HQ AB plädering Del 8 Styrelsens oaktsamhet 1
Koncernstruktur HQ AB Aktieägarkollektivet HQ AB HQ Bank HQ Fonder 2
För ett fungerande näringsliv är det väsentligt att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sin skyldigheter. Det är därför önskvärt att lagstiftningen tillhandahåller tydliga regler som på ett effektivt sätt ger möjlighet att utkräva ansvar av försumliga företagsledningar. Också behovet att upprätthålla allmänhetens förtroende för näringslivet talar i den riktningen. Prop. 1997/98:99 s. 184 (våra understrykningar) 3
Styrelsens uppdrag 8 kap. 4 ABL Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets och, om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens ekonomiska situation. Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Om vissa uppgifter delegeras till en eller flera av styrelsens ledamöter eller till andra, skall styrelsen handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas. (våra understrykningar) 4
Styrelsens skadeståndsansvar 29 kap. 1 ABL En stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. 5
Styrelsens skadeståndsansvar Utgångspunkten är här att de i paragrafen uppräknade personerna är skyldiga att iaktta den omsorg och lojalitet som krävs av en syssloman eller uppdragstagare i allmänhet. Den vanliga måttstocken när det gäller att avgöra om oaktsamhet föreligger blir i första hand reglerna i de i paragrafen angivna lagarna och reglerna i bolagsordningen. Men även andra lagar eller rättsliga föreskrifter, genom vilka styrelseledamot eller VD har ålagts plikter mot bolaget, kan behöva beaktas. Om dessa har följts, har personen ifråga ofta uppträtt så aktsamt som det kan krävas och något skadeståndsansvar kan inte komma i fråga. Det kan å andra sidan naturligtvis tänkas fall där lagens och bolagsordningens regler har följts men tillbörlig omsorg ändå har åsidosatts. Här utgör det allmänna sysslomannaansvaret grunden för oaktsamhetsbedömningen. Zeteo-kommentaren till 29 kap. 1 ABL (vår understrykning) 10 kap. 37 LBF Vad som i 29 kap. 1-3 aktiebolagslagen (2005:551) föreskrivs om ansvar vid överträdelse av där angivna bestämmelser gäller för bankaktiebolag även vid överträdelse av denna lag och lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar. 6
Rollfördelning och ansvar Styrelseordföranden 8 kap. 17 ABL I en styrelse som har mer än en ledamot skall en av ledamöterna vara ordförande. Ordföranden skall leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i 4 7. 7
Rollfördelning och ansvar Styrelseordföranden Ordfo randens arbetsuppgifter a r emellertid inte relaterade endast till styrelsens sammantra den. Av ha nvisningen till 3 5 framga r att ordfo randen a la ggs ett ansvar fo r bolagets organisation och verksamhet som ga r la ngre a n o vriga styrelseledamo ters ansvar. Ordfo randen skall bl.a. o vervaka bolagets verksamhet och se till att den diskuteras inom styrelsen om det beho vs. Fo r det fall arbetsordningen inneha ller anvisningar om en arbetsfo rdelning inom styrelsen, a vilar det ordfo randen ett sa rskilt ansvar fo r att det sker en fortlo pande kontroll av att de ledamo ter som har erha llit ansvaret fo r vissa fra gor ocksa fullgo r sina uppgifter. Ordfo randen bo r vidare, om inte annat fo reskrivs i arbetsordningen, fungera som en la nk mellan styrelsen och fo retagsledningen. Det a ligger ordfo randen att se till att styrelsens ledamo ter a ven mellan sammantra dena fa r upplysningar ro rande bolagets fo rha llanden, verksamhetens ga ng och viktigare ha ndelser. Denne fa r ocksa anses ba ra ett sa rskilt ansvar fo r att styrelsens beslut verksta lls pa ett la mpligt sa tt. [ ] Om ordfo randen fo rsummar de sa rskilda uppgifter som lagen a la gger honom, kan det fa betydelse vid en skadesta ndsprocess mot honom. Prop. 1997/98:9 s. 210-211 (våra understrykningar) 8
Rollfördelning och ansvar Styrelseordföranden Utdrag ur Svensk kod för bolagsstyrning, 1 juli 2008, s. 20 Utdrag ur Svensk kod för bolagsstyrning, 1 juli 2008, s. 12 9
Rollfördelning och ansvar Oberoende ledamöter [ ] Utdrag ur Svensk kod för bolagsstyrning, 2004, s. 26 10
Rollfördelning och ansvar Oberoende ledamöter [ ] (våra understrykningar) Utdrag ur Kommissionens rekommendation från den 15 februari 2005 (2005/162/EG), punkt 3, 7-8 i ingressen 11
Rollfördelning och ansvar Revisionsutskott Utdrag ur Svensk kod för bolagsstyrning, 1 juli 2008, s. 22 12
Rollfördelning och ansvar Revisionsutskott Utdrag ur Svensk kod för bolagsstyrning, 1 juli 2008, s. 22 13
Rollfördelning och ansvar Revisionsutskott Utdrag ur Arbetsordning för HQ:s revisionsutskott 2009-04-06 (Mikael Königs sakframställan, Pärm 2, flik 11) 14
Aktiebolagslagen 8 kap. 4 ABL Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och, om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Om vissa uppgifter delegeras till en eller flera av styrelsens ledamöter eller till andra, ska styrelsen handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas. Bestämmelserna i paragrafen är tvingande. Aktieägarna kan inte besluta att styrelsen i något visst hänseende inte ska ha det ansvar och den behörighet som anges i paragrafen. Inte heller kan styrelsen genom delegation eller på annat sätt avbörda sig det yttersta ansvaret för de uppgifter som enligt paragrafen ankommer på styrelsen. Zeteo-kommentaren till 8 kap. 4 ABL (vår understrykning) 15
Aktiebolagslagen Ansvar för organisation och förvaltning Styrelsen har en allmän skyldighet att se till att bolagets organisation är ändamålsenlig. Detta innebär bl.a. att organisationen måste rymma rutiner och funktioner som är kvalitetssäkrande. Det handlar om att få till stånd kloka handläggningsrutiner, ett gott urval av medarbetare och en fortlöpande kommunikation mellan medarbetarna. Zeteo-kommentaren till 8 kap. 4 ABL 16
Aktiebolagslagen Ansvar för att fortlöpande bedöma ekonomiska förhållanden För att styrelsen ska kunna fullgöra sin tillsynsplikt är det nödvändigt att den håller sig underrättad om rörelsens gång, om omsättningens och tillverkningens storlek, om inneliggande lager, om prisutvecklingen, bolagets likviditet och kreditläge etc. I förevarande paragrafs andra stycke har därför tagits in en bestämmelse om att styrelsen fortlöpande ska bedöma bolagets ekonomiska situation. En sådan skyldighet kan i och för sig anses följa redan av första stycket och av vad som där sägs om styrelsens ansvar för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Det har dock ansetts att styrelsens ansvar i detta sammanhang bör inskärpas genom en uttrycklig bestämmelse. Skyldigheten att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation åvilar styrelsen som kollektiv. Styrelsen kan i arbetsordningen [ ] föreskriva en arbetsfördelning mellan ledamöterna, men för den slutliga bedömningen av bolagets ekonomiska situation svarar styrelsen som helhet. Zeteo-kommentaren till 8 kap. 4 ABL (vår understrykning) 17
Aktiebolagslagen Ansvar för att bolagets förhållanden kontrolleras Enligt paragrafens tredje stycke ska styrelsen se till att bolagets organisation är utformad så att bolagets ekonomiska förhållanden kan kontrolleras på ett tillfredsställande sätt. Behovet av kontroll kan variera från bolag till bolag och beror bl.a. på organisationens utformning. Det åligger styrelsen att se till att bolagets kontrollfunktioner svarar mot behovet i det enskilda fallet. Zeteo-kommentaren till 8 kap. 4 ABL Hanteringen av bolagets bokföring och redovisning, dess medelsförvaltning och dess ekonomiska förhållanden i övrigt är av grundläggande betydelse för bolaget. Styrelsens ansvar för att bolagets verksamhet är tillfredsställande organiserad innefattar naturligen ett ansvar för att organisationen inrymmer funktioner för betryggande kontroll av den ekonomiska förvaltningen. De ekonomiska frågornas betydelse för bolaget gör dock att styrelsens ansvar i detta hänseende bör betonas. I lagen bör därför tas in en särskild bestämmelse om att det åligger styrelsen att se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Prop. 1997/98:99 s. 79 18
Svensk kod för bolagsstyrning Utdrag ur Svensk kod för bolagsstyrning, 1 juli 2008, s. 18 19
Svensk kod för bolagsstyrning Utdrag ur Svensk kod för bolagsstyrning, 1 juli 2008, s. 19 20
HQ AB:s arbetsordning Utdrag ur bilaga 7 till styrelseprotokoll i HQ AB den 4 april 2008, s. 1-2 (Mikael Königs sakframställan, Pärm 1, flik 19) 21
Styrelsen ansvar HQ AB:s arbetsordning för styrelsen Utdrag ur bilaga 7 till styrelseprotokoll i HQ AB den 4 april 2008, s. 2 (Mikael Königs sakframställan, Pärm 1, flik 19) 22
Kapitaltäckningslagen Artikel 22 1. Hemmedlemsstaternas behöriga myndigheter skall kräva att varje kreditinstitut har effektiva styrformer, som bl.a. omfattar en tydlig organisationsstruktur med en väl definierad, överblickbar och konsekvent ansvarsfördelning, effektiva metoder för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker som kreditinstitutet är, eller skulle kunna bli, exponerat för och tillfredsställande rutiner för intern kontroll, däribland sunda förfaranden för administration och redovisning. 2. [ ] 6 kap. 2 1 st LBF Ett kreditinstitut skall identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Institutet skall härvid se till att det har en tillfredsställande intern kontroll. Kreditinstitutsdirektivet (direktiv 2006/48/EG) (vår understrykning) 23
Kapitaltäckningslagen Artikel 73 [ ] 3. De behöriga myndigheterna skall kräva att moder- och dotterföretag som omfattas av detta direktiv uppfyller kraven i artikel 22 på grupp- eller undergruppsbasis för att säkerställa att deras styrformer, metoder och rutiner är enhetliga och väl integrerade och att alla uppgifter och upplysningar som är av betydelse för tillsynen kan tas fram. Kreditinstitutsdirektivet (direktiv 2006/48/EG) (vår understrykning) 24
Kapitaltäckningslagen Kapitaltäckningslagen De gruppbaserade kraven 9 kap. 5 Det ansvariga institutet enligt 3 skall se till att den finansiella företagsgruppen sammantaget uppfyller kraven i 1. 2 kap. 1-7 om kapitalkrav, 2. 7 kap. om stora exponeringar, [ ] 5. 6 kap. 1 och 2 andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 8 kap. 3 och 4 andra stycket lagen om värdepappersmarknaden om soliditet och riskhantering. En finansiell företagsgrupp skall uppfylla kraven i 6 kap. 2 första stycket och 3 lagen om bank- och finansieringsrörelse samt 8 kap. 4 första stycket och 5 lagen om värdepappersmarknaden om riskhantering och genomlysning. (vår understrykning) 25
Kapitaltäckningslagen 9 kap. 13 Kapitaltäckningslagen Den som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag skall ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift. HFD 2013 ref 74 Enligt Ho gsta fo rvaltningsdomstolens mening ma ste ett finansiellt holdingfo retags ledning anses ha ett ansvar i fo rha llande till dotterbolag inom samma fo retagsgrupp, inte minst na r det ga ller fra gor av avgo rande betydelse fo r att kunna bedo ma de finansiella fo rha llandena. 26
HQ AB:s arbetsordning Utdrag ur bilaga 7 till styrelseprotokoll i HQ AB den 4 april 2008, s. 1-2 (Mikael Königs sakframställan, Pärm 1, flik 19) 27
HQ AB:s årsredovisning [ ] (vår understrykning) Utdrag ur HQ AB:s årsredovisning 2008, s. 25 (Händelseförloppet 2008/flik 90) 28
LBF 6 kap. 1 LBF Ett kreditinstituts rörelse skall drivas på ett sådant sätt att institutets förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras. Redan av förarbetena till de nuvarande bestämmelserna framgår att de krav som ställs på instituten enligt bestämmelserna om soliditet och likviditet, riskhantering och genomlysning kan variera med de verksamheter instituten ägnar sig åt (prop. 2002/03:[1]39 s. 275, 277 och 279 f). [ ] de krav som ställs pa stabilitet och likviditet, riskhantering, genomlysning samt strategier, riktlinjer och instruktioner skall tillämpas i proportion till arten och omfattningen av ett instituts verksamheter och deras komplexitetsgrad. Prop. 2006/07:5 s. 136-137 29
LBF 6 kap. 2 1 st LBF Ett kreditinstitut skall identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Institutet skall härvid se till att det har en tillfredsställande intern kontroll. En förutsättning för framgångsrika riskbegränsande åtgärder i ett kreditinstitut är riskuppfattning. Det första ledet i processen att bilda sig en uppfattning om riskerna i rörelsen är att identifiera vilka risker det rör sig om. Därefter är det nödvändigt att uppskatta riskens storlek. Detta gäller både enskilda risker och rörelsens samlade risk. Det är emellertid inte tillräckligt att ett institut vet vilka risker den är exponerad för och kan uppskatta deras storlek. Kraven på sådan kunskap bör förenas med ett krav på att det skall ha kontroll över riskerna. Detta krav innebär att institutet måste kunna styra rörelsens utveckling och aktivt utnyttja riskreducerande möjligheter. Till grund för bedömningen av vilka riskbegränsande åtgärder som skall vidtas måste ligga en uppfattning om vilka risker som är acceptabla i rörelsen. Denna bedömning har i det enskilda fallet inga självklara utgångspunkter. Slutligen faller bedömningen tillbaka på det grundläggande kravet att soliditeten inte får äventyras. Prop. 2002/03:139 s. 278 (våra understrykningar) 30
LBF 6 kap. 3 LBF Ett kreditinstituts rörelse skall organiseras och drivas på ett sådant sätt att institutets struktur, förbindelser med andra företag och ställning kan överblickas. Reglerna bo r i fo rsta hand syfta till att underla tta fo r bero rda myndigheter att o verblicka ett instituts tillga ngar och analysera deras va rde, dvs. regler som fo rba ttrar genomlysningen. Det a r viktigt att instituten a r genomlysbara a ven fo r o vriga externa intressenter. Da rigenom o kar bland annat fo rutsa ttningarna fo r en marknadsma ssig prissa ttning av institutets skuldinstrument. Detta leder i sin tur bland annat till att priset fo r finansiering relateras till risken i ro relsen, vilket o kar fo rutsa ttningarna fo r en effektiv kapitalallokering. Detta kommer att pa verka institutets beteende. Da lig genomlysning kan hota systemstabiliteten. Ett institut med likviditetsproblem kan t.ex. fa sva rt att la na av akto rer som inte anser sig kunna genomlysa bankens ro relse. Ett kreditinstituts ro relse kan ta nkas vara sa komplex och sva rgripbar att a ven de som har ansvaret fo r den, ledningen och slutligen a garna, har sva rt att fa en korrekt bild av ro relsen. Ett sa dant fo rha llande minskar chansen fo r att regler och andra styrmedel skall vara effektiva. Prop. 2002/03:139 s. 268-269 (våra understrykningar) 31
LBF Även om den tänkta rambestämmelsen kan synas oprecis lägger den fast de oeftergivliga krav som måste ställas på institutens riskhanteringssystem oavsett hur de närmare utformas. Bestämmelsens karaktär av rambestämmelse kommer att innebära både större möjligheter för och ställa större krav på tillsynsmyndigheten, som skall avgöra om varje enskilt instituts riskhanteringssystem uppfyller bestämmelsens krav. En sådan förändring ligger emellertid i linje med den allmänna utvecklingen från kvantitets- till kvalitetsinriktad lagstiftning och tillsyn. Prop. 2002/03:139 s. 280 (vår understrykning) FFFS 2007:1 (Kapitaltäckningsföreskrifterna) FFFS 2000:10 (Marknadsriskregleringen) 32
Avslut 33