Nyhetsbrev 4 / 2016 Innehåll: Ordförande 1 Rapport julfest 2 Rapport medlemsmöte 3 Wyandotte 4 Bedömningsutställning 5 Gäss 6 Kallelse årsmöte 7 Kalendarium 8 Vilken fin höst vi fick, varmt och soligt. Hönsen kunde vara ute länge och det var ju skönt, då blir inte vintern så lång. En väldigt fin utställning har vi haft, med massor av djur, även den med fint väder så det gick att sitta ute och dricka kaffe. Fiskingegårdens alla rum var nämligen upptagna av höns. 134 djur anmälda, det var länge sedan vi hade så många djur och det känns så bra att vi börjar komma igång igen. Hej kära hönsvänner! Igen har vi haft ett fantastiskt år i föreningen. Vi har gjort mycket! Vi reste till Skåne i tre dagar och vi har haft en välbesökt bedömningsutställning. Vi hade trevliga medlemsmöten, en rolig julfest, samt mysiga kvällar på Café Kackel. Föreningen blomstrar och det som glädjas mest är att flera medlemmar har blivit aktiva och hjälper till vid olika evenemang. Facebooksidan i all ära det är dock det verkliga livet i föreningen som gör våra ledord levande: Glädje, Kunskap och Gemenskap. Du som aldrig har hängt på: Gör ett försök och var med nån gång du kommer att uppleva hur trevligt och Resan till Nationalen i Halmstad blev inte av, det är ju lång resa och då behöver man nästan bo över en natt. Fler BRF:are ställde ut djur där och det gick bra för dem, jag tror Anders berättar. Nu ser vi fram emot julfesten, den 8 december, äta gott och bowla efteråt för att göra av med lite kalorier. Glöm inte bort att skicka ett vykort eller maila, på era rasfjäderfän. Så gör vi en raslista till nästa nyhetsbrev. Ha nu en skön jul och nyårshelg och önska inte för mycket snö. MariAnne tjaderud@telia.com Tjäderud Lännäs 1320 Lövsätter 715 93 Odensbacken avkopplande det är när vi gör saker tillsammans. Nästa år har vi planerat att vara med på Julita igen. Vi ska också prova ett nytt sätt att gestalta Köp-byt-och säljdag och last but not least testar vi ett nytt sätt att genomföra Café Kackel. Du är varmt välkommen att besöka Café Kackel den 18 januari som kommer ha ett litet speciellt tema: Du kommer att möta mig och jag bjuder på mig och berättar lite ur mitt liv och min resa i föreningen. Vi ska snacka om gamla historier, tolerans och demokrati i en förening och vad man kan göra för att skapa mer delaktighet. Jag som ordförande vill också passa på att ha en öppen dialog med de medlemmarna som är intresserade av att vara med att låta vår förening fortsätta blomma. Då jag själv är temat på kvällen tog jag mig friheten att be Karin att ordna en ostbricka (100 kr pp) och så bjuder jag på vin (både med och utan alkohol). Hoppas vi ses i början av nästa år Med vänliga hälsningar - Frank Juppe
Sida 2 av 8 14 medlemmar var med på årets julfest. Vi träffades på Strike i Örebro. Ett fantastiskt julbord väntade på oss och det var mycket gott och rikligt. När vi var riktigt mätta satt vi igång med bowlingen. Vi hade väldigt kul och efter ett tag kom tävlingsinstinkten fram hos några Tack till alla som var med och bidrog till en lyckad kväll. /Frank Café Kackel" syftar till att ha ett forum där vi medlemmar kan träffas och prata vår hobby på ett väldigt avslappnat och trevligt sätt. Här kan man bli inspirerad till att utveckla sin hobby eller att få tipps om fjäderfäskötsel. Här kan man också bara vara och fika och kackla. 2017 testar vi ett nytt koncept som innebär ett Café Kackel varannan månad. Olika medlemmar är ansvariga för olika teman Alla medlemmar är varmt välkomna! Onsdag 18 januari 2017, kl 18 Meet ordföranden Frank Juppe berättar om hans resa från 4 hybridhönor till ordföranderollen i rasfjäderfäföreningen, från att vara med vid murens fall i Berlin till att bidra till en tolerant föreningskultur. Vill du lyssna på hans visioner om föreningen? Osttallrik och vin (både med och utan alkohol) 100 kr pp. Anmälan krävs på hemsidan, Facebook eller till Karin på Ostbiten Tel 073-3628077 Torsdag 23 mars 2017, kl 18 Karin organiserar en stor Påsk-pyssel kväll med påsk-lekar och små tävlingar. Hur färgar man ägg? Hur får man till en mysig påsk? Har du några idéer du vill berätta om? Ingen anmälan krävs, 50 kr pp för fikat Ansvariga för teman: Maj Ingrid o Bengt Juli Carin o Berit September Liselott o Susan November Lisbet o Ingabritt
Sida 3 av 8 Ett litet gäng samlades i Attersta den 10 september för att fira Bengts födelsedag... Ops... visst fyllde Bengt år, men vi var ju där för att jobba med vårt material. Vi tog ut det mesta ur vagnen och ordnade och städade och beslöt att inte syssla med burarna då vi var för få som kom. Bengt erbjöd sig att framöver reparera de utställningsbord som behöver förbättras. Ingrid och bengt bjöd på ett fantastiskt fikabord och vi tittade även på deras höns. Ett tack till alla som deltog och ett extra tack till Ingrid och Bengt Vid tangentbordet: Frank Juppe av Sabine Sten och Maria Vretemark (osteologer vid Statens historiska museum i Stockholm respektive Västergötlands museum i Skara) Mätningar av benlängden kan också användas för könsbedömning. Tuppar har längre ben än hönor. En annan könsindikator som är tydlig är att tupparna till skillnad från hönorna har en utvecklad sporre på mellanfotsbenen. Mycket gamla hönor kan faktiskt också utveckla en sporre, men det sker alltså först vid hög ålder. I benfynd har vi ännu inte uppmärksammat något sådant fall. Ibland kan man se att bara basen av tuppsporren finns kvar. Det visar att tupparna har blivit kastrerade i den meningen att sporrarna har skurits av. Det var en form av psykisk kastrering. En tupp utan sporre kände ingen stridslystnad och höll sig lugn i hönsgården. Att det minsann kunde vara bråkigt i hönsgården vittnar fynd av hönsben med läkta frakturer om. Från Linköping finns exempelvis ett vingben från 1400-talet med en komplicerad fraktur. En lätt förskjutning mellan brottsändarna i vingen hade skett i samband med läkningen och medfört en kraftig felställning. Könsfördelningen i medeltida material visar oftast på en dominans av hönor bland de fullvuxna individerna. En stor del av materialet utgörs dock av ben från unga kycklingar som inte kan könsbedömas. Med ledning av den skeva fördelningen hos de vuxna hönsen är det troligt att merparten av de slaktade ungfåglarna var ungtuppar. (Fortsättningen följer i nästa medlemsblad)
Sida 4 av 8 SRF:stidskrift nr 6-97 skriven av Björn Hedman Wyandotte är en amerikansk skapelse. Den första rasbeskrivningen kom 1883 in i den amerikanska standarden och teckningen var då vad vi i dag kallar silverrandig. Några år senare kom den guldrandiga och även färgerna svart och vitt. Däremot skulle vi i dag inte känna igen hönans form, den avviker starkt från vårt ideal. Utvecklingen sedan dess har medfört ändringar i kroppsformen, inte bara i hemlandet Nordamerika utan även i Europa. Dessa skillnader i hönans kontur innebär att det är vanskligt att föra in Wyandotte från Tyskland, Holland eller Frankrike och hoppas att dessa skall godtas i Sverige. Även i Danmark har rasen haft ett annorlunda utseende, men den tycks nu ha närmat sig en form som kanske kan godtas av en svensk domare. Utseendet Standarden anger en minsta vikt av 3,8 kg för tuppen och 3,1 för hönan, och djuren bör helst vara något tyngre eftersom standarden anger minimivikterna. I dag verkar det som om bara de svarta och vita varianterna når upp till dessa vikter. Hönorna blir lätt feta, så vikterna skall öka genom att man avlar vidare med de största kycklingarna, en ökad utfodring medför bara att den högre vikten fördelas fel. Till utseendet skall bröstet vara väl avrundat, låren markerade och befjädringen fyllig baktill så att gumpen är täckt av fjädrar. Hönan har en ganska kort rygg och stjärtens kontur har mer eller mindre formen av en hästsko. Fjädrarna får inte vara för mjuka, då blir formen mer lik Kochin. Sedd bakifrån skall stjärten ha en rundad form och får inte sluta i spets. Man skall inte heller kunna skymta kloaken bakom fjädrarna. Vingarna skall enligt standarden hållas vågrätt och detta gör samtidigt att stjärten lyftes upp. Det är viktigt att man i aveln använder tuppar med fjädrar som väl fyller ut baken. Rätt balans är viktig. När kroppen håller rätt balans stöder foten även på den bakre tån. Avvikelser bör uppmärksammas när djuren rör sig i Rastgården, och om foten inte har detta stöd är risken stor att djuret får ankfot, som i fortsättningen inte går att avla bort. Kammens utseende förefaller vara något som domare tittar extra noga på. En dubbel kamdorn innebär noll poäng på en utställning. Fjäderdräkten och benen Wyandotte skall ha breda fjädrar. Bredden minskar vid inavel, och därför bör man studera vingpennorna, där den minskade bredden snart kan upptäckas. Nedre partiet av fjädrarna får inte ha för mycket dun eftersom detta gör fjädrarna mjuka. Om någon nackfjädrar är för långa och döljer slutet av kammen kan dessa plockas på ett djur som skall ställas ut. Om någon fjäder är bruten eller missformad kan den av samma skäl dras ut, men detta bör då ske tre månader före utställning så att en ny fjäder hinner växa ut. Då måste hela fjädern med spole och allt avlägsnas, i annat fall blir det ingen ny fjäder. Mönstret på silver - och guldrandiga bröstfjädrar skall vara en hel obruten svart ytterkant, och då får ingen ljusare kant skymta utanför denna. Standarden anger detta liksom även fjädrarnas utseende hos andra färgvarianter. Hudens färg är gul, och benen gula. Om de gula benen visar något rött är detta tecken på livskraft och ingenting att oroa sig över. Den gula färgen kan förbättras genom utfodring, eftersom gul pigmentering inte är stabil, och färgämnena (karotenoider) finns bl.a. i majs, morötter och gräs, måste tillföras. Detsamma gäller äggulans färg, och högvärpande hönor förbrukar mycket färgämne och kan då få blekare benfärg. Karotenoider är fettlösliga, och benens färg kan bättras på före en utställning genom att de bestrykes med fett eller matolja. Wyandotte dvärg Dvärgformen av Wyandotte skall likna dess stora motsvarighet. Man måste dock vara uppmärksam på att vingarna hålls upp vågrätt, så att stjärten får det rätta stödet. Vidare får näbben inte vara oproportionerligt lång. Kammen är ju mindre, och kamfelen är därför mindre synliga och kräver då noggrannare studium, särskilt hos hönorna. MariAnne
Sida 5 av 8 Årets utställning var nog den största vi haft. 135 djur anmälda,en del som inte kom,men ändå uppemot 120 stycken. Roligt! Nya utställare var det också med, sånt tycker vi om. Antalsmässigt så var det italienare och leghorn som dominerade med ca 30 djur men det fanns djur av de flesta kategorier och färger. En jämn grupp med Sultaner tycker jag var extra roligt att se. Två riktigt bra djur på 97 poäng utsågs, en australorphöna och en cayuga ankhane. Riktiga praktexemplar båda två. Hönan utsågs till BIS. Överlag fina djur med den normala variationen på poäng. Socialt underbar höna som det blev skrivet på ett burkort för en hamburger visar hur viktigt det är att burträna. Tack till domarna Britt Börjezon och Leo Berg för en trevlig lördag och en bra bedömning. Besöksantalet under söndagen var stort, uppemot 150 personer. Föreningen passade på att vid inträdet till utställningen fråga om de var medlemmar i BRF, bara för att vi skulle få lite ansikten på folk och bilda oss en uppfattning om vilka våra besökare är. Alla som hjälpte till under dagen räknades inte med. Endast 3-4 stycken var medlemmar vilket för mig väcker många tankar och funderingar. Varför kommer inte de flesta, ca 60 stycken, till årets höjdpunkt och det som föreningen står för? Även om man inte har något att ställa ut eller ens har rashöns så måste det väl ändå vara lite roligt att gå på utställning. Jag vill att samtliga funderar lite över detta och tar med sig synpunkter till årsmötet eller lämnar dom direkt till mig. Ett stort TACK till alla som hjälpte till att bygga upp och riva utställningen och hjälpt till under helgen på alla sätt. Ett extra tack till Västmanlandsföreningen som lånade ut extra burar och till Marie o Bengt som åkte dit och hämtade dom. Och tack till Clara och Bror för att vi får sova hos Er. Snart dags att börja tänka på nästa års djur och avelsgrupper :) // Anders Söderberg Våra utmärkelser (se alla resultat på hemsidan) Best i Show Bästa par stora lätt (samma ras och färg) Bästa par stora tung (samma ras och färg) Bästa par dvärg lätt (samma ras och färg) Bästa par dvärg tung (samma ras och färg) Bästa par ankor gäss (samma ras och färg) Klubbmästare: Medlem som fått flesta utmärkelser Publikens favorit Eva Liedberg Anders Söderberg Eva Liedberg MariAnne Tjäderud MariAnne Tjäderud Titti Sjöberg Eva Liedberg Clara o Bror Carlsson
Sida 6 av 8 Gäss är ett bra djur att börja med. De är lätta att sköta, billiga i foder, håller gräset kort och ger både ägg och kött. Framför allt är de trivsamma djur som skapar en god stämning på gården, samtidigt som de vaktar den och varnar när man får besök. Av fjäderfän är nog gåsen den intelligentaste och mest läraktiga. Det är t.ex väldigt lätt att lära dem att komma på inkallning. Det sägs att det t o m går att lära dem att dra i ett snöre i en ringklocka när de vill ha mat. Innan man skaffar gäss bör man fundera på vatten. Även om de inte är lika vattenfixerade som ankor, trivs de absolut bäst om de kan bada i rent friskt vatten varje dag. Har man ingen naturlig sjö, bäck eller damm bör man bygga något de kan bada i ibland. Måste man dessutom hämta vatten för hand i en brunn 300 m bort kanske man ska fundera på ett annat djur. Det är enda kruxet, annars är gåsen ett enormt lättskött och tacksamt djur. Gäss är omutbara väktare. De betraktar gården som sin och släpper inte in inkräktare utan ett herrans liv. Kommer det någon de inte känner igen och litar på springer de fram med sänkta huvuden och ett argsint väsande. Det är sällan gäss verkligen biter, annat än gåskarln vaktar en hona som ruvar eller har gässlingar. Då kan han vara rejält aggresiv, men historier om avbitna fingrar är skrönor. Vanligare än att bli biten, är det att man får ett slag av en vinge, vilket inte är helt smärtfritt det heller. När en gåsflock betar är det alltid någon som håller vakt och gapar till vid minsta fara. Kom ihåg detta om du blir angripen av gäss: Fortsätt gå emot dem och visa dig inte rädd. Då är de inte så kaxiga längre, utan vänder kraxande och förödmjukade om. När du så föst bort dem en bit och ska gå därifrån är det troligt att gåshanen springer efter dig och låtsas inför de andra att det är han som jagar iväg dig. Även om man alltså lätt kan ta sig förbi en gåsflock, kan man aldrig göra det utan ett fantastiskt oväsen. Gässen är, till skillnad från hundar, omutbara på det planet och det har man tagit fasta på när man använder gäss för att vakta runt fängelser. Gäss är köldtåliga och man kan ha dem utomhus året runt, det räcker egentligen om de har en torr och vindskyddad plats att dra sig tillbaka på där de kan ligga torrt på halm. Finns det räv där du bor så stäng in gässen på natten. Inomhus bör de ha minst en kvadratmeter per gås. Vatten får man rigga upp på något smart sätt eftersom de slabbar så hemskt. T ex en balja utanför boxen som de når mellan spjälor etc. (Jag hittade denna artikel på nätet, där du kan få mer information om gäss: http://handbok.alternativ.nu/djur/g%c3%a4ss )
Sida 7 av 8 Kallelse till årsmötet 2017 en inbjuder alla medlemmar till årsmötet Lördag den 4 februari 2016, kl 14 på Stadshuset i Kumla (parkeringsplatser finns på torget i Kumla) Kl. 14:00 BRF:s årsmöte med sedvanliga förhandlingar ca. kl 15:30 bjuder föreningen på fika, samt kör dagens lotteri Motioner till årsmötet ska vara styrelsen tillhanda senast den 10 januari 2017. Anmäl dig på hemsidan eller till frankjuppe@hotmail.com Ta med priser till dagens lotteri! VARMT VÄLKOMMEN! Föreningens styrelse önskar alla medlemmar en riktigt God Jul och ett fantastiskt Gott Nytt (höns) År!
Sida 8 av 8 Ingredienser Portioner: 4-6 glas 4 ägg 1 dl strösocker 3 dl mjölk 3 dl vispgrädde 1 vaniljstång ev apelsin Så här gör du: 1. Knäck äggen och lägg gulorna i en bunke och vitorna i en annan. 2. Vispa upp vitorna tills konsistensen är som lösvispad grädde. 3. Smält sockret gyllenbrunt i en kastrull. Sänk värmen och rör i mjölk och grädde. 4. Dela vaniljstången och skrapa ur fröna, lägg i kastrullen och sjud upp. 5. Vispa gulorna luftigt. Häll i den varma mjölkblandningen under omrörning. 6. Rör i vitorna och smaka eventuellt av med pressad apelsin. Tips: Ringla lite kolasås i glasen innan de fylls. Smaksätt gärna med mörk rom 1. c/o Frank Juppe Stenstavägen 30 718 91 Frövi BRF är en lokalförening under SRF, vi är ca 100 medlemmar. Vår målsättning är att sprida kunskap och kännedom om våra rasfjäderfän, samt värna om och bevara de raser som finns. Vi har bedömningsutställning en gång per år samt flera propagandautställningar, vi gör resor och har cirklar om fjäderfäskötsel. Medlemsavgift år 2017 är 400 SEK för medlemskap i både SRF och BRF på plusgiro 44 54 54-2 (glöm inte ange att du har BRF som lokalklubb). SRF skickar 100 kronor till BRF. eller 100 SEK för medlemskapet i bara BRF på plusgiro 65358-4. TELEFON: 0581 700 80 MOBIL: 070 29 39 860 Kunskap, glädje och gemenskap Det är vårt motto! E-POST: info@b-r-f.dinstudio.se Vi finns på Facebook! Vi finns på webben! Besök oss på: 18 januari, kl 18 Café Kackel Meet ordföranden 4 februari, kl 14 BRF:s årsmöte på Stadshuset i Kumla 23 mars, kl 18 Café Kackel - Påskpyssel 6 maj, kl 11 Köp-Byt-Säljdag 6 juni Föreningens endagsbussresa (preliminärt) 26 augusti Medlemsmöte hos Frank Juppe i Rockhammar