FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Relevanta dokument
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Sveriges bönder om djur och etik.

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.

Stärk djurskyddet i Europa

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion

Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

Svar på motion om kött från grisar

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

8 Goda skäl att välja svenskt griskött

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum Motion om kött från grisar med knorr och utan antibiotika i kroppen

Korta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning

Djurhållning 5.4 Grisar

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde Åsa Odelros

Mervärden i svensk mjölkproduktion

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Det är inne att vara ute Skara nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Livsmedelsforum Malmö den 19 oktober 2017

Svensk grisnäring i ett internationellt perspektiv

Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

RAPPORT Datum för utfärdandet

Suggorna har potential utnyttja den!

DET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras

Hur mycket jord behöver vi?

Mervärden i svensk produktion av får och lamm

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

INSPEKTIONSDEL KALVAR (NÖTKREATUR YNGRE ÄN 6 MÅN.)

10.1 Slakteriets ansvar

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Djurenhetskoefficienterna i samband med ersättningen för djurens välbefinnande 1. VILLKOREN FÖR ERSÄTTNING FÖR NÖTKREATURS VÄLBEFINNANDE

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

på Gotland Några goda råd

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

24 Svar på skrivelse från Gabriel Kroon (SD) om halal- och kosherslakt i hälso- och sjukvården HSN

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Kastrera den du älskar

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Djurenhetskoefficienterna i samband med ersättningen för djurens välbefinnande 1. VILLKOREN FÖR ERSÄTTNING FÖR NÖTKREATURS VÄLBEFINNANDE

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Identifiera dina kompetenser

Bidrag och ersättning för djurens välbefinnande/får och getter Stödinfo gällande husdjur

Kalvgömmor. i dikostallar.

Limousin á la carte Produktionssätt

Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL Bidrag för nötkreatur

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen

LANTBRUKSDJUR. Ämnets syfte

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Tvärvilkor Nya krav för djurens välbefinnande

Vaddå ekologisk mat?

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Slakt och avlivning. Viktigt med rätt kunskaper. Bultpistol eller annat skjutvapen

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

Hästägarmöte 28 augusti 2018

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

En dag med djurskydd. Samtliga djurslag

Hur leder dålig djurhållning till antibiotikaresistens? Sara Thedvall Lösningar för ett minskat samband Antibiotika

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Minifakta om djurungar på landet

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

Checklista. Ej aktuell. Besättningen ansluten till av Jordbruksverket godkänt kontrollprogram som påverkar tillåten beläggningsgrad.

DEN RESURSKLOKA SVENSKA GRISEN

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Djurskyddsinspektion - får - inspektionsdel

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp

Transkript:

FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska djur mår bättre Hälsan hos svenska livsmedelsproducerande djur är god om man jämför med djur i många andra länder. Det beror på flera saker. Sverige har under lång tid arbetat för att förebygga sjukdomar. Vi har också lyckats bekämpa och utrota allvarliga djursjukdomar. Den låga förekomsten av bakteriesjukdomen salmonella i Sverige, som drabbar både djur och människor, är unik. Sjukdomen kan inte utrotas helt eftersom den finns naturligt i miljön. Att Sverige har en liten import av levande djur från andra länder hjälper till att hålla smittor borta. Dessutom har vårt kalla klimat och våra långa avstånd mellan gårdar betydelse. Vissa allvarliga sjukdomar är svåra eller omöjliga att behandla. Sjuka djur växer sämre och producerar mindre mjölk. En allvarlig smitta kan göra att enskilda djur eller hela besättningar måste avlivas. Det kan snabbt förstöra år av arbete för jord- eller vattenbrukaren. Den som äger djuren kan hålla smittor borta från dem genom bra rutiner för hygien, skötsel och utfodring. Djur som lever i en miljö med utrymmen där de kan utöva sitt naturliga beteende är friskare än djur som lever i en trång och stressande miljö. Djurens hälsa påverkas även av hur ägaren arbetar med avel.

Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 3 Antibiotikaresistenta bakterier ett hot mot folk- och djurhälsan i hela världen Antibiotika är ett av de mest värdefulla läkemedel vi har. Vi har länge tagit för givet att vi kan använda antibiotika för att behandla infektioner som orsakas av bakterier, men resistensen mot antibiotika ökar. Resistensen ökar delvis på grund av att vi använder antibiotika på fel sätt. Resistens betyder att bakterier utvecklar motståndskraft mot ett läkemedel. Det gör att behandlingen av en infektionen inte fungerar. Resistenta bakterier är ett snabbt växande hot i hela världen som berör människor, djur och miljö. Drabbas människor eller djur av resistenta bakterier kan en sjukdom bli svår att behandla, vilket kan vara allvarligt. Att motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier är därför viktigt. Sverige var 1986 det första landet i världen som förbjöd all användning av antibiotika i syfte att få djur att växa snabbare. Samma förbud infördes i hela EU 2006. Sverige har länge arbetat med att förebygga sjukdomar och skador hos djuren och har i jämförelse med många länder mindre problem med det. Användningen av antibiotika minskar. Vi har också mindre problem med antibiotikaresistenta bakterier bland djur i jämförelse med många andra länder.. Skillnad på förbrukning av antibiotika i EU och Sverige. (efter att man fördelat mängden antibiotika på kilo levande djur.) Djuren skyddas av lagstiftning EU:s djurskyddslagstiftning gäller för alla länder inom EU. Länderna har även egna kompletterande lagar. Den svenska lagstiftningen innebär i många fall en högre djurskyddsnivå än EU:s. Det innebär att vi i Sverige har hårdare krav för att djuren ska få bete sig naturligt, vilket bidrar till att svenskt kött, mejeriprodukter och ägg ibland är dyrare än vissa importerade alternativ.

Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 4 I Sverige har vi hårdare regler än övriga EU för att djur ska få bete sig naturligt. Den svenska lagstiftningen för djur går längre än EU:s på flera sätt. Här är exempel på det: Grisar I svenska grisstallar är boxen där suggan föder och tar hand om sina ungar större än vad EU:s bestämmelser kräver. Även växande grisar ska ha större ytor än EU:s krav. Enligt svenska regler ska grisar hållas i par eller i grupp. Det är viktigt eftersom grisar är sociala djur. EU:s lagstiftning säger att suggor ska hållas lösgående i grupp under den tid då de är dräktiga, men att de får fixeras bland annat när de ska föda. Den svenska suggan får aldrig fixeras utan hon ska kunna röra sig fritt och bygga bo i samband med grisningen. Alla grisar i Sverige ska ha tillgång till halm eller annat strömedel för att kunna böka och sysselsätta sig. Om grisar hålls för trångt och inte kan sysselsätta sig med något, ökar risken att de börjar bita på varandras svansar. Sverige har förbud mot att kupera grissvansar, det vill säga klippa av knorren. Smågrisar måste bedövas före kastrering.

Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 5 Kycklingar och värphöns Enligt svenska regler ska kycklingar ha lite mer plats än vad EU kräver. En kycklingproducent i Sverige får vanligtvis ha upp till 36 kilo kyckling per kvadratmeter när djuren är färdiga för slakt. Det kan jämföras med att det inom EU är tillåtet att hålla 42 kilo kyckling per kvadratmeter. Näbbtrimning är inte tillåtet i Sverige. Näbbtrimning innebär att en del av näbben tas bort för att förhindra att hönorna plockar fjädrar eller börjar äta på varandra. Ingreppet kan innebära ett stort obehag för hönan. Nötkreatur Nötkreatur ska vistas utomhus under sommaren, då nötkreatur mår bra när de kan beta och motionera fritt. Nötkreatur ska hållas i grupp eftersom de är sociala djur. Djur som hålls utomhus på vintern ska ha tillgång till ligghall, det vill säga en torr och ren hall ute som skyddar mot väder och vind. När kor föder sin kalv ska de gå lösa. Kalvar över två veckors ålder ska ha fri tillgång till grovfoder, till exempel hö, för att matsmältningsorganen ska utvecklas normalt. Kalvar upp till en månads ålder ska ha strö i boxen.

Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 6 Får Får är flockdjur och ska därför generellt hållas i par eller grupp. Baggar får hållas ensamma under en kortare period om det är nödvändigt. Får ska hållas i lösdrift, det vill säga kunna röra sig fritt inom en viss yta och ha tillgång till hö, halm eller annat lämpligt grovfoder som kan tillgodose deras behov att sysselsättning. Får ska klippas vid behov och med högst ett års intervall. Klövar ska inspekteras regelbundet och verkas (kortas) vid behov. Får och lamm ska hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute under sommaren. I samband med lamningen ska den som sköter om djuren ställa i ordning lamningsboxar. Hela golvytan i en lamningsbox ska vara försedd med strö så att tackan och lammen kan ligga skönt. Slakt ska ske utan lidande I Sverige bedövar vi alla djur vid slakt så att de inte ska lida. Religiös slakt såsom halal och kosher är tillåten om djuren är bedövade. Inom EU finns det en möjlighet för länder att tillåta obedövad religiös slakt. En annan skillnad i djurskydd är att i Sverige får transporten till slakt inte ta längre än åtta timmar annat än undantagsvis. Tidsgränsen i EU ligger högre. Om ekologisk produktion av kött, mjölk och ägg Inom ekologisk produktion finns ännu hårdare regler för hur djuren ska ha det. Höns får till exempel inte hållas i bur och grundregeln är att nötkreatur ska hållas lösgående. Inom ekologisk produktion ska även grisar och fjäderfän ha möjlighet att vistas ute.

Hitta fler material från MatRätt på: www.gratisiskolan.se