Glöm inte att betala in medlemsavgiften för 2015!

Transkript

1 Nyhetsbrev Februari 2015 Huvudartiklar: Kallelse årsmöte Rapport från julfesten Café Kackel Styrelsepresentation Avelsarbete Val av avels- och utställningsdjur Innehåll: Ordförande 1 Vintern har väl varit si så där hittills, inte så mycket snö och bara ett par nätter under -10 grader. Men, men den är inte slut än. Halt är det också och blåsigt och då blir det strömavbrott. Inte så bra när man startat kläckaren. Men några timmar klarar äggen även om temperaturen sjunker. Nu ser vi fram emot våren och därmed ljuset och solen. Nytt år, nya idéer. Vilken tupp skall få äran att bli far i år? Så går nog tankarna hos oss när vi sätter ihop de grupper som vi skall avla på. Grupper som vi förhoppningsvis redan har bildat. Det tar 4-5 veckor innan man kan vara säker på att den tuppen som vi valt blir far, om djuren har gått blandade. Stora och tunga djur tar lång tid på sig att bli fullvuxna. Så det är hög tid om man vill ställa ut i höst. Glöm nu inte att beställa ringar i tid. Vissa raser skall ringas tidigt, 5-tåiga och ankor ofta redan vid 3-4 veckors ålder. Kolla så de inte har tappat ringen, sätter man på för tidigt är risken stor och då ligger den i ströet. Hur man sätter på ringen finns det instruktioner om i Svenska Rasfjäderfäföreningens Tidskrift nr 1 varje år och för att få ställa ut måste du vara medlem i SRF. Alla raser som det går att ställa ut finns uppräknade där och vad de skall ha för ringstorlek. Tänk på att det finns stora och dvärg av många raser. Lycka till! MariAnne Kallelse årsmöte 2 Rapport julfesten 3 Avelsarbete 4 Avelsdjur 6 Kalendarium 8 Hej kära hönsvänner! Jag önskar alla ett fantastiskt år 2015! Jag hoppas att vi kommer att ha ett lika intressant och roligt år inom föreningen som vi hade Vi fick många nya intresserade medlemmar och det verkar finnas ett stort intresse för fjäderfähållning. Jag bad MariAnne att bläddra lite i SRF s tidningar och hon plockade fram två väldigt intressanta artiklar som handlar om avelsarbete och utställningar. Den ena artikeln är 35 år gammal men den är lika aktuell idag. Vår Fiskinge dag blir av den 9 maj Vi planerar att ha två domare på plats som kommer att bedöma dina djur, även om de är oringade. Detta för att främja avelsarbete. Du får vara med vid bedömningen och lär dig mycket om dina fåglar då. I år ska föreningen fira Nationaldagen med en endagsbussresa. Den 6 juni ska vi åt Melleruds hållet i Dalsland. Reservera dagen redan nu! Lycka till med kläckningen! Med vänliga hälsningar Frank Juppe Glöm inte att betala in medlemsavgiften för 2015!

2 Sida 2 av 8 en inbjuder alla medlemmar till årsmötet Lördag den 28 februari 2015, kl 16 på Ostbiten i Granhammar Kl. 16:00 BRF:s årsmöte med sedvanliga förhandlingar - Valberedningens förslag kan följas på hemsidan - Kl. 17:30 Trumpetkonsert med Karin Kl. 17:45 Föreningen bjuder på en ostprovning av Ostbitens smakfulla ostar. OBS! Du måste anmäla dig för att kunna bjudas på ostprovningen. Anmäl dig på hemsidan eller till Karin ( ) Ta med priser till dagens lotteri! Du är varmt välkommen! OBS! Nya styrelsen har styrelsemöte i anslutning av årsmötet. Planera in ca 1 timme! 12 november 2014 Det kom ca 20 medlemmar, gamla som nya. Det blev mycket kackel om föreningen, de aktiviteter vi har och vilka ämnen vi ska ha när vi träffas i Granhammar framöver. Ett härligt ostbuffét fanns så att alla blev mätta. Det var en trevlig kväll och jag rekommenderar alla medlemmar att vara med nästa gång. Ett stort tack till Karin, som gör det möjligt att vi kan använda hennes härliga lokal. 10 december 2014 Ca 20 medlemmar samlades denna mörka kväll på Ostbitens gård i Granhammar. Caféet öppnade sina portar i tid och det som väntade var en härlig buffé med skinkmackor och ris á la Malta som Karin ordnade väl. Efter lite kackel började Gunilla sitt föredrag om djurskydd, om sitt arbete som djurskyddsinspektör och om mycket blandat och gott gällande fjäderfähållning. Gunilla blandade sina svar med sitt kunskap och sina erfarenheter. Det var mycket spännande för alla att lyssna på henne. Det fanns många frågor och många kloka svar. En intressant kväll där en medlem bjöd på sig själv och sina kunskaper och erfarenheter. Gunnilla hade med sig informationsmaterial som man kunde plocka med sig. Ett stort tack till Gunilla och Karina och till alla som kom januari 2015 Kvällens kackel i Nybble kyrka blev välbesökt, många nya medlemmar hade letat sig hit, trots vädret. Jag hade tur som fick åka med Clara o Bror, annars hade jag nog stannat hemma. Träffen startade med kaffe och gott fikabröd och ostmackor, sedan fick Claras Svenska Dvärgtupp agera modell och alla väsentliga fjädrar och kroppsdelar presenterades, tuppen var jätteduktig. Kvällens tema var rashöns och vad man skall titta på inför en utställning. Anders, Clara och jag svarade på frågorna. Det var många som frågade och vi försökte svara så gott vi kunde. Att ringa sina djur är ju viktigt om man vill delta i en utställning och då måste man vara medlem i Svenska Rasfjäderfäförbundet. Den fasta fotringen sätts på när kycklingen är ganska ung. Sen sitter den där så länge den lever. Ringen blir fjäderfäets ID-märke. Det blev en fin kväll och innan vi vände hemåt hade snöandet övergått i regn.

3 Sida 3 av 8 Vi var närmare 50 personer som kom till Kumla Sjöpark. Först fick vi en guidning av verksamheten som bedrivs i kommunal regi. Det fanns två orangerier. Det ena var Kameliarummet där det fanns olika vintergröna växter som trivdes bäst i ett kallt ljust utrymme. Tyvärr var de fina kameliablommorna nästan helt doftlösa. Det andra orangeriet kallades Citrusrummet och innehöll medelhavsväxter. I mittenutrymmet Palmrummet fanns många stora palmer och kartor över planerna för Kumla Sjöpark. Efter rundvandringen var det dags för julbordet i restaurang Goda Rum. Clara kåserade om sitt liv med höns och då i synnerhet rasen svensk dvärg. De till en början stelbenta långbenta djuren hade nu äntligen nått upp i 90 p på utställning. Tuppen hade dessförinnan stått modell för emblemet som använts under tidningen Galningens dagar och nu i BRF:s emblem. Julbordet innehöll massor med god mat. Tallrikarna fylldes och tömdes med god aptit. Alla verkade mätta och belåtna när det blev dags att bryta upp. Tack till Ingrid och Bengt som ordnade med årets julfest. Marie Morberg 11 februari Pysselkväll Medlemmar får möjlighet att pyssla med olika saker: tex att tillverka en lampskärm av fjädrar. Finns det flera idéer om pyssel som har med temat att göra? 18 mars - SRF och utställning John-Åke och Carina Svensson är våra gäster den här kvällen. Båda är domare inom SRF och John-Åke är dessutom ordförande inom förbundet. Det blir mycket information om SRF (Svenska Rasfjäderfäförbundet) och självklart berättar de hur man bedömer fjäderfäna på en utställning. Vad tittar man på som domare? Vad säger standarden? Det här blir en spännande kväll för alla nya medlemmar, men även för våra gamla rävar :-) Alla medlemmar är varmt välkomna! Det ordnas fika som kostar 50 kronor per person (30 kronor för att täcka självkostnaden och 20 kronor som går till föreningen). Det behövs ingen anmälan, det är bara att dyka upp. Ring gärna till Karin om du undrar över något Tfn

4 Sida 4 av 8 Aktuellt av Gösta Andersson SRF:s tidskrift nr Lika aktuellt i dag som då. Nu när utställningarna är över och allt arbete med dem är överstökat börjar avelsarbetet på allvar igen. För att ett djur skall hinna bli fullvuxet tills det är tid att ställa ut det på utställning åtgår längre tid än många tror och vet. Skall en kyckling kunna födas i tid måste föräldrarna få möjlighet att frambringa ett fullgott avelsägg i rätt tid. Detta sista, att frambringa ett fullgott avelsägg i rätt tid ges ofta inte föräldradjuren möjlighet till. Tyvärr. Resultatet blir då därefter. Ofta skylls det på att föräldradjuren började värpa för sent eller att årets väderlek varit ogynnsam. Dessa argument är inte riktiga, inte heller trovärdiga. Felet är djurägarens och ingen annans. Han/hon har alltför sent tänkt på att sammansätta avelsstammarna. Ge avelsdjuren rätt ljusförhållanden, foder och en lämplig rumstemperatur. Produktion och avelsförmåga regleras av de tre faktorerna, värme, ljus och foder i rätta proportioner. Följande regler bör följas om ett gott avelsresultat skall uppnås. Hönshuset. Det skall vara frostfritt, torrt och rent. Det utrymme som behövs är följande: Stora höns lätt ras 3-5 per kvm, stora höns tung ras 3-4 per kvm, Dvärghöns lätt ras 5-6 per kvm dvärghöns tung ras 4-5 per kvm. Ankor alla raser 1 per kvm. Gäss alla raser 0,5 per kvm. Dessa måttangivelser gäller våra små flockar om 5-10 djur. Är flockarna större kan kvadratutrymmet minskas något. Avelsstammarna: Dessa skall sammanställas före nyår. Det gäller i princip för alla fjäderfä. Ju tidigare ju bättre. Gåsstammen. Den måste sammanställas före jul, helst tidigare. Gässen har förälskelse och familjebildning. Den är helt olik alla de andra fjäderfäna. Har en hane tagit en eller två honor till sig är det så gott som omöjligt att byta ut den ena honan mot en annan. Försöker man göra det blir det bråk eller frånstötning. Ja, hela avelssäsongen kan bli förstörd. I januari börjar sex-känslorna vakna på allvar och då är det för sent. En gåshane bör inte ha mer än 4 honor i sin familj. Ankstammen. Ankorna är inte så noga med val av partner som gässen. En viss familjebildning märks dock tydligt. Bäst är att avelsstammen är sammansatt senast den 15 januari. Har man mer än en ankhane i en liten flock kan det bli bråk. Blir det bråk måste man skilja hanarna och deras honor åt. En ankhane bör inte ha fler än 4 honor i sin familj Hönsen. De tunga raserna: Avelsstammen av dem bör vara sammansatt omkring 1 januari. Annars blir avkomman inte fullvuxen tills november månad. De lätta raserna: Avelsstammarna av dem skall vara sammansatta senast den 15 januari. Deras kycklingar växer och utvecklar sig något snabbare än de tunga raserna. Utfodring och vård När avelsstammarna är sammansatta är det tid att tänka på andra faktorer som påverkar äggläggning och kläckning. Tiden det tar för gås- och ankungar samt kycklingar att bli fullvuxna. Dessa faktorer är värme, ljus och foder. Ankor och gäss. Avelsdjuren av dessa skall vistas i knappt frostfria men dragfria hus nattetid. De skall ha möjlighet att vistas ute efter behag under dagen. Tillgång till en damm eller ett bad ett par gånger i veckan är önskvärt. Ljuset. Ankor och gäss skall endast ha det normala dagsljuset. Äggläggningen. Den börjar i södra delarna av landet omkring den 1 mars. Norrut något senare. Värpreden, med mycket strö, skall vara iordningställda för dem i god tid före värpningens början. Fodret. Före avelssäsongens början fram till 1 februari, bör fodret bestå av spannmål, köksavfall och strimlade morötter. Gässen bör, under den tid marken är snötäckt, erhålla ett tillskott av lite grönkål, fint hö eller dylikt. Värpperioden. Omkring den 15 februari skall ankor och gäss börja utfodras med värpfoder. Finns det möjlighet att köpa speciellt avelsfoder är det lämpligast, men vanligt värpfoder för höns går också att använda. Värpfodret skall vara pelleterat. Särskilt gäller detta för ankorna.

5 Sida 5 av 8 När värpningen har börjat skall djuren ha fri tillgång till värpfoder. Spannmålsfodret skall under avelssäsongen inte utgöra mer än c:a halva dagskonsumtionen av det totalt konsumerade fodret per dag. Lite vitaminer, snäckskal och grovt grus, behövs då och då. Äggen skall insamlas, helst två gånger om dagen när det är kallt, förvaras i c:a 10 graders värme och vändas varje dag fram tills de skall in i maskinen. Ank- och gåsungar behöver c:a fem månader för att bli fullvuxna. De tunga raserna något mera. Ungar födda efter de 1 augusti kan inte bli färdiga för utställningar förrän i december månad. Då är det i regel för sent. Utställningarna är förbi. Hönsen. Alla raser stora som små. Hönsens äggläggningsperiod kan, efter det hönsen blivit fullvuxna, i stor utsträckning regleras efter ägarens vilja. Vi kan med värme, ljus och foder få hönsen att börja avelsperioden i den vintermånad vi själva önskar. Vi måste dock börja avelsperioden tidigt.det tar c:a 9-10 månader från den dag vi ger våra höns värme, ljus och rätt foder, tills den första kläckta kycklingen efter dem är fullt utvuxen. Många vet hur lång tid det tar för en kyckling att bli fullvuxen, men glömmer att lägga till den tid som åtgår för att förbereda avelsdjuren, samlandet av ruv-ägg och kläckning. Förberedandet av avelsdjuren för avelsperioden tills värpningen börjar tar minst tre veckor. Äggsamlingstiden är ca två veckor. Ruvning och kläckning är tre veckor. Uppväxttiden för de olika raserna är: Tunga raser 7-8 mån. Lätta raser 6-7 mån. Den totala tiden för att frambringa det första fullvuxna djuret blir då 9-10 månader. Skall ungdjuren ställas ut på utställningar omkring den första november, fullvuxna och vackra, måste avelssäsongen börja den 1 januari för de tunga raserna och något senare för de lätta raserna. Följande schema bör följas om ägaren vill nå ett gott resultat med sina ungdjur. Den 1 januari. Värmen. Den skall regleras så den håller sig omkring grader C. 10 är bäst, men det är svårt för många att hålla den temperaturen varje dag. Ljuset. Djuren ges timmars ljus per dygn. Dessa två faktorer, värme och ljus, skall under hela avelsperioden hållas vid nämnda värden. Fodret. Det bör under tiden fram till värpningens början omkring den 21 januari regleras så att djurens foderkonsumtion den 21 januari består av 50% spannmål och 50% värpfoder. Efter det att värpningen börjat skall fodrets sammansättning inte ändras förrän avelsperioden är slut. Förutom fodret bör ges fri tillgång till snäckskal och grus. Ett litet tillskott av vitaminer, tre dagar varje månad, är även lämpligt att ge djuren. Undvik alla tvära skiftningar med värme, ljus och foder. Köp ett tidur, det sparar el och tid. Djuren får också en lugn och konstant dygnsrytm. Alla tvära ändringar av dygnsrytmen, värme och foder kan lätt ge upphov till fällning/ruggning. Avelssäsongen blir genom den för tidiga fällningen totalt förstörd för det året. Följer ni ovanstående schema bör följande hända: Den 21 januari. Det första ägget värps. Den 7 februari. De första äggen läggs till ruvning. Den 28 februari De första kycklingarna föds. Efter den 28 februari kan många utmärkta kycklingar födas till den sista kläckningen är färdig omkring mitten av maj månad. Förutom det jag ovan nämnt om avelssäsongen vill jag påpeka en betydelsefull sak. Ha inte för många raser och färger. Det blir lätt menageri. Varken tid, arbete eller krafter räcker då till att styra och sköta det hela. Plottrar du bort tid och resurser på ett stort antal raser och färger är risken stor att resultatet blir rörigt och dåligt. Satsa på en eller två raser. Eller på en ras i flera färger. Då räcker tid, arbete, krafter och övriga resurser till. Hobbyn blir då en avkoppling och avelsresultatet utmärkt. De råd och anvisningar jag här har gett angående avelsarbetet har jag själv använt i många år. Resultatet har för mig alltid varit tillfredsställande. Jag har varje år fått många livsdugliga, utvuxna och fullvuxna djur tills det varit tid att ställa ut några av dem, omkring den 1 november. Jag har ju, till stor glädje, också fått ett och annat hederspris. Ja, ibland två vid våra utställningar.

6 Sida 6 av 8 Detta är en artikel hämtad i SRF:s Tidskrift nr , skriven av Gösta Andersson. Val av avelsdjur och utställningsdjur. Nu är det åter tid att välja ut de blivande avels- och utställningsdjuren. Det är samma procedur varje år. Har avelsprogrammet lyckats eller har det inte? Detta arbete är det roligaste och intressantaste tycker jag. Vi får ett mått på vad vårt arbete har gett. Hur skall man då gå tillväga vid urvalet? Ja jag plockar alltid först bort de sämsta djuren typmässigt och färgmässigt sett. Det gör jag när djuren är fullvuxna och är ute i hagen i lugn och ro. Det är då lätt att se deras kroppsform och färg i förhållande till varandra. Är ni osäkra på hur era djur skall se ut, ta då standarden med er ut i hagen eller hönshuset. Läs den och betrakta djuren. Då kan ni lättare göra urvalet. När jag är färdig med detta ovannämnda urval börjar jag att granska de kvarvarande djuren detaljerat. Då letar jag efter följande fel. Krokiga tår, krokigt bröstben, alla de olika kamfelen. Ögon, näbb, ben- och färgfel. Kluven vinge, dun på ben och tår m. m. Tvivlar jag på något fel jag hittat på ett djur, låter jag det leva ett tag till för att se om felet blir mindre eller större. Detta att vänta och se bör särskilt beaktas när det gäller kluven vinge. Fjäderdräkten. Efter denna mönstring synar jag färgen och fjäderdräkten. Här gäller det att känna till den färg eller färgmönster hönsens färgvariant skall ha. Det går inte att beskriva alla de färger som kan förekomma på alla färgvarianterna. Jag måste än en gång hänvisa er till vår utmärkta standard. Glöm inte att läsa den och betrakta färgbilderna och beskrivningarna av dem. Läs gärna allt som står från sid (42-96 i Blåa Standarden. ) Det är lärorik läsning. Har ni nu valt bland era djur och funnit de bästa, då har ni gjort ett gott jobb. Skulle det visa sig att inget av era djur är felfritt, tag det med ro. Det finns inga felfria djur. Man får alltid acceptera ett och annat fel. Gjorde vi inte det blev det ju grythöns av alla våra djur och all avel skulle då upphöra. Iordningställandet av utställningsdjuren De djur ni valt ut till utställningsdjur är våra allra bästa djur. Vi önskar ju alla att de skall få ett hederspris, eller så höga poäng som möjligt. Trots alla förberedelser får vi ändå se djur som får 0 poäng, alltså diskvalificering. Det är inte roligt för utställaren. Kanske roligare för konkurrenterna. De fysiska fel och färgfel som ett djur 0:as för, kan man nog acceptera. Det beror på att djuren inte synats tillräckligt noga vid urvalet, och att vanan att se dessa fel inte ännu är tillräckligt stor. De djur vi ställer ut skall också putsas och ansas så att de kommer till utställningen i allra bästa skick, både fysiskt och psykiskt. Vita djur bör tvättas en vecka före bedömningen. Alla djur skall vara rena och fina. Ingen smuts får finnas på dem. Tvätta alla tår, ben och näbb samt fotringen. En domare blir alltid sur om ringen är så smutsig att ringnumret inte kan läsas. Vi har en punkt på bedömningskortet som heter Skötsel, hälso- och utställningstillstånd. Den punkten är utställarens. Det är på utställaren det beror om djuret skall få hög eller låg poäng här. Se efter följande på djuren så bör ni klara de 10 poängen på den punkten rätt lätt.

7 Sida 7 av 8 Är djuret sjukt eller i dålig kondition? Är djuret smutsigt eller har det ohyra? Har det kalkben? Kan ni svara ja på dessa frågor då skall djuret tvättas och ansas eller om det är i dålig kondition inte ställas ut. Ställ endast ut friska och vitala djur, rena och väl ansade. Då klarar ni denna punkt med god marginal. Dressyr. Det vore i hög grad önskvärt om fler djur vore burtränade några dagar före utställningen. Djur som direkt ställs i en transportlåda och sedan i utställningsburen kan råka i panik eller bli apatiska. Det är inte konstigt om de råkar ut för dessa effekter. Även djuren har ett psyke och en hjärna. Tänk er att plötsligt hämtas och föras till ett litet rum. Det satte nog sina spår på vårt humör. Antingen blev vi ledsna och satt och såg tråkiga ut, eller ville vi rusa ut om inte dörren varit låst. Så reagerar många djur. En del djur ligger rädda i sin bur, andra flaksar och vill ut. De blir också oroliga varje gång en person passerar förbi dem. De är osäkra, de känner ingen trygghet, inget eget revir. Sådana djur kan inte en domare rättvist bedöma. Burtränar man sina djur några dagar före en utställning blir de genast hemtama när de ställs i utställningsburen. De äter och dricker i lugn och ro. Emellanåt tittar de nyfiket på sin omgivning. De känner sig trygga i sin bur, sitt revir. När domaren kommer, tittar de fint och vackert utan rädsla. De rent av visar sina bästa sidor. Sådana djur kan verkligen bli rättvist bedömda till glädje för både domaren och ägaren. Så burträna era djur, det kan ge djuren välförtjänta poäng. Kanske ett hederspris. Köp- byt- säljdag på Fiskingegården i Asker Välkommen att beställa ringar 2015 Gör din ringbeställning via SRF s hemsida. Glöm inte att ange din adress. Priset per styck är 3,00 kr. Ringarna registreras på det namn som anges i formuläret! Ringarna levereras 5st, 10st, 15st, 20st, 25st... (minsta antal ringar att beställa är 5st i samma storlek) Räkna med ca 14 dagars leveranstid. Betalning skall ske i förskott på pg Expeditionsavgift är 15 kr. Endast Svenska Rasfjäderfäförbundets medlemmar kan köpa ringar, kontroll sker med Medlemsregister. Ringarna för 2015 är Vita. Bekräftelse på beställning kommer inom 3 dagar, kontakta annars ringförvaltare Roy Andersson Henriksfältsvägen 14B, Laholm Tel epost. roy.a@passagen.se 9 maj 2015, kl Ta med ditt fjäderfä du vill sälja eller byta. Ta även med egna galler och eget foder. Självklart går det bra att sälja både avels- och matägg. Öppen bedömning I år har vi igen 2 domare på plats. De bedömer dina djur och du får vara med när de bedömer dina djur. Du betalar en liten slant för bedömningen. Det krävs ingen anmälan, det är bara att komma. Det kan vara en bra start på ditt avelsarbete. OBS! Det kan finnas begränsningar för antal djur per ägare beroende på hur många djur det blir. Det blir som vanligt försäljning av fika och korv, material och t-shirt och vårt omtyckta lotteri. OBS! Du måste vara medlem för att kunna sälja och kan självklart bli en sådan på plats. Det är inte tillåtet att ha hundar bland höns. Vid frågor ring: Ingrid Rosenberg

8 Sida 8 av 8 Anders Söderberg är ansvarig för medlemregistret och vår Facebook sida Hej, Anders Söderberg heter jag och har varit med i Bergslagens klubb ca 10 år och med i styrelsen ett par år. Jag är också medlem i Svenska Rasfjäderfäförbundet där jag varit med sedan Jag gick med där när jag var 9 år så nu får ni själva räkna ut hur gammal jag är. Jag bor efter flytt nu i Dalarna och Rättvik så det är en bit att åka men känner att jag vill fortsätta stödja, medverka och vara delaktig i denna förening som är väldigt aktiv för att vara en lokalklubb. Många fjäderfän av olika raser har passerat mitt hönshus men med åren blir man mer och mer trogen vissa. Nu har jag leghorn och italienare som mina raser i färgerna vit, brun, svart och blå, och det är med de vita och bruna jag har haft störst framgång med vid utställningar både lokalt och på nationalen. Övriga hönsraser jag har och tycker mycket om så är det kraienkoeppe, hamburger och spanska vitkindade. Några moderna engelska stridshöns av den stora varianten har jag också. Toulousgäss och Khaki campbell ankor finns det också. Sedan så har vi olika kor och får raser här på gården som vi arrenderar. Jag är ansvarig för medlemsregistret och att nyhetsbladet kommer iväg. Det är till mig alla meddelanden från hemsidan hamnar och jag är även ansvarig för vår sida på Facebook. Önskar Er alla en god fortsättning på året med hopp om många fina rasrena kycklingar som kanske dyker upp på vår utställning i höst om djur och intresse finns att ordna en. 1. c/o Frank Juppe Stenstavägen Frövi TELEFON: MOBIL: BRF är en lokalförening under SRF, vi är ca 90 medlemmar. Vår målsättning är att sprida kunskap och kännedom om våra rasfjäderfän, samt värna om och bevara de raser som finns. Vi har bedömningsutställning en gång per år samt flera propagandautställningar, vi gör resor och har cirklar om fjäderfäskötsel. Medlemsavgift år 2015 är 400 SEK för medlemskap i både SRF och BRF på plusgiro (glöm inte ange att du har BRF som lokalklubb). SRF skickar 100 kronor till BRF. eller 100 SEK för medlemskapet i bara BRF på plusgiro Kunskap, glädje och gemenskap Det är vårt motto! E-POST: info@b-r-f.dinstudio.se Vi finns på Facebook! Vi finns på webben! Besök oss på: 11 februar 2015 Café Kackel i Granhammar, kl februar 2015 BRF's årsmöte i Granhammar, kl mars 2015 Café Kackel i Granhammar, kl maj 2015 Köp- byt- och säljdag på Fiskinge gården i Asker 6 juni 2015 Endagsbussresa (preliminärt)