Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Relevanta dokument
Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Päls med många funktioner

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

Kemi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Upptäck Sverige Lgr 11

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Vad ska ni kunna om djur?

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

På besök i rovdjurens land

ett arbetsmaterial i tre nivåer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Allt om årstiderna - Hösten

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

SKOGSLEKAR I TYRESTA

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Allt om årstiderna - Vintern

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Ekosystem ekosystem lokala och globala

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Inför nationella proven i Biologi

Fakta om klimatförändringar

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Livets myller Ordning i myllret

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Värme, kyla och väder. Åk

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Samhällskunskap Civics

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

1 Sortera ekosystemtjänsterna rätt

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Biologi Livets utveckling

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Facit Spra kva gen B tester

Utveckling och hållbarhet på Åland

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Transkript:

Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds av Skolverket t.o.m. 2018-06-30.

1 Fisk Hoki Lax Den här uppgiften handlar om hur miljö och människor påverkas av vilken fisk vi väljer att äta. Du och din familj ska handla fisk till middagen. Ni väljer mellan två vanliga matfiskar, lax och hoki. Just idag kostar de lika mycket per kilo. För att kunna bestämma dig för vilken fisk du ska välja behöver du veta mer om de båda fiskarna. Här får du åtta frågor som man kan ställa för att få veta mer. 2

1. Hur fiskar man lax och hoki? 5. Hur stor är en lax? 2. Var lever hoki? 3. Vilken fisk är nyttigast: lax eller hoki? 4. Vilken fisk är godast: lax eller hoki? 6. Vilken fisk finns det mest av: lax eller hoki? 7. Odlas lax och/eller hoki? 8. Hur snabbt växer lax och hoki? Din uppgift är att välja två frågor som hjälper dig att välja fisk. Frågorna ska ge information om hur miljö och människor påverkas av vilken fisk du köper. Motivera varför dessa frågor är viktiga att ställa. Ge gärna flera olika motiveringar. Tänk på att: bredda och fördjupa dina motiveringar använda dina NO-kunskaper du inte ska besvara frågorna. Jag väljer fråga nummer därför att Jag väljer fråga nummer därför att 3

2 Skogsharen På flera ställen på jorden sjunker temperaturen under noll grader under vissa perioder av året. Många djur är anpassade till att leva i kalla bergstrakter, isiga hav och polarområden. Karl och Samira har fått i uppgift att göra en redovisning om skogsharen. De vill berätta för klassen vilken nytta skogsharen har av att få annan päls på vintern. De har hittat följande källor om skogsharen, som de funderar på att använda till sin redovisning. Börja med att läsa de källor som Karl och Samira hittat. Källa 1: När skogsharen byter till vit päls syns den inte lika bra i snön och är svårare att upptäcka för rovdjur. Källa 2: Många djur i kallt klimat har ett tjockt fettlager under huden. Ett tjockt fettlager skyddar mot kyla. Källa 3: Vinterpälsen är nästan dubbelt så tjock som sommarpälsen och de vita pälshåren är ihåliga. Vinterpälsen skyddar mer mot kyla. Källa 4: De individer vars pälsfärg ger bra kamouflage under alla årstider är svårare att upptäcka för rovdjur, och dessa överlever därför och sprider sina gener bättre. Individer som blir vita senare på hösten, och förlorar den vita färgen tidigare på våren har sålunda en selektionsfördel vid kortvarigare snötäcke på vintern. Källa 5: Skogsharen är ganska lik fältharen, men svansen och öronen skiljer sig åt. En annan skillnad är att skogsharen byter färg på pälsen på vintern. Källa 6: Färgen på skogsharens vinterpäls varierar mellan vit och gråblå, beroende på var i landet haren lever. 4

A. I källorna förklaras vilken nytta skogsharen har av att få annan päls på vintern. Det finns två olika förklaringar Vilka är de två förklaringarna? Förklaringarna finns i tre källor. De tre källorna är och och B. Nu har du hittat tre källor. Om du bara får använda två av dessa källor till din redovisning, vilka vill du använda då? Jag vill använda källa och källa eftersom Jag vill inte använda källa eftersom 5

3 Vi och naturen ekosystemtjänster Vi kan använda naturen på olika sätt. Ett sätt att beskriva vår nytta av naturen är att prata om ekosystemtjänster. Läs informationen om ekosystem och ekosystemtjänster. Gör sedan ett bildspel som beskriver olika ekosystemtjänster. Ett exempel på bildspel kan vara en powerpointpresentation Ekosystem Ett ekosystem består av alla levande varelser inom ett område och miljön de lever i. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är sådant i naturen som på något sätt är bra för människan. Det är tjänster som vi får gratis av naturen. Det kan till exempel vara vild fisk, pollinerande insekter, vattenrening och bördiga jordar. Andra exempel på ekosystemtjänster är växter, djur och mikroorganismer (bakterier och svampar) som utför mängder av uppgifter som vi är beroende av för att kunna leva och må bra. Träden ger oss till exempel både syre och trä som råvara. Exempel: Maskarna gör oss en tjänst Maskarnas arbete är ett exempel på en ekosystemtjänst. Daggmaskar och andra nedbrytare (småkryp, svampar och bakterier) bryter ner löv och andra rester av växter till jord. Daggmaskarna gör gångar i marken så att växternas rötter får syre. Maskarnas bajs gör jorden näringsrik. Vi kan odla bättre i en jord där maskarna trivs. Många människor mår också bra av att kunna vistas ute i naturen. Där kan man motionera eller få fina naturupplevelser. Denna hjälp får vi gratis av maskarna. 7

Tänk dig att du ska berätta om hur vi på olika sätt har nytta av naturen. Till din hjälp behöver du göra ett bildspel. Bildspelet ska innehålla bilder och korta texter. På nästa sida finns början på ett bildspel. Bildspelets första ruta är ett exempel på hur det kan se ut. I ruta 2 finns en bild och början på en text. Din uppgift är att skriva texten till ruta 2 i bildspelet. Till ruta 3, 4 och 5 ska du välja tre av bilderna A F nedan som du tycker visar andra ekosystemtjänster. Skriv texter till bilderna. Bildspelets texter ska beskriva vad i bilden som kan vara en ekosystemtjänst och hur den är till nytta för oss människor. Tänk på att: använda informationen från föregående sida. alla rutor i bildspelet ska visa olika ekosystemtjänster. skriva korta texter. En bild kan visa flera ekosystemtjänster, men du ska bara beskriva en ekosystemtjänst för varje bild. Välj tre av dessa bilder till ditt bildspel Bild A: Fiske på havet Bild B: Vid skogskälla Bild C: Solrosfält Arend https://www.flickr.com Hans Kylberg https://www.flickr.com Damian Gadal https://www.flickr.com Ian Sane https://www.flickr.com TexasEagle https://www.flickr.com Bild D: Rådjur på en åker Bild E: Bi på blomma Bild F: Morgon i tallskogen 8

Bilden visar barn som cyklar i skogen. En ekosystemtjänst som skogen ger oss, är att vi kan vara ute i skogen och motionera. Träning i skogen förbättrar konditionen och är alldeles gratis. Bildspelsruta 1 (Exempel) Bildspelsruta 2 Bilden visar maskar i jorden 9

Bildspelsruta 3 Välj en av bilderna A-F Bild Bilden visar Bildspelsruta 4 Bild Bilden visar 10

Bildspelsruta 5 Bild Bilden visar 11

Skolverket