Undersökning av hur TOC påverkar kopparutlösning i dricksvatten



Relevanta dokument
Avhärdning av dricksvatten

Bly utfällning från mässing i dricksvatten

Corrosion of Copper in oxygen free water Experimental set-up

Materialens påverkan på dricksvatten. Olivier Rod

Ackrediteringens omfattning

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

INSTRUKTION ARSENIKFILTER - TYP NS MANUELL BACKSPOLNING ENKELT FILTER MED 4 ANSLUTNINGAR FIGURFÖRTECKNING... 2 TEKNISK SPECIFIKATION...

Corrosion of Copper in oxygen free water

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

ARC 32. Tvättställsblandare/Basin Mixer. inr.se

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm)

Dricksvattenkvalitet och distribution

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Cu i rent vatten. Efter 6 månader. Experimentaluppställning

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

BAGA Vattenfilter. Dags att göra rent vatten, till din affär? För ett renare vatten. Vi hjälper dig genom en enkel process!

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

GJUTEN ALUMINIUMPLATTA EN AW 5083 CAST ALUMINIUM PLATE EN AW 5083

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Minican resultatöversikt juni 2011

Om dricksvattenkvalitet

INSTRUKTION AVSYRNINGSFILTER HF 21. Our World is Water

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm)

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Aborter i Sverige 2008 januari juni

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Test av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten

Collaborative Product Development:

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Försök utförda vid Uppsala gatukontor. Bakgrund. 2 november Vattenvårdsteknik. Erik Levlin 1 TRITA-VAT 1931

Hälsoaspekter av material i kontakt med dricksvatten Karin Jacobson, Lisen Johansson, Olivier Rod, Martina Källrot Janstål, Daniel Ejdeholm

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Grundvattenrening

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk

Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3


Erfarenheter från undersökningar av Uppsalas konstgjorda infiltration

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm)

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Rapport av elektrokemisk vattenreningsanläggning. Britta Lindholm- Sethson, Kenichi Shimizu, Torgny Mossing.

BRUKSANVISNING CORRECT RIVER

Webbregistrering pa kurs och termin

Arbetsmiljöverktyg för kommunala avloppsreningsverk

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

INSTRUKTION TEKNISKA DATA

Vattenverk i Askersund kommun

Tyresåns vattenkvalitet

NoTap. Påsticksmetoden

Surfaces for sports areas Determination of vertical deformation. Golvmaterial Sportbeläggningar Bestämning av vertikal deformation

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

INSTRUKTION ARSENIKFILTER S-41. Our World is Water

UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Kopparkapsel i KBS-3. Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican

PROVNINGSJÄMFÖRELSE. Institutet för tillämpad miljöforskning. Institute of Applied Environmental Research. ITM-rapport 135. Jonbalans.

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Klimatanpassning bland stora företag

SHP / SHP-T Standard and Basic PLUS

The Arctic boundary layer

3. Anslutning av in- och utgående vatten. Anslutningen görs med en 20mm flexibel slang till markerade vatten in och ut på automatikens baksida.

Palladiummembranet. Permeationsmätningar. ToF-SIMS. SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare


Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m om inget annat anges under taxepunkten

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER Sweco Environment AB

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning

Transkript:

Rapport Nr 2013-06 Undersökning av hur TOC påverkar kopparutlösning i dricksvatten Mari Sparr Claes Taxén Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna. Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna: Dricksvatten Ledningsnät Avloppsvatten Management SVU styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har kommittén följande sammansättning: Agneta Granberg, ordförande Daniel Hellström, sekreterare Henrik Aspegren Per Ericsson Stefan Johansson Henrik Kant Lena Ludvigsson-Olafsen Lisa Osterman Kenneth M. Persson Lars-Gunnar Reinius Bo Rutberg Lena Söderberg Göteborgs kommun Svenskt Vatten VASYD Norrvatten Skellefteå kommun Göteborg Vatten Smedjebackens kommun Örebro kommun Sydvatten Stockholm Vatten SKL Svenskt Vatten Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten AB Box 47607 117 94 Stockholm Tfn 08 506 002 00 Fax 08 506 002 10 svensktvatten@svensktvatten.se www.svensktvatten.se Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

Svenskt Vatten Utveckling Bibliografiska uppgifter för nr 2013-06 Rapportens titel: Title of the report: Undersökning av hur TOC påverkar kopparutlösning i dricksvatten Investigation of the influence of TOC in Stockholm water Rapportnummer: 2013-06 Författare: Mari Sparr och Claes Taxén, Swerea KIMAB Projektnummer: 29-124 Projektets namn: Projektets finansiering: Undersökning av hur TOC påverkar kopparutlösning i dricksvatten Svenskt Vatten Utveckling och European Copper Institute (ECI) Rapportens omfattning Sidantal: 16 Format: A4 Sökord: Keywords: Sammandrag: Abstract: Målgrupper: Omslagsbild: Rapport: Kopparutlösning, organiska föreningar, kopparledningar, dricksvatten, experimentell undersökning, riggprovning Metal release, copper tubing, organic material, drinking water, pipe rig Det är av intresse att förstå hur dricksvattnets humushalt (TOC) påverkar bildandet av de skyddande oxidskikten exempelvis för ett vattenverk som planerar en förändring av sin reningsprocess. Syftet med projektet var att undersöka hur TOC-halten i vattnet påverkar metallupplösningen och bildandet av skyddande skikt på kopparrören. Resultaten visar att minskad TOC-halt i vattnet leder till ökad kopparupplösning initialt. Minskad TOC-halt leder dock sannolikt till lägre kopparupplösning efter ett antal veckors exponering vilket också visas av försöket. The aim of the project was to investigate how the organic content will influence the copper dissolution and the formation of protective layers at copper tube surfaces. The results show that reducing the organic content leads to increased copper release during the initial time of operation. However, reducing the organic content is likely to lead to lower copper release after weeks of operation which is also indicated by the experiment. Vattenverk, kopparindustrin Koppparrör. Foto: Mari Sparr, Swerea KIMAB Finns att hämta hem som PDF-fil från Svenskt Vattens hemsida www.svensktvatten.se Utgivningsår: 2013 Utgivare: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten AB Layout: Charlotta Lindgren grafisk produktion.

Förord De flesta av de material som används för olika ändamål är i det långa loppet inte stabila i de former som normalt används. Metallen bryts ner och strävar efter att återgå till sitt mest stabila tillstånd, det vill säga metall korroderar. För vattenfyllda rör innebär detta att koppar oxideras till kopparjoner, det vill säga kopparjoner löses ut i dricksvattnet. WHO och EU har angett ett gränsvärde för koppar i dricksvatten. Det maximala värdet är 2,0 mg koppar per liter i prover som representerar det genomsnittliga veckointaget av dricksvatten. I nyinstallerade rör kommer kopparhalten att bli ganska hög, men med tiden bildas ett skyddande oxidskikt på ytan som minskar kopparupplösning. Hur snabbt och hur detta oxidskikt bildas beror på ett antal olika vattenparametrar. Mari Sparr och Claes Taxén 3

Innehåll Förord...3 Sammanfattning...6 Summary...7 1 Inledning...8 1.1 Mål och syfte... 8 2 Utrustning...9 3 Resultat och diskussion...11 4 Slutsatser...15 Appendix Test rig flow regime and sampling plan (24 h cycle)...16 5

Sammanfattning Experimentella studier har visat att förutom vattensammansättning och drifttid kommer stilleståndperioder också att påverka kopparupplösningen och bildandet av skyddande skikt. Spolningsschemat är därför mycket viktigt och det ska motsvara ett vanligt hushåll, det vill säga hur man öppnar och stänger kranen i ett vanligt hushåll. För att kunna jämföra olika studier har en standardiserad testmetod utvecklats Influence of metallic materials on water intended for human consumption Dynamic rig test for assessment of metal release Part 1: Design and operation, EN 15664-1. Denna europeiska standard om metallutlösning i dricksvatten har utvecklats inom CEN/TC164/WG3/AHG5. Den specificerar tre klasser av dricksvatten som ska användas för test av nya metalliska material. En av dessa, betecknad Alkaliskt mjukt vatten har en sammansättning (ph 8,2 ± 0,2, HCO 3 = 63 till 94 mg/l) som motsvarar dricksvattnet i Stockholm. Dessutom har Stockholmvatten en hög halt med organiska föreningar i vattnet (ofta angett som den totala mängden organiskt kol). De organiska föreningarna kan binda en viss mängd koppar, och därigenom förorsaka en ökning av den totala kopparhalten i vattnet. Ett antal tester på kopparrör har genomförts med den standardiserade testrigg som utvecklats inom AHG5. I detta fall kopplas rören direkt till det trycksatta vattenledningsnätet och prover tas under en testperiod på mellan 26 och 104 veckor. Swerea KIMAB har byggt en rigg enligt standarden och denna har använts för att testa kopparrör från olika tillverkare samt att undersöka kopparutlösningen. Syftet med det aktuella projektet var att undersöka hur halten organiska föreningar påverkar koppar upplösningen och bildandet av skyddande skikt på rörets yta. Halten av organiska föreningar, mätt som TOC, minskades med hjälp av ett kolfilter och jämförande prover på icke-filtrerat vatten utfördes. Studien visade att metallupplösningen är ganska låg i Stockholms vatten även om halten organiska föreningar är hög. Minskad TOC-halt i vattnet leder till ökad kopparupplösning initialt men kopparupplösning verkar avta efter ett antal veckors exponering. Visuellt sett så ser rören efter exponering mycket olika ut. Rören som spolats med vatten med reducerad TOC-halt har mycket mer och grönare korrosionsprodukter på ytan. FTIR och XRD-analyser visar att det skyddande oxidskikt som bildas på ytan då rören spolats med normalt Stockholm vatten huvudsakligen består av Cu 2 O medan rören som spolats med vatten med reducerad TOC-halt består av Cu 2 O och Malakit. Studien har dessutom gett information om reaktionen mellan organiska material och koppar, vilket är av stort allmänt intresse. 6

Summary The aim of the project was to investigate how the organic content will influence the copper dissolution and the formation of protective layers at copper tube surfaces. The results show that reducing the organic content leads to increased copper release during the initial time of operation. Reducing the organic content is likely to lead to lower copper release eventually which is also indicated by the experiment Organic content is likely to have two major effects; a reduction of the oxygen consumption rate and a reduction of the scale formation kinetics. The reduction of oxygen consumption is expected to be immediate while scale formation also at low organic concentrations, is a process that takes several weeks. Thus, it is reasonable that the filter leads to increased copper release initially. According to this understanding of effects of organic content on copper release, the use of filter is likely to lead to lower copper release, which is also indicated by the experiment. The results show that the layer formed on the surface in normal Stockholm water is Cu 2 O but there might be other non-crystalline oxides that cannot be detected by XRD. The corrosion products formed on the tube flushed with filtered water are mainly Cu 2 O and Malachite. The visual appearance of the tubes are very different. The tubes flushed with water that has passed the filter (reduced organic content) have much more and greener corrosion products on the surface. A set of model calculations were also performed for the Stockholm tap water, with the normal composition and with reduced contents of NOM. The conclusion of the model calculation is that the reduced TOC leads to a slightly faster aging of the surfaces but the changes are small and the effect on the copper release is predicted to be negligible for the conditions studied. 7

1 Inledning Experimentella studier har visat att förutom vattensammansättning och drifttid kommer stilleståndperioder också att påverka kopparupplösningen och bildandet av skyddande skikt. Spolningsschemat är därför mycket viktigt och det ska motsvara ett vanligt hushåll, det vill säga hur man öppnar och stänger kranen i ett vanligt hushåll. För att kunna jämföra olika studier har en standardiserad testmetod utvecklats Influence of metallic materials on water intended for human consumption Dynamic rig test for assessment of metal release Part 1: Design and operation, EN 15664-1. Denna europeiska standard om metallutlösning i dricksvatten har utvecklats inom CEN/TC164/WG3/AHG5. Den specificerar tre klasser av dricksvatten som ska användas för test av nya metalliska material. En av dessa, betecknad Alkaliskt mjukt vatten har en sammansättning (ph 8,2 ± 0,2, HCO 3 = 63 till 94 mg/l) som motsvarar dricksvattnet i Stockholm. Dessutom har Stockholmvatten en hög halt med organiska föreningar i vattnet (ofta angett som den totala mängden organiskt kol). Organiska föreningarna kan binda en viss mängd koppar, och därigenom förorsaka en ökning av den totala kopparhalten i vattnet. Ett antal tester på kopparrör har genomförts med den standardiserade testrigg som utvecklats inom AHG5. I detta fall kopplas rören direkt till det trycksatta vattenledningsnätet och prover tas under en testperiod på mellan 26 och 104 veckor. Swerea KIMAB har byggt en rigg enligt standarden och denna har använts för att testa kopparrör från olika tillverkare samt att undersöka kopparutlösningen. Studien visade att metallupplösningen är ganska låg i Stockholms vatten även om halten organiska föreningar är hög. Man fann att ett skyddande oxidskikt bildas under drift. Enligt FTIRanalys utgör oxidskikt huvudsakligen av Cu 2 O. Andra möjliga ämnen är karbonater, kanske malakit, men mer troligt organiskt material observeras tillsammans med den bildade Cu 2 O. Studien tyder också på att höga halter av organiska föreningar minskar bildningen av malakit och tenorite (CuO). 1.1 Mål och syfte Syftet med projektet var att undersöka hur halten organiska föreningar påverkar koppar upplösningen och bildandet av skyddande skikt på rörets yta. Halten av organiska föreningar, mätt som TOC, minskades med hjälp av ett kolfilter och jämförande prover på icke-filtrerat vatten utfördes. 8

2 Utrustning Riggen som byggdes i projektet Rig testing of copper in Stockholm water enligt standarden Influence of metallic materials on water intended for human consumption Dynamic rig test for assessment of metal release Part 1: Design and operation, EN 15664-1 användes även för denna undersökning. För att variera TOC i vattnet installerades ett stort kolfilter, AFA 33-filter, innehållande 12,5 kg/50 liter aktivt kol. Filtret levererade av Vattenteknik. Vattenfiltret back-spolades regelbundet varje dag klockan 07.30 för att minska bakterietillväxten i filtret. En bild på riggprovningen visas i figur 2-1. Sex rör spolades med testvatten: tre med vanligt vatten och tre med vatten som flödats genom filtret, i rapporten namngett som filtered water. TOC-halten före och efter filtret analyserades. Filtret isolerades i syfte att minska temperaturskillnaden mellan vattnet som har passerat filtret och det som inte har passerat filtret. Flödesschemat ges i Appendix. Rören som användes är tillverkade av Cupori, tidigare Outokompu Pori Tubes. Rördiameterna är 13 ± 1 mm och sex rör användes. Tre av rören flödas med vatten som strömmat genom filtret och således fått en lägre TOC-halt. Riggen består således av flöjande rör uppifrån och ned: Linje 1 3 vatten som har passerat filtret, filtered water. Linje 4 6 normalt Stockholm vatten. Försöken startade den 15 juni 2011 och avslutades den 28 mars 2012. Vattenprover togs efter 4 och 8 timmar (h), enligt Appendix, och alla vattenprover togs och analyserades enligt direktiven i standarden. Figur 2-1 Bild på riggprovningen som används för försöken. Det isolerade filtret syns till höger i bilden.

Filtermassan byttes den 7 december. Flödet stängdes då av klockan 10.00 och återstartades klockan 13.35 samma dag. Syrehalten mättes med en syresensor av märket Hamiltons, Visiferm DO 120. Detta är en optisk syremätare som inte förbrukar syre och den kan således placeras inne i ett rör för att följa syreförbrukningen. Syremätaren monterades i rör nummer 3, figur 2-1. Syremätaren kan också tas bort för att göra mätningar på de andra rören vilket gjordes i slutskedet av projektet. Temperaturen mättes med termoelement som placerades på rör nummer 2 och 5. Alla vattenanalyser utfördes enligt standarden av det ackrediterade laboratoriet Eurofins. Kopparanalyserna utfördes med ICP-AES och noggrannheten uppgavs till ± 10 %. TOC-halen fraktionerades genom en karakterisering av DOC. Denna utfördes på tre vatten: filtrerat vatten den 6 december 2011 (24 veckor efter start), normal vatten and filtrerat vatten efter filterbytet, 12 december 2011. Analysen utfördes av DOC-Labor.

3 Resultat och diskussion Ett antal olika vattenanalyser utfördes under försökets gång. Vattensammansättningen på försöksvattnet före och efter filtreringen analyserades enligt direktiven i standarden men inga signifikanta skillnader noterades utöver syre och TOC-halten. Analyserna redovisas i tabell 3-1. Tabell 3-1 Vattenanalyser på använt vatten före och efter filtrering. Normalt vatten Efter filtrering ph 8,4 8,4 Alkalinitet 81 mg HCO 3 /l 81 mg HCO 3 /l Konduktivitet 0,02 S/m Kalcium 36 mg/l 35 mg/l Magnesium 4,7 mg/l 5 mg/l Kalium 2,8 mg/l 2,8 mg/l Natrium 12 mg/l 12 mg/l Nitrat-kväve 0,36 mg/l 0,16 mg/l Klorider 18 mg/l 18 mg/l Nitrat 1,6 mg/l 1,6 mg/l Sulfat 43 mg/l 44 mg/l Fosfor < 0,005 mg/l 0,016 mg/l Silicon < 0,5 mg/l 0,55 mg/l Kopper < 0,02 mg/l < 0,02 mg/l Järn < 0,02 mg/l < 0,02 mg/l Magnesium < 0,001 mg/l 0,001 mg/l Zink < 0,005 mg/l < 0,001 mg/l TOC-halten analyserades regelbundet och figur 3-1 visar hur halten varierade under försökets gång. TOC-halten för inkommande vatten låg kring 4 mg/l under juni månad, strax över 4,5 mg/l under juli månad och därefter kring 4,5 mg/l. TOC, mg/l 3,5 3 2,5 2 1,5 Efter installation av nytt filter Från start 1 0,5 0 0 5 10 15 20 25 30 Operation periode, Weeks Figur 3-1 TOC-halten i vattnet under försöket. 11

Vattnet analyserades också med DOC-fraktionering, tabell 3-2. Tabell 3-2 Vanligt Stockholm vatten 2011-12-20 DOC-fraktionering utförd av DOC-Labor. DOC 1 [ppb]] HOC 2 [ppb] CDOC 3 [ppb] BIO-polymers Humic Subst. Building Blocks LMW 4 Neutrals 4 479 501 3 978 74 2 368 928 608 < 1 In % 100 % 11 % 89 % 2 % 53 % 21 % 14 % - Filtrerat vatten 2011-12-06 3 376 321 3 055 72 1 941 731 274 37 In % 100 % 9,5 % 90,5 % 2 % 57 % 22 % 8 % 1 % Reducerat (*) % 25 % 36 % 23 % 3 % 82 % 79 % 55 % Filtrerat vatten efter filterbyte 2011-12-20 2 250 125 2 126 57 1 343 453 273 < 1 In % 100 % 5,5 % 94,5 % 3 % 60 % 20 % 12 % - Reducerat (*) % 50 % 75 % 47 % 23 % 43 % 51 % 55 % 1 Dissolved Organic Carbon. 2 Hydrophobic Organic Carbon. 3 Chromatographic Dissolved Organic Carbon. 4 Low-molecular weight. (*) Hur mycket filtret har reducerat halten i procent, det vill säga 1-(filtrerat/normalt vatten). LMW 4 Acids Tre olika vatten analyserades; vanligt Stockholmvatten 20 december 2011, filtrerat vatten 6 december 2011, och filtrerat vatten efter filterbyte 12 december 2011. Resultaten visar att det nya filtret avlägsnar mer organiska föreningar i form av DOC än vad det gamla filtret gör samt att HOC-halten var lägre efter filterbytet. Resultaten från riggprovningen visar en reducering av TOC-halten leder till ökade kopparhalter under den initiala tiden av försöket. Efter 25 veckors exponering sjunker dock kopparhalterna och alla rören uppvisar då samma metalluppösning, figur 3-2 och 3-3. Det bör dock påpekas att syrehalten i det filtrerade vattnet var låg under de första 15 veckorna på grund av inverkan från filtret. Förstudien som utfördes mellan den 3 december 2010 och 12 januari 2011 visade också samman tendens även om kopparupplösningen var ännu högre i detta fall. Under förstudien var dock TOC-halten lägre då endaste ett rör testades och mycket mindre vatten således förbrukades. Copper concentration, mg/l TOC content, mg/l 3,5 8 h stagantion curve 3 2,5 2 1,5 1 Filtrated water Normal water TOC 0,5 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Operation periode, weeks Figur 3-2 Kopperhalterna i vattnet efter 8 timmars stillestånd. Figuren visar även TOC-halten i vattnet. 12

Copper concentration, mg/l TOC content, mg/l 3,5 4 h stagantion curve 3 2,5 2 1,5 1 Filtrated water Normal water TOC 0,5 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Operation periode, weeks Figur 3-3 Kopperhalterna i Vattnet efter 4 timmars stillestånd. Figuren visar även TOC-halten i vattnet. Mätningar av syreförbrukningen visar att filtret orsakar syrereduktion vilket inte är förvånande. Detta komplicerar dock utvärderingen då förhållandena inte blir riktigt jämförbara. Figur 3-4 och 3-5 visar syreförbrukning och kopparupplösning efter 4 och 8 timmar stillestånd med filtrerat vatten. Hög förbrukning av syre ger höga kopparhalter och kurvorna följer samma tendens. Copper concentration, mg/l or oxygen consumption mg/l 03 Copper concentration, mg/l or oxygen consumption mg/l 2,5 02 2 02 01 01 Copper content after 8 h, filtered water Oxygen consumption 8 h 1,5 1 0,5 Copper content after 4 h, filtered water Oxygen consumption 4 h 00 0 10 20 30 40 Operation time, weeks 0 0 10 20 30 40 Operation time, weeks Figur 3-4 Kopparhalten och syreförbrukningen efter 8 timmars stillestånd, filtrerat vatten. Figur 3-5 Kopparhalten och syreförbrukningen efter 4 timmars stillestånd, filtrerat vatten. 13

Resultaten är inte helt oväntade. TOC har sannolikt har två effekter, minskad syrereduktionen och en långsammare bildning av skyddande oxidskikt. Minskningen av syrekonsumtion förväntas vara omedelbar, medan bildningen av skyddande oxidskikt, även vid låga TOC koncentrationer, är en process som tar flera veckor. Därför är det rimligt att filtrering leder till ökade kopparhalter i vattnet initialt. Med tiden bör dock kopparupplösningen minska vilket också visas i försöket. Visuella undersökningar av rören efter exponering visar också att rörens insida ser mycket olika ut, figur 3-6. Rören som spolats med normalt Stockholm vatten är svartaktiga/mörka och består av mycket lite korrosionsprodukter medan rören som spolats med reducerad TOC-halt är gröna och har mycket korrosionsprodukter på insidan. Analyser med FTIR och XRD-undersökningar visar att de skyddande skikten för normalt Stockholmvatten huvudsakligen består av Cu 2 O. De skyddande skikten i rören som spolats med vatten med reducerad TOChalt består av Cu 2 O och Malakit. Figur 3-6 Rören efter 40 veckors exponering. Rören till höger har spolats med vanligt vatten (rör nr 6) och rören till vänster med filtrerat vatten. (Röret längs till vänster är den undre delen av röret.) 14

4 Slutsatser Följande slutsatser kan dras från undersökningen: Minskad TOC-halt i vattnet leder till ökad kopparupplösning initialt. Minskad TOC-halten leder sannolikt till lägre kopparupplösning efter ett antal veckors exponering vilket också visas av försöket. Filtret reducerade mängden organiska föreningar men effekten degraderade under försökts gång. Visuellt sett så ser rören efter exponering mycket olika ut. Rören som spolats med vatten med reducerad TOC-halt har mycket mer och grönare korrosionsprodukter på ytan. FTIR och XRD-analyser visar att det skyddande oxidskikt som bildas på ytan då rören spolats med normalt Stockholm vatten huvudsakligen består av Cu 2 O. FTIR och XRD-analyser visar att det skikt som bildas på ytan då rören spolats med vatten med reducerad TOC-halt består av Cu 2 O och Malakit. 15

Appendix Test rig flow regime and sampling plan (24 h cycle) Test rig flow regime and sampling plan (24 h cycle) Hours of cycle Time (example) Stagnation time, min. 0:00 0:01 22:00 22:01 0 5 Through-flow a in litres Sample b 0:01 8:00 22:01 6:00 479 After 479 min (8 h) 8:00 8:01 6:00 6:01 0 5 8:01 8:30 6:01 6:30 29 8:30 8:31 6:30 6:31 0 5 8:31 9:00 6:31 7:00 29 9:00 9:02 7:00 7:02 0 10 9:02 9:15 7:02 7:15 13 9:15 9:16 7:15 7:16 0 5 9:16 9:30 7:16 7:30 14 9:30 9:31 7:30 7:31 0 5 9:31 10:00 7:31 8:00 29 After 29 min (0.5 h) 10:00 10:02 8:00 8:02 0 10 10:02 11:00 8:02 9:00 58 After 58 min (1 h) 11:00 11:02 9:00 9:02 0 10 11:02 13:00 9:02 11:00 118 After 118 min (2 h) 13:00 13:02 11:00 11:02 0 10 13:02 13:30 11:02 11:30 28 After 28 min (0.5 h) 13:30 13:31 11:30 11:31 0 5 13:31 13:45 11:31 11:45 14 13:45 13:46 11:45 11:46 0 5 13:46 14:00 11:46 12:00 14 14:00 14:02 12:00 12:02 0 10 14:02 14:30 12:02 12:30 28 14:30 14:31 12:30 12:31 0 5 14:31 15:00 12:31 13:00 29 15:00 15:01 13:00 13:01 0 5 15:01 19:00 13:01 17:00 239 After 239 min (4 h) 19:00 19:02 17:00 17:02 0 10 19:02 20:00 17:02 18:00 58 After 58 min (1 h) 20:00 20:01 18:00 18:01 0 5 20:01 20:30 18:01 18:30 29 20:30 20:31 18:30 18:31 0 5 20:31 21:00 18:31 19:00 29 21:00 21:02 19:00 19:02 0 10 21:02 21:15 19:02 19:15 13 21:15 21:16 19:15 19:16 0 5 21:16 21:30 19:16 19:30 14 21:30 21:31 19:30 19:31 0 5 21:31 22:00 19:31 20:00 29 22:00 22:01 20:00 20:01 0 5 22:01 23:00 20:01 21:00 59 23:00 23:01 21:00 21:01 0 5 23:01 24:00 21:01 22:00 59 16

Undersökning av hur TOC påverkar kopparutlösning i dricksvatten Box 47607, 117 94 Stockholm Tel 08 506 002 00 Fax 08 506 002 10 E-post svensktvatten@svensktvatten.se www.svensktvatten.se