagainitiativet startade upp i slutet av 21 och satte klimatmålen till 22 fanns inte den breddade scope 3-standarden (Corporate Value Chain Accounting and Reporting Standard). Idag riktas alltmer fokus på klimatutsläppen från hela leverantörskedjan; uppströms och nedströms. Detta är naturligt eftersom mer än 7 procent av de totala utsläppen för ett genomsnittligt företag sker i scope 3, enligt Greenhouse Gas Protocol. De betydande utsläppen i scope 3 är en viktig utmaning för Hagaföretagen och andra företag att löpande följa upp och redovisa. Företagen i Hagainitiativet ser betydelsen av ökad redovisning och därmed transparens för en rättvis beskrivning av företagens totala klimatpåverkan. Många av företagen har nått eller är på god väg att nå målet att minska utsläppen av växthusgaser med minst 4 procent till år 22. När löftet gavs var det ambitiöst men det har gått betydligt snabbare att minska utsläppen än vad många hade trott. Nu tar Hagainitiativet ett steg till och sätter målet att nettoutsläppen ska vara noll redan år 23. I det här klimat bokslutet redovisas målen till år 22. 1. Ett företag kan förknippas med utsläpp som ligger utanför hagascopet, och för att vara transparenta och trovärdiga har vi valt att även redovisa betydande utsläpp i scope 3 som inte omfattas i nuvarande klimatmål. Detta redovisas under rubriken Mest betydande utsläpp i scope 3 för respektive företag.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 5 HAGAINITIATIVET OCH GHG Hagainitiativet följer idag GHGprotokollet enligt vilket de som rapporterar väljer att sätta absoluta eller relativa mål. Det förstnämnda alternativet återspeglar företagets absoluta utsläpp uttryckt i ton CO 2 e. Däremot opererar alla företagen i nätverket på växande marknader vilket i många fall gör relativ målsättning till ett lämpligt alternativ. I vissa fall kan till och med ökade absoluta utsläpp för företaget innebära totalt minskade utsläpp genom dess produkter, t ex ökad materialåtervinning eller övergång till tågtrafik och fjärrvärme. I klimatbokslutet visar företagen sina mål, åtgärder de har gjort och vad de planerar att göra för att nå målen samt hur det hittills har gått med måluppfyllelsen. Medlemmarna får välja mellan absoluta eller relativa mål för att uppnå minst 4 procent minskning till år 22. GREENHOUSE GAS PROTOCOL GHG-protokollet är den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av nationer och företag som ett beräkningsverktyg för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. GHG-protokollet har ett över tio år långt samarbete med World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), och arbetar med företag, nationer och miljögrupper världen över för att bygga en ny generation av trovärdiga och effektiva program för att hantera klimatförändringarna. HAGAINITIATIVETS BERÄKNINGSMETOD OCH GHG-PROTOKOLLET All beräkning och rapportering inom Hagainitiativet sker enligt GHG-protokollets riktlinjer. GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) är en internationell beräkningsstandard som följer följande riktlinjer: Relevans rapporteringen ska på ett relevant sätt spegla företagets eller organisationens utsläpp så att den kan fungera som ett beslutsunderlag för användare både internt och externt. Fullständighet rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras. Jämförbarhet metoden för beräkningar ska vara konsekvent så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller dylikt ska dokumenteras. Transparens all bakgrundsdata, alla metoder, källor och antaganden ska dokumenteras. Noggrannhet de beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt. Hagainitiativets beräkningsmetod beskriver vilken metodik Haga initiativet använder för de utsläppskällor som är aktuella vid beräknin g av klimatpåverkan. För varje beskrivning redovisas vilket eller vilka av GHG-protokollets scope utsläppen tillhör. Utsläppen delas in i scope 1; direkta utsläpp, scope 2; indirekta utsläpp genom inköpt energi och scope 3; övriga indirekta utsläpp. j Inköpta varor och tjänster Kapitalvaror Bränsle- och energirelaterade aktiviteter Transport och distribution SF 6 CO2 CH 4 N 2 O HFCs Scope 2 indirekt Scope 3 indirekt Inköpt el, värme, kyla och ånga för eget bruk Hyrd tillgång UPPSTRÖMS Pendlingsresor Tjänsteresor Avfallshantering i egna verksamheten Scope 1 direkt Egna anläggningar Egenägda fordon RAPPORTERANDE FÖRETAG Transport och distribution Bearbetning av såld produkt NEDSTRÖMS PFCs Hyrd tillgång Användning av sålda produkter Avfallshantering av sålda produkter Scope 3 indirekt Investeringar Franchise

6 HAGASCOPE Hagascopet definieras som utsläppen i scope 1, 2 och tjänsteresor i scope 3. Medlemsföretagen har klimatmål som minst omfattar hagascopet. Direkta utsläpp av växthusgaser Energianvändning Aktivitetsdata Resestatistik Förbrukning transporter Utsläppsfaktorer Kontroll, beräkning och analys CO 2 e Materialförbrukning HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 FÖRETAGENS REDOVISNINGAR ENLIGT GHG-PROTOKOLLET I klimatbokslutet redovisar varje företag vilka utsläpp de haft under året, tidigare år samt under det valda basåret. Företagen berättar också om vilka klimatmål de satt upp och vad de avser göra för att nå dessa mål. Hagainitiativet har två målår; 22 och 23. I detta klimatbokslut redo visas målen till år 22. Omfattningen av målet beskrivs som Hagascope, se rutan bredvid. För varje år strävar Hagainitiativet efter att bli mer transparenta och enhetliga i sin rapportering. Som ett steg i detta har utsläppen delats upp mellan GHG-protokollets tre scope i respektive företags utsläppstabell. Utsläppen i scope 3, som uppstår uppströms och nedströms i värdekedjan, har aven kopplats ihop med kategorierna från den breddade scope 3 standarden (Corporate Value Chain Accounting and Reporting Standard). EXTERNA FAKTORER SOM PÅVERKAR UTSLÄPPEN För att beräkna utsläppen används aktivitetsdata för t ex energianvändning och bränsleförbrukning som grund. Därefter räknas dessa värden om till utsläpp av växthusgaser (CO 2 e) med hjälp av utsläppsfaktorer för respektive utsläppskälla. Ibland händer det att utsläppen ökar hos företagen fastän de har effektiviserat verksamheten. Hur kan det komma sig? Företagen kan till stor del påverka sin förbrukning av resurser men ibland finns det yttre faktorer som göra att utsläppen ökar ändå, trots företagets effektiviseringar. Det kan exempelvis vara kalla vintrar som gör att fjärrvärmebolagen måste använda fossil spetsproduktion eller samhällsfunktioner som slås ut och leder till förändrade logistikflöden. g CO 2 e/kwh 6 5 4 3 2 1 Förändringar i utsläppsfaktorerna kan inte påverkas av företagen. Det är framför allt utsläppsfaktorerna för el och fjärrvärme som varierar från år till år på grund av förändringar i produktionen. Drivmedel, där olika typer av inblandningar av förnybara bränslen finns, gör också att utsläppen Nordisk residualmix 23 216, utsläpp vid produktion minskar. Utsläppsfaktorn minskade med 2% mellan 215 216. 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Företagen kan använda olika typer av el; ursprungsmärkt el eller ospecificerad el. För ursprungsmärkt el används en utsläppsfaktor för den valda energikällan. För den ospecificerade elen används en utsläppsfaktor för den så kallade nordiska residualmixen, se figur nedan. Sedan 214 ska utsläppen även redovisas när ingen skillnad görs mellan ursprungsmärkt el och ospecificerad el, se bilaga 2.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 7 RESULTAT: HAGAINITIATIVETS KLIMAT- BOKSLUT 216 Här redovisas Hagainitiativet sammanlagda utsläppsminskningar 216 i absoluta tal jämfört med företagens valda basår. Företagen i Hagainitiativet är olika. En del har sina stora utsläpp i scope 1 och andra har sina stora utsläpp i scope 2 och 3. Det betyder att man har olika rådighet och därmed olika svårighetsgrad att påverka utsläppsminskningar. Utsläppen i scope 1 är de utsläpp som kommer från utsläppskällor som företagen äger själva. Utsläppen i scope 2 är utsläpp som uppstår då man köper el eller fjärrvärme till sitt företag. Utsläppen i scope 3 delas in i 15 kategorier och är sådana som uppstår uppströms och nedströms i värdekedjan. Huruvida det är enkelt eller svårt att påverka utsläpp här skiftar stort. Många av företagen i Hagainitiativet finns på växande marknader vilket gör det lämpligt för vissa företag att sätta relativa istället för absoluta utsläppsmål. Det kan därför vara svårt att jämföra företagen med varandra. Många av företagen har satt både relativa och absoluta mål för utsläppsminskningar. Mer om företagens egna målsättningar återfinns på respektive företagssida. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 Ett företag kan förknippas med utsläpp som ligger utanför hagascopet, och för att vara transparenta och trovärdiga har vi valt att även redovisa betydande utsläpp i scope 3 som inte omfattas i nuvarande klimatmål (hagascope). Detta redovisas under rubriken Mest betydande utsläpp i scop e 3 för respektive företag. Företag har olika rådighet och kan därmed påverka sitt scope 3 utsläpp på olika sätt. Några strategier att påverka är genom exempelvis marknadsföring, krav i upphandling, substitution, eller att förbättra produkterna, för att på så sätt minska klimatpåverkan i scope 3. Utsläppsminskningar Hagascope Hagascopet omfattar utsläppen i scope 1, 2 och tjänsteresor i scope 3. 14 av 15 företag har minskat sina utsläpp och 9 av 15 företag har redan nått målet om att minska utsläppen med 4 procent till 22 jämfört med sitt basår. I Green Cargos fall, som inte har minskat sina utsläpp inom Hagascopet, kan deras ökade utsläpp innebära minskade utsläpp för andra företag då gods flyttas över till järnväg. Det är tre företag som bidrar till de största utsläppsminskningarna räknat i ton koldioxidekvivalenter; Fortum Värme, Preem och AkzoNobel. Förändring av utsläpp i Hagascope 216 jämfört med basår HKScan (Basår: 23) Coca-Cola (Basår: 27) McDonald's (Basår: 27) Axfood (Basår: 29) Sveaskog (Basår: 25) Lantmännen (Basår: 29) AkzoNobel (Basår: 212) Stena Recycling (Basår: 28) Folksam (Basår: 22) Fortum Värme (Basår: 21) Löfbergs (Basår: 25) JM (Basår: 21) Preem (Basår: 28) Siemens (Basår: 214) Green cargo (Basår: 214) -81% -79% -79% -75% -74% -73% -63% -58% -41% -35% -23% -19% -11% -9% 4% 2 4 6 8 1% k I diagrammet visas företagens förändring av utsläpp i Hagascope för 216 jämfört med valt basår. Förändring av utsläppen är i absoluta tal.

8 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 1. Naturvårdsverket preliminära nationella utsläpp av växthusgaser år 216: http://www. naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/klimatoch-luft/klimat/tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/snabbstatistik-nationellautslapp-av-vaxthusgaser-ar-216/ Utsläppsminskningar Scope 1 De företag som bidrar till de största utsläppsminskningarna räknat i ton (CO 2 e) i scope 1 är Fortum Värme och Preem. De får därför stort genomslag på den totala utsläppsminskningen för företagen inom Hagainitiativet (både i procent och ton) och står tillsammans för nära 9 procent av utsläppen. Jämförs deras utsläppsminskning i scope 1 med Sveriges nationella utsläpp år 216 motsvarar det hela 1,8 procent. 1 Alla Hagaföretagen har tillsammans bidragit med utsläppsminskningar i sina egna verksamheter (d v s direkta utsläpp i scope 1) som motsvarar ca 2 procent av de nationella utsläppen under 216. Om inte Hagaföretagen hade gjort denna minskning skulle Sveriges utsläpp vara 2 procent högre eller 1,1 miljoner ton större. ton CO 2 e -1 Fortum Värme (Basår: 21) Preem (Basår: 28) Förändring av utsläpp i scope 1-216 jämfört med basår Lantmännen (Basår: 29) Sveaskog (Basår: 25) HKScan (Basår: 23) Stena Recycling (Basår: 28) Axfood (Basår: 29) JM (Basår: 21) AkzoNobel (Basår: 212) Coca-Cola (Basår: 27) Löfbergs (Basår: 25) Folksam (Basår: 22) -36 398-22 583-21 59-14 29-1 16-929 -4 37-1 47-595 -189-153 McDonald's (Basår: 21) +48 Siemens (Basår: 214) Green cargo (Basår: 214) +1 263-2 -3-4 -5-398 643-6 -544 492 k I diagrammet visas företagens förändring av utsläpp i scope 1 för 216 jämfört med valt basår. Förändring av utsläpp redovisas i absoluta tal i ton CO 2 e. Förändring av utsläpp i scope 1 216 jämfört med basår Coca-Cola (Basår: 27) Sveaskog (Basår: 25) HKScan (Basår: 23) Lantmännen (Basår: 29) Stena Recycling (Basår: 28) Axfood (Basår: 29) Fortum Värme (Basår: 21) Folksam (Basår: 22) Löfbergs (Basår: 25) JM (Basår: 21) Preem (Basår: 28) McDonald's (Basår: 21) AkzoNobel (Basår: 212) Green cargo (Basår: 214) Siemens (Basår: 214) -82% -73% -71% -63% -49% -38% -37% -23% -22% -18% -18% -14% -5% 4% 4% 2 4 6 8 1% k I diagrammet visas företagens förändring av utsläpp i scope 1 för 216 jämfört med valt basår. Förändring av utsläpp redovisas i absoluta tal och som procentuell förändring.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 9 HAGAINITIATIVETS DECOUPLING Sverige har lyckats frikoppla BNP-tillväxten från utsläppen av växthusgaser (fenomenet kallas ofta för det engelska ordet decoupling ). Sedan 199 har utsläppen inom Sverige minskat med 25 procent och samtidigt har BNP ökat med 69 procent. På samma sätt har företagen i Hagainitiativet lyckats minska utsläppen samtidigt som de bibehållit eller ökat omsättningen. Sammanställningen i figuren visar att det genomsnittliga Hagaföretaget ökat sin omsättning med sex procent sedan deras respektive basår, samtidigt som det genomsnittliga företagets utsläpp minskat med 48 procent i Hagascopet respektive 34 procent i scope 1. Hagaföretagens summerade utsläppsminskning, d v s allas utsläpp sammanslaget, är 26 procent i scope 1 eller 29 procent i Hagascopet. Bakom siffrorna döljer sig givetvis stora individuella skillnader vissa företag har gjort stora utsläppsminskningar och ökat omsättningen rejält medan andra upplevt dämpad omsättning eller lägre utsläppsminskningar. Omsättningen berättar inte hela historien om företagens ekonomiska utveckling. I vissa fall har förändringen berott på nya företagsförvärv eller avknoppningar (vilket då givetvis slår igenom på såväl omsättning som på utsläpp av växthusgaser). I andra fall är det andra omvärldsfaktorer som påverkar exempelvis har prisfallet på energi i allmänhet och olja i synnerhet slagit mot omsättningen för de företag som säljer dessa varor, men speglar inte nödvändigtvis deras utveckling i stort. Även om omsättningen ser hyfsat stabil ut så säger den förhållandevis lite om företagens vinst och marknadsutveckling, vilket man bör vara medveten om. Det vi kan konstatera är att i förhållande till basår har utsläppen minskat och omsättningen ökat. Snitt index utsläpp samt omsättning Hagainitiativets decoupling 12 1 1 8 6 4 2 18 111 16 7 67 66 71 53 52 Utsläpp Hagascope Utsläpp Scope 1 Omsättning Basår 214 215 216 k Hagainitiativets minskade utsläpp och ökad omsättning. Siffrorna i figuren är medelvärdet av varje företags indexerade utsläpp samt omsättning (för Folksams del har premieintäkt använts istället för omsättning). Indexeringen har gjorts för att de företag som har stora utsläpp respektive hög omsättning inte ska slå igenom mer i siffrorna än de bolag med lägre utsläpp/omsättning.

1 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 AKZONOBEL AkzoNobel grundades 1646 i Sverige, då under namnet Bofors. I dag är AkzoNobel ett globalt företag, världsledande inom färgoch kemibranschen. AkzoNobel i Sverig e omsätter ca 14,5 miljarder kr och har cirka 2 7 medarbetare, fördelade på tolv orter och med varu märken som Nordsjö Färg, International, Eka, Cuprinol och JOZO salt. Läs mer om AkzoNobels hållbarhetsarbete: www.akzonobel.com/ se/hallbar_utv/ eller i årsrapporten på www.akzonobel.com. Klimatmål AkzoNobels klimatmål är att minska koldioxidutsläppet per ton såld produkt med 25 procent till 22 jämfört med 212. Målet omfattar hela värdekedjan, d.v.s. scope 1, 2 och 3. Hagascopet definieras som utsläppen i scope 1, 2 och tjänsteresor i scope 3. AkzoNobels koldioxidutsläpp i Scope 1 och 2 är 15 procent av hela värdekedjans utsläpp vilket betyder att AkzoNobels mål över hela värdekedjan ger en större minskning totalt än om AkzoNobel minskade utsläppen som omfattar Hagascopet med 4 procent. Åtgärder under 216 Byte av tre oljedrivna ångpannor till två med eldrift på anläggningen i Alby, Ånge kommun. Detta, samt användning av överskott på vätgas i produktionen, har minskat utsläppen av växthusgaser med nästan 5 ton. Förbättringar på bolagets svenska anläggningar har under förra året bidragit till minskade utsläpp från de svenska anläggningarna med 1 ton. Fokus för åtgärder inom AkzoNobel har under 216 legat utanför Sverige, t.ex. i form av optimerade värmepannor i LeMoyne som ger minskade utsläpp på över 2 2 ton per år, eller inköp av ånga producerad av återvunnet trä i Delfzijl, Nederländerna, som minskar koldioxidutsläppen med över 1 ton per år. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) Basår 212 215 216 Andel av totalt 216 Förändring 29-216 Scope 1 Produktionsanläggningar 173 174 164 95 % -5% Scope 2 Energi 1 29 347 348 1 % -99% Scope 3 Tjänsteresor 72 68 61 4 % -15% SUMMA exklusive ursprungsmärkning 471 528 518 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el -335-346 eller fjärrvärme 4 SUMMA hagascope 471 193 172 1% -63% Producerad mängd produkt i Sverige 832 949 942 13% Nyckeltal Hagainitiativet Basår 212 215 216 Förändring 29-216 Enhet Utsläpp per producerad mängd produkt,57,2,18-68 % ton CO 2 /ton produkt 1. Utsläpp vid produktion av inköpt el eller fjärrvärme förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I Andel av total samt Förändring 25-216 inkluderas avtal om ursprungsmärkt el.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 11 ton CO 2 e 6 5 4 3 2 1 Fördelning av utsläpp 212 216,7,6,5,4,3,2,1 ton CO 2 e per ton producerad produkt Tjänsteresor Energi Produktionsanläggningar Utsläpp (ton per ton producerad produkt) 212 Basår 213 214 215 216 Analys och kommentarer I Hagascopet har utsläppen minskat med 63 procent sedan basåret och 11 procent sedan föregående år. Även utsläpp per ton producerad produkt har minskat sedan basåret med 68 procent och sedan föregående år med 1 procent. Av de kategorier som ingår i Hagascopet står utsläpp i scope 1 för den största delen (95 procent). Detta utsläpp har minskat med 5 procent sedan basåret 212 och 6 procent jämfört med föregående år. Bland annat beror minskningen på optimering av värmepannor, användning av överskott på vätgas i produktionen och byte av oljedrivna ångpannor till el. Utsläpp från inköpt energi i scope 2 har minskat med 99 procent sedan basåret 212 och står år 216 för 1 procent av totalt beräknat utsläpp. Detta beror nästan uteslutande på byte till ursprungsmärkt el. AkzoNobel globalt har även en detaljerad redovisning av utsläpp genom hela värdekedjan (inklusive Scope 3). De svenska utsläppen representerar ungefär 5 procent av AkzoNobels totala utsläpp i scope 1 och 2. Ambitionen är framgent att kunna redovisa även delar av Scope 3 specifikt för Sverige, men idag görs det på produktnivå och är då svårt att dela upp per region. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 84 procent av AkzoNobels klimatpåverkan ligger i scope 3; varav 4 procent uppkommer vid produktion av inköpta råvaror och 44 procent härstammar från kunders användning och vid sluthantering av AkzoNobels produkter. För att hantera klimatpåverkan i scope 3 arbetar AkzoNobel med att öka andelen förnybara råvaror, arbeta mot klimatmål i produktutvecklingsprocessen samt utveckla samarbeten med kunder och leverantörer kring minskning av klimatpåverkan genom ny teknologi och energieffektivisering.

12 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 AXFOOD Axfood arbetar med att utveckla och driva framgångsrika matkoncept på den svenska marknaden. Inom koncernen ingår sedan 217 Willys, Hemköp, mat.se och Eurocash samt grossistkedjan Axfood Snabbgross. Axfood Närlivs samverkar med Tempo, Handlar n och Direkten samt levererar till servicehandeln. År 216 hade Axfood en nettoomsättning på 43 355 Mkr, 9 211 medarbetare och samarbeten med 1 83 butiken, varav 263 var egna butiker. www.axfood.se Klimatmål Axfood ska vara klimatneutralt 22 och reducera den egna klimatpåverkan med 75 procent (basår 29). Fram till och med 215 hade klimatpåverkan minskat med 73 procent. Axfood har ytterligare mål som ska minska påverkan på klimatet, läs mer på www.axfood.se. Åtgärder under 216 Tack vare en övergång till att tanka HVO har Axfood nästan halverat koldioxid utsläppen från egna transporter 216. Genom samarbeten med hjälporganisationer skänker Axfood uppskattningsvis 25 ton mat per år istället för att det blir svinn. Efter påtryckningar mot solskatten lade regeringen om politiken och lovade skattebefrielse. Därmed återupptog Axfood utbyggnaden av solceller. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) Basår 29 215 216 Andel av totalt 216 Förändring 29-216 Scope 1 Tjänsteresor 2 851 474 395 2% -54 % Egna transporter 1 531 9 433 5 39 21% -5 % Köldmedier 3 15 212 11 185 1 73 43% -29 % Scope 2 Inköpt energi 4,5 61 647 89 765 95 466 21% -91 % Scope 3 Tjänsteresor 6 77 67 71 3% -8 % SUMMA exklusive ursprungsmärkning 89 11 116 191 112 61 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt -89 572-9 141 - förnybar el eller fjärrvärme 7 SUMMA hagascope 89 11 26 619 22 47 91 % -75 % Produktion och distribution av energi och 14 8 1 783 2 315 9% -83 % fordonsbränslen 8 SUMMA (exkl. klimatkompensation) 13 19 28 42 24 785 1 % -76 % Klimatkompensation 9-655 -678 - SUMMA (inkl klimatkompensation) 13 19 27 747 24 17-77 % Nyckeltal Hagainitiativet Basår 29 215 216 Förändring 29-216 Enhet Utsläpp per omsatt MSEK exklusive klimatkompensering 3,326,684,61-81 % ton CO 2 e/msek Utsläpp per anställd exklusive klimatkompensering 15,799 3,27 2,815-81 % ton CO 2 e/anställd Utsläpp per omsatt krona inklusive klimatkompensering 3,326,669,584-82 % ton CO 2 e/msek Utsläpp per anställd inklusive klimatkompensering 15,799 3,133 2,738-82 % ton CO 2 e/anställd Utsläpp per ton transporterat gods 1 24,3 16,9 9,5-61 % kg CO 2 /ton gods Energianvändning per kvadratmeter (total) 11 624 285 3-52 % kwh/m 2 1. 216 års utfall är beroende av residualmixen som publiceras senare under 217. 2. Sedan 214 ingår även företagsägda bilar. 3. Basåret justerat från 4147 ton, då ett nytt system för uppföljning introducerats. Mellanliggande år är inte justerade. Utvecklingen mellan 29 och 215 antas vara linjär. 4. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). Avser energiförbrukning i egenägda butiker och lokaler. I Andel av total samt Förändring 29-216 inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. 5. Fjärrvärmeförbrukningen har utökats 216 med förbrukning i hyrda lokaler. Förbrukningen 29 och 215 har uppdaterats i enlighet med detta (från 61 578 respektive 89 696 ton). 6. Avser flyg, tåg och taxi i tjänsten. Scope 3 kategori 6. 7. Reduktion av utsläppet för Inköpt energi i Scope 2. 8. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. Scope 3 kategori 3. 9. Avser kompensation av tjänsteresor med flyg. 1. Avser endast transporter av gods med egna bilar. 11. Endast anläggningar som har haft utfall minst 12 månader omfattas.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 13 Axfood ton CO 2 e Fördelning av utsläpp 29 216 12 1 8 6 Produktion och distribution av energioch fordonsbränslen Elförbrukning Köldmedier Transporter Tjänsteresor 4 2 29 Basår 21 211 212 213 214 215 216 Analys och kommentarer Axfoods utsläpp inom Hagascopet har minskat med 75 procent sedan basåret 29 och totalt med 77 procent. Företaget köper in ursprungsmärkt el till 94 procent, vilket tillsammans med energieffektiviseringsåtgärder har minskat utsläppen från inköpt energi med 91 procent sedan basåret. Egna transporter i scope 1 står för cirka en femtedel av utsläppen och köldmedieutsläppen motsvarar 43 procent av de totala utsläppen. Utsläppet från egna transporter har minskat med 44 procent jämfört med föregående år, vilket till stor del beror på ett bränslebyte till mer förnyelsebara drivmedel (RME och HVO). I år har även utsläpp från fjärrvärme inkluderats för lokaler där fjärrvärmen ingår i hyran. Liknande uppjustering har gjorts för 215 och för basåret 29. Axfood klimatkompenserar för sina flygresor, vilket motsvarar ungefär 3 procent av företagets totala utsläpp. m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i företagets klimatmål. För kategorier som ligger utanför klimatmålet används en grå färgskala. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 Inom dagligvaruhandeln finns den största delen av klimatpåverkan redan i början av kedjan hos bonden. Det handlar om alltifrån risfält till mjölkproducerande gårdar. Ett företag som Axfood säljer tusentals olika varor som producerats på än fler jordbruk. Det är omöjligt att på ett seriöst sätt beräkna klimatpåverkan från alla de utsläpp som sker på gårdarna. Men man kan ändå arbeta aktivt med klimatpåverkan från maten. Det handlar bland annat om att fokusera på att minska matsvinne t, förbättra kunderbjudandet av vegetariska produkter, lyfta fram klimatsmarta alternativ och hållbarhetscertifierade varor. Utveckling av e-handeln innebär både möjligheter och risker när det gäller klimatpåverkan. Här kan, om man lyckas med logistiken, utsläpp från kundernas transporter (scope 3) minska mer än vad företagets utsläpp ökar (scope 1). Men risk finns också att utsläppen ökar mer i scope 1 än vad de minskar i scope 3.

14 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 COCA-COLA EUROPEAN PARTNERS SVERIGE Coca-Cola European Partners AB producerar, distribuerar och säljer icke alkoholhaltiga drycker på den svenska marknaden. Några av varumärkena är Coca-Cola, Fanta, Sprite, MER, Bonaqua, Powerade, Minute Maid och Chaqwa. Coca-Cola European Partners Sverige (CCEPS) har cirka 75 medarbetare, varav runt 6 i Jordbro utanför Stockholm. Här produceras cirka en miljon liter dryck varje dag. I Sverige lanserades Coca-Cola år 1953. www.ccep.com Klimatmål År 22 siktar CCEPS på att minska koldioxidutsläppen från drycker med en tredjedel och minska absoluta koldioxidutsläpp från kärnverksamheten med 5 procent. Sedan 27 har koldioxidutsläppen från drycker minskat med 24 procent och kärnverksamhetens utsläpp har minskat med 4 procent. Målen har även godkänts som vetenskapliga mål ( Scienced based targets ). Åtgärder under 216 CCEPS använder sedan flera år tillbaka förnybara bränslen till egen distribution och inköpta transporter. Under 216 gjordes en satsning på bränslet HVO (Hydrogenated vegetable oil). Inom den egna distributionen har totalandelen förnybart ökat från 76 procent till 9 procent. En större installation av LED-belysning resulterade i 56 sparade MWh, vilket motsvarar en årlig elförbrukning för 34 svenska villor. CCEPS har tillsammans med deras kylskåpsleverantör utvecklat och köpt in nya energisnåla kylskåpsmodeller. Nya modellen Icool är upp till 7 procent mer energieffektiv jämfört med en retrokyl. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) Basår 27 215 216 Andel av totalt 216 Förändring 27-216 Scope 1 Tjänsteresor 2 2 533 937 543 9% -79% Köldmedier 157 85 164 3% 5% Egna transporter 2 618 383 231 4% -91% Scope 2 Inköpt energi 2 6 17 7 86 6 937 4% -92% Scope 3 Tjänsteresor 3 1 118 738 821 13% -27% SUMMA exklusive ursprungsmärkning 12 533 9 949 8 696 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt -2 792-7 54-6 677 förnybar el eller fjärrvärme 4 SUMMA hagascope 9 741 3 815 2 19 33% -79% Inköpta transporter 5 5 993 3 541 3 274 53% -45% Produktion och distribution av energi och 1 738 1 113 829 14% -52% fordonsbränslen 6 SUMMA (klimatmål) 17 472 7 63 6 122 1% -65% Kylning av dryck i butik 7 25 131 42 876 37 746 5% SUMMA 42 63 51 345 43 868 3% Nyckeltal Hagainitiativet Basår 27 215 216 Förändring 27-216 Enhet Utsläpp per omsättning 8 6,4 2,243 1,775-72 % ton CO 2 e/msek Utsläpp per liter producerad dryck 8 59,631 21,61 18,153-7 % g CO 2 e/liter 1. Leasingbilar och hyrbilar. 2. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I Andel av total och Förändring 27-216 inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. 3. Avser övriga tjänsteresor; flyg och tåg. Kategori 6 i scope 3. 4. Reduktion av utsläppet för Inköpt energi i Scope 2. 5. Avser godstransporter som köps av extern speditör. Kategori 4 och 9 i scope 3. 6. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. Avser kategori 3 i scope 3. 7. Kylarnas elförbrukning och köldmedieläckage utgår från schabloner som är konservativa eftersom all el ute hos kunderna antas sakna avtal om ursprungsmärkt förnybar el. Kategori 8 i scope 3. 8. Egen verksamhet, dvs exklusive elförbrukning och köldmedieläckage hos kund. Nyckeltalet avser utsläppet inom CCES klimatmål.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 15 ton CO 2 e Fördelning av utsläpp per kategori 27-216 8 7 6 5 4 3 7 6 5 4 3 g CO 2 e/liter Kylning av dryck hos kund Energi Transporter Köldmedier Tjänsteresor Utsläpp per liter dryck (klimatmål) 2 2 1 27 Basår Folksam 21 211 212 213 214 215 216 1 m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i företagets klimatmål. För kategorier som ligger utanför klimatmålet används en grå färgskala. Analys och kommentarer CCEPS utsläpp inom Hagascopet har minskat med 79 procent sedan basåret 27. Företaget har satt eget klimatmål som, utöver kategorierna i Hagascopet, innefattar fler kategorier i Scope 3 (inköpta transporter samt produktion och distribution av fordonsbränsle). Av de kategorier som ingår i företagets klimatmål utgör godstransporter 6 procent, tjänsteresor 28 procent, energi 9 procent och köldmedier 3 procent. I dessa kategorier ingår utsläpp i Scope 1, Scope 2 och Scope 3, men ej kylning av dryck i butik. Utsläpp från godstransporter och inköpt energi har minskat med 6 respektive 86 procent jämfört med basåret. Godstransporternas minskning mellan 215 och 216 beror till stor del på övergång till de förnybara bränslena RME och HVO. Utsläppet från tjänsteresor har minskat med 54 procent sedan basåret (scop e 1 och 3 sammanlagt) samt med 19 procent sedan föregående år. CCEPS har även valt att i ien redovisning inkludera utsläpp som orsakas av de kylar som finns ute i butikerna. Detta utsläpp utgör 84 procent av företagets totala utsläpp 216 och har ökat med 5 procent sedan basåret 27. Då CCEPS har ökat sin produktion sedan basåret och samtidigt minskat sina utsläpp har utsläppen i relation till produktion och omsättning minskat. Nyckeltal för utsläpp i den egna verksamheten per producerad liter dryck har minskat med 7 procent sedan 27 och utsläpp relativt omsättningen har minskat med 72 procent. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 De mest betydande utsläppen i scope 3 för CCEP uppstår vid produktion av dryckens ingredienser och dess förpackningar, vilka inte ingår i CCEP Sveriges klimatbokslut till Hagainitiativet. Företaget har dock rådighet över dessa utsläpp och arbetar centralt utifrån en övergripande hållbarhetsstrategi. I hållbarhetsstrategin finns mål om minskning av utsläppen i scope 3, exempel på åtgärder är ökad andel återvunnet material i förpackningar och hållbar produktion av ingredienser och råvaror.

16 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 Folksam är kundägt och omfattar fyra varumärken, två koncerner och tio försäkringsbolag. Moderbolagen är Folksam Sak och Folksam Liv som är storägare i KPA Pension. Folksam erbjuder försäkringar och pensionssparande. Folksam försäkrar nästan varannan svensk och har hand om pensionen för mer än två miljoner människor. Folksam har 3 54 heltidstjänster och under 216 förvaltade Folksam över 4 miljarder kronor. www.folksam.se FOLKSAM Klimatmål Folksams målsättning är att minska klimatpåverkan från resor och kontor med 4 procent till 22 jämfört med basåret 22. Resandet ska i relation till antalet anställda minska med 2 procent fram till 22. Åtgärder under 216 Under 216 har fokus varit riktat mot att öka nyttjandegraden av den digitala arbetsplatsen som ger möjlighet till både större möten och personliga samtal via video respektive datorskärm. Under 214 infördes ett digitalt besiktningssystem för byggskador. Det har under 215-216 underlättat planeringen för kund och skadebesök vilket har bidragit till en låg men konstant minskning av skadereglerarnas bilresor. El- och värmeförbrukning för huvudkontoret och sälj- och fältkontoren runt om i landet har minskat ytterligare tack vare ett effektiviseringsprogram. Beslut om nytt klimatmål togs 216, med inriktningsmålet netto noll 23. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) Basår 22 215 216 Andel av totalt 216 Förändring Basår-216 Scope 1 Tjänsteresor 1 773 611 579 22% -25 % Egna transporter - - - Köldmedier 2 43 43 48 2% 12 % Scope 2 Inköpt energi 3 2 324 3 35 3 482 31% -65 % Scope 3 Tjänsteresor 4 1 15 1 169 1 5 4% -5 % SUMMA exklusive ursprungsmärkning 4 245 5 173 5 159 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el eller fjärrvärme -2 687-2 67 SUMMA hagascope 4 245 2 485 2 488 94 % -41 % Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen 5 9 9,3% Trycksaker och papper 141 159 129 5% -8 % Vatten 2 3 3 % 37 % Kaffe 21 26 25 1% 2 % SUMMA (exkl klimatkompensation) 4 49 2 682 2 655 1 % -4 % Kilmatkompensation -2 682-2 655 SUMMA (inkl klimatkompensation) 4 49 % Nyckeltal Hagainitiativet Basår 22 214 215 Förändring Basår-215 Enhet Utsläpp per anställd exkl. klimatkompensering 1,2,763,75-38 % ton CO 2 e/anställd Utsläpp per anställd inkl. klimatkompensering 1,2,, - 1 % ton CO 2 e/anställd 1. Leasingbilar och personalens egna bilar. 2. Avser endast huvudkontoret. För 215 har läckaget beräknats utifrån ett genomsnitt för perioden 211-214. 3. Uppmätt värde för huvudkontoret, uppskattade värden för fält- och säljkontoren. I Andel av total inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. 4. Flyg och tåg. 5. Endast uppströms utsläpp för vindkraftsel.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 17 ton CO 2 e Fördelning av utsläpp 22, 214 216 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 22 Basår 214 215 216 Analys och kommentarer Det är tredje året som Folksam är med i Hagainitiativets klimatbokslut eftersom Folksam blev medlemmar i Hagainitiativet 214. Utsläppen inom Hagascopet har för 216 minskat med 41 procent jämfört med basåret 22. Det totala utsläppet har minskat med 4 procent mellan 22 och 216. Största andelen av de totala utsläppen (61 procent) utgörs av utsläpp från tjänsteresor, vilket omfattar leasingbilar, personalens egna bilar samt flyg- och tågresor. Inköpt energi (scope 2) utgör 31 procent av det totala utsläppet. All el som köps in till Tullgården och sälj- och fältkontoren samt Förenade Liv är ursprungsmärkt vindel märkt med Bra Miljöval. Folksam klimatkompenserar för de totala utsläppen och uppnår därför nollutsläpp efter avräkning för klimatkompensation. Elförbrukningen har sedan 213 minskat med ca 8 procent medan värmeförbrukningen minskat med ca 14 procent under samma period. Den totala energiförbrukningen minskade med 11 procent mellan 213 och 216. 1,4 1,2 1,8,6,4,2 ton CO 2 e per anställd Kaffe Vatten Trycksaker och papper Produktion och distribution av energioch fordonsbränslen Energiförbrukning Köldmedier Tjänsteresor Utsläpp per anställd exklusive klimatkompensering m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i Hagascopet. För kategorier som ligger utanför Hagascopet används en grå färgskala. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 Utsläppen från de verksamheter som Folksam investerar i är företagets mest betydande utsläpp i scope 3 och dessa utsläpp ingår inte i redovisningen till Hagainitiativet. Folksam är en aktiv kapitalförvaltare och påverkar de företag där aktier ägs genom etiska placeringskriterier och bolagsstyrning. Till exempel beslutade Folksam 216 att avyttra bolag vars omsättning till mer än 3 procent kommer från kolbaserad verksamhet.

18 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 FORTUM VÄRME AB Fortum Värme AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad skapar ett behagligt inomhusklimat till boende och verksamma i Storstockholm. Det lokala energibolaget producerar resurseffektiv fjärrvärme, fjärrkyla och el och ägs till lika delar av Fortum och Stockholms stad. Fortum Värme har över 1 kunder och 7 medarbetare. Under året omsatte bolaget 6,6 miljarder kronor. Tillsammans med kunder och stockholmare har Fortum Värme bidragit till att Stockholm räknas som en av världens mest hållbara huvudstäder. www.fortum.se Klimatmål Fortum Värmes mål är att minska utsläppen med 4 procent till 22 jämfört med 21 genom omställning till förnybar energi, återvinning, effektivisering, samt i sista hand klimatkompensation. Senast 23 ska produktionen till 1 procent baseras på återvunnen eller förnybar energi och senast 222 ska användandet av kol ha upphört. Åtgärder de senaste åren Idrifttagandet av biokraftvärmeverket i Värtan, väntas ge en årlig utsläppsreduktion på 17 ton CO 2 e. Tecknande av avtal om omhändertagande av 1 GWh överskottsvärme per år från datahallar, vilket innebär en årlig utsläppsreduktion på cirka 6 ton CO 2 e. Anslutning av kunder till fjärrvärme motsvarande 12 GWh/år vilket ger en klimatnytta på 5 3 ton CO 2 e/år. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) 1 Basår 21 215 216 Fördelning 216 Förändring 21-216 Scope 1 1 46 848 1 132 823 916 356 8% -37% Produktion 1 1 418 156 1 98 495 888 75 78% -37% - CO 2 från kolförbränning 624 34 566 891 341 656 3% -45% - CO 2 från oljeförbränning 42 232 57 57 19 321 1% -74% - CO 2 från förbränning av fossil fraktion i avfallsbränslen 21 756 385 322 366 787 32% 74% - Övriga växthusgaser 162 828 88 775 7 31 6% -57% Läckage av växthusgaser vid gasdistribution 42 341 34 44 27 887 2% -34% Tjänsteresor 2 351 284 394 % 12% Scope 2 77 982 56 761 82 719 7% 6% Inköpt el 3 442 2 387 341 383 614 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el 4-364 2-33 579-3 895 Scope 3 489 335 182 351 144 851 13% -7% Tjänsteresor 5 176 213 121 % -31% SUMMA Hagascope 1 539 6 1 189 798 999 195 87% -35% Produktion av annan fjärrvärmeproducent 6 124 85 72 29 37 135 3% -7% Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen 7 323 963 9 485 95 56 8% -71% Användning av försåld gas hos kund 8 4 345 19 624 12 539 1% -69% SUMMA (exkl klimatkompensation) 2 28 165 1 371 936 1 143 925 1% -44% Klimatkompensation -7 797-386 521-297 888 SUMMA (inkl klimatkompensation) 2 2 368 985 415 846 37-58% Nyckeltal Hagainitiativet Basår 21 215 216 Förändring 21-216 Enhet Utsläpp från egen produktion 9 162 146 115-29 % g CO 2 e/kwh Utsläpp per levererad energi före klimatkompensation 1 153 149 116-24 % g CO 2 e/kwh Utsläpp per levererad energi efter klimatkompensation 11 152 17 86-44 % g CO 2 e/kwh 1. Fortum Värmes egna produktion, utsläpp av koldioxid, lustgas, metan och köldmedier. 2. Avser bil i tjänst. 3. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I fördelningen 216 och förändringen 21-216 inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. 4. Reduktion genom att Fortum Värme köper ursprungsmärkt el till fjärrvärme- och fjärrkylaproduktionen. 5. Avser flygresor i tjänsten. 21 års utsläpp antas vara det samma som för 214. Kategori 6 i Scope 3. 6. Utsläpp hos annan aktör än Fortum Värme vid produktionssamverkan för fjärrvärme. Utsläppen omfattar både utsläpp från anläggning och från utvinning och distribution av bränslen till dessa anläggningar. Kategori 8 i Scope 3. 7. Avser förutom produktion och distribution av bränslen transport av tillsatser och askor samt uppströms utsläpp för inköpt el. Utöver detta ingår produktion av den gas som säljs. Kategori 3 i Scope 3. 8. Kategori 11 i Scope 3. 9. Totalt utsläpp från egen produktion av el, värme och kyla. Fortum värme har ingen egen produktion av gas. 1. Totalt utsläpp från scope 1, 2 och 3 enligt ovan per total leverans av fjärrvärme, el, fjärrkyla och gas före klimatkompensation. 11. Totalt utsläpp från scope 1, 2 och 3 enligt ovan per total leverans av fjärrvärme, el, fjärrkyla och gas efter klimatkompensation.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 19 2 1 8 1 6 Fördelning av utsläpp 21-216 18 16 14 Användning av försåld gas hos kund Läckage av växthusgaser vid gasdistribution ton CO 2 e 1 4 1 2 1 8 6 12 1 8 6 g CO 2 e/kwh Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen Inköpt el Produktionssamverkan Tjänsteresor Egen produktion 4 4 Utsläpp per levererad energi 2 2 21 Basår 211 212 213 214 215 216 m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i Hagascopet. För kategorier som ligger utanför Hagascopet används en grå färgskala. Analys och kommentarer Under året har det nya biokraftvärmeverket i Värtaverket kommit i drift vilket påverkade, och kommer att påverka, utsläppen av växthusgaser nedåt. Biokraftvärmeverket kom inte i drift förrän några månader in på 216 varför effekten av det nya verket bör vara ännu större under 217. Å andra sidan vägdes detta, under 216, upp av otillgänglighet i det koleldade kraftvärmeverket varför utsläppen totalt sett hamnade på ungefär den nivå som förväntas under 217. Utsläppen i produktion minskade jämfört med föregående år med nästan 2 procent, vilket främst förklaras av att kolförbrukningen var cirka 4 procent lägre. Under året avyttrades gasverksamheten varför utsläppen från gasverksamheten endast avser perioden januari till oktober. Utsläpp från övriga energibolag som levererar värme till Fortum Värmes fjärrvärmenät minskade med nästan 5 procent jämfört med föregående år, vilket främst förklaras av att Söderenergi tidigt under året övergav torvförbränning. I Hagascopet har Fortum Värme minskat sina utsläpp med 35 procent sedan basåret 21, vilket betyder att Fortum Värme är nära att uppfylla målnivån för 22 på 4 procent. Inkluderas även utsläppen från produktionssamarbetet med övriga energibolag har utsläppen totalt minskat med 44 procent. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 Fortum Värme redovisar sina mest betydande utsläppskällor i samtliga scope. Utsläpp vid utvinning, förädling och transport av bränslen in till anläggningarna står för ungefär 8 procent av företagets totala utsläpp och ingår i klimatbokslutet i scope 3. Utsläppet vid utvinningen av bränslena är relativt lågt eftersom en stor del av de bränslen som används är restprodukter från skogen, industrin och samhället.

2 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 GREEN CARGO Green Cargo erbjuder godstransporter på järnväg, intermodala transportlösningar, järnvägslogistik, transportanalyser, hellaster, transporter med hela tåg eller enskild vagn, med containrar, lastbilstrailers och växelflak. Bra Miljöval-märkta dörr-till-dörrtransporter i ett järnvägsbaserat nätverk som når ut över hela Sverige och den europeiska kontinenten. Under 216 hade Green Cargo knappt 2 anställda och omsatte 4,2 miljarder kronor. www.greencargo.com Klimatmål Green Cargos transportarbete utförs till över 9 procent med eldrivet tåg men dieselförbrukningen är ändå den största miljöaspekten. Green Cargos mål är att minska dieselförbrukningen i förhållande till transportarbetet. Green Cargo har också som medlem i Hagainitiativet målet att vara fossilfria till 23. Åtgärder under 216 En stor åtgärd under året har varit att installera ett start-stoppsystem på 62 av Green Cargos största diesellok. Det har utvecklats och testats i samarbete med leverantör och systemet känner bland annat av motortemperatur och batteriets laddning samt garanterar att loket startar efter att det stängts av. Start-stoppautomatiken minskar klimatpåverkan genom att spara diesel därutöver minskar även buller, slitage och hälsopåverkande avgaser. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) Basår 214 215 216 Fördelning 216 Förändring 214-216 Scope 1 Tjänsteresor 1 286 259 272 1% -5% Egna transporter 32 786 32 62 34 64 88% 4% Scope 2 Inköpt energi 2 199 881 134 821 142 378 1% -19% Scope 3 Tjänsteresor 3 443 374 454 1% 2% SUMMA exklusive ursprungsmärkning 233 397 167 516 177 167 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el eller -199 66-134 535-142 155 fjärrvärme 4 SUMMA Hagascope 33 791 32 981 35 13 91% 4% Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen 5 2 45 2 312 3 619 9% 31% SUMMA (exkl. klimatkompensation) 36 24 35 293 38 631 1 % Nyckeltal Hagainitiativet Basår 214 215 216 Förändring 214-216 Enhet Utsläpp per transporterat ton/km 2,951 4,19 3,469 +18% g CO 2 e/ton km 1. Avser privat-/leasingbilar samt hyrbilar. 2. Avser el och fjärrvärme förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I Andel av total samt Förändring 25-216 inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. 3. Avser tåg, flyg, taxi och hotell. 4. Reduktion av utsläppet för Inköpt energi i Scope 2. 5. Innehåller fjärrvärme, vattenkraft samt fordonsbränslen.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 21 45 4 Fördelning av utsläpp 214-216 4,5 4, Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen ton CO 2 e 35 3 25 2 15 3,5 3, 2,5 2, 1,5 gram CO 2 e per tonkm Inköpt energi Egna transporter Tjänsteresor Utsläpp per transporterat tonkm 1 1, 5 214 Basår 215 216,5, m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i Hagascopet. För kategorier som ligger utanför Hagascopet används en grå färgskala. Analys och kommentarer Green Cargo har inget mål om att minska sina utsläpp med 4 procent till 22 då det behövs en övergång till mer järnvägsbaserad transport för att Sverige och enskilda företag ska nå sina klimatmål. Samtidigt kan Green Cargo arbeta med att minska sina utsläpp från transporterade tonkilometer. Green Cargos utsläpp har ökat med 4 procent sedan basåret. Störst utsläpp (88 procent) kommer från egna godstransporter inom Scope 1. Till stor del beror detta på dieselförbrukning i egna diesellok, samt en mindre del i inköpta lastbilstransporter. Tjänsteresor inom Scope 1, inköpt energi samt tjänsteresor inom Scope 3 utgör 1 procent vardera av totalt utsläpp, medan 7 procent sker vid produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen i Scope 3. Fördelningen har inte ändrats sedan 215. Utsläpp per transporterade tonkilometer har minskat med 14 procent sedan 215. En stor anledning till detta är att transporterade tonkm har ökat med 21 procent, medan utsläppen inte ökat i samma utsträckning. I jämförelse med basåret 214 har utsläppen däremot ökat med 18 procent. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 Green Cargo har utsläpp från personalens tjänsteresor i scope 3. Den delen av verksamheten har inte varit i fokus tidigare men redovisas sedan ett antal år i Hagainitiativets klimatbokslut. Green Cargo:s klimatsmarta transporter bidrar till stora utsläppsminskningar i andra aktörers värdekedjor (scope 3) och godstrafiken med tåg utgör en viktig del av omställningen av det svenska transportsystemet.

22 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 HK SCAN HKScan Sweden grundades i Halmstad 1899 och ingår idag i HKScan-koncernen som är ett av norra Europas största livsmedelsföretag. Företaget omsätter 7 Mdr SEK och har ca 2 1 medarbetare. HKScan producerar, marknadsför och säljer kött, chark och färdigmat som är hållbart producerat, av hög kvalitet från gris, nöt, kyckling och lamm, under varumärken som Scan och Pärsons. Kunderna finns inom detaljhandel, food service, industrioch exportsektorn. www.sweden.hkscan.com Klimatmål Under 216 antog HKScan Swedens ett nytt klimatmål om att minska klimatutsläppen med 95 procent till 23 jämfört med 23. Målet är satt i absoluta tal och inkluderar utsläpp i scope 1, scope 2 och tjänsteresor, inköpta intransporter samt produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen i scope 3. Primärproduktionen ingår i målet i det perspektivet att HKScan ska ta fram underlag och formulera strategier för hur och vad företaget kan göra. Åtgärder under 216 Samtliga produktionsplatser har under året genomfört energikartläggningar. Åtgärdsplaner för att öka energieffektivisering och minska klimatutsläpp är upprättade. Anläggningen i Skara har certifierats enligt ISO 51. I Halmstad har en pilotstudie på rökgasrening genomförts. Den visar att behandling med aktivt kol är den mest effektiva rengöringsmetoden och kan reducera den årliga förbrukningen av naturgas med 87 procent och 638 ton koldioxid. Aktivt kol kommer att installeras under 217. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) Basår 23 215 216 Fördelning 216 Förändring 23-216 Scope 1 Tjänsteresor 1 1 596 1 6 1 146 4% -28% Uppvärmning 22 334 12 735 6 84 22% -73% Köldmedier 168 39 % - Egna transporter 2 965 % -1% Koldioxid i produktion 2 3 347 1 927 1 383 5% -59% Scope 2 Inköpt energi 3 24 619 27 5 25 753 6% -93% Scope 3 Tjänsteresor 4 52 398 1% - SUMMA exklusive ursprungsmärkning 54 861 43 397 34 83 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt -25 788-24 142 förnybar el eller fjärrvärme 5 SUMMA hagascope 54 861 17 69 1 66 38% -81% Produktion och distribution av 5 747 2 46 1 448 5% -75% energi- och fordonsbränslen 6 Inköpta intransporter 7 1 516 5 367 6 373 23% -39% SUMMA HKScans klimatmål 71 123 25 436 18 481 66% -74% Koldioxid i förpackningar 2 3 347 1 927 1 383 5% -59% Övriga inköpta transporter 8-5 579 2 196 8% - Avfallshantering 9-1 53 1 69 6% - Förpackningar 1-4 186 4 46 14% - Hantering av förpackningsavfall hos slutkonsument 11-216 199 1% - SUMMA (exkl klimatkompensation) 74 47 38 847 27 995 1% -62% Nyckeltal Hagainitiativet Basår 23 215 216 Förändring 23-216 Enhet Utsläpp per ton producerad vikt (HKScans klimatmål),139,89,68-51% ton CO 2 e/ton produkt 1. Avser endast bilar. 2 Koldioxiden är en restprodukt från industrin. Ungefär hälften släpps ut under prododuktionen (scope 1) och hälften när slutkonsument öppnar den koldioxidfyllda förpackningen (scope 3). 3. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla. Förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). 4. Avser flygresor, hotell och tåg i tjänsten. Kategori 6 i scope 3. 5. Reduktion av utsläppet för Inköpt energi i scope 2. 6. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. Här ingår även inköpt el till processer utanför HKScans verksamhet. Kategori 3 i scope 2. 7. Kategori 4 i scope 3. 8. Kategori 4 i scope 3. 9. Avser avfallshantering (till deponi, materialåtervinning och producering av biogas). Beräknas från 212 framåt. Utsläppen för 212 och 215 har justerats upp från 3374 respektive 1173 ton CO 2 e. 1. Utsläpp för produktion av förpackningsmaterial. Beräknas från 212 framåt. Kategori 1 i scope 3. 11. Avser utsläpp som konsumenten ger upphov till i och med hantering av avfall. Beräknas från 212 framåt. Kategori 12 i scope 3.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 23 ton CO 2 e 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Fördelning av utsläpp 23, 211-216 23 Basår 211 212 213 214 215 216 Analys och kommentarer HKScans utsläpp inom Hagascopet har minskat med 81 procent sedan basåret 23. HKScan har även satt upp ett eget klimatmål där även produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen samt inköpta transporter ingår. Utsläppet inom det egna klimatmålsscopet utgör 66 procent av beräknade utsläpp och har minskat med 74 procent sedan basåret. Detta förklaras av minskade utsläpp inom alla kategorier. Ungefär hälften av minskningen har uppnåtts genom att HKScan från och med 215 för all elförbrukning köper ursprungsmärkt vattenkraftsel. Utsläppen per producerad vikt har för klimatmålet minskat med 51 procent sedan basåret 23. En tredjedel av beräknade utsläpp sker i scope 1 och utgörs främst av utsläpp relaterade till uppvärmning. Utsläppen i scope 1 har minskat med 71 procen t sedan 23, främst beroende på minskad förbrukning av fossila bränslen för uppvärmning. Förutom utsläpp av koldioxid när kunderna öppnar förpackningarna är övriga kategorier i Scope 3 nya sedan 212 och kan därför inte jämföras med basåret. Den utökade omfattningen i Scope 3 har inneburit att 6 765 ytterligare ton redovisas 216 jämfört med för 23. Redovisningen av inköpta transporter har sedan 212 utökats med en kategori för övriga inköpta transporter och lagts utanför klimatmålet för jämförbarhet med basåret. Dessutom finns ytterligare tre kategorier i scope 3-beräkningarna som före 212 inte ingått; avfallshantering i egen verksamhet, produktion av förpackningsmaterial och hantering av förpackningsavfall hos slutkonsument. Dessa tre kategorier står tillsammans för cirka 21 procent av HKScans totala utsläpp.,18,16,14,12,1,8,6,4,2, ton CO 2 e/ton produkt Hantering av förpackning hos slutkonsument Förpackningar Övriga inköpta transporte Avfallshantering Koldioxid i förpackningar Inköpta intransporter Koldioxid i produktion Egna transporter Köldmedier Energianvändning Tjänsteresor Utsläpp per ton prod. vikt (HKScans klimatmål) m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i Hagascopet. För kategorier som ligger utanför Hagascopet används en grå färgskala. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 Utsläpp från primärproduktion av kött ingår inte i HKScans klimatbokslut och utgör den mest betydande utsläppskällan i scope 3. Uppfödning av framförallt nötkreatur orsakar betydande utsläpp av klimatpåverkande gaser, framförallt metan. Detta är svårt att åtgärda, men HKSca n arbetar tillsammans med sina leverantörer för att minska klimat utsläppen. Ett exempel på detta är att delar av den soja som används i djurens foder ersätts med åkerbönor och biprodukter från livsmedelsindustrin, och den soja som återstår kommer uteslutande från odlingar som inte bidragit till regnskogsskövling.

24 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 JM JM är en av Nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden. Verksamheten är fokuserad på nyproduktion av bostäder i attraktiva lägen med tyngdpunkt på expansiva storstadsområden och universitetsorter i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Belgien. Företaget arbetar även med projektutveckling av kommersiella lokaler och entreprenadverksamhet. En bred satsning på kvalitets- och miljöfrågor kännetecknar verksamheten. JM omsätter cirka 14 miljarder SEK och har 23 anställda inom bolaget. www.jm.se Klimatmål JM:s verksamhet har klimatpåverkande utsläpp nära noll till 23. Målet bryts ner i sex delmål som omfattar egna utsläpp från persontransporter och energianvändning (minst 85 procent lägre än basår 21) samt indirekta utsläpp från arbetsmaskiner, varutransporter, byggmaterial, bostädernas energiprestanda och de boendes klimatavtryck. Energianvändning i byggnader på exploateringsfastigheter inkluderas inte i målet, då energiåtgärder genomförs så fort möjlighet ges för exploatering av fastigheterna. Av den klimatpåverkan som uppstår vid produktionen av byggmaterial och i byggnadernas driftsfas, är nollvisionen kopplad till JM:s rådighet att påverka utsläppen. Åtgärder under 216 JM arbetar med att minska företagets klimatpåverkan inom flera olika områden. Under året påbörjades en dialog med leverantörer för att minska betongens koldioxidutsläpp. För att öka materialeffektiviteten och därmed ytterligare minska klimatpåverkan från materialanvändningen har ett projekt startats för att radikalt minska verksamhetens byggavfall. Samtidigt utreds möjligheterna att fasa ut fossila bränslen på byggen. Under 216 har JM:s lågenergihuskoncept förbättrats ytterligare, bland annat genom att förbättra energi prestandan på vitvaror. Behandling med aktivt kol är den mest effektiva rengöringsmetoden och kan reducera den årliga förbrukningen av naturgas med 87 procent och 638 ton koldioxid. Aktivt kol kommer att installeras under 217. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) 21 215 216 Fördelning 216 Förändring 21-216 Scope 1 Tjänsteresor 1 3 97 3 642 3 917 17% -1% Uppvärmning 1 785 1 62 79 3% -56% Scope 2 Inköpt energi 2 9 68 13 592 12 14 8% -31% Scope 3 Tjänsteresor 3 357 474 525 2% 47% SUMMA exklusive ursprungsmärkning 15 72 18 77 17 247 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt -7 65-11 339-1 26 förnybar el eller fjärrvärme 4 SUMMA hagascope 8 656 7 431 6 987 3% -19% Inköpta transporter 2 487 2 881 2 971 13% 19% Inhyrda arbetsmaskiner 8 663 9 954 1 265 44% 18% Produktion och distribution av energi- 1 485 1 414 1 353 6% -9% och fordonsbränslen 5 - varav bränslen för tjänsteresor 692 816 837 4% 21 % - varav bränslen för energiproduktion 793 598 516 2% -35 % Energiförbrukning nya bostäder (första 2 år) 1 437 1 272 1 587 7% 1% SUMMA (exkl klimatkompensation) 22 728 22 953 23 163 1% 2% Klimatkompensation -359-371 -422 SUMMA (inkl klimatkompensation) 22 369 22 582 22 741 98% 2% Nyckeltal Hagainitiativet 21 215 216 Förändring 21-216 Enhet Utsläpp per bostad 6 7,5 6,2 6, -2% ton CO 2 e/bostad 1. Bilresor i fordon som kontrolleras av JM. 2. Avser elanvändning under produktion, fastighetsel i JM-ägda fastigheter, fjärrvärmeanvändning under produktion och fjärrvärme i JM-ägda fastigheter. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I Andel av total inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. 3. Avser flyg-, taxi-, buss- och tågresor samt hotell i tjänsten. 4. Reduktion av utsläppet för Inköpt energi i Scope 2. 5. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. Dessa motsvarar uppströms utsläpp från bränslen (produktion av bränslen) och energiförbrukning i nybyggda fastigheter de första två åren. 6. Exklusive energiförbrukning i bostäder de första två åren.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 25 JM Fördelning av utsläpp 21 216 25 2 8, 7, 6, Energianvändning nya bostäder Arbetsmaskiner Godstransporter ton CO 2 e 15 1 5, 4, 3, ton CO 2 e/bostad Energianvändning Tjänsteresor Utsläpp per producerad bostad (JM:s klimatmål) 5 21 Basår 211 212 213 214 215 216 2, 1,, m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i Hagascopet. För kategorier som ligger utanför Hagascopet används en grå färgskala. Analys och kommentarer JM:s utsläpp inom Hagascopet har minskat med 19 procent sedan basåret 21. Hagascopet utgör 3 procent av totalt beräknade utsläpp. Både tjänsteresor och uppvärmning inom Hagascopet har minskat sedan 21. Utsläppen för inköpt energi har minskat med 31 procent i jämförelse med basåret. Utöver de utsläpp som finns inkluderade i Hagascopet, tar JM ett brett grepp om sina Scope 3-utsläpp. I Scope 3-utsläppen inkluderas inte bara inköpta transporter och arbetsmaskiner, utan man har valt att inkludera energiförbrukningen i nybyggda fastigheter de två första åren. Samtidigt som energiförbrukningen för nya bostäder totalt sett har ökat med 1 procent har utsläpp per bostad minskat med 2 procent sedan 21, vilket visar att byggnaderna är mer klimatsmarta, men produktionsvolymen har ökat. Företagets största utsläppskälla är inhyrda arbetsmaskiner, som svarar för 44 procent av utsläppen. JM har valt att klimatkompensera utsläppen från sina flygresor. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 Utsläppet från tillverkning av byggmaterial ingår inte i JM:s klimatbokslut och utgör en betydande utsläppskälla i scope 3. JM har viss rådighet över detta och i egenskap av en stor materialanvändare identifierar JM de produkttyper i produktionen som har en stor klimatpåverkan och arbetar löpande gentemot klimateffektivare lösningar av dessa. JM driver flera initiativ internt för att minska klimatpåverkan från materialen genom att effektivisera materialanvändningen, att minska uppkomsten av byggavfall och skapa mer cirkulära material flöden. Testprojekt genomförs för att testa användning av koldioxidreducerad betong i bostadsproduktionen. Bostäderna utvecklas löpande mot allt bättre energiprestanda mot minskat energibehov och minskad klimatpåverkan under byggnadernas drift och förvaltning.

26 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 LANTMÄNNEN Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Det ägs av 27 svenska lantbrukare, har 9 88 anställda med verksamheter i ett 2-tal länder och omsätter 37 miljarder kronor. Med basen i spannmål förädlar de åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av Lantmännens mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, GoGreen, Schulstad, Gooh, Finn Crisp och Bonjour. Företaget är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos deras ägare. Genom att ha forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan, kan de tillsammans ta ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på: www.lantmannen.com Klimatmål Lantmännens klimatmål är att minska de egna koldioxidutsläppen med 4 procent mellan 29 och 22. Målet är relaterat till verksamhetens förädlingsvärde och är avgränsat till energianvändning inom egen produktion samt transporter. 217 skärps klimatmålet till att minska utsläppen i egna produktionsanläggningar med 4 procent mellan 215 och 22, per omsättning och förädlingsvärde. Produktionen ska vara fossilfri i Sverige och Norge senast 225, i övriga Norden 23 och övriga Europa 24. Målet innefattar även en energieffektivisering om 3 procent per år och producerad volym, till 22. Åtgärder under 216 Lantmännen och Scania startar Etha, ett samarbete med etanolbaserat drivmedel för anpassade dieselmotorer. Syftet är att skapa en systemlösning som inkluderar hela kedjan från drivmedel till faktisk transport. Mer än hälften av Lantmännen Agroetanols produktion exporterats till Tyskland där klimatinriktade styrmedel ger en efterfrågan av Lantmännens etanol med 9 procents växthusgasreduktion jämfört med bensin. Allt vetemjöl från Kungsörnen är Vänligare vete framtaget med en odlingsmetod som ger upp till 2 procent lägre klimatpåverkan. 216 lanserades även Vänligare råg i butik. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) Basår 29 215 216 Fördelning 216 Förändring 29-216 Scope 1 Tjänsteresor 1 4 58 3 52 3 467 3 % -23 % Uppvärmning 53 637 2 39 18 281 14 % -66 % Scope 2 Inköpt energi 2 1 138 154 976 148 72 14 % -82 % Scope 3 Tjänsteresor 3 2 893 2 764 2 955 2 % 2 % SUMMA exklusive ursprungsmärkning 161 177 181 298 173 44 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar -134 751-13 443 el eller fjärrvärme 4 SUMMA hagascope 161 177 46 547 42 961 33 % -73 % Inköpta godstransporter 5 79 867 66 982 76 747 6 % -4 % Produktion och distribution av energi- 32 993 8 46 8 948 7 % -73 % och fordonsbränslen 6 - varav bränslen för tjänsteresor 953 844 89 1 % -15 % - varav bränslen för produktion av energi 32 4 7 616 8 139 6 % -75 % SUMMA (exkl klimatkompensation) 274 37 121 989 131 655 1 % -52 % Nyckeltal Hagainitiativet 29 215 216 Förändring 29 214 Enhet Utsläpp per omsättning 14,2 7,6 7,5-47 % ton CO 2 e/msek 1. Antaget samma förbrukning av bränsle för tjänstebilarna 214 som 213. 2. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). Utsäppsfaktorn för residualmix har under perioden 29 till 214 ökat med ca 15%. 3. Avser flygresor och tåg i tjänsten. 4. Reduktion av utsläppet för inköpt energi i Scope 2. 5. Avser godstransporter som köps av extern transportör. 6. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 27 ton CO 2 e Fördelning av utsläpp 29, 211-216 35 3 25 2 15 1 5 29 Basår 211 212 213 214 215 216 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, ton CO 2 e/msek Produktion och distribution av bränslen för el och uppvärmning Produktion och distribution av bränslen för tjänsteresor Inköpta godstransporter Inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla Direkt användning av bränslen för uppvärmning Tjänsteresor Utsläpp per omsättning m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i Hagascopet. För kategorier som ligger utanför Hagascopet används en grå färgskala. Analys och kommentarer Lantmännens beräknade utsläpp har minskat med 52 procent totalt och med 73 procent inom Hagascopet. Inom Hagascopet har samtliga utsläppsposter minskat sedan basåret 29 och sedan föregående år, förutom tjänsteresor. Ökningen i tjänsteresor beror främst på en ökning av flygresor. Lantmännens klimatpåverkan är störst i Scope 3 där utsläpp från inköpta godstransporter står för 6 procent av totalt beräknat utsläpp. Detta utsläpp har ökat med 19 procent i jämförelse med 215, men är konstant i jämförelse med basåret 29. Ökningen beror på ett ökat utsläpp från lastbilstransport. Utsläpp per omsättning har inte ändrats i någon större utsträckning sedan 214, men har minskat med 47 procent sedan basåret 29. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 Utsläpp från odling av spannmål och andra råvaror ingår inte i Lantmännens klimatbokslut. Dessa utsläpp står för i storleksordningen 8 procent av klimatpåverkan i kedjan från jord till bord och är den mest betydande utsläppskällan i scope 3. Lantmännen samarbetar därför med lantbrukare och kunder för att ta fram nya odlingskoncept med minskad klimatpåverkan. Utsläppen i odlingsledet är främst relaterade till användningen av fossila bränslen och produktion av mineralgödsel samt användning av drivmedel för de maskiner som används i jordbruket. De kväverelaterade utsläppen reduceras genom tekniklösningar i produktionen som redan idag används i en betydande omfattning. Det är svårt att åtgärda utsläppen av klimatpåverkande lustgas från den biologiska aktiviteten i åkermarken. Lantmännen genomför tillgängliga tekniska lösningar, exempelvis sparsam körning, precisionsteknik för spridning av växtnäring och mineralgödsel med låg klimatpåverkan i odlingen av spannmål till Kungsörnens mjölprodukter som marknadsförs under Ett Vänligare Vete respektive Ett Vänligare Råg.

28 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 LÖFBERGS Löfbergs grundades 196 och är ett av Nordens största familjeägda kafferosterier. Produktionen motsvarar drygt 1 miljoner koppar gott kaffe om dagen. I Sverige omsätter Löfbergs 1 16 miljoner kr och har 175 medarbetare. Koncernen omsätter 1 793 miljoner kronor och har 339 medarbetare. Huvudkontoret ligger i Karlstad och företaget har egna rosterier i Sverige, Norge, Danmark och Lettland. www.lofbergs.se Klimatmål Löfbergs klimatmålsättning är att utsläppen av växthusgaser i relation till produktionsvolymen av kaffe ska minska med 4 procent fram till 22 jämfört med 25. De utsläpp som ingår i klimatmålet är scope 1, scope 2 och tjänsteresor i scope 3. Åtgärder under 216 Lansering av en ny, helt växtbaserad kaffekapsel med 15 gånger lägre klimat påverkan än aluminiumkapslar. Köp av bioflygbränsle genom Fly Green Fund. Av bidraget går 75 procent till köp av bioflygbränsle och 25 procent till utveckling av förnybara flygbränslen. Vid byggnationen av Löfbergs nya höglager i Karlstad användes miljöbetong, det minskade klimatpåverkan med 23 ton koldioxid. Lagret är ett av de första i Sverige som certifierats enligt Miljöbyggnad silver. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) 1 25 Basår 215 216 Fördelning 216 Förändring 25-216 Scope 1 Rostning 1 623 1 924 1 865 1,4 % 15 % Energi 2 295, % -1 % Tjänsteresor 3 265 242 234,2 % -12 % Egna transporter 4 511, % -1 % Scope 2 Inköpt energi 5 459 1 739 1 713 % -93 % Scope 3 Tjänsteresor 6 236 498 473,3 % 1 % SUMMA exklusive ursprungsmärkning 3 39 4 42 4 285 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el -1 74-1 679 eller fjärrvärme 7 SUMMA Hagascope 3 39 2 699 2 66 2 % -23 % Produktion och distribution av 31 273 254,2 % -18 % energi- och fordonsbränslen 8 Inköpta transporter 9 6 825 8 133 9 43 6,6 % 33 % Förpackningar 1 2 836 2 263 2 625 1,9 % -7 % Odling av kaffe 11 122 873 112 157 123 397 89,5 % % SUMMA (exkl klimatkompensation) 136 234 125 525 137 925 1 % 1 % Flygresor 12-85 -242 Hållbar affär klimatkompenserat kaffe 12-67 -862 SUMMA (inkl klimatkompensation) 136 234 124 77 136 821 % Nyckeltal Hagainitiativet 25 215 216 Förändring 25-216 Enhet Utsläpp per ton producerat kaffe (hagascope),149,113,12-32% ton CO 2 e/ton producerat kaffe Utsläpp per ton producerat kaffe (totalt) 5,994 5,225 5,34-11% ton CO 2 e/ton producerat kaffe 1. Löfbergs klimatbokslut omfattar den svenska verksamheten samt produktionsanläggningen i Viborg (Danmark). För Viborg ingår alla delar av redovisningen utom tjänsteresor. 215 och 216 avser brutet räkenskapsår, dvs 216 avser höst 215-vår 216. 2. Utsläpp från fossila bränslen från egna pannor. 3. Tjänstebilar inkl. personals bilar i tjänst. 4. Transport med egenägda fordon. 5. Fördelning 216 och förändring 215-216 avser utsläpp för inköpt energi med reduktion för ursprungsmärkning inkluderad. 6. Avser flyg, tåg, taxi och hotell. Kategori 6 i scope 3. 7. Reduktion av utsläppet för Inköpt energi i Scope 2. 8. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. Kategori 3 i scope 3. 9. Avser transport av råkaffe från odling till fabrik, transport av förpackningsmaterial samt distribution. Beräkningsmetod av transporter av förpackningar har förändrats. Avser kategori 4 och 9 i scope 3. 1. Utvinning av råmaterial och produktion av förpackningar. Från och med 212 har beräkningsmetoden förändrats vilket, tillsammans med att anläggningen i Viborg också inkluderas, fram för allt förklarar det ökade utsläppet 213. Kategori 1 i scope 3. 11. Odling, inklusive andra processer på odlingen av kaffe. Kategori 1 i scope 3. 12. All klimatkompensation sker genom CDM Gold standard-projekt.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 29 Fördelning av utsläpp 25, 211-216 4,16 Egna transporter 3 5,14 Tjänsteresor Energi ton CO 2 e 3 2 5 2 1 5 1 5 25 Basår 211 212 213 214 215 216,12,1,8,6,4,2, ton CO 2 e/ton sålt kaffe Rostning Utsläpp ton/producerat kaffe (Hagascope) m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i Hagascopet. För kategorier som ligger utanför Hagascopet används en grå färgskala. Analys och kommentarer Löfbergs har tagit ett brett grepp på sina utsläpp i scope 3 genom att även inkludera klimatpåverkan vid odlingen av kaffet som köps in. Beräknat utsläpp är inte justerat för de kolsänkor som kaffe- och skuggträden utgör och blir därför relativt stort; cirka 9 procent av Löfbergs redovisade klimatpåverkan. Inköpta transporter i scope 3 står för 7 procent av utsläppen totalt sett. Den största utsläppskällan i scope 1 är rostningen av kaffe, som motsvarar 1,4 procent av de totala utsläppen. Inom ramarna för Hagascopet är rostningen av kaffe den största utsläppskällan. Konverteringen från naturgas till biogas för rostningen av kaffet i Viborg genomfördes under 214 vilket innebär att enbart biogas har använts under 215/216. Denna åtgärd har inneburit 122 ton lägre utsläpp under 215/216 jämfört med om naturgas hade använts. Klimatpåverkan vid odling av kaffe är i stort sett oförändrad jämfört med basåret 25 trots att produktionen ökat 13 procent. Anledningen till detta är en större andel certifierat kaffe med lägre utsläpp vid odling. Utsläpp från rostning har ökat med 15 procent med anledning av ökad produktion. Relativt sett har utsläppen per ton producerat kaffe minskat med 11 procent sedan 25. Utsläpp från el och värme har minskat kraftigt dels tack vare anslutning till fjärrvärme, istället för oljeförbränning, dels tack vare att elförbrukningen i Sverig e köps som ursprungsmärkt vindkraft. Den totala energianvändningen har dessutom minskat med 1 procent samtidigt som produktionen ökat med 13 procent. Därigenom har Löfbergs lyckats minska sin klimatpåverkan per lokalyta med cirka 8 procent. Under 213 började även produktionsanläggningen i Viborg att köpa ursprungsmärkt vindkraft. Löfbergs arbetar kontinuerligt med att minska klimatpåverkan för förpackningsmaterialen, exempelvis lanserades i början av 9-talet en förpackning med plastlaminat utan aluminium. Utsläpp från tjänsteresor har ökat med 41 procent sedan 25 på grund av ett ökat flygande. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 Löfbergs redovisar sina mest betydande utsläpp i scope 3; odlingarna, förpackningar och transporter. Löfbergs har inga egna odlingar, men arbetar ändå på flera olika sätt med att minska klimatpåverkan i odlarledet, genom bland annat kunskapsspridning. Dessutom innebär Löfbergs mål om att allt kaffe ska vara certifierat till minskade utsläpp i odlingsledet.

3 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 MC DONALD S McDonald s är Sveriges största restaurangkedja med ca 22 restauranger och 435 dagliga gäster. McDonald s har ca 12 medarbetare och är Sveriges största privata arbetsgivare för ungdomar. Drygt 9 procent av restaurangerna ägs och drivs lokalt av egna företagare. Läs mer på www.mcdonalds.se Klimatmål McDonald s i Sverige har en målsättning att minska koldioxidutsläppen med 4 procent i förhållande till antalet gäster till 22, utifrån basår 21. De utsläpp som ingår i klimatmålet är scope 1, scope 2 och tjänsteresor i scope 3. Utöver detta finns ett mål om att nå 95 procent förnyelsebart bränsle för leverans av råvaror till restaurang till år 22. I linje med övriga medlemsföretag i Hagainitiativet så har McDonald s antagit ett mål om fossilfrihet till 23 samt att McDonald s verksamhet har klimatpåverkande utsläpp nära noll till 23. Åtgärder under 216 McDonald s har ökat antalet snabbladdare för elbilar på sina restauranger och 216 laddades el för att kunna köra drygt 325 kilometer. 9 procent av transporterna till restaurangerna har körts på förnyelsebart bränsle (RME och HVO) vilket är en ökning med 15 procentenheter jämfört med 215. McDonald s har fortsatt att utveckla sitt arbete med att utnyttja returtransporterna från restaurangerna för att ta restresurser till sina distributionscentraler där materialet sedan går till materialåtervinning. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) Basår 21 215 216 Andel av total 216 Förändring 21-216 Scope 1 Tjänsteresor 1 251 155 159 2 % -37 % Köldmedier 861 77 8 1 % -7 % Scope 2 Inköpt energi 2 33 834 35 938 34 331 8 % -91 % Scope 3 Tjänsteresor 3 427 271 236 3 % -45 % SUMMA exklusive ursprungsmärkning 35 373 37 71 35 525 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt -26 695-34 968-33 684 förnybar el eller fjärrvärme 4 SUMMA hagascope 8 678 2 12 1 842 23% -79% Avfallshantering 6 78 5 679 5 189 65 % -15 % Produktion och distribution av energi- 3 61 727 96 12 % -69 % och fordonsbränslen 5 - varav bränslen för tjänsteresor 23 14 15-37 % - varav bränslen för energiproduktion 3 38 713 945-69 % SUMMA McDonald s Sveriges klimatmål 17 817 8 58 7 991 1% -55% Logistik 3 144 2 561 1 17-65 % Nyckeltal Basår 21 215 216 Förändring 21-216 Enhet Utsläpp per kundbesök (klimatmål) 215,4 19,4 17,8-5 % g CO 2 e/gäst Utsläpp per driftsmånad (klimatmål) 6,5 3,3 3,1-52 % ton CO 2 e/månad Energianvändning per kundbesök 1,6 1,5 1,5-9 % kwh/gäst 1. Avser endast tjänstebilar. 2. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I Andel av total och Förändring 21-216 inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. Inköpt fjärrvärme är antagen att vara densamma som 215 då en större utredning gjordes. 3. Avser flygresor, tåg och taxi i tjänsten. 4. Reduktion av utsläppet för Inköpt energi i Scope 2. 5. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 31 ton CO 2 e 2 18 16 14 12 1 Preem 8 6 4 2 Fördelning av utsläpp 21 216 21 Basår 211 212 213 214 215 216 25 2 15 1 5 g CO 2 e/kundbesök Avfallshantering Köldmedier Energi Tjänsteresor Utsläpp per kundbesök (totalt, exkl. logistik) m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i Hagascopet. För kategorier som ligger utanför Hagascopet används en grå färgskala. Analys och kommentarer McDonald s Sverige har minskat sina utsläpp inom Hagascopet med 79 procent sedan basåret 21. I Hagascopet ingår ungefär 23 procent av totalt beräknade utsläpp. Företaget har även satt ett eget klimatmål där avfallshantering och produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen ingår. Inom sitt klimatmål har företaget reducerat utsläppen till ungefär hälften jämfört med basåret 21 och med 6 procent sedan föregående år. Utsläppen minskar inom alla kategorier men energi sticker ut och minskningen där är störst jämfört med basåret. Energianvändningen i antal kwh har minskat med ungefär 4 procent jämfört med 214, men utsläppen i scope 2 för energianvändning har dock minskat med hela 91 procent. Minskningen beror till stor del på att McDonald s kraftigt reducerat mängden ospecificerad el som köps in och istället köper in el märkt med Bra Miljöval och ursprungsmärkt förnybar el. Av de utsläpp som ingår i klimatmålet står avfallshantering under 216 för 65 procent. Utsläpp relaterade till avfall har minskat med 15 procent sedan basåret och 8 procent sedan 215. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 McDonald s mest betydande utsläpp i scope 3 är inköpt nötkött. McDonald s var en av initiativtagarna till Global Round Table of Sustainable Beef, en organisation som verkar för förbättrad hållbarhet inom nötköttsproduktionen runt om i världen. I Sverige så är McDonald s restaurangbranschens största inköpare av svenskt nötkött och samarbetar sen många år tillbaka med LRF för att öka den svenska självförsörjningsgraden av nötkött, för närvarande ca 45 procent. McDonald s Sverige arbetar även med att hela tiden utveckla sin meny med olika proteinalternativ, idag kommer drygt 3 procent av proteinet från kyckling, vegetariskt och fisk.

32 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 PREEM Preem är Sveriges största drivmedelsbolag med visionen att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle. Preem förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnybara drivmedel till företag och privatpersoner i Sverige. De två raffi naderierna i Göteborg och Lysekil räknas till de mest moderna och miljöanpassade i Europa med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner ton råolja per år. Preem har drygt 1 4 anställda varav 95 arbetar vid raffinaderierna i Göteborg och Lysekil. För helåret 216 var Preems omsättning 56 miljarder SEK. www.preem.se Klimatmål Preems mål är att byta ut fossil råvara mot förnybar i så stor utsträckning som möjligt i den egna drivmedelsproduktionen och därigenom öka försäljningen av förnybara drivmedel. År 23 ska Preem tillverka minst 2 5 m 3 förnybara drivmedel, vilket är detsamma som Preems försäljningsvolym på den svenska marknaden. Åtgärder under 216 Preems produktion av förnybar diesel ökade från 14 7 m³ 215 till 156 8 m³ för 216. Andelen förnybara volymer av Preems totala drivmedelsförsäljning i Sverige ökade från 14,4 procent 215 till 19,4 procent för 216. Under 216 lanserades Preem Evolution Diesel+ och blev det första miljömärkta flytande drivmedlet i världen. Drivmedlet uppfyller miljömärkningen Svanens hårda krav för drivmedel. En övergripande energikartläggning av hela Preem samt en detaljerad energikartläggning av Preems raffinaderi i Göteborg, som står för cirka 25 procent av Preems betydande energianvändning, genomfördes under 216. I kartläggningen hittades möjliga besparingar av energi motsvarande 39 MWh/år. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) Basår 28 216 Andel av totalt 216 Förändring 28-216 Scope 1 Produktion 1 2 21 725 1 83 82 85% -18 % Scope 2 Inköpt energi 2 62 618 218 99 1% 25 % SUMMA Hagascope 3 2 264 343 2 22 72 96 % -11 % Inköpta transporter 4 172 118 87 35 4% -49 % Produktion och distribution av energibränslen 5 3 318 % SUMMA (exkl. klimatkompensation) 2 436 461 2 112 695-13 % 1. Förbränning i PREEMS raffinaderier. 2. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). 3. Preem redovisar inte sina utsläpp för tjänsteresor i scope 3 (marginella jämfört med övriga poster) 4. Avser godstransporter med lastbil och fartyg som köps av extern speditör. 5. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 33 Preem ton CO 2 e Fördelning av utsläpp 28 och 216 3 2 5 Inköpta transporter Energi Produktion 2 1 5 1 5 28 Basår 216 m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i Hagascopet. För kategorier som ligger utanför Hagascopet används en grå färgskala. Siemens Analys och kommentarer Preem är med i Hagainitiativets klimatbokslut för första gången i år då företaget blev medlemmar under 216. Sedan basåret 28 har Preem minskat sina utsläpp med 11 procent inom Hagascopet och med 13 procent för totalt beräknade utsläpp. Minskningen har fram för allt skett inom produktionen (scope 1) där bland annat användningen av eldningsolja har minskat kraftigt. Utsläppen från inköpt energi har däremot ökat med 25 procent, vilket främst beror på att utsläppen från den nordiska residualmixen 216 har ökat med 87 procent jämfört med 28 (se graf i det inledande kapitlet). Utsläppen från inköpta transporter, som är utanför Hagascopet, har minskat med 49 procent sedan basåret. Framförallt beroende på minskade utsläpp från fartygstransporten. Företaget redovisar i år inte sina utsläpp för tjänsteresor i scope 3 då dessa är av marginell betydelse i jämförelse med produktion och inköpt energi. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 Preems mest betydande utsläpps källa i scope 3 är när kunderna använder företagets drivmedel. I och med Preems satsning på förnyelsebart drivmedel kommer detta utsläpp att minska, vilket har stor betydelse för att minska de svenska utsläppe n från transporter. Preem har för avsikt att redovisa de minskade utsläpp från drivmedelanvändningen som är till följd av att Preem ersätter fossila drivmedel med förnybara i produktions- och försäljnings ledet i nästa års klimatbokslut.

34 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 Siemens är ett globalt företag som arbetar med innovativa lösningar för intelligent infrastruktur, hållbar energiteknik, effektiv produktion samt hälso- och sjukvård genom elektrifiering, automation och digitalisering. Under verksamhetsåret 216 omsatte bolaget globalt omkring 76 miljarder euro och hade 348 anställda i över 2 länder. I Sverige har Siemens AB funnits sedan 1893 och har cirka 14 medarbetare på ett 4-tal orter med huvudkontor i Upplands Väsby. 1 Under 216 var omsättningen för Siemens AB 4,9 miljarder kronor. Siemens i Sverige har totalt cirka 49 medarbetare inklusive Siemens AB och det senaste affärsåret (216) var omsättningen ca 15 miljarder kronor. Läs mer på: www.siemens.se SIEMENS Klimatmål Siemens har satt upp mål om att halvera utsläppen av växthusgaser till 22 jämfört med basår 214 och nå koldioxidneutralitet till 23 i scope 1 och 2. Åtgärder under 216 Minskade koldioxidutsläpp från tjänstebilar, investeringar i lågutsläppsfordon och utökad laddinfrastruktur för företagets fordonsflotta. Under 216 var 44 procent av nyinköpta tjänstebilar laddhybrider. Djupgående analys av flygresor och reviderad handlingsplan för att adressera utsläpp ifrån flygresor i samband med flytt av huvudkontor. Exempel på aktivitet är uppgradering av lösning för digitala möten. Siemens divisioner har olika mål att påvisa hur de påverkat kunders miljöpåverkan såsom minskad energianvändning. Läs mer på www.siemens.se Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) 214 215 216 Fördelning 216 Förändring 214-216 Scope 1 Tjänsteresor 2 1 84 1 162 1 132 29 % 4 % Scope 2 Inköpt energi 3 1 69 1 529 1 529 39 % -1 % Scope 3 Tjänsteresor 1 458 986 1 199 31 % -18 % SUMMA Hagascope 4 232 3 677 3 86 99 % -9 % Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen 4 36 34 35 1 % -4 % SUMMA (exkl. klimatkompensation) 4 268 3 711 3 895 1 % -9 % Nyckeltal Hagainitiativet 214 215 216 Förändring 214-216 Enhet Utsläpp per omsättning,49,46,79 62 % ton CO 2 e/km 3 fub 1. I Hagainitiativets klimatbokslut redovisas enbart utsläppen från Siemens egenägda kontor. 2. Privat-/leasingbilar och företagsägda bilar. 3. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). 4. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 35 Fördelning av utsläpp 214 216 4 5 4 3 5,9,8,7 Produktion och distribution av bränslen för el och uppvärmning Inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla ton CO 2 e 3 2 5 2 1 5,6,5,4,3 ton CO 2 e/msek Tjänsteresor Utsläpp per omsättning 1 5 214 Basår 215 216,2,1, m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i Hagascopet. För kategorier som ligger utanför Hagascopet används en grå färgskala. Analys och kommentarer Siemens är med i Hagainitiativets klimatbokslut för första gången i år då företaget blev medlem under 216. Utsläppen sedan basåret 214 har minskat med 9 procent inom både Hagascopet och för totalt beräknade utsläpp. Största andelen av de totala utsläppen inom Hagascopet utgörs av utsläpp från tjänsteresor, vilket omfattar leasingbilar, personalens egna bilar samt flyg- och tågresor. Under 216 har fokus legat på åtgärder för investeringar i lågutsläppsfordon och utökad laddinfrastruktur för företagets fordonsflotta. Utsläppen från tjänsteresor har minskat jämfört med basåret 214. Däremot ökar utsläppen för tjänsteresor mellan 215 och 216. Ökningen beror främst på ökat flygresande och körda km i tjänsten. Inköpt energi utgör en betydande del av det totala utsläppet och ligger på en relativt jämn nivå mellan 214 och 216. I samband med flytt av huvudkontor under 217 är prognosen en betydande minskning under nästa år då huvudkontoret flyttar till en energieffektivare byggnad. Som ett led i en global omstrukturering av divisionen Healthcare avyttrade Siemens AB den svenska Healthcareverksamheten till bolaget Siemens Healthcare AB. Detta medför en ökning av utsläpp i förhållande till omsättning unde r 216 för Siemens AB. Flera av Siemens produkter bidrar till att minska utsläpp vid användningsskedet dvs. scope 3. Dessa produkter är samlade i Siemens miljöportfölj och sammanställt av Siemens på en global nivå. I dagsläget görs ingen uppdelning per region eller produktnivå varav det inte går att få en specifik siffra för Siemens Sverige. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 Siemens betydande utsläpp i scope 3 kommer från inköpta produkter samt användningen av Siemens produkter och tjänster hos kunder. Siemens följer upp energiförbrukning och koldioxidutsläpp från en stor del av produktportföljen. Siemens globalt ska vara koldioxidneutrala till 23 och har även påbörjat ett fördjupat arbete med att utvärdera nyckelleverantörers klimatpåverkan och koldioxidutsläpp. Resultatet ifrån utvärderingen kommer i nästa steg användas för att i gemensam ansträngning tillsammans med nyckelleverantörer arbeta mot minskade utsläpp av koldioxid från inköpta varor. Sieme ns globalt är ett stort företag med komplexa värdekedjor och många leverantörer. Detta utgör en utmaning i omställningen till en koldioxidneutral produktion, samtidigt som Siemens har en stor påverkansmöjlighet hos sina leverantörer. Siemens AB är ett sälj- och marknadsbolag åt Sieme ns globala verksamhet.

36 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 STENA RECYCLING Stena Recycling, som ingår i Stena Metallkoncernen, samlar in, förädlar och återvinner metaller, papper, plast och farligt avfall. Verksamheten har drygt 1 anställda, omsätter 6 7 MSEK och finns representerat med 8 anläggningar i Sverige. Läs mer om bolaget på www.stenarecycling.se Klimatmål Stena Recycling har som övergripande mål att minska klimatpåverkan med 4 procent till 22 från 28. Det är ett relativt mål och sätts i förhållande till mängden insamlat material som i sin tur går vidare till återvinning. Åtgärder under 216 Ambitionen under 216 var att börja ställa om till fossilfria filialer genom att byta ut den fossila dieseln i arbetsmaskinerna mot fossilfri HVO. Omställningen fick avbrytas när det visade sig att HVO-leverantörerna inte kunde säkerställa att bränslet inte innehåller palmolja eller restprodukten PFAD. I väntan på omställningen till fossilfritt har Stena Recycling fortsatt att följa upp bränsleförbrukningen per bearbetat ton material. Medvetenheten hos personalen har ökat och lett till mindre tomgångskörning, effektivare användning av maskiner och förbättrad layout på våra anläggningar. Medelförbrukningen är 1,73 liter/ton. Nästa steg är att sätta mål för en lägre förbrukning. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) Basår 28 215 216 Fördelning 216 Förändring 28-216 Scope 1 Tjänsteresor 668 1 488 1 122 3% 68% Egen uppvärmning 1 1 681 2 657 1 95 5% -82% Egna transporter 2 5 639 2 858 2 76 8% -52% Arbetsmaskiner 12 3 8 75 9 77 25% -25% Scope 2 Inköpt energi 3 7 17 18 16 18 32 1% -94% Scope 3 Tjänsteresor 4 251 224 172 % -32% SUMMA exklusive ursprungsmärkning 36 377 33 993 33 284 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar -17 739-17 847 el eller fjärrvärme 5 SUMMA hagascope 36 377 16 254 15 437 43% -58% Inköpta transporter 6 16 561 18 172 16 735 47% 1% Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen 5 759 3 439 3 592 1% -38% 7 - varav bränslen för tjänsteresor 213 317 336 1% 58% - varav bränslen för egna transporter 998 817 729 2% -27% - varav bränslen föregna arbetsmaskiner 2 157 1 752 1 835 5% -15% - varav bränslen för energiproduktion 2 45 554 691 2% -71% SUMMA (exkl klimatkompensation) 58 697 37 865 35 764 1% -94% Nyckeltal Hagainitiativet Basår 28 215 216 Förändring 28-216 Enhet Utsläpp per mängd insamlat material,22,14,12-45 % ton CO 2 e/ton insamlat material 1. Inklusive gasolförbrukning för gasskärning. Basåret 28 har uppjusterats med 121 ton genom en omräkning av fjärrvärmeförbrukningen. 2. Egna lastbilar samt eget tåg. 3. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I Andel av total och Förändring 28-216 inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. Inköpt energi för 215 är korrigerad från 18 15 ton. 4. Flyg- och tågresor. 5. Reduktion av utsläppet för Inköpt energi i Scope 2. 6. Transporter inköpta centralt står för cirka 92 % av inköpta ut- och mellantransporter. Mätbara transporter som är till underlag i tabellen är i spannet 37-54 % av totala ut- och mellantransporter. 7. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 37 Stena 8 Fördelning av utsläpp 28, 211 216,3 Inköpta transporter ton CO 2 e 7 6 5 4 3,3,2,2,1 Arbetsmaskiner Egna transporter Inköpt el och värme Egen uppvärmning Tjänsteresor Utsläpp per mängd insamlat material 2 1 28 Basår 211 212 213 214 215 216,1, m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i Hagascopet. För kategorier som ligger utanför Hagascopet används en grå färgskala. Analys och kommentarer Stena Recyclings utsläpp inom Hagascopet har minskat med 58 procent sedan basåret 28. Av utsläppen sker 41 procent i scope 1 där utsläppen har sjunkit med 49 procent mellan 28 och 216. Detta förklaras av minskad oljeförbrukning, minskad dieselförbrukning för arbetsmaskiner och en övergång från egna transporter till inköpta transporter. Utsläpp i scope 2 har minskat kraftigt sedan basåret. Detta beror främst på Stena Recyclings beslut att köpa ursprungsmärkt el från vattenkraft. Under 214 stod utsläppet i scope 2 för 38 procent, vilket reducerats till endast 1 procent under 215. Även under 216 har denna siffra varit 1 procent. Stena Recycling har centraliserat upphandling av all logistik, samt utökat det systemstöd som finns för att kunna mäta en större andel av bolagets transporter. De redovisade utsläppen för inköpta transporter står 216 för 47 procent av utsläppen. Utsläppen för transporter i stort, om även de egna bilarna inräknas, står för 55 procent av utsläppen och har minskat med drygt 12 procent sedan 28. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 Utsläppen från Stena Recyclings kunders transporter av avfall in till anläggningarna ingår inte i klimatbokslut och utgör de mest betydande utsläppen i scope 3. Stena Recycling är medvetna om utsläppen och arbetar för att minska dessa genom att ställa miljökrav i upphandlingar, såsom exempelvis krav på bränsle, fordonens prestanda och transportoptimering.

38 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 SVEASKOG Sveaskogs kärnverksamhet är att bruka skog och sälja skogsprodukter som timmer, massaved och biobränsle för vidare förädling, bl. a. för att användas i produktion av träprodukter, papper, förpackningar och energi. Utöver det säljer bolaget upplevelsevärden som jakt och fiske, samt utvecklar nya affärer kopplade till ekosystemtjänster. Sveaskog är Sveriges största skogsägare med kunder över hela landet. 216 omsatte Sveaskog nära 6 miljarder kronor och hade 844 anställda. Sveaskog tar långsiktigt ansvar för skogen som ett komplext ekosystem med plats för människor, djur och växter. www.sveaskog.se Klimatmål Sveaskogs mål är att 21 22 minska utsläppen av koldioxid med minst 3 procent, relaterat till mängd levererad skogsråvara. Med 25 som basår är målet att uppnå en minskning av de totala koldioxidutsläppen med 4 procent till 22. Åtgärder under 216 Svenska Skogsplantor, ett affärsområde inom Sveaskog, har byggt om två oljepannor för att möjliggöra användning av förnybar bioolja istället för fossil eldningsolja. Intensivt projektarbete har pågått för den kommande implementeringen av 74 tons-fordon med ökad lastningskapacitet. Genom aktivt samarbete med vår drivmedelsleverantör har vi bidragit till att skapa en infrastruktur som möjliggör användandet av 1 % förnybar HVO för Sveaskogs egna arbetsmaskiner ända upp till Västerbotten. Utsläpp verksamhet (ton CO 2 e) Basår 25 215 216 Andel av totalt 216 Förändring 25-216 Scope 1 Tjänsteresor 1 13 38 1 29 1 822 2% -86% Energi 2 5 84 1 791 2 133 2% -58% Egna arbetsmaskiner 12 33 5 9 4 229 4% -66% Scope 2 Inköpt energi 3 776 4 934 5 2 % -87% Scope 3 Tjänsteresor 4 643 279 257 % -6% SUMMA exklusive ursprungsmärkning 32 185 14 194 13 443 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt -4 829-4 9 förnybar el eller fjärrvärme 5 SUMMA hagascope 32 185 9 365 8 543 7% -73% Inköpta transporter 19 631 69 178 6 84 53% -45% Inhyrda arbetsmaskiner 53 576 51 496 44 256 38% -17% Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen 6 8 542 2 489 1 97 2% -77% - varav bränslen för tjänsteresor 5 575 724 358 % -94% - varav bränslen för energiproduktion 751 299 328 % -56% - varav bränslen för egna transporter och arbetsmaskiner 2 216 1 467 1 284 1% -42% SUMMA (exkl klimatkompensation) 23 934 132 528 114 952 1% -43% Nyckeltal Hagainitiativet Basår 25 215 216 Förändring 25-216 Enhet Utsläpp per levererad skogsråvara (totalt) 18,532 12,331 1,817-42 % ton CO 2 e/km 3 fub 1. Företagsbil, bil i tjänst och hyrbilar. 2. Uppvärmning i egna pannor. 3. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I Andel av total samt Förändring 25-216 inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. 4. Flyg och tåg. 5. Reduktion av utsläppet för Inköpt energi i Scope 2. 6. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2.

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 39 25 Fördelning av utsläpp 25, 21, 213-216 2 Tjänsteresor 18 Energi ton CO 2 e 2 15 1 16 14 12 1 8 6 ton CO 2 e per km 3 fub Arbetsmaskiner Transporter Utsläpp per levererad skogsråvara 5 25 Basår 21 213 214 215 216 4 2 m I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i Hagascopet. För kategorier som ligger utanför Hagascopet används en grå färgskala. Analys och kommentarer En stor del av Sveaskogs beräknade utsläpp återfinns inom Scope 3 då 53 procent av totalt utsläpp kommer från inköpta transporter och 38 procent från inhyrda arbetsmaskiner. Sedan basåret 25 har dessa utsläpp minskat med 45 respektive 17 procent. Totalt har utsläppen minskat med 43 procent sedan basåret. Utsläpp från transporter har minskat bland annat på grund av högre inblandning av förnybar råvara i diesel samt ökad användning av rena biodrivmedel främst HVO1. Sedan 215 har utsläppen från transport minskat med 12 procent. Detta är även trenden för arbetsmaskiner som i högre grad använder sig av hög- och låginblandade biodrivmedel i fordons- och maskinbränsle n. Sedan 215 har utsläppen från arbetsmaskiner minskat med 15 procent. Utsläpp per levererad skogsråvara (ton CO 2 e/km 3 fub) har sedan 215 minskat med 12 procent och sedan basåret 25 med 42 procent. Hagascopet omfattar endast 7 procent av totalt beräknat utsläpp, där egna arbetsmaskiner är den största utsläppskällan med 4 procent av totalt utsläpp. Utsläppen inom Hagascopet har minskat med 73 procent sedan basåret. BETYDANDE UTSLÄPP SCOPE 3 Sveaskogs mest betydande utsläpp i scope 3 härrör från virkestransporter med lastbil och från skogsmaskiner. Dessa ingår i scope 3 och redovisas i klimatbokslutet under inköpta transporter samt under egna eller inhyrda arbetsmaskiner och de ingår i klimatmålet. Sveaskog uppmuntrar användningen av förnybara drivmedel för inhyrda arbetsmaskiner och inköpta transporter.

4 HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 BILAGA 1: BIOGENA UTSLÄPP De biogena koldioxidutsläppen sker vid användning av biobränslen för uppvärmning, produktion och transporter. Vid förbränning i luft av bränslen som innehåller kol bildas koldioxid oavsett om bränslet är fossilt eller förnybart. På medellång till lång sikt är det dock bara koldioxidutsläpp från fossila bränslen som bidrar till växthuseffekten eftersom biobränslen tar upp lika mycket koldioxid under sin framväxt som det släpps ut vid förbränning. Koldioxidutsläppet vid förbränning av biobränslen kallas för biogena koldioxidutsläpp. Enligt GHG-protokollet och även i den nationella klimatrapporteringen ska det biogena koldioxidutsläppet redovisas separat från det fossila. I tabellen nedan redovisas företagens biogena koldioxidutsläpp parallellt med de fossila i scope 1. Notera att endast koldioxidutsläpp redovisas varför de fossila CO 2 -utsläppen i tabellen inte överensstämmer med utsläpp av växthusgaser uttryckta i CO 2 e (koldioxidekvivalenter) i respektive företags klimatbokslut. Fördelning av biogena och fossila CO 2 -utsläpp i scope 1 Biogent CO 2 -utsläpp i scope 1 (ton) Fossilt CO 2 -utsläpp i scope 1 (ton) Akzo Nobel 164 Axfood 3 61 6 131 Coca-Cola European Partners Sverige AB 561 771 Folksam 44 627 Fortum Värme 1 723 421 916 356 Green Cargo 633 34 34 HKScan 1 61 7 158 JM 23 4 651 Lantmännen 72 576 2 31 Löfbergs 122 2 99 McDonald's Sverige 159 Preem 1 81 255 Siemens 85 1 132 Stena Recycling 1 285 14 116 Sveaskog 7 464 7 934

HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217 41 BILAGA 2: UTSLÄPP I SCOPE 2 REDOVISADE MED OLIKA BERÄKNINGSMETODER Beräkning av utsläpp i scope 2 kan enligt GHG-protokollet göras med någon av följande metoder: Market-based method, där man skiljer mellan ursprungsmärkt inköpt el, värme eller kyla och ospecificerad. Specifik utsläppsfaktor används för ursprungsmärktprodukt och utsläppsfaktor för residualmix används för ospecificerad leverans. Location-based method, där utsläppsfaktor för hela leveransen i kraft-, värme eller kyla nätet används. Enligt nya riktlinjer i GHG-protokollet skall dels vald metod deklareras, dels utsläppen med ej vald metod redovisas separat. I Hagainitiativets klimatbokslut används Marketbased method, vilken också är den som Energimarknadsinspektionen föreskriver. Nedan redovisas utsläppen i scope 2 med respektive metod. Utsläpp i scope 2 med respektive beräkningsmetod "Location-based method" ton CO 2 e Market-based method ton CO 2 e Akzo Nobel 8 915 1641 Axfood 22 593 5 341 Coca-Cola European Partners Sverige AB 1 912 339 Folksam 1 349 812 Fortum Värme 88 316 62 394 Green Cargo 33 635 25 HKScan 7 511 1 841 JM 4 375 1 965 Lantmännen 4 52 19 473 Löfbergs 428 34 McDonald's Sverige 8 629 717 Preem 51 429 218 736 Siemens 616 1563 Stena Recycling 4 692 51 Sveaskog 674 93

42 HAGAINITIATIVETS vision är ett lönsamt näringsliv utan klimatpåverkan. HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 217