Är Gustaf Fröding i sin ödmjukhet,

Är Gustaf Fröding i sin ödmjukhet, hederlighet, empati och schizofreni, i sina dikter, visioner och drömmar, en saga om hur existensen pressar människan till att söka den eviga kunskapen, Sophia Perennis? Människan i Kosmos av den norske konstnären Tor Olav Foss

Innehåll Förord... 13 Börja här... 15 1 Sanningen om Gustaf Fröding... 21 1.1 Sanningen är mångtydig... 21 1.2 Vad är sanning?... 24 2 Gustafs åskådning... 27 2.1 Gymnasistfilosofin... 30 2.2 Kosmisk evolution... 31 2.3 Existentiell frälsning... 34 2.4 Att urskilja livets innersta väsen... 40 2.5 Ariens Land... 42 2.6 Goethe... 46 2.7 Identifikation med Alltet... 49 2.8 Humor som försonare... 50 2.10 Ont och gott... 53 2.11 Kärleksäfventyr af en helt annan art... 57 2.12 Sekulär andlighet sekulär mysticism?... 62 2.13 Biblia... 67 2.15 Planer för en litterär framtid?... 69 2.16 Pneuma - lefvande kraft... 77 2.17 Världsreligionen... 83 2.18 Den sista tiden... 87 2.19 Det stora Kanhända... 90 3 Några hängde med, andra inte... 93 3.1Ruben G:son Bergs ingivelse... 94

3.2 Mauritz Hellbergs hågkomst... 96 3.3 Olle Holmbergs mystik... 99 3.4 Richard Berghs måleri... 104 3.5 Frödings rumskamrat Hjalmar Wallgren... 105 3.6 Erik Axel Karlfeldt, sann vän till slutet... 111 3.7 Katt bland hermeliner... 113 3.8 John Landquists bomskott... 115 3.9 Stig Sjöholms tankar om övermänniskan... 119 3.10 Hans Åkerberg som religionsvetare... 122 3.11 Germund Michanek systematiserar... 124 3.12 Henry Olsson, levnadstecknare... 126 3.13 Staffan Bergsten om det fnoskiga... 127 3.14 Eva Jonsson och hospitaldikterna... 130 3.15 Erik Zillén leker... 130 3.16 Årsböckerna... 131 3.17 Presskritik bortom all kritik... 134 3.18 Nathan Söderblom, en annorlunda granskare... 140 4 Ida Bäckmann... 143 4.1 Idas böcker... 143 4.2 Germund Michaneks version... 146 4.3 Lagerroths och Combüchens versioner... 152 4.4 Gottfried Grafströms version... 153 4.5 Gustaf spökar... 161 5 Andlighet och schizofreni syner och sjukdom... 167 5.1 Psykiatriska synsätt... 168 5.2 Frödings monad ur jämvikt?... 170

5.3 Poesi och vansinne från Platon till Assagioli... 170 5.4 Röster och schizofreni... 176 5.5 Gustafs förnimmelser... 178 5.6 En Ghasel... 180 5.7 Det stora sammanbrottet... 182 6 Konsten, poesin & sanningen... 185 6.1 Föredragen som ledde till bok... 186 6.2 Syner och intuition... 190 6.3 Högre intuition... 192 6.3 Själsmonaden och verkligheten... 196 7 Rullskridskor, monader & matematik... 199 7.1 Allmedvetande hos Platon, i Arizona och Stockholm... 200 7.2 Alljaget och panpsyket... 203 7.3 Leibniz monadologi... 204 7.4 Pythagoras och hylozoiken... 206 7.5 Medvetande i allt... 208 7.6 Medvetandets hårda problem förr och nu... 211 7.7 NASAs kosmiska evolution, och Laszlos... 215 7.8 Materia och energi i samspel... 217 7.9 Fröding som matematiker... 219 7.10 Platon, Penrose, Tegmark och Fröding... 223 7.11 Matematik, monader och strängteori... 232 7.12 Kvant-monadologi... 233 7.13 Åskådningen och verkligheten... 234 8 Föralltelse... 237 8.1 Förening av motsatser... 238

8.2 Hermes Trismegistos... 241 8.3 Den eviga filosofin... 244 8.4 Min egen spekulativa slutsats... 245 9 Tjugoandra augusti 2060... 247 9.1 Världen 1972-2052... 248 9.2 Identifikation med något högre... 251 9.2 Vad är något högre... 252 9.3 Självkärlek, altruism och planetkänsla... 254 9.4 Gudomsgnistan... 257 Efterskrift... 259 Referenser... 264

13 Förord Skalden och universum Gustaf Fröding är känd som en av våra största skalder. Han skrev medan det ännu var självklart med rimmad poesi, och kravet på rim till trots, når hans poesi oanade höjder av uttrycksfullhet. Han skrev också på värmländska och har väl lyft in den värmländska dialekten i herrgårdarnas finrum som få, om ens någon annan. Gustaf Frödings syn på evigheten och andligheten har inte varit lika känd. Man har fastnat i skildringen av den värmländska naturen och det värmländska kynnet eller i hans sjukdom. Det är Rolf Erik Solheims förtjänst att också Frödings andliga sida blivit framlyft. Långt innan jag blev biskop i Karlstad hade jag en relation till Gustaf Fröding. Jag fascinerades av hans lätta lekfullhet i behandlingen av det svenska språket. Det rinner fram som en källa ur den poetiska evigheten. Som chef för Ersta sjukhus har jag också fått ta del av en mer privat sida av en store skalden. Han vårdades på Ersta sjukhus. Hans patientjournal med anteckningar om diagnos och medicinering finns ännu kvar. Jag har haft den i min hand. Med vördnad läste jag den och anade något av hans livsöde. Gustaf Fröding skrev ungefär samtidigt som också andra giganter i svensk litteratur ägnade sig åt de andliga frågorna, en Selma Lagerlöf, en Erik Axel Karlfeldt, en Verner von Heidenstam, en August Strindberg, alla företrädare för en litterär guldålder av stort djup. Detta var långt före den tid då vi jagades av mobiler och surfplattor och hade tid att ägna oss åt långsiktigheten, de eviga frågorna och åt evigheten själv. Gustaf Frödings förhållande till evigheten är värd eftertanke. Rolf Erik Solheim ger oss ett välkommet instrument för detta. Bengt Wadensjö, Stockholm, FD biskop i Värmland

15 Börja här Våren 2013 mötte jag Gustaf Fröding på Hotell Selma Spa i Sunne, Värmland. I receptionen fanns en bokhylla med värmlandslitteratur, och där tittade Fröding rakt på mig genom omslaget till boken Frödings mystik. Det upplevdes faktiskt så: Boken stirrade direkt på mig, och jag kunde inte undgå att ta med den på rummet. Min fru Anne protesterade då vi skulle åka hem: Du kan inte ta med den, det är ju stöld. Jag försäkrade att jag bara skulle låna den. Och det var så det började. Som naturvetare har jag ett liv bakom mig i umgänge med elektroteknikens fysiska grundlagar, och nu senast som teknisk revisor i stora olje- och gasprojekt i många länder. Som civilingenjör är jag även livstidsmedlem i världens största ingenjörsförening IEEE (Institute of Electrical and Electronic Engineers). Men parallellt har jag odlat ett intresse för esoterik i litteraturen. Då jag upptäckte Fröding, hade jag i några år granskat Albert Einsteins skrifter om livsåskådning, hållit föredrag och upptäckt att trots de mer än hundra böcker som skrivits om honom, hade få tagit hans åskådning om människan i universum på allvar. Nu såg jag att även Fröding råkat ut för samma öde. Efter att ha läst Frödings mystik av Olle Holmberg, antog jag att Frödinggranskare hade försökt spåra hans esoterik i diktningen och skrivit om den. Jag började gå genom det stora antalet biografier och litterära uppsatser om hans liv och författarskap för att se hur granskningen beskrivit hans livsåskådning. Sådant skiner gärna genom i diktningen. Bakom tänkande och handlande, och speciellt bakom det vi skriver, finns ofta en omedveten värdegrund djupt i vårt psyke. Men hos Fröding var den högst medveten. När det nu visade sig att Fröding hade dokumenterat sin åskådning mer omsorgsfullt och noggrant än de flesta, både i och utanför sina dikter, men speciellt i opublicerade handskrifter och

16 randnoteringar i böcker han läst, hade jag förväntat att fler hade upptäckt den. Men till min stora förvåning hade nästan ingen efter Olle Holmberg 1921 följt upp hur hans världsbild utvecklats som den kanske viktigaste processen i hans liv. Bonniers Förlag valde att inte publicera hans långa Förord till ett urval dikter, där han berättar om sin världsharmoni. I detta förord från 1898 lade han in nycklar för att eftertiden skulle hänga med i hans djupare lyrik, även i människan Gustaf Fröding. Men litteraturvetare, religionsvetare och medicinvetare som har granskat hans liv, skaldekonst och sjukdom, kom delvis att missa dessa nycklar. Denna bok är därför en avräkning med en del missvisande tolkningar av Fröding som människa, patient och poet. Inget mindre. Den viktigaste nyckeln var denna: Till sist vill jag erinra om den olikhet i åskådning som hos mig varit rådande vid olika perioder af mitt lif och som här och där i dikterna avsatt olika aflagringar likväl förmodligen stundom så att den gamla tidens arter här och där ännu äro om hvartannat blandade med de nya aflagringarne I denna åskådning betraktar han människan, alltså sig själv, som en överfysisk såväl som en fysisk varelse. Hans verklighet är då enormt mycket större än vad som vanligen förstås med det verkliga livet. Negligerar man det överfysiska, sitter man kvar med en halv Frödingbild. Paradoxen är alltså, att även om det skrivits 30-40 gånger mer OM Fröding än vad han själv skrev, har nästan ingen uppmärksammat hans röda tråd, d.v.s. hur hans åskådning ändrade sig, vid vilken

17 tid den varit rådande och hur den aflagrat sig. De flesta har antingen ignorerat den, misstolkat den eller faktiskt avvisat den. Speciellt gäller det hur de nya aflagringarne kom till uttryck i hans sena diktning, både under hospitaltiden och därefter. I en obruten linje mellan gymnasiet i Karlstad på slutet av 1870- talet fram till dess att han gick ur tiden 1911 arbetade han med sin åskådning. Den gamla tidens arter justerades efter hand mot monader och Gralpoesi, samtidigt som egocentrismen justerades mot altruism. Denna andra nyckel i förordet kallar han Kärleksäfventyr af en helt annan art, den nyckel som låser upp Frödings kärleksliv till ett helt annat perspektiv än det erotiska hormonbaserade som psykiatriker och litterater har placerat honom i. Hans stora grej var att inte bara förstå hur den fysiska och överfysiska världen fungerar, utan främst hur vi ska leva tillsammans. Detta blev hans theory of everyting. En tredje nyckel är vad han betecknar som sin kammarkonst. Varför misskrediterade han det han mest av allt är känd för, och kallar det min imitativt experimentella smådiktstalent? En randanteckning 1904 i Möbius bok om Nietzsche antyder vad det handlar om: Tänkaren vaknade i mig under exceptionellt tortyrtvång (psychiskt naturligtvis) först sedan jag närmat mig 40- årsåldern... I brev till Heidenstam uttrycker han vad som tvingat honom till självförnedring och prostitution, när tänkaren egentligen ville något helt annat: Jag, min usling, har gifvit alltför mycket af "småtreflighet" och är därför öfverlupen af "Idun" och "Jultomten" och "Söndags-Nisse" och tio andra om bidrag - jag måste anta tillbuden och smörja ihop smörja for att någorlunda stoppa i de ekonomiska hålen.

18 Och efter publiceringen av Räggler å Paschaser (1895) heter det: Rägglerna äro icke värda att tala om, det mästa var ju gammalt skräp och utgåfvos äfven de för lefvebrödets skull. Jag har naturligtvis blivit missförstådd for deras skull. Karlfeldt berättar i sitt avskedstal vid jordfästelsen 1911 om hur han såg på sin kammarkonst de sista åren: En profets hänförelse lyste vildt och skönt ur hans anlete, och han var sträng som en gisslare mot sig själf. Det bästa han skrifvit förkastade han nu med obarmhärtig ifver som idel forfalskning och bristfallighet; for denne lågande sannings- och skönhetsdyrkare syntes endast idealet själft godt nog. Den diktkonst han alltså från sista hälften av 1890-talet och framöver ansåg som viktigast, handlade om idealet självt. Han såg på sig själv och sitt projekt som Gralfinnarens väg genom djupen och höjderna. Det rubricerades av några recensenter som rimmad poetiskt strunt. Var det konstigt att han gick i väggen? Tillvarons utlänning var en stämpel som blev satt på honom av litteraturvetare som såg hans liv och sjukdom som ett fängelse. Begreppet blev rotfäst så till den grad, att även Riksteatern 2016 hade en föreställning med just den titeln. I stället för att låsa fast honom i utanförskap skall jag här frigöra honom från denna myt och visa hur han i sitt liv, i sin diktkonst, i sin sjukdom och i sin strävan att identifiera sig med Alltet är en Tillvarons Urinvånare. Är då hans världsbild endast science fiction? En osannolik idé om hur människan hänger ihop med fysisk såväl som med överfysisk verklighet? Var dessa idéer hjärnspöken och sinnesvillor hos en psykiatrisk patient, eller kunde de bilda underlag för en framtidspjäs om Gustaf Fröding på Dramatiska Teatern i

19 Stockholm? Säkert är, att ignorerar man Frödings transcendenta dimension, så missar man hälften av hans verklighet. I bokens kapitel 7 visar jag hur framstående kosmologer, psykologer, mikrobiologer, kvantfysiker, matematiker och medvetandeforskare, ja även NASA, nu undersöker teman som upptog Fröding för mer än 100 år sedan. Kvant-monadologi ses av framstående fysiker i dag som lösningen på många kosmologiska gåtor. I min berättelse finns det nog en del upprepningar då Frödings åskådning vinklas från flera olika perspektiv. På så sätt är detta inte bara en resa i Frödings egen värld, utan också hur hans åskådning kan betraktas i modern kontext. För mig blev denna odyssé tillsammans med honom även en skridskoresa, som skrinnare på isen i Arvika, Värmland på vintern, och på cykelbanor med inlines på sommaren. På dessa turer återupplivade han tankar jag haft, men som jag inte besökt på många år. Resan med Fröding är alltså även en personlig resa där jag berättar hur det gick till när jag skrev boken och hur den etablerade Frödingkretsen såg mitt projekt närmast som ett ofredande av den vedertagna Frödingbilden. Alltså: Fastän majoriteten av det svenska folket än i dag ser honom som en av Sveriges absolut största skalder genom tiderna, har de flesta endast skrapat på ytan av vem Gustaf Fröding egentligen var. Boken Frödings mystik är nu återlämnad med tack till Hotell Selma Spa. Arvika i februari 2018, Rolf Erik Solheim