Utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m.

Utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m.

ISBN 978-91-86301-07-1 Artikelnr 2009-126-83 Publicerad Hwww.socialstyrelsen.seH, februari 2009 2

Förord Sedan ikraftträdandet den 1 januari 2008 av lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. (LuB) är Socialstyrelsen utredningsmyndighet för utredningar enligt nämnda lag. I enlighet med propositionen Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (prop. 2006/07:38) fick Socialstyrelsen i regeringsbeslutet I:3 den 20 december 2007 uppdraget att utreda och analysera förutsättningarna för att införa även ett system för utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott i nära relationer. Enligt uppdraget ska, om förutsättningar finns att införa ett system enligt ovan, nödvändiga författningsförslag lämnas. Socialstyrelsen ska då överväga lämpligheten av att införliva en sådan verksamhet i den verksamhet som regleras av LuB. Socialstyrelsen ska även göra en kostnadsberäkning av de ekonomiska konsekvenserna av systemet. Uppdraget ska enligt beslutet redovisas senast den 31 december 2008, men har förlängts till den 1 mars 2009. I det följande redovisas Socialstyrelsens förslag. Utredare har varit jur.kand. Anna-Karin Rosman. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 1 Författningsförslag 8 1.1 Förslag till lag om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. 8 1.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:748) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. 10 1.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 12 1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten 16 1.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten 18 2 Uppdrag och arbetssätt 21 2.1 Uppdraget 21 2.2 Rapportens syfte och innehåll 21 2.3 Avgränsning av uppdraget 21 2.4 Metod 21 2.5 Utredningstid 22 3 Rättslig ram 23 3.1 Författningar av direkt betydelse för utredningen 23 3.2 Förarbeten av direkt betydelse för utredningen 23 4 Bakgrund 24 4.1 Utvärdering av verksamheten enligt LuB 24 4.2 Statistik rörande dödligt våld mot kvinnor i nära relationer m.m. 24 4.3 Samhällets kostnader för våld mot kvinnor 24 4.4 Samhällets ansvar för våldsutsatta kvinnor 25 4.4.1 Berörda myndigheter och organisationer 25 5 Utredningssystemets utformning 28 5.1 Systemets avgränsning mot tillsyn 28 5.2 Vissa begrepp och uttryck 29 5.2.1 Begreppet nära relation 29 5.2.2 Uttrycket med anledning av 32 5.2.3 Uttrycket medför men 32 5.3 Vilka fall som bör utredas 33 5.3.1 Med anledning av brott 35 5

5.3.2 Särskilda skäl 35 5.3.3 Särskild anledning att anta 35 5.3.4 Självmord och olyckor 36 5.3.5 Fråga om våldshandlingar som inte rubriceras som brott 36 5.4 Utredningssystemets syfte 38 5.5 Utredningsmyndighet 39 5.6 Underrättelseskyldighet 40 5.6.1 Underrättelse om fall som har inträffat utomlands 41 5.7 Uppgiftsskyldighet 41 5.7.1 Uppgiftsskyldighet för berörda myndigheter 42 5.7.2 Uppgiftsskyldighet för vissa enskilda verksamheter 43 5.7.3 Uppgiftsskyldighet för anställda och vissa verksamma 43 5.7.4 Uppgiftsskyldighet för vissa tillsynsmyndigheter 44 5.7.5 Fråga om uppgiftsskyldighet för familjerådgivning 44 5.8 Genomförande av en utredning 45 5.9 Vad en utredning ska klarlägga 46 5.10 Nackdel för brottsutredningar m.m. 46 5.11 Behandling av personuppgifter 47 5.11.1 Undantag från förbudet mot behandling av känsliga uppgifter i sammanställningar 47 5.12 Sekretess 48 5.12.1 Allmänt om offentlighet och sekretess 48 5.12.2 Sekretess hos utredningsmyndigheten 48 5.12.3 Socialstyrelsens förslag angående sekretess i utredningsverksamheten 50 5.12.4 Meddelarfriheten 51 5.13 Arbetet med utredningarna 51 5.14 Återföring av utredningarnas resultat 52 5.15 Bevarande av dokumentation från utredningarna 52 5.16 Tillsyn över utredningsverksamheterna 52 6 Problemställningar 54 6.1 Gränsen för samhällets ansvar 54 6.2 Dokumentation 54 6.2.1 Den ideella sektorn 55 6.3 Det kan ta tid 56 6.4 Underrättelse om fall för utredning 56 6.5 Återrapportering av dödsfallsutredningarna 56 6.6 Fråga om hinder 57 7 Ekonomisk konsekvensanalys m.m. 58 7.1 Utredningsmyndighetens kostnader 58 7.2 Uppgiftsskyldiga myndigheters kostnader 59 7.3 Vinster med systemet 59 Referenser 60 6

Sammanfattning Socialstyrelsen fick 2007 ett regeringsuppdrag att utreda och analysera förutsättningarna för att införa ett system för utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott i nära relationer [1]. Socialstyrelsen ska bl.a. överväga lämpligheten i att införliva en sådan verksamhet i den verksamhet som regleras av lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. (LuB). Om förutsättningar finns för att införa systemet ska nödvändiga författningsförslag lämnas. Socialstyrelsen ska även göra en kostnadsberäkning av de ekonomiska konsekvenserna av systemet. Bakgrunden till uppdraget finns i propositionen Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (prop. 2006/07:38). Författningsförslagen i rapporten har för fullständighetens skull givits den form som är bruklig i propositioner. Avgränsningen brott i nära relationer i uppdragets lydelse är i förslaget utbytt mot brott begångna av närstående. Skälet till detta redovisas i det följande. Socialstyrelsen bedömer är att det aktuella systemet kan och bör införas. Syftet med systemet är att ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att kvinnor utsätts för brott av närstående. En utredning ska klarlägga samtliga förhållanden som har inneburit att kvinnan har varit i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Även vilka åtgärder som vidtagits eller hade kunnat vidtas för att beakta hennes behov ska klarläggas. Föreliggande förslag innebär att de centrala bestämmelserna införs i en särskild lag. Förarbetena till LuB framhåller vikten av en lättillgänglig reglering när många myndigheter och enskilda yrkesutövare berörs [2, s. 21]. Samma förhållanden gör sig gällande här. Lagens konstruktion bör så långt möjligt motsvara den hos LuB. Socialstyrelsen instämmer med skälen till att myndigheten åläggs ansvaret för de utredningar som regleras av LuB [2, s. 29 f]. Därför föreslås Socialstyrelsen bli utredningsmyndighet även i detta fall, och utredningsverksamheten införlivas med den som regleras av LuB. 7

1 Författningsförslag Socialstyrelsen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. Inledande bestämmelser 1 En utredning enligt denna lag ska genomföras när 1. ett brott har begåtts mot en kvinna av en närstående till henne och hon har avlidit med anledning av brottet, eller det annars finns särskilda skäl att utreda en kvinnas dödsfall, och 2. det finns särskild anledning att anta att dödsfallet har samband med något förhållande som har inneburit att kvinnan har varit i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. En utredning enligt första stycket får även genomföras när en kvinna har avlidit utomlands, om kvinnan vid dödsfallet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige. Lagen ska tillämpas avseende kvinnor som vid dödsfallet hade fyllt 18 år. 2 Syftet med utredningsverksamheten enligt denna lag ska vara att ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att kvinnor utsätts för brott av närstående. 3 Utredningsverksamheten ska bedrivas av den myndighet som regeringen bestämmer (utredningsmyndigheten). Underrättelseskyldighet 4 Om en polismyndighet eller en åklagare beslutar att inte inleda eller att lägga ned en förundersökning som avser misstanke om brott som avses i 1 första stycket 1 eller en utredning enligt 31 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare som avser sådan misstanke, ska utredningsmyndigheten underrättas om beslutet. Vad som föreskrivs i första stycket ska också gälla andra beslut som innebär att en åklagare avslutar en förundersökning eller en utredning enligt 31 lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare utan att åtal eller bevistalan enligt 38 nämnda lag väcks. Om åklagare har väckt åtal eller bevistalan för brott som avses i 1 första stycket 1 ska åklagaren, efter att domstolens dom eller slutliga 8

beslut i målet har vunnit laga kraft, underrätta utredningsmyndigheten om domen eller beslutet. Uppgiftsskyldighet 5 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att på utredningsmyndighetens begäran lämna de uppgifter som behövs för en utredning enligt denna lag: 1. myndigheter vars verksamhet har kommit i kontakt med en kvinna, vars dödsfall är aktuellt för utredning enligt 1, 2. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1, 3. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område, och 4. de myndigheter som utövar tillsyn över de verksamheter som avses i 1-3, dock inte Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen och Justitiekanslern. Skyldigheten enligt första stycket gäller inte för sådan familjerådgivning som avses i 5 kap. 3 socialtjänstlagen (2001:453). Utredningens genomförande 6 Utredningsmyndigheten får inte inleda en utredning förrän en underrättelse enligt 4 har kommit in till myndigheten. Om ett dödsfall har inträffat utomlands får en utredning dock inledas när det står klart att dödsfallet inte kommer att utredas av svensk brottsutredande myndighet. 7 En utredning ska klarlägga samtliga förhållanden som har inneburit att den avlidna kvinnan har varit i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation, och vilka åtgärder som har vidtagits eller kunnat vidtas för att beakta hennes behov. 8 En utredning får inte genomföras på ett sådant sätt att den medför nackdel för en brottsutredning, en rättegång eller ett ärende om tillsyn. Behandling av personuppgifter 9 Bestämmelser om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt denna lag finns i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. 1. Denna lag träder i kraft den.. 2. Vid dödsfall som har inträffat före lagens ikraftträdande får utredningar inledas utan sådan underrättelse som avses i 4. Sådana utredningar får endast avse fall där det genom en lagakraftvunnen dom har konstaterats att ett brott har begåtts mot en kvinna av en närstående till henne och hon har avlidit med anledning av brottet. 9

1.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:748) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:748) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. att rubriken till förordningen samt 1, 3, 5 och 6 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Förordning om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. Föreslagen lydelse Förordning om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. samt utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. Utredningar enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. bedrivs av Socialstyrelsen (utredningsmyndigheten). 1 Utredningar enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. samt enligt lagen (200x:xxx) om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. bedrivs av Socialstyrelsen (utredningsmyndigheten). Utredningsmyndigheten får begära att Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) lämnar hjälp med att skaffa upplysningar som är av betydelse för en utredning enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. 3 Utredningsmyndigheten får begära att Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) lämnar hjälp med att skaffa upplysningar som är av betydelse för en utredning enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. eller lagen (200x:xxx) om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. Redogörelser för uppgifter som har inhämtats från personer som vistas utomlands och för andra åtgärder som har vidtagits med anledning av utredningsmyndighetens begäran ska snarast sändas till utredningsmyndigheten. 5 10

Utredningsmyndigheten ska vartannat år färdigställa en rapport om utredningsverksamheten. Rapporten ska överlämnas till regeringen senast den 31 januari året efter färdigställandet och myndigheten ska även på annat sätt offentliggöra rapporten. Utredningsmyndigheten ska vartannat år färdigställa en rapport om utredningsverksamheten enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. samt en rapport om utredningsverksamheten enligt lagen (200x:xxx) om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m.. Rapporterna ska överlämnas till regeringen senast den 31 januari året efter färdigställandet och myndigheten ska även på annat sätt offentliggöra rapporterna. Rapporten ska innehålla en redogörelse för verksamhetens omfattning, vilka slutsatser som utredningsverksamheten givit upphov till, samt eventuella förslag till åtgärder som förebygger att barn far illa. Rapporten ska utformas på ett sådant sätt att den inte ger upphov till förmodan om skuld eller ansvar i samband med ett dödsfall och inte heller till att personer som förekommer i utredningsmaterialet kan identifieras. Denna förordning träder i kraft den.. 6 Rapporterna ska innehålla redogörelser för verksamheternas omfattning, vilka slutsatser som utredningsverksamheten givit upphov till, samt eventuella förslag till åtgärder som förebygger att barn far illa respektive att kvinnor utsätts för brott av närstående. Rapporterna ska utformas på ett sådant sätt att de inte ger upphov till förmodan om skuld eller ansvar i samband med ett dödsfall och inte heller till att personer som förekommer i utredningsmaterialet kan identifieras. 11

1.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 och 16 kap. 1 sekretesslagen (1980:100) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 4 1 Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men. Sekretessen gäller dock inte beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att denne skall få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är. Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen. Med socialtjänst förstås verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse. Till socialtjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen. Inom verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m., samt inom verksamhet enligt lagen (200x:xxx) om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. gäller sekretess för uppgift som har lämnats eller inhämtats i samband med utredning. Med socialtjänst förstås verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse. Till socialtjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar om- 1 Senaste lydelse 2007:1311. 12

beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet, verksamhet hos kommunal invandrarbyrå samt verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. prövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet, verksamhet hos kommunal invandrarbyrå, verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. samt verksamhet enligt lagen (200x:xxx) om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) eller 23 d lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Utan hinder av sekretessen får uppgift i verksamhet som avses i 7 kap. 5 socialtjänstlagen lämnas till socialnämnd och uppgift i verksamhet som avses i 23 d lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade lämnas till nämnd som avses i 22 samma lag, om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller genomförande av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Sekretess enligt första stycket gäller inte 1. beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård, eller 2. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt. Beträffande anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård gäller sekretess om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider betydande men om uppgiften röjs. 13

16 kap. 1 Att friheten enligt 1 kap. 1 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 första stycket 1 och 2, 4 1-8 samt 5 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 första stycket samt 3 första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 första stycket 3 och 5 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 första stycket och 3 första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer 1. beslut enligt 10 kap. 7 tredje stycket andra meningen regeringsformen 2 kap. 4 andra stycket riksdagsordningen eller beslut enligt 4 kap. 17 eller 10 kap. 8 riksdagsordningen såvitt avser uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt 2. 3 kap. 3 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 yttrandefrihetsgrundlagen 3. denna lag enligt 2 kap. 1 såvitt avser uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt 3 kap. 1 såvitt avser uppgift hos Riksbanken 5 kap. 1 såvitt avser uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare 5 kap. 2-4 5 kap. 7 såvitt avser uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare 5 kap. 8 5 kap. 9 5 kap. 10 7 kap. 1 7 kap. 1 a 7 kap. 1 b 7 kap. 1 c såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke 7 kap. 2 såvitt avser uppgift i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd 7 kap. 4 såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård 7 kap. 4 utom tredje stycket såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård, 14

7 kap. 6 7 kap. 9 såvitt avser uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier 7 kap. 11 första eller andra stycket samt femte stycket, i den del det avser tillämpning av första eller andra stycket 7 kap. 12 andra stycket 7 kap. 14 första stycket 7 kap. 15 första eller tredje stycket 7 kap. 21 såvitt avser uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men 7 kap. 29 7 kap. 34 7 kap. 37 7 kap. 38 7 kap. 39 7 kap. 40 såvitt avser uppgift om annat än verkställighet av beslut om vård utan samtycke 7 kap. 48 7 kap. 49 7 kap. 50 7 kap. 51 8 kap. 3, 4 andra stycket första meningen, 5 första stycket 2 eller 6 första stycket 2 8 kap. 6 andra stycket såvitt avser uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- eller driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet 8 kap. 7 första stycket 2 eller 8 första stycket 8 kap. 8 andra eller tredje stycket såvitt avser uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet 8 kap. 9, 12 första stycket, 13 eller 15 första stycket 8 kap. 21 såvitt avser uppgift om enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men 8 kap. 23 första stycket 2 8 kap. 24 tredje stycket, fjärde stycket 2 och femte stycket 8 kap. 28 första stycket 2 9 kap. 1, 2 första stycket eller tredje stycket, i den del det tredje stycket avser sekretessen enligt första stycket, samt 3 eller 4 9 kap. 6 såvitt avser uppgift om registrerads förhållanden 9 kap. 7, 8 första eller andra stycket, 9 eller 10 första stycket 1 9 kap. 11 såvitt avser uppgift som hänför sig till ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild 9 kap. 26 första stycket 1 såvitt avser uppgift om enskilds personliga förhållanden 9 kap. 31 såvitt avser uppgift om enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling 12 kap. 5 eller 7 4. förbehåll enligt 14 kap. 9 eller 10 denna lag 15

5. förordnande med stöd av 5 kap. 4 eller 23 kap. 10 femte stycket rättegångsbalken 6. 8 kap. 4 första stycket andra meningen rättegångsbalken 7. upphävd 8. 2 kap. 8-10 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 9. 6 kap. 20 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation såvitt avser uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller annan uppgift som angår ett särskilt sådant meddelande 6 kap. 21 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation såvitt avser uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag eller om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare 10. 19 första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684) 11. 15 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453) 12. förordnande med stöd av 7 lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet 13. 7 kap. 1 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 14. 7 kap. 20 a försäkringsrörelselagen (1982:713), 20 b lagen (1972:262) om understödsföreningar och 5 kap. 15 lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige Denna lag träder i kraft den.. 1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Härigenom föreskrivs att 2 och 7 a lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 2 I denna lag avses med socialtjänst 1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård utan samtycke av unga eller av missbrukare, 2. verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd, 3. verksamhet som i övrigt bedrivs av Statens institutionsstyrelse, 4. verksamhet hos kommunal invandrarbyrå, 5. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2 Senaste lydelse 2007:607. 16

6. handläggning av ärenden om bistånd som lämnas av socialnämnd enligt lagstiftning om mottagande av asylsökande m.fl., 7. handläggning av ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, 8. handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, och 9. 9. verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. Med socialtjänst avses även tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration av verksamhet som avses i första stycket 1 9. 8. handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, 9. verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m., och 10. verksamhet enligt lagen (200x:xxx) om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. Med socialtjänst avses även tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration av verksamhet som avses i första stycket 1 10. 7 a 3 I sammanställningar av personuppgifter får det inte tas in känsliga personuppgifter eller uppgifter i övrigt om ömtåliga personliga förhållanden. Undantag från första stycket gäller för 1. uppgifter om åtgärder som har beslutats inom socialtjänsten som innebär myndighetsutövning och om den bestämmelse som ett sådant beslut grundar sig på, 2. uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring, 3. tillsynsverksamhet som bedrivs av Socialstyrelsen eller länsstyrelserna, 4. administration och tillsynsverksamhet som bedrivs av Statens institutionsstyrelse centralt, och 5. verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. 4. administration och tillsynsverksamhet som bedrivs av Statens institutionsstyrelse centralt, 5. verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m., och 6. verksamhet enligt lagen (200x: xxx) om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. Uppgift som avslöjar medlemskap i fackförening får aldrig tas in. Denna lag träder i kraft den.. 3 Senaste lydelse 2007:607. 17

1.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Härigenom föreskrivs att 12, 22, 23, 24 och 25 förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 En kommunal myndighet får behandla personuppgifter för 1. handläggning av ärenden om bistånd och annat stöd samt genomförande av beslut om bistånd, stödinsatser, vård och behandling samt annan social service som följer av bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, 2. faderskapsutredningar, utredning om vårdnad av barn, adoptionsärenden samt annan verksamhet inom familjerätten som följer av bestämmelserna i föräldrabalken, 3. handläggning av ärenden och annan verksamhet som följer av bestämmelserna i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 4. handläggning av ärenden om insatser och för särskilda uppgifter som följer av bestämmelserna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 5. handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, 6. handläggning av ärenden om bistånd som lämnas av socialnämnd enligt lagstiftning om mottagande av asylsökande m.fl., 7. handläggning av ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, 8. handläggning av ärenden och annan verksamhet inom socialtjänsten som utförs vid kommunal invandrarbyrå, 9. handläggning av ärenden som följer av bestämmelserna i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och körkortsförordningen (1998:980), samt 10. tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration av verksamheten. Vid handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade och som följer av bestämmelserna i körkortsförordningen får en kommunal myndighet inte behandla andra känsliga personuppgifter än uppgifter som rör hälsa. 18

Verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. Verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. och lagen (200x:xxx) om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter inom socialtjänsten som görs i dess verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. Socialstyrelsen får behandla personuppgifter för sådan verksamhet som avses i lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. Sådana uppgifter får behandlas endast i syfte att ge underlag till förslag om åtgärder som avser att förebygga att barn far illa. 22 23 Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter inom socialtjänsten som görs i dess verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. och lagen (200x:xxx) om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. Socialstyrelsen får behandla personuppgifter för sådan verksamhet som avses i lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. Sådana uppgifter får behandlas endast i syfte att ge underlag till förslag om åtgärder som avser att förebygga att barn far illa. Socialstyrelsen får även behandla personuppgifter för sådan verksamhet som avses i lagen (200x:xxx) om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. Sådana uppgifter får behandlas endast i syfte att ge underlag till förslag om åtgärder som avser att förebygga att kvinnor utsätts för brott av närstående. 19

Socialstyrelsen får i verksamhet som avses i lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. inte medge andra myndigheter eller enskilda direktåtkomst till personuppgifter. 24 Socialstyrelsen får i verksamhet som avses i lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. och i lagen (200x:xxx) om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. inte medge andra myndigheter eller enskilda direktåtkomst till personuppgifter. 25 Socialstyrelsen får i verksamhet som avses i lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. använda de sökbegrepp vid sökning efter uppgifter eller i samband med sammanställningar som behövs för utredningsverksamheten. Denna förordning träder i kraft den.. Socialstyrelsen får i verksamhet som avses i lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. och i lagen (200x:xxx) om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. använda de sökbegrepp vid sökning efter uppgifter eller i samband med sammanställningar som behövs för utredningsverksamheterna. 20

2 Uppdrag och arbetssätt 2.1 Uppdraget I regeringsbeslutet I:3 den 20 december 2007 ges Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och analysera förutsättningarna för att införa ett system för utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott i nära relationer [1]. Socialstyrelsen ska bl.a. överväga lämpligheten i att införliva en sådan verksamhet i den verksamhet som regleras av lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. (LuB). Bakgrunden till uppdraget finns i prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. 2.2 Rapportens syfte och innehåll Rapporten avser att redogöra för de juridiska förutsättningarna för det avsedda systemet, och för förutsättningarna för att införliva verksamheten i den verksamhet som regleras av LuB. Förslaget inkluderar författningsförslag och en beräkning av de ekonomiska konsekvenserna av systemet. Uppdraget påkallar även en översiktlig genomlysning av bakgrunden till och syftet med utredningssystemet. En redogörelse för svårigheter som kan förutses i arbetet med utredningarna ges också visst utrymme. 2.3 Avgränsning av uppdraget Det finns inte utrymme att inom ramen för uppdraget analysera förutsättningar för och konsekvenser av utredningssystemet hos de myndigheter och organisationer som kan komma att ha underrättelse- eller upplysningsskyldighet gentemot utredningsmyndigheten. Eventuella konsekvenser för utredningsverksamheten som relaterar till detta inventeras därmed inte heller. Vissa uppenbara problemställningar av mer allmän karaktär ringas dock in. Beräkningen av de ekonomiska konsekvenserna av att införa systemet avser bara själva utredningsverksamheten. Eventuella samhällsekonomiska konsekvenser går inte att bedöma på något relevant sätt. 2.4 Metod Förarbetena till LuB har ansetts utgöra en lämplig utgångspunkt för utredningen [2]. Systemen är mycket lika. Införlivande av denna verksamhet i den som regleras av LuB ska också övervägas. 21

2.5 Utredningstid Utredningen påbörjades den 1 augusti 2008. Till följd av rekryteringssvårigheter har svarsdatumet justerats från den 31 december 2008 till den 1 mars 2009, på begäran av Socialstyrelsen. 22

3 Rättslig ram 3.1 Författningar av direkt betydelse för utredningen Lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. (LuB) Förordningen (2007:748) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) Brottsbalken (1962:700) (BrB) Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Sekretesslagen (1980:100) (SekrL) Lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL-PuL) Förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Förvaltningslagen (1986:223) (FL) Arkivlagen (1990:782) 3.2 Förarbeten av direkt betydelse för utredningen Proposition 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor Proposition 2006/07:108 Utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. 23

4 Bakgrund 4.1 Utvärdering av verksamheten enligt LuB På grund av att Socialstyrelsen är beroende av underrättelser från åklagare och polismyndighet innan utredningar får inledas har den egentliga utredningsverksamheten enligt LuB kommit igång först under andra halvåret 2008. Verksamheten ska rapporteras till regeringen första gången i januari 2010, varvid en utvärdering samtidigt kommer att göras och redovisas. 4.2 Statistik rörande dödligt våld mot kvinnor i nära relationer m.m. Under 2007 inträffade i landet 29 fall av mord, dråp och misshandel med dödlig utgång mot kvinnor; 66 försök till mord eller dråp mot kvinnor; 5509 fall av misshandelsbrott mot kvinnor och 722 fall av grov kvinnofridskränkning. (Avser personuppklarade beslut, d.v.s. uppklarade brott då misstänkt person finns och brottet har klarats upp genom att en gärningsman har bundits till brottet; summan av redovisade åtalsbeslut och strafförelägganden.) [3] Brå konstaterar i rapporten Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer att de kvinnliga offren för dödligt våld i minst 84 procent av fallen kände gärningsmannen [4, s. 16 f]. I knappt hälften av fallen begicks det dödliga våldet av en man till vilken kvinnan hade eller hade haft en nära relation. Den anmälda misshandeln mot kvinnor har ökat med 34 procent de senaste tio åren, till cirka 26 900 anmälningar år 2007. Troligen beror ökningen såväl på att det faktiska våldet har ökat som att man i högre grad anmäler misshandel [3]. 4.3 Samhällets kostnader för våld mot kvinnor Socialstyrelsen gjorde 2006 en samhällsekonomisk analys av kostnaderna för våld mot kvinnor [5]. Man konstaterade att våldet, utöver att det drabbar många, medför stora kostnader för olika samhällsinsatser [5, s. 7 f]. De samhällsekonomiska kostnaderna uppskattades till mellan 2695 3300 miljoner kronor per år. Utöver detta finns kostnader som i sammanhanget inte kunde beräknas, men som kan uppgå till mycket höga belopp. Exempel är kostnader för tandvård, läkemedel, barnens skador, smärta och lidande och psykiatrisk vård. Jämförelser med en engelsk studie [6] visade att kostnaderna för smärta och lidande, omvandlat till svenska förhållanden, motsvarar mer än tio gånger så mycket som den totala summan av beräkningarna i denna studie. 24

4.4 Samhällets ansvar för våldsutsatta kvinnor FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 kan i stora delar sägas utgöra sedvanerätt. Efter den har konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, liksom den om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, antagits. Till dessa kommer flera direkt juridiskt bindande dokument. Sverige har även genom FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor (CEDAW) gjort konventionsåtaganden som är särskilt inriktade på mänskliga rättigheter för kvinnor. Ett frivilligt protokoll till konventionen ger enskilda personer rätt att klaga hos kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor. Den kompletterande FN-deklarationen om avskaffande av allt våld mot kvinnor från 1993 definierar våld mot kvinnor som varje könsbetingad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor. Detta innefattar hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, och gäller vare sig det sker offentligt eller privat. Ingripande till individers skydd faller inom tillämpningsområdet för Europakonventionen, som i och med förbudet i RF 2:23 mot stiftande av konventionsstridiga lagar i princip har status som grundlag i den svenska rättsordningen. 4.4.1 Berörda myndigheter och organisationer När en kvinna utsätts för våld av sin partner kan ett antal offentliga och ideella funktioner i samhället beröras. De viktigaste är [5, s.21]: socialtjänst hälso- och sjukvård (sjukhusvård, öppenvård, psykiatri, tandvård) rättsväsende (polis, åklagare, domstol och kriminalvård) kvinnojourer och brottsofferjourer, och socialförsäkringssystemet 4.4.1.1 Socialnämndens ansvar Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. En av socialtjänstens huvuduppgifter är således att lämna enskilda människor den hjälp och det stöd som de behöver om detta inte kan tillgodoses på annat sätt. Socialnämnden har enligt 5 kap. 11 andra stycket SoL ett särskilt ansvar för att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående får det stöd och den hjälp som de behöver för att förändra sin situation. (Utgångspunkten för om någon ska betraktas som närstående eller inte bör vara om det föreligger en nära och förtroendefull relation mellan den kvinnliga eller manliga våldsutövaren och den kvinna som utsatts för våldet.) Bestämmelsen tydliggör nämndens ansvar för att våldsutsatta kvinnor får de insatser som de har behov av med anledning av våldet, när beslut 25

fattas om det bistånd som den enskilde har rätt till enligt 4 kap. 1 SoL. Det kan t.ex. handla om boende till skydd och stöd, rådgivande och stödjande samtal, kontakter med polismyndigheten och ekonomiskt bistånd i en akut situation. SoL karakteriseras som en ramlag, vilket innebär att kommunerna får betydande frihet att själva organisera verksamheten utifrån egna specifika förutsättningar. Lagstiftaren har, i stället för att reglera i detalj, angivit vissa mål. I och med detta har kommunerna även möjlighet att anpassa sina insatser efter skiftande behov och önskemål hos den enskilde. Av portalstadgandet i 1 kap. 1 SoL framgår bl.a. att verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 4.4.1.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar Hälso- och sjukvårdens ansvar styrs bl.a. av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL). Bestämmelsen i 2 HSL ger uttryck för det översiktliga målet en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingens och kommunernas specifika åligganden regleras genom de efterföljande paragraferna. Särskilda bestämmelser om hälso- och sjukvård finns i även lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., till vilken 4 tredje stycket HSL hänvisar. I första hand är det akutmottagningen, de kirurgiska och ortopediska klinikerna, kvinnokliniken, öronkliniken och barnkliniken som kvinnor vilka har utsatts för våld söker sig till. Även primärvården, psykiatrin och alkoholkliniken berörs. Sjukvården möter ofta kvinnan i det första akuta skedet. Därför är det viktigt att berörd personal har kunskap om problematiken och om sjukvårdens ansvar. Utsatta kvinnor behöver få rätt hjälp och rätt hänvisning. Kvinnorna berättar inte alltid om misshandel och hot som ligger bakom de symptom de söker för. Oklara symptom kan dölja övergrepp som kvinnan berättar om först när hon känner förtroende för den person hon möter. [7, s. 19] Till sjukvårdens uppgifter hör bl.a. att genomföra kroppsundersökning, ta prover, dokumentera skada och fastställa dess grad, bedöma smärtupplevelse och behov av behandling, samt erbjuda behandling. Uppgifter om skador, sjukdomar eller andra förhållanden kan vara av betydelse vid en utredning om brott. 4.4.1.3 De rättsvårdande myndigheternas ansvar Våld och hot mot kvinnor, liksom våldtäkt, faller under allmänt åtal. Om polisanmälan har gjorts ska polisen eller åklagaren inleda förundersökning (23 kap. Rättegångsbalken, RB). Målsägandens uppfattning i frågan, exempelvis om hon skulle vilja ångra sin anmälan, saknar därvid betydelse. Åklagaren ska generellt sett, om bevisningen är tillräcklig stark, väcka åtal (20 kap. RB). Enligt 13 a förundersökningskungörelsen (1947:948) har polisen en skyldighet att informera brottsoffer om vilka myndigheter, organisationer och andra som kan lämna stöd och hjälp. En kvinna som har blivit utsatt för våldsbrott kan ha rätt till ett målsägandebiträde. Önskemål om detta framställs via polis eller åklagare till tingsrätten. 26

I samband med att en kvinna anmäler till polisen att hon har blivit hotad eller misshandlad kan hon ansöka om besöksförbud. Reglerna om detta finns i lagen (1988:688) om besöksförbud. Beslut om besöksförbud fattas av åklagare. Även i mål om äktenskapsskillnad kan besöksförbud aktualiseras. Sådant beslut fattas av domstol. En hotad eller misshandlad kvinna kan också få ett s.k. trygghetspaket av polisen. En folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot liv, hälsa eller frihet kan även få medgivande att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga. Detta kallas fingerade personuppgifter och regleras i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Ett sådant medgivande får begränsas till viss tid, och får inte lämnas om personen kan beredas tillräckligt skydd genom kvarskrivning, eller genom sekretessmarkering i folkbokföringen, s.k. spärrmarkering. Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt en familjemedlem, om de berörda personerna varaktigt bor tillsammans. Kvarskrivning enligt 16 folkbokföringslagen [1991:481], liksom folkbokföringssekretess enligt 7 kap. 15 sekretesslagen [1980:100] [SekrL], beslutas av Skatteverket. 4.4.1.4 Samverkan på lokal nivå Som exempel på lokal samverkan kan nämnas Samverkansgrupp för kvinnofrid i Malmö, som har utarbetat en yrkesgemensam handbok för personalgrupper som möter bl.a. kvinnor som är utsatta för våld. Här understryker man att ett bra bemötande och omhändertagande, med uppföljande stöd och hjälp, kan vara avgörande för den våldsutsatta kvinnans möjligheter att förändra sin situation. Man påtalar även att våld mot kvinnor måste angripas gemensamt av rättsväsende, sjukvård, socialtjänst, utbildningsväsende, forskare, kvinnojourer och andra organisationer [7, s. 5 f]. 4.4.1.5 Samlad kunskap om systembristerna Samverkan som inbegriper många berörda myndigheter och organisationer kan bidra till strukturella förändringar. Utöver ett flexibelt stöd på den utsatta kvinnans villkor krävs även förebyggande arbete på ett övergripande plan. Den brottsutredande verksamheten ligger på polis- och åklagarmyndigheter, och ansvaret för att klarlägga om en myndighet eller en tjänsteman vid en myndighet har brustit eller felat i sina förpliktelser vilar främst på statliga och kommunala tillsynsmyndigheter. Men ansvaret för att analysera de fall där samhällets misslyckanden är så ytterliga att kvinnor avlider med anledning av brott begångna av närstående tillgodoses inte av de vedertagna kontrollsystemen. Detta kräver samlad kunskap om systembristerna, sammanställd så att den kan tjäna som underlag till forskning, utbildning, metodutveckling och lagändringar. Att ta fram och förmedla denna kunskap fordrar ett separat och kompletterande system, som bör regleras i en särskild lag. 27

5 Utredningssystemets utformning Avgränsningen för de avsedda utredningarna är till viss del given i uppdragets formulering. Utredningarna avser kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. (i uppdragets formulering eg. brott i nära relationer; se vidare avsnitt 5.2.1-5.2.1.4). En första utgångspunkt för den närmare avgränsningen av vilka fall som ska utredas måste därmed vara att det rör sig om ett brott. Att avgöra detta faller utanför syftet med systemet. Den bedömning som allmän domstol, polismyndighet och åklagare gör måste alltså avvaktas. Socialstyrelsen instämmer med regeringens resonemang i detta avseende [2, s. 24]. Utredningarna får inte riskera att uppfattas vare sig som en brottsutredande verksamhet eller som ett rättsmedel. Alternativt till att en kvinna har avlidit med anledning av brott kan det föreligga särskilda skäl att utreda en kvinnas dödsfall (enligt 1 första stycket, första punkten, andra ledet i den föreslagna lagen). De särskilda skälen avser sådana fall där det bara i strikt juridisk-teknisk mening inte kan sägas att offret har avlidit med anledning av brott (se vidare avsnitt 5.3.2). Samhällets ansvar sträcker sig bortom att bekämpa brott och övervaka att myndigheter och tjänstemän uppfyller sina skyldigheter. Det måste även inhämta kunskaper om varför dessa tragiska händelser ändå inträffar. Med sådan kunskap som underlag kan arbetet för att förebygga att kvinnor utsätts för brott av närstående förbättras och utvecklas. En viktig förutsättning är att det finns system och rutiner som kan bidra till en långsiktig kunskapsuppbyggnad, så att exempelvis behandlingsmetoder och stöd- och hjälpinsatser kan utvecklas. Det finns goda skäl att införliva den föreslagna verksamheten i den verksamhet som regleras av LuB. Socialstyrelsen bedömer också att den lag som reglerar utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. i så hög grad som möjligt bör likna LuB. I och med det blir de resonemang som förts i motiven till LuB utgångspunkten för den lagtekniska bedömningen även av detta system. I stort sett kan samma principiella avvägningar göras här. Därmed kan även principiellt samma formuleringar användas. Nedan följer en genomgång av avgränsningarna i det föreslagna systemet. I någon mån är de, av naturliga skäl, justerade i förhållande till LuB. Som referens finns motsvarande paragrafer ur LuB med. En viss begreppsmässig justering i relation till hur detta uppdrag har formulerats föreslås också. 5.1 Systemets avgränsning mot tillsyn Flera remissinstanser (t.ex. JO, Barnombudsmannen, Akademikerförbundet SSR) framförde synpunkter gällande utredningsverksamheten som avser barn som avlidit i anledning av brott m.m., och avgränsningen mot den tillsyn som bedrivs av olika tillsynsmyndigheter. JO framhöll att tyngdpunkten 28

när det gäller att klarlägga hur olika myndigheter har agerat i ett visst fall bör åvila de ordinarie tillsynsmyndigheterna. Regeringen delade denna uppfattning [2, s. 32]. Det finns i dag ingen enhetlig definition av begreppet tillsyn, och det kan många gånger vara oklart vad det inrymmer. Därmed går det inte att utesluta att utredningsverksamheten kan innehålla moment som kan hänföras under begreppet tillsyn. Mot bakgrund av utredningsverksamhetens funktion och syfte har utredningsmyndigheten dock inte givits några befogenheter att genom utredningsverksamheten ingripa mot andra myndigheter eller mot enskilda. Socialstyrelsen delar regeringens bedömning och anser att detsamma gäller den föreslagna utredningsverksamheten avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. 5.2 Vissa begrepp och uttryck Det är i sammanhanget nödvändigt att ta ställning till vissa av de begrepp som har använts i uppdragets formulering och i LuB. Begreppet nära relation definieras varken i uppdraget eller i anslutning till det. Den gängse innebörden av begreppet riskerar att leda till olyckliga bortprioriteringar. I 5 kap. 11 SoL, och även i 4 kap. 4 a första stycket brottsbalken (1962:700) (BrB), används begreppet närstående med en innebörd som det finns skäl att jämföra med. I rubriken till LuB har man valt formuleringen i anledning av brott. I detta uppdrag har man valt formuleringen med anledning av brott. Mot bakgrund av att lämpligheten i att införliva denna verksamhet i den verksamhet som regleras av LuB ska övervägas, finns det skäl att kommentera att man har valt skilda uttryckssätt för de två systemen. I 8 LuB används uttrycket medför men. Dess motsvarighet i vardagligt språkbruk är medför nackdel. Detta uttryck är enligt Socialstyrelsens bedömning att föredra. 5.2.1 Begreppet nära relation Det förslag som utgör bakgrunden till detta uppdrag finns i utredningen Att ta ansvar för sina insatser. Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor [8, s. 252]. Där förordar man s.k. dödsfallsutredningar i de fall där kvinnor mister livet på grund av våld i nära relationer. Av utredningen framgår att man med begreppet nära relation i sammanhanget avser att gärningsmannen är kvinnans partner eller före detta partner, d.v.s. nuvarande eller tidigare make, sambo, fästman eller pojkvän. I relation till vissa grupper av kvinnor menar man att denna krets kan vidgas [8, s. 9]. Detta avser exempelvis kvinnor med funktionshinder och unga kvinnor som har utsatts för hedersrelaterat våld. Även i Brå:s rapport Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer definieras i nära relationer som fall där gärningsmannen vid brottstillfället var eller hade varit make, sambo, fästman eller pojkvän till offret [4, s. 11]. Definitionen förefaller vara gängse. 29