Samverkan mellan olika aktörer för att förebygga och förhindra användningen av dopningspreparat RFMA: NÄTDROGER & DOPNING Konferens 7 september 2017 Kamilla Nylund & Anders Eriksson
Idag: Om STAD Stockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem Om prevention/promotion fokus på lokalt förebyggande 100% ren hårdträning och PRODIS
STAD idag Kunskapscentrum för prevention med fokus på alkohol och andra droger idag CPF, Karolinska Institutet & SLSO Unik ställning forskning och praktik i nära samarbete i syfte att identifiera, utveckla, implementera och utvärdera lovande preventionsmetoder STAD arbetar både regionalt, nationellt och internationellt
Projekt och aktiviteter Community-based interventions 100% ren hårdträning PRODIS AAS på krogar Krogar mot Knark AAS i samband med studentfester och studentpubar Fotboll utan Fylla STAD in Europe Övriga interventioner och utvärderingar Primärvårdsprojektet Webbaserade interventioner för BiM Anhörigskolan Ungdomsmottagningar
Prevention & promotion
Kort om prevention - promotion Syfte med prevention och promotion är att förebygga eller motverka problem Skillnad mellan behandling och prevention Preventionsvetenskap systematiska studier av förhållanden/faktorer som ger upphov till problem eller kan motverka problem Sådana faktorer kallas risk- respektive skyddsfaktorer
Prevention och promotion Prevention - förebyggande Promotion - främjande Riskfaktorer Skyddsfaktorer Individ Familj Skola Närsamhälle Samhälle Ökar/minskar sannolikheten Enstaka faktorer = låg risk Kan vara både risk- och skyddsfaktor Insatser ska stärka skydds- eller undanröja riskfaktorer Insatser bör ske på flera nivåer samtidigt Individuella riskfaktorer (arv) behöver en omgivning
Exempel på risk- och skyddsfaktorer 1 Individ Biologiska/genetiska faktorer Tidiga problembeteenden Vänner som missbrukar Positiva attityder till alkohol och droger Familj Samhörighet med familjen Regler och tillsyn Missbruk i familjen Familjekonflikter 1 Hawkins 1992, Psychol Bull 112:64-105
Exempel på risk- och skyddsfaktorer Skola Samhörighet med skolan Antisocialt beteende Misslyckanden i skolan Samhälle Tillgänglighet till alkohol och droger Media Fattigdom Svaga sociala nätverk Saknar känsla av tillhörighet till lokalsamhället
Environmental prevention (kontextuell) Harold D. Holder, Ph.D. Prevention Research Center Pacific Institute for Research and Evaluation Oakland, California USA
EDPQS European Drug Prevention Quality Standards
Prevention av Dopning i Sverige är ett nationellt nätverk. PRODIS samordnas av STAD STADs uppdrag Att utveckla och sprida det dopningsförebyggande arbetet genom arbetsmetoden 100 % ren hårdträning. 100 % ren hårdträning är en arbetsmetod för att minska användningen av och tillgången på anabola androgena steroider (AAS) och andra dopningspreparat på träningsanläggningar
Hur började det? Bildades år 2008 på initiativ från STAD. Inledningsvis ingick Stockholms län, Kalmar kommun, Linnéuniversitetet och Malmö stad i nätverket. Senare kom Norrbottens län, Kronobergs län och Dopingjouren 2011 fick STAD ett uppdrag av dåvarande Statens folkhälsoinstitut att samordna nätverket och då gick även Västernorrlands län, Värmlands län, Örebro län, Östergötlands län och Kungsbacka kommun med PRODIS har gått från projekt till att bli ett nationellt utvecklingsarbete för effektivt preventionsarbete mot samhällsdopning
Problem och behovs - analys Vidmakt - hållande och spridning Mål och Planering Metod och genom - förande
Problem och behovsanalys Dopningsanvändandet ökar Träningsanläggningar saknar metoder att arbeta mot dopning Kosttillskott kan vara kontaminerade Låg risk att bli dömd och stora vinster med att tillverka och sälja dopning Dopning och andra droger hör ihop Saknas utvärderade hälsofrämjande/förebyggande metoder
Problem och behovsanalys Ca 2000 gym i Sverige Ca 150 cross fit boxar Tio företag äger 45 % av samtliga anläggningar 16 % innehar gymkort i Sverige (2014), bara Norge som ligger högre (20 %) Snittåldern för gymanställda är 33 år och av dessa är 71 % kvinnor Oorganiserad träning växer stadigt.
Dopogen miljö Summan av faktorer från omgivningen, möjligheter och villkor som påverkar brott mot dopningslagen Dopning existerar i en komplex kontext i ett samspel mellan Grupptryck, normer, påverkan Personliga Kunskap, attityder, motivation, vilja förmåga Sociala Miljö Tillgång på droger, omgivning
Identifiera relevanta aktörer: Kommun, polis, länsstyrelsen, idrottsförbund, gym, lokala BRÅ träningsanläggningar, skolor, socialtjänsten, miljöförvaltningen,, beroendemottagning m.fl. Bilda en samverkansgrupp Skapa engagemang och motivation Sätta mål, klargöra roller och ansvar
Samverkan Bidrar till att det fungerar bra Känner varandra väl Att polisen medverkar Dra nytta av befintliga nätverk inom länet Samarbete över kommungränser Överenskommelse mellan kommun & polis Ingen konkurrenssituation Har referensgrupp med regelbundna lunchmöten - DF, polisen, kommunen och antidopningsansv. på gymmen Att gym vill vara dopningsfria
Vad gör en lokal samordnare? Samordnar arbetet tillsammans med gym och träningsanläggningar, polisen, länsstyrelsen, distriktsidrottsförbund, andra kommuner mm. Ansvarar för kvalitetssäkring (utvärderingar, kartläggningar mm.) Leder samverkansgruppen Diplomering och uppföljningar av gym Nätverksmöten Arrangerar utbildningar/föreläsningar
Styrgrupp PRODIS Arbetsgrupper ORGANISATION PRODIS STAD Projektägare/beställare Socialdepartementet/ Folkhälsomyndigheten Samordnare (Kommuner och län) Antidopinggruppen RF, Dopingjouren Regionala/lokala nätverk Regionala/lokala nätverk Regionala/lokala nätverk Regionala/lokala nätverk Många aktörer och organisationer vilket ger en bred samverkan
Precisera aktiviteter för att nå målen, målgrupper, strategier och metoder Minska efterfrågan information/upplysning och utbildning Utforma policy och handlingsplaner Överenskommelser mellan aktörer Påverka tillgången på försvåra möjligheten till användning Sätta upp rutiner för uppföljning Större program som bygger på samverkan tar flera år att implementera mellan 3-5 år
Exempel Primär målgrupp: unga män 18 34 år Kartläggningar Personal på gym och träningsanläggningar utbildas Kampanjvecka mot dopning Mässor, föreläsningar, seminarier, inspirationsdagar, diskussionsträffar mm. Media Skolor
Att kontinuerligt bedöma om insatserna fungerar eller inte Att väga kostnader mot nytta och behovet Att utveckla former för att sprida metoden Samverka med relevanta aktörer
I Luleå är alla gym anslutna till 100 % och lyfter frågan. Sedan vi satte igång med 100 % har dopning minskat på träningsanläggningar. Basmätningen 2012 använde tre procent av männen på gymmen preparat. I den senaste mätningen är vi nere på en procent. Det vi gör har visat sig vara effektivt, säger Kjell Lindberg, projektledare.
Tack! Kontakt: kamilla.nylund@sll.se