MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST UCFORLIFE 2012-2016 AFTER LIFE-PLAN
2
Innehållsförteckning Executive summary, in English... 7 Background and objectives... 7 Results... 7 River restoration... 7 Host-fish mapping... 8 Rearing, re-introduction and allocation of U. crassus... 8 Monitoring... 9 The rearing facility, Hemmestorp Mölla... 11 Future conservation needs at project sites... 12 Data storage och archiving... 12 Future monitoring needs... 12 Disseminating UC4LIFE in the future... 13 AFTER LIFE - Vad händer när projektet är avslutat?... 14 Bakgrund... 14 Renare vatten, återställda habitat, fria vandringsvägar och ökad biologisk mångfald... 14 Den tjockskaliga målarmusslans bevarandestatus... 14 After-LIFE långsiktig uppföljning av resultaten från UC4LIFE in i framtiden... 14 Skydd och skötsel... 15 Datalagring och arkivering... 15 Klingavälsån, Skåne län... 16 Genomförda åtgärder - sammanfattning... 16 Skötsel... 16 Skydd... 16 Finansiering... 17 Fyleån, Skåne län... 17 Genomförda åtgärder sammanfattning... 17 Skötsel... 17 Skydd... 17 Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln... 18 Finansiering... 18 3
Hemmestorps Mölla, Skåne län... 18 Genomförda åtgärder sammanfattning... 18 Skötsel och skydd... 18 Framtida verksamhet... 19 Finansiering... 19 Emån västra (Lillån/Kvillsfors), Jönköpings län... 20 Genomförda åtgärder - sammanfattning... 20 Skötsel... 20 Skydd... 20 Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln:... 20 Finansiering... 21 Brusaån, Jönköpings län... 21 Genomförda åtgärder - sammanfattning... 21 Skötsel... 21 Skydd... 22 Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln:... 22 Finansiering... 22 Kisaån, Östergötlands län... 22 Genomförda åtgärder sammanfattning... 22 Skötsel... 23 Skydd... 23 Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln:... 23 Finansiering... 23 Storån, Östergötlands län... 23 Genomförda åtgärder sammanfattning... 23 Skötsel... 24 Skydd... 24 Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln:... 24 Finansiering... 24 Kapellån, Östergötlands län... 24 Genomförda åtgärder sammanfattning... 24 Skötsel... 25 Skydd... 25 Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln:... 25 Finansiering... 25 4
Vretaån, Södermanlands län... 25 Genomförda åtgärder sammanfattning... 25 Skötsel... 26 Skydd... 26 Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln... 26 Finansiering... 27 Svärtaån, Södermanlands län... 27 Genomförda åtgärder sammanfattning... 27 Skötsel... 27 Skydd... 27 Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln... 28 Finansiering... 28 Vedaån, Södermanlands län... 28 Genomförda åtgärder sammanfattning... 28 Skötsel... 28 Skydd... 29 Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln... 29 Finansiering... 29 Bräkneån, Blekinge län... 29 Genomförda åtgärder sammanfattning... 29 Skötsel... 29 Skydd... 30 Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln... 31 Finansiering... 31 Mörrumsån, Blekinge län... 32 Genomförda åtgärder sammanfattning... 32 Skötsel... 32 Skydd... 32 Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln... 33 Finansiering... 34 5
Using viewing-buckets for estimating mussel abundance in the rivers 6
Executive summary, in English Background and objectives The rivers in the Baltic region have undergone drastic changes during the past centuries. Major consequences of anthropogenic disturbances (such as pollution, channelization, dredging and hydro power activities) have resulted in habitat deprivation, fragmentation and loss of ecological connectivity, threatening aquatic biodiversity, water quality and ecosystem services, in freshwater environments, as well as in the Baltic Sea. Major UC4LIFE-project objectives were to improve water quality and increase biodiversity in eleven rivers and in the Baltic Sea, by land-based and site-specific restoration measures at twelve Natura- 2000 project sites in southern Sweden. Major restoration actions have specifically focused on habitat improvements, increased connectivity and hydrological restoration, positively affecting the ecological status at the project sites and conservation status of U. crassus. Moreover, the project aimed to improve our knowledge of U. crassus life cycle and specifically the host-fish relationships during its larval stage, so that U. crassus could be farmed artificially in laboratory. Following the establishment of successful cultivation procedures, re-introduced U. crassus into two rivers where the species has become extinct. The long-term objective is self-reproductive populations and favorable conservation status of U. crassus in those rivers where restoration has occurred, in parallel with the re-introduction efforts. Results River restoration In total, twelve project sites have been subjected to site-specific river restoration actions, meaning that different actions were undertaken depending on the disturbances the site was subjected to. However, the restoration actions were divided into three subcategories of restoration, focusing on 1) river bed and bank habitats, 2) Floodplain habitats and 3) ecological connectivity. The impact of restoration actions has been quantified by estimating the river length (km) and the surface areas (ha) of habitats affected at the twelve project sites, including the numbers of migration obstacles removed and connectivity increase compared to pre-restoration conditions. The total impact of the C-actions covers 270 km (river length), 133 ha (river bed surface) and 366 ha (floodplain surface). In addition, eight migration obstacles have been removed, corresponding to a substantial connectivity increase compared to conditions prior restoration. Excavator at work in Kapellån River 7
Host-fish mapping Host-fish mapping provided us with vital information about river-specific fish-mussel relationships. The project has developed DNA-techniques and experimental set-ups making it possible to establish links between different mussel populations and functional host-fish species, a break-through, fundamentally important for being able to understand U. crassus lifecycle. One major finding is that fish species functions differently as host for U. crassus depending on river origin. This phenomenon is probably derived from local adaptation of mussel populations, in combination with the historical fish dispersal dynamics in the Baltic region. In total, we have caught about 7 000 fish individuals, belonging to 19 different fish species. Of those, 2 150 individuals have been preserved and 4000 analyzed by microscopy and DNA-methodology. As a result, we have been able to identify nine potential host-fish species in seven rivers. Brown trout might serve as host for U. crassus several some rivers Rearing, re-introduction and allocation of U. crassus To enable the re-introduction of U. crassus to rivers (Fyleån Creek And Klingaväslån River) from which it has disappeared, unique methods have been developed at the project rearing facility (Hemmestorps Mölla). As a result, more than 700 individual fish have been infested by U. crassus glochidia, transplanted from the laboratory, and released at the Fyleån Creek and the Klingavälsån River project sites. As the infestation rate is approximately 230 glochidia per fish, the total number of juveniles produced and released is about 170000 individuals. In addition to the infested fish released, more than 6700 laboratory-hatched juveniles have been released into the two rivers, of which a majority has been subjected to different stocking experiments with the objective to evaluate the most preferable method of mussel introduction. In addition to the introduction efforts, allocation experiments (ie translocation of adult mussels to restored river segments) have been conducted with the objectives to estimate movements, growth rates and survival in Fyleån Creek, Klingavälsån River, Emån River, Brusaån River, Vretaån River and Vedaån River. As fifty percent (750 individuals in total) of the translocated mussels were gravid females, able to produce circa 150000 glochidia each, together they have a potential to produce massive amounts (375 times 150000) of glochidia larvae in total. Survival rates of re-introduced and allocated mussels have been evaluated using multiple methods, all extensively described in technical reports and the handbook. In conclusion, however, the allocated mussels are subjected to survival rates larger than 50% per year, whereas corresponding survival rates of juveniles are smaller but within ranges (10 40% per month) which are similar to other studies and expected during natural conditions. The juveniles are very fragile and difficult to handle without causing any damage meaning that the presented survival rates are probably underestimates as we cannot exclude mortality due to handling. 8
Monitoring In summary, the results obtained from the monitoring program reveals an overall strong positive impact on the habitats and the biotic variables following the restoration, table 1. In all the project sites, the restoration resulted in that larger surfaces (and volume) of habitats as side channels have been re-opened and that bio-channels have been created. Moreover, the complexity (variability in water current, substrate composition, water level depths) of habitats has also increased in all the project sites by the addition of structures (sand, gravel, boulders and dead wood) and tree-plantations which contribute to a more varied temperature and light regime also in the water column. The monitoring program also reveals that that the river connectivity has increased notably in those project sites where obstacles have been removed or replaced with bio-channels. Electrofishing is the most effective, and a commonly used method for sampling fish. One year after the restoration, fish and invertebrates responded by increasing in both individual densities and species diversity in all the project sites. The largest responses were found in the two rivers re-meandered (Klingavälsån River and Fyleån Creek) and in the two rivers (Kisaån River and Vedaån River) subjected to substantial habitat enhancement (where substrate had been added). However, also in the rivers subjected to connectivity improvements (Bräkneån River, Brusaån River and Emån River) a fast colonization, by both fish and invertebrates has occurred into the bio-channels, environments not just serving as bypasses, but also as habitats / nursery areas for many organisms, fish included. Survival rates of re-introduced and allocated mussels have been evaluated using multiple methods, all extensively described in technical reports and the handbook. In conclusion, however, the allocated mussels are subjected to survival rates larger than 50% per year, whereas corresponding survival rates of juveniles are smaller but within ranges (10 40% per month) which are similar to other studies and expected during natural conditions. The juveniles are very fragile and difficult to handle without causing any damage meaning that the presented survival rates are probably underestimates as we cannot exclude mortality due to handling. Developed glochidia, hardly ten microns in size 9
Table 1. Differences in habitat quality (surface, variability and connectivity), water chemistry, (oxygen, nutrients), diatoms included, invertebrates (densities and diversity) and fish (densities and diversity) between pre and post-restoration conditions at the twelve restoration sites. 0=no detectable effect, 1=weak positive effect, 2=intermediate positive effect, 3=strong positive effect and -1=weak negative effect. na=not applicable. The combined results from the restoration work, the host-fish mapping, rearing and re-introduction / allocation studies clearly show that we have an overall increase in biodiversity as a consequence of the restoration efforts at the project sites. The restoration work has contributed to a more varied environment and an increase in connectivity. As predicted by ecological theory, increases in habitat complexity and availability will result in increases in biodiversity and abundance for some species. Moreover, the speed at which such biodiversity increase might happen is determined by the connectivity in the rivers. By increasing connectivity, the dispersal and colonization rates of different species increases, which in turn result in that more species enlarge their distribution ranges, increasing the overall biodiversity also outside the restored areas. The twelve restored project sites will therefore function as sources, from which species will disperse to other areas, especially downstream the restored sites, for all the rivers targeted. The fast biotic response at all the project sites seems to confirm this prediction as several other endangered species, such as salmon (Salmo salar, Mörrumsån River), brown trout (Salmo trutta, all sites) and bullhead (Cottus gobio, seven sites) have responded positively. The most pronounced effect has been found in Fyleån Creek project site, which before restoration took place, had no fish and low invertebrate diversity. One year after the restoration, seven fish species were found, the invertebrate diversity doubled. Also, sea-migratory brown trout (Salmo trutta) were found spawning in the Creek, and in addition utter (Lutra lutra) has been observed for the first time ever in this part of the river system. 10
The rearing facility, Hemmestorp Mölla The rearing facility Hemmestorp Mölla is owned and managed by CAB Skåne and SEPA. Rearing and introduction of mussels will continue during the following years, and the breeding facility at Hemmestorp Mill will be operational and accessible for future needs, for both management purposes and academia, however for nature conservation and water management only. Specifically, we have recently been granted 0,55 M for a continuum of the mussel work at the Mill during 2017. Major objectives are to follow up the re-introduction and allocation of mussels and to test juvenile survival in additional rivers (Vramsån River) where the species has gone extinct. In addition, rearing and reintroduction of U. crassus in Klingavsälsån River and Fyleån Creek is also vital activities part of the project From a wider perspective, we see future needs to culture and re-introduce mussels also in the near future. Remember that U. crassus has declined dramatically throughout the entire European continent and the need for re-introduction efforts are great. Thus, The CAB Skåne will continue to run the lab facility during the years to follow and moreover, incorporate it into new and on-going projects by the Skåne CAB and other authorities, academia included. To guarantee that the facility will be used also off-season, desk officers at the Skåne CAB will use the facility as a desk/writing station all year-round. Please note that the lab is not a stand-alone building, instead it should be viewed as an integrated part of the other buildings which are used for managing the conservation work for the entire N2000-site at Klingaväslån River. The Hemmestorp Mölla rearing facility will be operational for conservation actions during the upcoming years. In 2017 and henceforth, U. crassus will be farmed and stocked into rivers where it was previous extinct. 11
Future conservation needs at project sites The restoration actions taken are done in such a way that they should be self-sustained and we do not expect any need for much additional management. In fact, most of the restoration actions are predicted to re-inforce the natural hydro-dynamics in the river sections, thereby increasing habitat variability and availability by species without additional actions. The fast response in biota seems to confirm such a development. However, in contrast to the river restorations, we believe that a continuation of the re-introduction by U. crassus is needed to ensure a positive development of the population growth in Fyleån Creek and Klingavsälsån River. Therefore, the rearing and re-introduction programs of mussels will continue during the following years. From 2017 and henceforth. Data storage och archiving In addition to the mandatory reporting to our monitoring team and the Commission, the UC4LIFEproject has continuously reported the restoration work, including the conservation work regarding U. crassus and monitoring results into national data bases. Naturally, this documentation will continue during the following years as the results constitute important indicators for the long-term success of the project. The databases utilized are: - The database for Actions in water ÅiV (Åtgärder i Vatten) https://atgarderivatten.lansstyrelsen.se/ - The mussel database Musselportalen UC4LIFE-tagged http://musselportalen.se/ - The database for electrofishing in streams Elfiskeregistret http://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/elfiskeregistret/ - The data host for inland waters Water chemistry variables SRK (Samordnad Recipientkontroll) http://www.slu.se/institutioner/vatten-miljo/datavardskap/ - The database for hydro morphology, Biotopkarteringsdatabasen i www.biotopkartering.se The information from these five databases are synchronized and archived in VISS (Vatteninformationssystem Sverige), http://www.viss.lansstyrelsen.se/, which is processing the data, and after every sixth years VISS updates the information on the ecological status of Swedish rivers, lakes and coastal areas. Next time for updating the Swedish water courses is 2021. Accordingly, in all the project sites where restoration have been conducted, the ecological status has been improved (table 1). Future monitoring needs As the conservation status of U. crassus has improved at several sites, this also indicates that the restoration efforts have been successful. It should be noticed, however, that the full response (recruitment of juveniles) by U. crassus following the restoration efforts are slow as a consequence of the species lifecycle. Unio crassus are long-lived they grow slowly, and the juveniles very small (< 100 microns) buried in the sediment and therefore difficult to detect. Not until the individuals reaches sizes about one centimeter (five years old) they migrate up from the sediments, starting to filter-feed at the bottom of the river bed. Thus, the full effect of the restoration, and the impact on U. crassus, will be detectable during the following years (starting 2018-19) when the recruitment rates of juveniles are more easily to observe at the project sites (Klingavälsån River and Ftleån Creek). The monitoring of re-introduced and allocated mussels will continue the following years, and funding for doing so has been authorized. National monitoring programs will cover the baseline variables, such as water chemistry, diatoms, invertebrates (mussels included) and fish during the following years for each of the project sites. Because each of the sites are subjected to unique preconditions, different monitoring programs and set-ups are available. For each of the project site, the individual monitoring programs and related financial sources are, are further elaborated below. 12
Disseminating UC4LIFE in the future Project achievements and results have been disseminated during meetings and conferences throughout the project period. Considering the high level of success for the project, we will continue to use the UC4LIFE-concept and U. crassus as a good example for inspiring others to conduct similar project in the future. Results and achievements, experiences gained etc, will during the following years continue to be at display, presentations at conferences Major communication tools have been our website, highly appreciated and well visited. The website, which also function as the project archive will be running for at least five additional years following the project end. In fact, the recently approved mussel-project is suggested to continue using the same website where they can submit results and achievements for keeping public and other interest groups updated about the project progress. In addition, we have produced a movie illustrating both the U. crassus conservation work and much of the restoration work conducted in Fyleån Creek. The movie is free to download at our web-site and elsewhere (CAB Skåne website and you-tube), and commonly used at presentations. Also after the end date of the project, the movie will be available for different kind of information events. For example, the movie will be at display during in spring (2017) at the visitor s center - Lake Tåkern (one of Europe s important bird-lakes ) where approximately 50 000 visitors are scheduled to pass by at the time for the movie-exhibition. We will continue to encourage water councils, municipalities, schools and our own CAB-personnel to use it widely and when appropriate. Moreover, Karlstad university will use the movie frequently as part of their educational programs. The movie is expected to have a long life-span as it covers innovative, large scale methods and interesting achievements and results which can be used as for inspiration, initiating future projects. Furthermore, additional copies of the Handbook, the Laymen s report and the Guide book for children will be printed and handed out during future information events. For example, the project manager will participate at a LIFE-platform meeting in Örebro (April 2017) for giving a presentation about the project (topic of "Dissemination, transferability and replicability ) and at the same time make sure to display the parts of the UC4LIFE-information deliverables. 13
AFTER LIFE - Vad händer när projektet är avslutat? Bakgrund Genom projektet Målarmusslans återkomst har restaureringsåtgärder genomförts i tolv projektområden lokaliserade i Fylån, Klingavälsån (Skåne), Mörrumsån, Bräkneån (Blekinge), Emån, Brusaån (Jönköpings län), Storån, Kisaån, Kapellån (Östergötland), Vretaån, Svärtaån och Vedaån (Södermanland). Typen av åtgärderna har styrts av vilka störningar som belastar vattendragen men kan delas in i tre kategorier: 1) biotopåtgärder i vattendraget genom att skapa en mer heterogen miljö, 2) flodplansrestaurering genom återmeandring och hydrologisk återställning i dalgångarna, samt 3) ökad konnektivitet ( vattensamband ), genom att avlägsna vandringsbarriärer i vattendragen. Totalt har 270 km (vattendragslängd), och 340 hektar flodplan påverkats. Åtta vandringshinder har tagits bort, eller åtgärdats via anläggning av faunapassager. Sammantaget har åtgärderna bidragit till förbättrad vattenkvalitet och livskvalitet för en mängd vattenlevande arter. Genom att dessutom återintroducera den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus), i de vattendrag där arten antingen har dött ut, eller fortfarande existerar, men endast i form av ett fåtal individer och utan tillfredställande rekrytering, är målet att inom en tidsram på tio år återfå livskraftiga bestånd med god rekrytering av unga musslor. Renare vatten, återställda habitat, fria vandringsvägar och ökad biologisk mångfald Effekterna av vattendragrestaurering följs genom standardiserat provtagningsprogram (hydromorfologi, vattenkemi, kiselalger, bottenfauna, inklusive musslor) som är utformade individuellt för respektive projektområde, baserat på den störningsregim som åtgärdats i projektet. Generellt följer undersökningsprogrammen en före- och efterkontroll-design innebärande att det är möjligt att kvantifiera effekterna av genomförda åtgärder med hänsyn tagna till naturlig variation (kontroll), till exempel långvarig torka. Antalet provtagningar (replikat) för merparten av variablerna medger statistiska analyser. Effekterna av vattendragsrestaurering är dock som regel tröga och bör studeras under en längre tidsserie varför vi har som ambition att följa upp restaureringsåtgärderna i samtliga 12 vattendrag 2022, lämpligen som del i ett forskningsprogram med Karlstads Universitet i ledande roll. Den tjockskaliga målarmusslans bevarandestatus Effekterna av återintroduktionsinsatser och flyttning av tjockskalig målarmussla (Unio crassus) följs upp långsiktigt i tidsserier som sträcker sig över minst tio år. Specifika variabler som studeras är förändringar av individtätheter, storleksstruktur, föryngring och förekomst av potentiella värdfiskar för musslorna. Denna specifika monitoring ligger som fast del i befintlig både regional (länsvis ) såsom i det nationella programmet för miljöövervakning av stormusslor, med fokus på den tjockskaliga målarmusslan. After-LIFE långsiktig uppföljning av resultaten från UC4LIFE in i framtiden Länsstyrelserna genomför sedan många år regelbunden övervakning av ett urval av sina vattendrag med stormusslor. Här ingår redan idag en del av de vattendrag som varit aktuella i UC4LIFE. Målet är nu att intensifiera en del av denna regionala miljöövervakning och även att lägga in en del i det nationella programmet för stormusslor, med tyngdpunkt på vattendragen med tjockskalig målarmussla. Resultaten av detta kommer att ligga till grund för den revideringen av åtgärdsprogrammet för tjockskalig målarmussla 2018. Såsom nämnts ovan pågår av ett nationellt program för övervakning av stormusslor, detta påbörjades redan 2010 i ett urval av de nu aktuella åtgärdsområdena och fortgår till 2021. Därefter startar ett omdrev som pågår till 2032. Målet är självklart att då ta med de redan aktuella områdena för en långsiktig uppföljning. 14
Skydd och skötsel Skötseln av projektområdena kommer att regleras genom bevarandeplaner som avser respektive Natura 2000-områden. Under projektperioden har länen fått ett nationellt uppdrag från Naturvårdsverket att uppdatera bevarandeplanerna för N2000-områden. Detta passade väl in tiden och nu har de aktuella bevarandeplanerna reviderats utifrån utförda åtgärder i respektive område. Datalagring och arkivering Utöver den obligatoriska rapporteringen till EU har vårt UC4LIFE-projekt kontinuerligt rapporterat genomförda åtgärder och uppföljningen till: - Åtgärder inlagda i nationella databasen ÅiV (Åtgärder i Vatten) https://atgarderivatten.lansstyrelsen.se/ - Åtgärder indirekt inlagda i VISS * http://viss.lansstyrelsen.se/ - I den webbaserade nationella databasen Musselportalen taggade med UC4LIFE http://musselportalen.se/ - Elfiske i Elfiskeregistret http://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/elfiskeregistret/ - Vattenkemi i SRK (Samordnad Recipientkontroll) (http://www.slu.se/institutioner/vattenmiljo/datavardskap/) - Hydromorfologisk data i Biotopkarteringsdatabasen i www.biotopkartering.se *All information synkroniseras och lagras i VISS Vatteninformationssystem Sverige, http://www.viss.lansstyrelsen.se/, som vart sjätte år uppdaterar information om den ekologiska statusen i svenska vattendrag. Nästa uppdatering sker år 2021. The fish fauna responded fast, and in a positive direction following the restoration actions at the project sites. Fish species important for U. crassus as host fish are C. gobio, P. phoxinus, S. trutta and G. aculeatus (above). 15
Klingavälsån, Skåne län Genomförda åtgärder - sammanfattning I Klingavälsån har återmeandring genomförts, substrat har tillförts och ett vandringshinder har tagits bort. Vidare har musslor och värdfiskar satts ut i den nygrävda åfåran. Som konsekvens av åtgärderna har hydrologin återställts med en högre grundvattennivå vilket bidrar till att flodplanet svämmar över mer frekvent vid lägre flöden, samtidigt som området vid högre flöden lättare borttransporterar vatten vid extremnederbörd (mao en ökad avrinning vid höga flöden). Ån har blivit längre, volymen habitat har ökat, så även variationen av olika livsmiljöer. Vi ser redan indikationer på vattenkvalitetsförbättringar med minskad näringsämnestransport, en ökad produktion och biodiversitet (såväl fisk som bottenfauna) i området. Utsättningarna av Unio crassus visar även på god respons i ån med överlevnad i paritet med andra studier och vattendrag. The re-meandered Klingavälsån River (the former channelized ditch to the right Skötsel Skötseln av den nya åfåran kommer huvudsakligen ske genom klippning (klippskopa och eller amfibiegående fordon) och vid behov punktvis rensning av slambankar med grävskopa. Klingavälsån ingår i naturreservatet Klingavälsåns dalgång och skötseln av området regleras i en skötselplan som just nu håller på att revideras. Området förvaltas av Länsstyrelsen i Skåne och Skogsstyrelsen. Skydd Klingavälsåns dalgång är idag ett av Skånes större naturreservat. http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/naturreservat/sjobo/klingavalsans-dalgang/1281_211_klingavalsans_dalgang.pdf På grund av sina höga naturvärden är området också utpekat internationellt enligt våtmarkskonventionen som ett så kallat Ramsarområde. Projektområdet ingår också i EU:s nätverks för värdefull natur, Klingavälsån. Karup Natura 2000 område och skyddas genom områdets bevarandeplan http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/djur-ochnatur/skyddadnatur/natura2000/bevarandeplaner/lund/klingavälsån/klingavalsan_bevarandeplan.pdf 16
Finansiering Projektområdets framtida skötsel finansieras genom Länsstyrelsen Skåne (Skötselanslag 1:3 medel från Naturvårdsverket samt Åtgärdsanslag 1:11 medel från Havs- och vattenmyndigheten). Uppföljning av vattenkemi, kiselalger, fisk, bottenfauna, hydrologi finansieras genom (anslag, gärna hyperlänkar) Får komplettera med miljöövervakning Fyleån, Skåne län Genomförda åtgärder sammanfattning Syftet med återmeandringen av Fyleån har varit att återskapa en naturligare översvämningsregim i området i syfte att minska näringsämnestransporten och att öka den biologiska mångfalden i och kring ån. Ån har efter omgrävning blivit längre, botten har höjts upp och ett bottensubstrat lämpligt för musslor, fisk och andra bottenlevande djur har lagts ut. Den i Fyleån utdöda tjockskaliga målarmusslan (U. crassus) har återintroducerats. Tillrinnande bäckar som var rörlagda eller låg djupt har restaurerats eller öppnas upp till öppna vattendrag. Flera dammar med grunda vattenspeglar samt blöta till fuktiga ängs- och betesmarker har skapats för att fungera som näringsfällor och som reproduktionslokaler för groddjur. Fyleån Creek before (left hand side) and following (right hand side) the restauration. Skötsel På sikt är det tänkt att det ska bli balans mellan erosion och sedimentation i åfåran såsom sker i ett naturligt vattendrag så att fåran inte kräver någon skötsel. I närområdet planeras fortsatt extensiv betesdrift. Fyleån ingår i det nybildade naturreservatet Fyledalen och skötseln av området regleras i en skötselplan som håller på att tas fram. Skydd Den omgrävda Fyleån ingår i naturreservatet för Fyledalen. http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/naturreservat/tomelilla/fyledalen/fyledalen%20beslut%20webb.pdf Projektområdet ingår också i EU:s nätverks för värdefull natur, Fyledalen Natura 2000 område och skyddas genom områdets bevarandeplan. http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura2000/bevarandeplaner/sjöbo/fyledalen/fyledalen_bevarandeplan.pdf http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura2000/bevarandeplaner/sjöbo/fyledalen/fyledalen_uppdatering.pdf 17
Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln Projektområdet ägs av enskilda markägare som ansvarar för skötseln av området Finansiering Projektområdets framtida skötsel finansieras genom Länsstyrelsen Skåne (Skötselanslag 1:3 medel från Naturvårdsverket samt Åtgärdsanslag 1:11 medel från Havs- och vattenmyndigheten). Uppföljning av vattenkemi, kiselalger, fisk, bottenfauna, hydrologi finansieras genom både regional och nationell miljöövervakning (1:2 medel från Naturvårdsverket via Havs- och vattenmyndigheten). Hemmestorps Mölla, Skåne län Genomförda åtgärder sammanfattning Hemmestorps Mölla är strategiskt belägen intill den nyrestaurerade Klingavälsån, ett av projektets viktigaste åtgärdsområden där även U. crassus har återintroducerats. Under 2013 byggdes del av möllan om till ett modernt laboratorium med odlingskapacitet för musslor och fisk. Primära målsättningar har varit sedan färdigställandet att genomföra studier i syfte att kartlägga vilka fiskarter som musslan utnyttjar som värd under sitt parasitstadium, samt utifrån denna kunskap odla fram musslor för utsättningar i svenska vattendrag där musslan en gång funnits men utrotats. Möllan och labbet har även utgjort projektets nav avseende olika informationsaktiviteter. The Hemmestorp Mölla lab facility will be used not just for rearing activities, but also for different information activities in the future. Skötsel och skydd Naturvårdsverket står som ägare till Möllan som förvaltas av Länsstyrelsen i Skåne och Skogsstyrelsen. Personal från såväl Länsstyrelsen och skogsstyrelsen har en året-runt verksamhet på Möllan. Tillsyn och förvaltning, även avseende lokalerna är således säkrad på lång sikt. 18
Framtida verksamhet Projekt med den preliminära titeln Mera Musslor utgör del i UC4LIFE-projektets After-LIFE och ska bidra till att utsättningar av Unio crassus fortlöper under 2017, samt följa upp återintroduktioner som genomfördes under perioden 2012-2016 i Fyleån och Klingaväslån. Vidare utgör projektet brygga mellan avslutat projekt (UC4LIFE) och planerat (Re-connecting LIFE), med uppföljning å ena sidan och förberedande aktiviteter å andra sidan (Vramsån). Projektet syftar till att 1) Odla fram Unio crassus för introduktion i målområden (Klingavälsån och Fyleån), 2) utveckla uppföljningsarbetet, 3) utsättning av adulta musslor (Klingavälsån och Fyleån), 4) följa upp tidigare utsättningar i samma vattendrag, 5) studera möjligheter att i Vramsån genomföra utsättningar av Unio crassus och 6) placera ut fisk som är infekterade med mussellarver (Klingavälsån och Fyleån). Resultatet inkluderar följande leverans: 21 000 juvenila Unio crassus introduceras vardera i Klingavälsån och Fyleån. 100 adulta Unio crassus introduceras vardera i Klingavälsån och Fyleån. 100 fiskar, infesterade med Unio crassus (glochidier) introduceras vardera i Klingavälsån och Fyleån Studier av överlevnad- och tillväxt av 500 juveniler vardera i Klingavälsån och Fyleån. Budget: Kostnadsslag KAU Kostnad (SEK) Lön 5 mån (Assistent 1, disputerad) 243 000 Lön 4 mån (Assistent 2) 146 000 Förbrukning/hyrbil 50 000 Hyra Hemmestorps mölla 20 000 Summa direkta kostnader 449 000 Indirekta kostnader (OH) 20% 90 000 Summa 551 000 Finansiering Möllans driftkostnader ingår som löpande del av skötseln av området och möllans övriga byggnader genom förvaltningsanslag från Naturvårdsverket, specifikt riktade till fastigheterna. Skogsstyrelsen går även in med egna medel, främst i form av lönemedel. Finansiering kopplade till framtida verksamheter på Möllan kommer bestå i interna och externa anslag och utöver ovan beskrivna Mera musslorprojektet ligger i pipen ytterligare i pipen forskningsprojekt, tex Ecosystem-based climate adaption under intensified agriculture and climate change (Lunds universitet) med planerade verksamheter i laboratoriet. Möllan och vårt lab kommer vara tillgängligt för framtida seriösa undervisnings- och forskningsverksamheter. 19
Emån västra (Lillån/Kvillsfors), Jönköpings län Genomförda åtgärder - sammanfattning Det övergripande målet med åtgärden i Lillån har varit att skapa fria vandringsvägar förbi de två kraftverken i Emån (Turefors & Nybyholm). Totalt var det, innan åtgärdsarbetet tog sin fart, hela 11 vandringshinder i Lillån. Fyra av dessa ansågs vara definitiva. Genom att nyttja den redan befintliga ån har det skapats en cirka tre kilometer lång naturligt faunapassage. En viktig del i det initiala arbetet var att tillgodose ett stabilt vattenflöde genom att revidera den befintliga vattendomen. Lillån i sig utgör dessutom efter åtgärderna en mycket fin biotop med både större och framför allt en stabil vattentillgång hela året. De två nya omlöpen förbi befintliga dammar i Lillån och övrig biotopvård i ån har lett till mer än 1000 m 2 med nya bottnar har tillgängliggjorts. Dessa medger mycket bra lek- och uppväxtmöjligheter för fisk, musslor och övrig bottenfauna. Part of the bio-channel (Kvillsfors), connecting the lower Emån River with the upper parts. Skötsel Den framtida skötseln kommer dels att utföras av Vetlanda kommun som äger den större delen av marken runt Lillån och rådighet och ansvar idag över gångvägar mm. I Turefors dammens har ett nytt omlöp byggts enligt reviderad vattendom. Det senare innebär att verksamhetsutövaren Skånska Energi har ansvaret för drift och underhåll för denna anläggning. Skydd Lillån i Kvillsfors ingår i Emån västra skyddas genom områdets bevarandeplan (http://www.bing.com/search?q=bevarandeplan+em%c3%85n+v%c3%84stra&src=ie- TopResult&FORM=IETR02&conversationid=). Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln: Naturvårdsverket finansierar den skötseln av området som berör de värden som är aktuella i bevarandeplanen. Länsstyrelsen har ett ansvar att se till att det sker en kontinuerlig och långsiktig övervakning av de värden som projektet har haft avsikt att bevara eller återskapa. 20
Emåförbundet har i form av Vattenråd för hela Emån ett ansvar att följa upp och sprida kunskap kring de åtgärder som utförts i området. Finansiering Områdets framtida skötsel finansieras genom Vetlanda kommuns driftsbudget, Skånska Energi, Länsstyrelsen i Jönköping (Skötselanslag 1:3 medel från Naturvårdsverket samt Åtgärdsanslag 1:11 medel från Havs- och vattenmyndigheten). Uppföljning av vattenkemi, kiselalger, fisk, bottenfauna, hydrologi finansieras genom både regional och nationell miljöövervakning (1:2 medel från Naturvårdsverket via Havs- och vattenmyndigheten). Brusaån, Jönköpings län Genomförda åtgärder - sammanfattning Fokus i Brusaån har främst legat på att öppna upp fria vandringsvägar. Åtgärderna omfattar ett omlöp runt den övre bruksdammen inne i Mariannelund samt utrivning av en damm nedströms i huvudfåran samt även en damm i biflödet Hässlebybäcken. Utöver arbetet med att öppna upp fria vandringsvägar har biotopvård utförts. Innan det faktiska åtgärdsarbetet initierades har det krävts en hel del förarbete. Åtgärdsarbetet tog sin början under 2012 då tidiga informationsmöten hölls mellan Länsstyrelse, kommun och konsulter kopplade till projektet. Initialt låg fokus på inventeringar, markägarkontakter, detaljprojekteringar, miljökonsekvensbeskrivningar samt klargörande av vattenrättsliga förhållanden. Sedan tidigare finns en förprojektering framtagen, ett dokument som utgjorde grunden för det fortsatta arbetet med att åtgärda vandringshindren. Byggkontroll och rådgivning, såväl teknisk som biologisk, har delgetts den entreprenör som ansvarat för byggnationerna. Under juni 2015 revs ett vandringshinder ut i Hässlebybäcken och omlöpet vid den övre bruksdammen var färdigt och togs i bruk under november 2015. Under våren 2016 har beståndet med tjockskalig målarmussla förstärkts genom återintroduktion av musslor från Emåns huvudfåra vid Kvillsfors till lämpliga och återställda och biotopvårdade delar av Brusaån. Construction of one of the Brusaån bio-channels. A so called natural by-pass without much management needs. Skötsel Den framtida skötseln kommer dels att utföras av Eksjö som äger den större delen av marken runt Brusaån vid den Övre bruksdammen och rådighet och ansvar idag över gångvägar mm. 21
Skydd Brusaån genom områdets bevarandeplan (http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura-2000/bevarandeplan_brusaan_hegu_webb.pdf) Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln: Naturvårdsverket finansierar den skötseln av området som berör de värden som är aktuella i bevarandeplanen. Länsstyrelsen har ett ansvar att se till att det sker en kontinuerlig och långsiktig övervakning av de värden som projektet har haft avsikt att bevara eller återskapa. Emåförbundet har i form av Vattenråd för hela Emån ett ansvar att följa upp och sprida kunskap kring de åtgärder som utförts i området. Finansiering Områdets framtida skötsel finansieras genom Vetlanda kommuns driftsbudget, Skånska Energi, Länsstyrelsen i Jönköping (Skötselanslag 1:3 medel från Naturvårdsverket samt Åtgärdsanslag 1:11 medel från Havs- och vattenmyndigheten) Uppföljning av vattenkemi, kiselalger, fisk, bottenfauna, hydrologi finansieras genom både regional och nationell miljöövervakning (1:2 medel från Naturvårdsverket via Havs- och vattenmyndigheten) Kisaån, Östergötlands län Genomförda åtgärder sammanfattning Fokus i Kisaån har främst legat på att skapa fria vandringsvägar och att restaurera åsträckan i form av biotopvård. Åtgärderna omfattar byte av en trumma som inneburit ett partiellt vandringshinder. En damm utanför objektet har sänkts av vilket ökat andelen strömsträcka i N2000 området. Utöver arbetet med att öppna upp fria vandringsvägar har biotopvård utförts genom att tillföra block, grus och död ved. Totalt tillfördes 22 ton sten (100 500 millimeter) och 41 ton (24 m3) grus i grovlek 20 50 millimeter. Dessutom återfördes många 10-tals ton sten och block från åkanterna. Innan det faktiska åtgärdsarbetet initierades har det krävts en hel del förarbete. Åtgärdsarbetet tog sin början under 2012 då tidiga informationsmöten hölls mellan Länsstyrelse, kommun och konsulter kopplade till projektet. Initialt låg fokus på inventeringar, markägarkontakter, samt klargörande av vattenrättsliga förhållanden. I projektet togs en förprojektering fram, ett dokument som utgjorde grunden för det fortsatta arbetet med att åtgärda vandringshinder, grävning av sidofåra och genomföra biotopvården. Nedströms Natura 2000-området flyter ån förbi Swedish Tissue pappersbruk. Bruket har i en vattendom rätt till ett visst flöde av vatten, varför restaurering inte får påverka avbördningen ur sjön. Det var därför viktigt att göra en flödesmätning och en hydraulisk modellering inför restaureringen. Modelleringen gav svar på i vilken omfattning restaureringen kunde göras utan risk att sjöns vattenstånd, samt flödena i ån, skulle ändras. Länsstyrelsen var huvudman för åtgärderna som genomfördes i maj 2014 av lokala entreprenörer och rådgivande konsult. Den smala vägtrumman har ersatts med en bredare (cirka två meter i diameter), som också har lagts djupare. Därmed blir vattenhastigheten i trumman lägre och sten och grus på bottnen inne i denna gör att fisk och andra vattendjur lättare tar sig fram. En igenvuxen sidofåra på sträckan nedströms trumman öppnades upp som en så kallad bifurkation. Vatten leddes in genom att större block lades invid inloppet. 22
Under arbetena har sågdammen utanför Natura 2000-områdetsänkts av för att kunna utföra restaureringen. Det kan nu konstateras att sänkningen skapat en mer strömmande miljö. Ån har verkligen fått ett nytt liv efter dessa restaureringar. The migration barrier (small culvert, left hand side) replaced with a much larger culvert (right hand side). Future management need here is minimal. Skötsel Den framtida skötseln kommer att utföras av Länsstyrelsen i samråd med markägaren Riddarhuset som äger den större delen av marken runt ån i N2000 området. Skydd Kisaån rinner genom N2000 området Föllingsö som har en fastställd bevarandeplan (http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura-2000/bevarandeplaner-kommunvis/kinda/föllingsö_se0230355_20161219.pdf) Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln: Havs och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket finansierar skötseln av området som berör de värden som är aktuella i bevarandeplanen. Länsstyrelsen har ett ansvar att se till att det sker en kontinuerlig och långsiktig övervakning av de värden som projektet har haft avsikt att bevara eller återskapa. Stångåns Vattenråd har ett ansvar att följa upp och sprida kunskap kring de åtgärder som utförts i området. Finansiering Områdets framtida skötsel finansieras genom Länsstyrelsen Östergötland (Skötselanslag 1:3 medel från Naturvårdsverket samt Åtgärdsanslag 1:11 medel från Havs- och vattenmyndigheten) Uppföljning av vattenkemi, fisk, bottenfauna, hydrologi finansieras genom både regional och nationell miljöövervakning (1:2 medel från Naturvårdsverket via Havs- och vattenmyndigheten) Storån, Östergötlands län Genomförda åtgärder sammanfattning Fokus i Storån har varit att skapa fria vandringsvägar och att restaurera åsträckan i form av biotopvård. Åtgärderna omfattar borttagande av en betongtröskel som inneburit ett partiellt vandringshinder. 23
Utöver arbetet med att öppna upp fri vandringsväg har biotopvård utförts genom att tillföra block, grus, sand och död ved. Totalt tillfördes 27 ton lekgrus (16 32 millimeter) och 20 ton sand (2 4 millimeter). Materialet placerades i de lugnpartier, pooler, som anlades. Dessutom återfördes många 10-tals ton sten och block från åkanten. Innan det faktiska åtgärdsarbetet initierades har det krävts en hel del förarbete. Åtgärdsarbetet tog sin början under 2012 då tidiga informationsmöten hölls mellan Länsstyrelse, kommun, markägare, vattenråd och konsulter kopplade till projektet. Initialt låg fokus på inventeringar, markägarkontakter, samt klargörande av vattenrättsliga förhållanden. I projektet togs en förprojektering fram, ett dokument som utgjorde grunden för det fortsatta arbetet med att åtgärda vandringshinder och genomföra biotopvården. Under projekttiden har kontinuerlig flödesmätning skett. Länsstyrelsen var huvudman för åtgärderna som genomfördes i augusti 2014 av lokala entreprenörer och rådgivande konsult. En igenvuxen sidofåra öppnades upp som en så kallad bifurkation. Skötsel Den framtida skötseln kommer att utföras av Länsstyrelsen i samråd med markägare som invid ån i N2000 området. Skydd Storån rinner genom N2000 området Storån vid Falerum som har en fastställd bevarandeplan (http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura-2000/bevarandeplanerkommunvis/åtvidaberg/storan_vid_falerum_se0230383_070305.pdf) Nu pågår diskussioner om att skydda området som naturreservat. Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln: Havs och vattenmyndigheten finansierar skötseln av området som berör de värden som är aktuella i bevarandeplanen. Länsstyrelsen har ett ansvar att se till att det sker en kontinuerlig och långsiktig övervakning av de värden som projektet har haft avsikt att bevara eller återskapa. Storåns Vattenråd har ett ansvar att följa upp och sprida kunskap kring de åtgärder som utförts i området. Finansiering Områdets framtida skötsel finansieras genom Länsstyrelsen Östergötland (Skötselanslag 1:3 medel från Naturvårdsverket samt Åtgärdsanslag 1:11 medel från Havs- och vattenmyndigheten). Uppföljning av vattenkemi, fisk, bottenfauna, hydrologi finansieras genom både regional och nationell miljöövervakning (1:2 medel från Naturvårdsverket via Havs- och vattenmyndigheten) Kapellån, Östergötlands län Genomförda åtgärder sammanfattning Fokus i Kapellån har varit att restaurera åsträckan och återskapa en högre grad av naturlighet och ökad mångformighet. Åtgärderna omfattar biotopvård genom att tillföra block, grus, sand och död ved. Innan det faktiska åtgärdsarbetet initierades har det krävts en hel del förarbete. Åtgärdsarbetet tog sin början under 2012 då tidiga informationsmöten hölls mellan Länsstyrelse, kommun, markägare och konsulter kopplade till projektet. Initialt låg fokus på inventeringar, markägarkontakter, samt 24
klargörande av vattenrättsliga förhållanden. I projektet togs en förprojektering fram, ett dokument som utgjorde grunden för det fortsatta arbetet med att genomföra biotopvården. Omkringliggande marker är spannmålsfält med täckdiken som mynnar i svämplanet. Markägare och Länsstyrelse ville förvissa sig om att restaureringen inte skulle påverka omgivande fält vid höga flöden. Det var därför viktigt att göra en flödesmätning och en hydraulisk modellering inför restaureringen. Modelleringen gav svar på i vilken omfattning restaureringen kunde göras utan risk att ån skulle påverka täckdikenas funktion. Under projekttiden har kontinuerlig flödesmätning skett. Länsstyrelsen var huvudman för åtgärderna som genomfördes i augusti 2015 av lokala entreprenörer och rådgivande konsult. Stenarna placerades ut både för hand, med grävmaskin, samt med kranbil och gripskopa. Innan åtgärd flyttades musslorna undan, i den mån de förekom på lokalerna. Ca 400 m av ån restaurerades. Här lades ca 150 stenblock ut (ca 800 mm) och ca 80 kubikmeter sand/grus tillfördes. Skötsel Den framtida skötseln kommer att utföras av Länsstyrelsen i samråd med markägare som invid ån i N2000 området. Skydd Kapellån rinner genom två N2000 områden som har fastställda bevarandeplaner. (http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura-2000/bevarandeplanerkommunvis/linköping/kapelån_vid_lagerlunda_se0230397_071010.pdf) och (http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura-2000/bevarandeplanerkommunvis/linköping/tolefors_lagerlunda_se0230279_050815_2.pdf). Länsstyrelsen har via Naturvårdsverket till regeringen lämnat in förslag om utökning och sammanslagning av de två N2000 områdena. Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln: Havs och vattenmyndigheten finansierar skötseln av området som berör de värden som är aktuella i bevarandeplanen. Länsstyrelsen har ett ansvar att se till att det sker en kontinuerlig och långsiktig övervakning av de värden som projektet har haft avsikt att bevara eller återskapa. Svartåns Vattenråd har ett ansvar att följa upp och sprida kunskap kring de åtgärder som utförts i området. Finansiering Områdets framtida skötsel finansieras genom Länsstyrelsen Östergötland (Skötselanslag 1:3 medel från Naturvårdsverket samt Åtgärdsanslag 1:11 medel från Havs- och vattenmyndigheten). Uppföljning av vattenkemi, fisk, bottenfauna, hydrologi finansieras genom både regional och nationell miljöövervakning (1:2 medel från Naturvårdsverket via Havs- och vattenmyndigheten) Vretaån, Södermanlands län Genomförda åtgärder sammanfattning I Vretaån, som långa sträckor är relativt opåverkad, har fokus legat på att förbättra livsmiljön där vägar korsar ån och därmed påverkat med brofundament, utfyllnad med stenkross, trummor m.m. Restaureringsåtgärder har genomförts i anslutning till sju olika vägbroar. Vid de flesta har bottensubstratet förbättrats genom att grus, stenar och stora stenblock lagts ut. Även ett antal 25
trädstammar har placerats i ån för att ytterligare bidra till ökad variation. Vid en bro där en betongklack (gammalt brofundament) utgjorde ett partiellt vandringshinder, har bottennivån nedströms trösklats upp så att fisk kan passera. Här lades stora mängder block och sten för att materialet skulle klara det höga flödet under vårfloden. Ett annat partiellt vandringshinder var en fel lagd vägtrumma under en väg. Här åtgärdades först bottennivåerna nedströms genom att en nacke förstärktes några meter nedströms så att vattennivån vid lågvatten skulle hållas uppe i trumman. Den nya nacken förlängdes så att den blev en längre men flackare strömsträcka med flera höljor och större block för att skapa en bra lek- och uppväxtplats för fisk. Eftersom restaureringsåtgärderna genomförs i anslutning till vägbroar har dessa nyttjats vid genomförandet av åtgärderna. Sten och grus har till stor del fördelats ned i ån med kranbil stående uppepå bron, vilket minimerat körning med maskin i och intill ån. På några av åtgärdslokalerna behövde dock en maskin kunna köra nere vid ån, längre bort från vägen och då användes en lättare, bandgående grävare. Finfördelning av stenar och finare material har skett för hand. Inför restaureringsåtgärderna genomfördes markägarträffar och vattendragsvandringar med information om projektet och om de åtgärder som planerats. Därefter skrevs överenskommelser med alla markägare. Dialog fördes även med andra berörda intressenter. Ett samarbete inleddes med trafikverket, vilket resulterade i ett samverkansavtal mellan Länsstyrelsen och Trafikverket, där både samordning, genomförande och finansiering av åtgärderna reglerades. Trafikverket utsågs till huvudman för genomförandet av åtgärderna samt att söka de tillstånd som krävdes. Trafikverkets entreprenörer anlitades vid genomförandet av åtgärderna. För att påskynda återetableringen av tjockskalig målarmussla i de övre delarna av Vretaån har musslor återintroducerats i Vretaån. Musslor samlades in på en sträcka i längre nedströms i Kilaån, där det finns gott om musslor. Musslorna transporterades upp till utsättningslokalen i Vretaån där de sattes ut på en av de restaurerade sträckorna. Skötsel Framtida skötsel och uppföljning genomförs inom ramen för skötsel av skyddade områden enligt den skötselplan som finns för Vretaåns naturreservat samt bevarandeplanen för Ramundsbäck-Vretaåns Natura 2000-område. Åtgärder i direkt anslutning till vägbroar och andra anläggningar som härrör till vägen ansvarar Trafikverket för. Uppföljning av musslor sker inom arbetet med hotade arter (ÅGP). Uppföljning av vattenkemi, fisk m.m. sker inom såväl nationell som regional miljöövervakning (RMÖ, MNÖ) och samordnad recipientkontroll (SRP). Utöver detta har Länsstyrelsen har även ansvar för att fortsätta driva arbetet att nå God Ekologisk status samt att jobba för att nå miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv. Skydd Delar av Vretaån och Bålsjöån är skyddade som naturreservat (http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/naturreservat/nykoping/vretaan/vretaan_051214.pdf). Delar av ån är även skyddade som Natura 2000-område (http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/sitecollectiondocuments/sv/djuroch-natur/skyddad-natur/natura-2000/nr105ramundsbackvretaan.pdf). För att inte skada naturvärden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det kan även gälla åtgärder utanför Natura 2000-området, om de kan påverka miljön i området. Detta regleras i miljöbalken (7 kap. 27-29 ). Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten finansierar den skötsel av området och dess värden som är aktuella i bevarandeplanen och i skötselplanerna för naturreservaten. Trafikverket ansvarar för åtgärder i direkt anslutning till dess anläggningar. 26
Finansiering Områdets framtida skötsel finansieras genom Länsstyrelsen i Södermanlands län (Skötselanslag 1:3 medel från Naturvårdsverket samt Åtgärdsanslag 1:11 medel från Havs- och vattenmyndigheten) Uppföljning av vattenkemi, kiselalger och utvalda miljögifter sker genom både regional och nationell miljöövervakning (1:2 medel från Naturvårdsverket via Havs- och vattenmyndigheten, samt genom samordnad recipientkontroll (SRK) inom Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund (NVVF). Svärtaån, Södermanlands län Genomförda åtgärder sammanfattning I Svärtaån har fokus legat på att förbättra de strömmande partier som finns i åns nedre delar. Här har sten och grus lagts ut för att förlänga strömsträckan och även skapa en mer varierad miljö genom att tillföra större sten och block samt trästockar. På några sträckor har vattenvegetation med tät rotfilt grävts bort och det befintliga gruset luckrats upp. På några sträckor har vi även planterat trädplantor för att på sikt skapa beskuggning och en mer varierande strandvegetation. Inför arbetet upphandlades en extern huvudman som, utöver att ansvara för det praktiska genomförandet, även skulle ta fram en detaljprojektering. Inför detta arbete inventerades de tilltänkta åtgärdssträckorna med dykare för att uppskatta förekomst av musslor på sträckorna. Innan genomförandet av restaureringsåtgärderna anlitades dykare igen för att plocka bort alla musslor från de sträckor där åtgärder skulle genomföras. Musslorna sumpades i nätkassar uppströms åtgärdssträckan och återutsattes efter avslutat arbete. Pre (left hand side) and post restoration (right hand side) conditions in Svärtån River. Skötsel Svärtaån ingår i Svärtaåns natura 2000-område och förvaltas av Länsstyrelsen i Södermanlands län. Framtida skötsel och uppföljning genomförs inom ramen för skötsel av skyddade områden enligt SkötselDOS. Musselpopulationen kommer att följs upp inom ramen för den nationella miljöövervakningen (NMÖ) samt inom arbetet med hotade arter (ÅGP). Utöver detta har Länsstyrelsen har även ansvar för att fortsätta driva arbetet att nå God Ekologisk status samt att jobba för att nå miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv. Skydd Svärtaån skyddas genom områdets bevarandeplan (http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura-2000/nr702svartaan.pdf). För att inte skada naturvärden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det kan även gälla åtgärder utanför Natura 2000-området, om de kan påverka miljön i området. Detta regleras i miljöbalken (7 kap. 27-29 ). 27
Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten finansierar den skötsel av området och dess värden som är aktuella i bevarandeplanen och i skötselplanerna för naturreservaten. Finansiering Områdets framtida skötsel finansieras genom Länsstyrelsen i Södermanlands län (Skötselanslag 1:3 medel från Naturvårdsverket samt Åtgärdsanslag 1:11 medel från Havs- och vattenmyndigheten) Uppföljning av vattenkemi, kiselalger och utvalda miljögifter sker genom både regional och nationell miljöövervakning (1:2 medel från Naturvårdsverket via Havs- och vattenmyndigheten, samt genom samordnad recipientkontroll (SRK) inom Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund (NVVF). Vedaån, Södermanlands län Genomförda åtgärder sammanfattning I Vedaån har fokus legat på att åtgärda två mindre vandringshinder och att förbättra bottensubstratet genom att lägga ut sten och grus. I åns nedre delar fanns två strömsträckor med nackar som utgjorde vandringshinder för svagsimmande fisk under normal- och lågvattenperioder. Här flyttades nackarnas stenar för att förlänga strömsträckorna och sänka nackarnas nivå. Nedströms nacken lades sten och block ut för att tröskla upp vattennivån nerifrån. I anslutning till dessa sträckor samt på ytterligare några sträckor har grus lagts ut för att förbättra botten. För att ytterligare skapa variation har större stenar och block samt trädstammar lagts ut i för att skapa variation i vattenflödet. Inför restaureringsåtgärderna genomfördes markägarträffar och vattendragsvandringar med information om projektet och om de åtgärder som planerats. Därefter skrevs överenskommelser med alla markägare. Dialog fördes även med andra berörda intressenter däribland Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion, SMHI och Trafikverket. Sportfiskarna upphandlades till att vara huvudman för projektet och ta fram detaljprojekteringar för alla åtgärder samt söka de tillstånd som krävdes. I uppdraget ingick även att vara arbetsledare på plats vid genomförandet av restaureringsåtgärderna. Länsstyrelsen ansvarade för upphandling av entreprenör. För att få ett bra underlag inför detaljprojekteringen karterades åtgärdsbehovet och musselförekomsten. Även bottenfaunaundersökning och elfiske genomfördes innan åtgärderna påbörjades. Inför åtgärderna plockades alla musslor, som fanns inom åtgärdssträckorna, upp. Musslorna sumpades uppströms åtgärdssträckorna och återutsattes efter att restaureringsåtgärderna slutförts. Musslor har även återintroducerats i åns övre delar, där arten saknades. Musslorna sattes ut på en sträcka nära inloppet från Likstammen. På platsen finns flera andra musselarter, lämpliga värdfiskar och lämplig miljö. Uppföljning och komplettering av utsättningen kommer att ske efter projektets avslut. Skötsel Vedaån är i sin helhet skyddad genom Natura 2000. Framtida skötsel och uppföljning genomförs inom ramen för skötsel av skyddade områden. Musselpopulationen kommer att följs upp inom ramen för den nationella miljöövervakningen (NMÖ) samt inom arbetet med hotade arter (ÅGP). Utöver detta har Länsstyrelsen har även ansvar för att fortsätta driva arbetet att nå God Ekologisk status samt att jobba för att nå miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv. 28
Skydd Vedaån skyddas genom Natura 2000 och den bevarandeplan som finns fastställd för området (http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/sitecollectiondocuments/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/natura-2000/nr701vedaån1.pdf). För att inte skada naturvärden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det kan även gälla åtgärder utanför Natura 2000-området, om de kan påverka miljön i området. Detta regleras i miljöbalken (7 kap. 27-29 ). Övriga aktörer som är involverade i den framtida skötseln Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten finansierar den skötsel av området och dess värden som är aktuella i bevarandeplanen och i skötselplanerna för naturreservaten. Finansiering Områdets framtida skötsel finansieras genom Länsstyrelsen i Södermanlands län (Skötselanslag 1:3 medel från Naturvårdsverket samt Åtgärdsanslag 1:11 medel från Havs- och vattenmyndigheten) Uppföljning av vattenkemi, kiselalger och utvalda miljögifter sker genom både regional och nationell miljöövervakning (1:2 medel från Naturvårdsverket via Havs- och vattenmyndigheten, samt genom samordnad recipientkontroll (SRK) inom Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund (NVVF). Bräkneån, Blekinge län Genomförda åtgärder sammanfattning I Bräkneån har fokus legat på att skapa fria vandringsvägar. Två faunapassager har anlagts vid kraftverksdammarna vid Tararp och Trånhem, vilka var de nedersta definitiva vandringhindren i Bräkneån. Dessutom har ett mindre vandringshinder, en damm vid Lindefors nedströms de anlagda faunapassagerna, åtgärdats genom att delar av konstruktionen har rivits. Planeringen av arbetet med faunapassagerna startade 2012, tillståndsprocessen genomfördes 2014 och passagerna stod färdiga vintern 2015. Anläggandet har skett i samarbete med respektive dammägare, som har stått för kostnaderna för att söka tillstånd till såväl kraftverk som faunapassager samt för att anlägga låglutande fingaller. Lutning är anpassad för att alla förekommande fiskarter ska kunna passera (2 respektive 3,5 %). Tappningen i faunapassagerna kommer att vara ca 500 l/s när flödet i ån medger (Nydén & Johansson 2014, 2015). Utöver arbetet med att åtgärda vandringshinder har även biotopförbättrande åtgärder genomförts. Inriktningen på habitatrestaureringsåtgärderna var att återskapa variation i vattendraget genom att tillföra struktur i form av block och sten samt att tillföra grus som bottnar för musslor. En biotopvårdsplan togs fram, som utöver att gynna tjockskalig målarmussla även skulle gynna öring och flodpärlmussla (Erlandsson-Hammargen 2012). Detta gjorde att de fraktioner som valdes på grusbäddarna var lite grövre. På lokaler som var lätt tillgängliga tillfördes sten och grus med hjälp av en grävmaskin under hösten 2014. Till mer otillgängliga lokaler transporterades grus med maskin, men gruset, tillsammans med sten från platsen, tillfördes ån med manuellt arbete utfört av fiskevårdslinjen på Blekinge folkhögskola, bland annat med hjälp av en flyttbar linbana. Informationsinsatser har även utförts vid Bräkneån, dels genom att informera om liv i vatten, projektet UC4LIFE och stormusslor vid det årliga cykelloppet Bräknetrampen men även genom skolaktiviteter. Skötsel Bräkneån inom Blekinge utgör i sin helhet Natura 2000 området Bräkneån (SE0410168). I områdets bevarandeplan, som kommer att fastställas under 2017, finns områdets behov av skötsel beskrivet. Skötsel och underhåll av de nya omlöpen åligger respektive verksamhetsutövare. 29
One of two by-passes in Bräkneån River. Skydd Bräkneån skyddas genom Natura 2000 och de reservat som finns utmed ån. För att inte skada naturvärden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det kan även gälla åtgärder utanför Natura 2000-området, om de kan påverka miljön i området. Detta regleras i miljöbalken (7 kap. 27-29 ). Skydd för området Naturreservat som berör delar av ån skyddas enligt 7 kap 4-6 och 30 miljöbalken. I reservatsföreskrifterna regleras naturvårdsförvaltningen, allmänhetens rättigheter och skyldigheter samt markägarens och nyttjanderättshavarens förfoganderätt över området och vad denne behöver tåla för intrång. Björkeryd, naturreservat sedan 1979, med en skötselplan från 1979. Gummagölsmåla, naturreservat sedan 2000, med en skötselplan från 2000. Hålabäcksmaderna, naturreservat sedan 2016, men saknar skötselplan. Lillagärde, naturreservat sedan 1987, med en skötselplan från 2007. Sonekulla, naturreservat sedan 1973, med en skötselplan från 1978. Reservaten förvaltas av Länsstyrelsen. Skötselplanerna saknar åtgärder för skötsel av vattenmiljön. Vattendraget - Strandskydd gäller enligt 7 kap. 13-18 miljöbalken. Strandskydd gäller generellt 100 meter från strandlinjen (ut i vattnet och inåt land). Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Inom Bräkneån har Länsstyrelsen 2016 beslutat om utökat strandskydd upp till 300 meter i Bräkneåns mynning, från Kalvö till Mörtströmmen. - Bräkneån är skyddad mot ny vattenkraftsutbyggnad enligt 3 kap 6 miljöbalken. - Områdets ytvatten skyddas enligt vattendirektivet. Miljökvalitetsnormer för vatten fastställs med stöd av 5 kap miljöbalken, enligt vattenförvaltningsförordningen och Havs- och vattenmyndighetens författningssamling, HVMFS 2013:19 samt HVMFS 2015:4. Normerna ställer krav på vattnets kvalitet. Arter - Uttern är fridlyst enligt 4 Artskyddsförordningen (2007:845). Enligt artskyddsförordningen är det inte tillåtet att avsiktligt fånga, döda eller störa uttrar. Det är ej heller tillåtet att skada eller 30