Stefan Viktorsson 2015-12-17 Blue Peak AB GDP God Desinfektions Praxis Handledare: Åke Andersson 1
Inledning Jag vill inleda detta arbete med att tacka min handledare Åke Andersson. Även Stefan Lund och Martin Jönsson vill jag särskilt tacka då de stått ut med mina frågor och varit mycket hjälpsamma. 2
Sammanfattning Det första som gås igenom är verkets alla reningssteg för att kunna härleda tillbaka till GDP analysen varför just ett givet värde vart valt. Denna del ger även en överblick i hur varje barriär övervakas och kontrolleras vilket är viktigt för poänggivningen för LOG-reduktion och även om stegen kommer att få räknas separat. Sammanfatta vad en GDP är och förklara begrepp som barriärhöjd och LOG- reduktion. Därefter går vi igenom dom fem stegen som en fullständig GDP innehåller och förklara dessa och i vissa fall även titta på vilken LOG-reduktion dessa kan ge i tabellform. Stegen kommer i följande ordning: Steg1: Bedömning av hur mycket rening av råvattnet som krävs för att dricksvattnet ska bli rimligt säkert att använda. Steg 2: Fastställa om vattentäkten utgör ett skydd i sig själv. Steg 3: Bedömning av vattenverkets barriäreffekt utom desinfektionen. Steg 4: Beräkning av desinfektionens barriäreffekt Steg 5: Diskussion kring vad resultatet egentligen visar och vad som är viktigt att tänka på vid färdig summerad GDP. Därefter tittar vi på värdena från det faktiska verket och de norska Excell ark som vi kommit fram till är rimliga för det givna verket GDPn har applicerats på. Sedan kommer vi att gå igenom förslag till eventuella förändringar i täkten och i verket som skulle vara rimliga ekonomiskt och praktiskt för att höja barriär höjden ytterligare. 3
Innehåll 1. Syfte... 5 2.Bakgrund... 6 2.1 Öxsjöverket... 6 2.2 Råvattenpumpstationen vid Stora Stamsjön... 8 2.3 Råvattenpumpstationen Öxsjön... 8 2.4 Vattenverket... 8 2.4.1 Dosering kalk kolsyra... 8 2.4.2 Utrustning för kalk kolsyra dosering... 8 2.4.3 Ecoflock 70... 10 2.4.4 Dynasandfilter, kontinuerliga filter... 11 2.4.5 Aktiv kolfilter och snabbfilter... 13 2.4.6 Långsamfilter... 14 2.4.7 Mellareservoaren... 14 2.4.8 Lågreservoaren... 15 2.4.9 UV-ljus... 15 2.4.10 NaOH Natronlut... 15 2.4.11 NaOCl Natriumhypoklorit... 15 2.4.12 ph-mätare... 16 2.4.13 Turbiditetsmätare... 17 2.4.14 Reglerventil utgående vatten... 18 2.4.15 Övervakningen av verket... 19 2.5 Introduktion till GDP... 21 2.5.1 Definition av begreppet Log... 21 2.5.2 Steg 1: Barriärhöjd... 22 2.5.3 Steg 2 och 3: Vattenverkets reningssteg... 24 2.5.3 Steg 4: Metoder för desinfektion... 28 2.5.4 Steg 5: Slutresultat GDP... 31 2.6 Vattentäkten... 31 3. Resultat... 34 4.Diskussion... 43 4
1. Syfte Syftet med detta arbete är att förstå vad GDP är och hur man kan använda det som ett verktyg i ett vattenverk för att uppnå ett så säkert dricksvatten som möjligt. Samt att genomföra en GDP på ett ytvattenverk för att se om det klara de krav som ställs på det specifika verket och finna lösningar för att höja barriärhöjden. 5
2. Bakgrund Detta arbete är utfört på Öxsjöverket i Lerums kommun. Lerums kommun är en medelstor kommun vars nyckeltal är: Normal vattenförbrukning per person och dygn 160 liter Medeldygnsförbrukning 5500m 3 Antalet Pe 25000st 2.1 Öxsjöverket Öxsjöverket är det vattenverk i kommunen som producerar den största vatten volymen. Det är ett ytvattenverk som tar vatten från sjöarna stora stamsjön och öxsjön. Det är detta verk som vi kommer att titta närmare på i just denna rapport. Nyckeltal Öxsjöverket Utgående ph mellan 8,2 8,5 Avloppspumpstationer 79 stycken Hypoklorit Ecofloc 70 82200 kg Krita 61040 kg Natronlut 88699 kg Polymer 50 kg Koldioxid 60852 kg Total kostnad kem/m 3 vatten 0,3768 kr Max kapacitet till 11500m 3 /dygn Öxsjöverket har sitt råvatten intag fördelas mellan stamsjön och öxsjön av de två sjöarna är det Öxsjön som har klart bäst råvatten kvalité. Vilket gör att uttaget av råvatten främst sker ur Öxsjön. Vid fullt uttag ur sjöarna kan kapaciteten vara ända upp till 11500m 3 /dygn 1. 1 Öxsjöverkets faktablad 1991 och Stefan Lund Driftingenjör vid Öxsjöns Va- verk 6
Bild 1. Schematisk bilden av kemdoseringspunkter, bassänger och filter i Öxsjöverket. Bild 2. Schematisk bild av mätare, ventiler och pumpar i Öxsjöverket 7
2.2 Råvattenpumpstationen vid Stora Stamsjön En polyetenledning ligger utlagd i sjön och har på intagsänden en sil för att hålla större föroreningar borta. Råvattnet leds med självfall till en pumpgrop där det står två stycken torrstälda vertikala pumpar som pumpar vattnet vidare till Öxsjöns pumpgrop. Stationen är försedd med flödesmätare och ph-mätare. 2.3 Råvattenpumpstationen Öxsjön Liknar intaget vid Stamsjön fast här är det istället två ledningar. I botten av stationens pumpgrop finns det tre stycken pumpar, dessa styrs automatiskt efter nivån i lågreservoaren inne i vattenverket. Bredvid stationen finns också ett nödaggregat i fall att stationen skulle bli strömlös. Utgående ledning är försedd med vattenmätare i övrigt sker också ph och temperaturmätningar på råvattnet. 2.4 Vattenverket Nedan följer en beskrivning av processerna i vattenverket. 2.4.1 Dosering kalk kolsyra Kalk och kolsyra doseringen sker direkt på råvattenledningen. Doseringen av kalk sker med hjälp av vattenmätare i råvattenstationen och ph-mätare. Signalen från ph-mätaren är sekundär till vattenmätaren. Regleringen av kolsyra sker med hjälp av doserventil och baseras på vätekarbonat halten i vattnet. Själva doserpunkten är placerad på råvattenledningen där den passerar genom utjämningsbassängen för spolvatten. För att uppnå lämplig lösningstid för kolsyran i vattnet doseras den till en vertikalt monterad ledning där strömmen är riktad nedåt, Eftersom kolsyrebubblorna strävar uppåt vilket förlänger tiden. Även kalket doseras i denna punkt för att få en så effektiv kalk kolsyra inblandning som möjligt. En strypflens är också installerad på ledningen för att effektivisera inblandningen. Det finns även en alternativ kolsyra doseringspunkt, denna är placerad på ledningen före de kontinuerliga filtren i filterhallen. Den används enbart om manganhalten är för hög i inkommande vatten, vilket kan leda till igensatta rör. Kolsyra kan också doseras på behandlat vatten i kombination med lut för att få upp vätekarbonat halten. 2 2.4.2 Utrustning för kalk kolsyra dosering Verket har en kalksilo om 30m 3 och 2 stycken kärl för att bland kalkvatten, totalvolym för dessa är 2,8m 3 och kärlen är ihopkopplade via en ledning. En skruv utifrån kalksilon kommer in genom väggen. I kärlen blandas kalket med vatten till en bestämd koncentration. I kärlen finns en omrörare för att hjälpa till med utblandningen. Det vänstra kärlet i bilden är försett med nivåvippor som styr start och stop för blandning av kalk slurryn. Vattnet för slurryberedningen kommer från en råvattenpump. För att vatten ej ska kunna tryckas in i kärlet när beredning av slurry inte är nödvändig har en pneumatisk ventil installerats på 2 Stefan Lund Driftingenjör vid Öxsjöns Va- verk 8
tryckledningen. En reduceringsventil ser till att mängden beredningsvatten håller den nivå som önskas. Och vill man öka respektive minska mängden så får man ställa in ventilen efter det. En rotameter visar den mängd beredningsvatten som tillsätts i berednings kärlet. På bild nr 4 kan man se denna apparatur och även doserpumpen för kalkvattnet. 3 Bild 3. Kalkblandnings kärl och siloskruv. Bild 4. Doserutrustning för kalk kolsyra. Doserpumpen för kalkvattnet är en excenterskruvpump. Pumpen är varvtalsreglerad och styrs dels av signal från vattenmätaren i råvattenpumpstationen och ph-mätaren som sitter vid de kontinuerliga filtren. Utrustningen för kolsyra doseringen är en AGA kallförgasaranläggning (kommer att bytas ut inom en snar framtid). Kallförgasaranläggningen består i huvudsak av tre delar, en vakuumisolerad tank med armatur för skötsel och kontroll, huvudförångare och en trycktillsatsförångare. 4 3 Stefan Lund Driftingenjör vid Öxsjöns Va- verk 4 Stefan Lund Driftingenjör vid Öxsjöns Va- verk 9
Bild 5. Kallförgasaranläggning för kolsyra 2.4.3 Ecoflock 70 Ekoflocktankar är på vardera 10m 3 och är sammankopplade via en ventil i botten. styrning sköts via en doseringspump som ställs in manuellt på plats (gröna pumpen i vänstra hörnet på bild 4), alltså ingen flödesstyrning utan start o stopp styrs via råvattenpumparnas drift. Dosering görs idag via en slangpump där det finns en flödesmätare för avläsning på plats eller i datorn i verkets kontrollrum. För att få till en optimal fällning så tar man hjälp av värdena som man kan läsa av på ph-mätarna före och efter fällningspunkten om dessa är låga respektive höga så ökas eller sänks pumpens varvtal. Ekoflock 70 pumpas in i koncentrerad form ej utspädd, med en normal dos av ca 40 g/m 3, densiteten är ca 1,265 vilket motsvarar ca 31-32 ml/m 3. Det viktiga är att ha bra ph mätare som känner av den aktuella ph på vattnet. För att få Ecoflocken så optimalt inblandad som möjligt i vattnet tillsätts kemikalien innan en statisk mixer som är placerad i råvattenledningen precis framför de kontinuerliga filtren. 5 5 Stefan Lund Driftingenjör vid Öxsjöns Va- verk 10
Bild 6. Lagringstank Ecoflock 70 och doserpump 2.4.4 Dynasandfilter, kontinuerliga filter Filtren är 10 stycken till antalet och är den begränsande faktorn i verkets flöde då de är drift begränsade till 135l/s. Efter dosering av Ecoflock och kalk-kolsyra leds vattnet in i de kontinuerliga filtrens nederdel. Kemflockar och andra rester som kommer med vattnet avsätts i filtret, då vattnet pressas uppåt genom sandbädden. Det filtrerade vattnet avleds via ett skivbord i toppen på filtren till ledning. Det behandlandet vattnet delas sedan efter behov mellan långsamfiltren och eller aktivkolfiltren. Bild 7. Dynasandfilter 11
Tvättvattnet från filtren leds till en tvättvattenbehandling efter tillsats av polymer som flockningsmedel, leds vattnet vidare till en lamellsedimenterare. Det renade vattnet leds tillbaks med hjälp av en varvtalsreglerad pump till råvattenledningen före de kontinuerliga filtren. Slam och spillvatten pumpas till avloppsnätet. Bild 8. Lamellsedimenterare och pump Polymeret för flockning av tvättvatten är av märket Magnaflock LT 22, den levereras som ett pulver som man satsvis blandar ut först till en 0,5 % lösning i det övre kärlet där den ska mogna under en viss tid. Därefter tappas lösningen till det undre kärlet där det späds till 0,1 %. När det är klart doseras lösningen med hjälp av en exenterskruv pump till doseringspunkten som sitter på tvättvatten ledningen mellan dynasandfiltren och lamellseparatorn. 12
Bild 9. Doseringsutrustning polymer 2.4.5 Aktiv kolfilter och snabbfilter Dessa filter är mer som en polering av vattnet då vattnet redan håller dricksvatten kvalité efter de kontinuerliga filtren. Snabbfiltren är fyllda med granulerat aktivt kol, de är 9 stycken till antalet och vardera har en bäddtjocklek av kol på cirka 1m. Vattennivån i filtren bör hållas på en nivå av 50cm över spolrännorna. Hydrauliska regulatorer är kopplade till varje filter, deras uppgift är att reglerar den utgående vattenmängden, vilket resulterar i att nivån i filtren endast varierar några centimeter. Till varje regulator hör en nivåimpulsmätare, det är dessa som styr regulatorerna genom att alstra en impulskraft som regulatorerna känner av och i sin tur öppnar eller stänger en trottelventil. Bild 10. Aktivkolfilter Dessa filter spolas med jämnamellanrum, det sker med hjälp av luft och vatten. Hela processen är automatiserad och sköts via en dator. Det smutsiga spolvattnet leds till en 13
utjämningsbassäng och sedan vidare till avlopp. Luften i spolprocessen kommer från en blåsmaskin som är ansluten via grenkopplingar till var och ett av filtrens botten. Spolvattnet kommer från en spolvattenreservoar som innehåller rent vatten. Efter att filtret är klar spolat återfylls spolvattenbassängen. Detta är prioriterat då det är av stor vikt att kunna spola filtren kontinuerligt. Efter kolfilterbehandlingen leds vattnet vidare till mellanreservoaren. 2.4.6 Långsamfilter Är 8 stycken till antalet, vattnet fördelas över filtren med hjälp av en fördelningslåda så att inget av filter belastas hårdare än något av de andra. När filtren sätts igen så ökar vattennivån och man får öppna ventilerna i respektive filter för att öka flödet. Om nivån skulle bli allt för hög sitter en nivåvippa som varna för allt för hög nivåer. När vattnet passerat genom filtren leds det som i aktivkolfiltrets fall till mellan reservoaren. 6 Bild 12. Långsamfilter och nivåvippa 2.4.7 Mellareservoaren I mellanreservoaren blandas vatten från aktiv kolfiltren och långsamfiltren. Vid normal drift pumpas vattnet här ifrån till lågreservoaren, det är också möjlig att köra vattnet direkt ut på nätet från detta steg. 6 Stefan Lund Driftingenjör vid Öxsjöns Va- verk 14
2.4.8 Lågreservoaren Lågreservoaren har en volym på 600m 3. Bassängen är delad i två halvor vilket möjliggör för rengöring och reparationer. Ledningsdragning i bassängen är gjord så att ett flertal omkopplingsmöjligheter möjliggörs. På utgående ledning sitter en vattenmätare som styr en reglerventil (se reglerventil sid 17) 2.4.9 UV-ljus UV-ljuset sitter mellan tidigare nämnda reservoarer och är verkets senaste tillskott vad det gäller säkerhetsbarriärer. Verket har två stycken parallell kopplade UV-ljus för att hela tiden kunna ha ett i drift vid exempelvis rengöring. Denna barriär gör att klordoseringen inte längre har lika stor betydelse. 7 Bild 13. UV-ljus 2.4.10 NaOH Natronlut Kommer som koncentrat som senare späds ut i det rostfriakärlet på bilden. Därefter pumpas luten med hjälp av doserpumpar till mellanreservoaren för att höja ph på utgående vatten till lämplig nivå. Pumparna styrs med hjälp av ph mätare 2.4.11 NaOCl Natriumhypoklorit Kommer färdigblandat och doseras med hjälp av doserpump på ledningen mellan mellanreservoaren och lågreservoaren. Detta är inte längre ett lika nödvändigt steg då UVljus är installerat. Utan används idag som backup och för att hålla tillväxt på ledningsnätet till ett minimum. En kloröverskottsmätare är placerad på utgående vatten för att kontrollera att kloröverskottet inte är för högt. För tillfället är hyplkloriten avstängd. 8 7 Stefan Lund Driftingenjör vid Öxsjöns Va- verk 8 Stefan Lund Driftingenjör vid Öxsjöns Va- verk 15
Bild 14. Lutkärl med tillhörande dosering Bild 15. Hypoklorittank 2.4.12 ph-mätare För att ha kontinuerlig kontroll av ph på både råvatten och renvatten samt fällnings ph har man sex stycken ph-mätare i verket. Mätarna har följande funktioner Kontinuerlig koll på inkommande råvatten Tillsammans med vattenmätare på råvatten stationen styra kalkdoseringspumpen Styra natronlut doseringen Registrera utgåendevatten Kontroll av ph-mätarna sker kontinuerligt och kalibrering sker med hjälp av buffertlösningar. Om mätaren börjar reagera långsamt vid kalibrering kan det vara dags att byta delar eller möjligtvis göra rent med HCl. 16
2.4.13 Turbiditetsmätare För att hålla koll på vattnets grumlighet har två stycken turbiditetsmätare installerats. Där den ena mäter turbiditeten på vattnet mellan dynasandfiltren och aktivt kolfiltren. Den andra mäter turbiditet på utgående vatten. Vid rengöring tömmer man dom på vatten och rengör de olika delarna med hjälp av trasa och destvatten, ser till att dom har ett jämt flöde av vatten igenom apparaturen 9 Bild 16. ph mätare 9 Stefan Lund Driftingenjör vid Öxsjöns Va- verk 17
Bild 17. Turbinitetsmätare 2.4.14 Reglerventil utgående vatten Utgående vatten från verket leds ut med hjälp av självfall. Styrningen av vattenflödet sker efter nivån i högreservoaren. Låg nivå i reservoaren ger signal till reglerventilen att öppna till ett viss grad som ger ett visst flöde. Vid ännu lägre nivå öppnas ventilen ytterligare. Detta åstadkoms genom att ventilens regulator är programmerad så att börvärdet förändras med hänsyn till nivån i reservoaren. Samtidigt styrs flödet genom ventilen via vattenmätaren på utgående ledning från lågreservoaren 10 Bild 18. Reglerventil 11 10 Stefan Lund Driftingenjör vid Öxsjöns Va- verk 11 http://www.somas.se/ 2014-04- 06 18
2.4.15 Övervakningen av verket Övervakning av verket sker med hjälp av online mätning på ett flertal olika mätpunkter se bild 1 och 2 för förståelse för placering av mätpunkter. Det saknas online övervakning och mätare för turbiditet på råvattnet. Vi kommer att titta närmare på det senare under rubriken resultat. Nedanför visas tabell 1 logreduktions värden för de olika delarna av övervakningen. Se 2.5.1 för förklaring till begreppet LOG reduktion.
Tabell 1. Log-reduktion för övervakning av vattenverkets drift 12 12 Svenskt Vatten, Introduktion till God Desinfektions Praxis GDP, Publikation P108 maj 2013
2.5 Introduktion till GDP GDP-processen kan delas upp i fem steg för att lättare överblicka proceduren som man skall genomföra dessa fem steg är: Steg 1 Barriärhöjd Råvattenkvalitet Vattenverkets storlek Steg 2 Vattentäkt Åtgärder i täkten Övervakning av täkt och råvatten Steg 3 Vattenverk Reningssteg (utom desinfektion) Processövervakning Steg 4 Desinfektion Effektivitet Säkerhetsåtgärder Steg 5 Slutresultat Resultat från genomförda beräkningar Steg 1 i GDP-proceduren är att avgöra vilken nivå råvattenkvaliteten håller. Råvattenkvaliteten avgör därefter vilka reningsåtgärder som behövs för att uppnå ett tillräckligt säkert vatten. Reningskravet kallas för barriärhöjd. Steg 2 är en sammanställning av åtgärder i vattentäkten för att trygga råvattenkvalitet. steg 3 gås vattenverkets barriärer igenom förutom desinfektionen. Desinfektionens barriäreffekt fastställs separat i steg 4. Steg 5 jämförs barriärhöjden med resultaten från vattenverket och desinfektionen. Svaret visar om barriäreffekten är tillräcklig för att uppnå barriärhöjden för det aktuella råvattnet och vattenverket. 13 2.5.1 Definition av begreppet Log Är ett sätt att beskriva hur mycket mikroorganismer som avskiljs vid behandling av rå vattnet. Antingen den reducerade mängden organismer eller mängden organismer kvar efter rening. Detta kan beskrivas med hjälp av procent men kan bli svårt att hålla isär när exempelvis ett reningssteg renar med 90 % och sedan renar nästa reningssteg 90 % av det osv då kommer log-begreppet in och underlättar. Log skulle i detta fall ge 1 Log (10! ) 90 % och om nästa reningssteg är 90 % av det tidigare ge 2 Log (10! ) 99 %. När Log används för att definiera värdet på en given barriärhöjd så får man dela upp log begreppet för de olika mikroorganismerna då dessa beter sig olika vid olika reningssteg. Dessa förkortas b= bakterier, v=virus och p=parasiter. Exempel hur de skrivs ut i beräkningstabell: 2,0b + 1,0v + 2,0p 13 http://www.svensktvatten.se/ 2015-04- 01 21
2.5.2 Steg 1: Barriärhöjd Barriär definition Enligt driksvattenföreskrifterna är en barriär definierad som Ett naturligt eller skapat fysiskt hinder eller kemiskt hinder eller åtgärd som oskadliggör eller dödar bakterier virus eller parasiter till en nivå där det aktuella ämnet inte längre utgör en hälsomässig risk Vissa specifika reningssteg räknas som barriärer se listan nedan: Infiltration (< 14 dagarsuppehållstid) Kemisk fällning med filtrering Långsamfilter primär Desinfektion (ozon, klor, UV) Membran filter (<100 Nm) Se tabell 2 för vattenbehandlingsmetod för att se respektive log värde för varje reningssteg 2.5.2.1 Råvattenkvalitet Ju mer råvattendata som finns desto bättre blir bedömningen och till en fullständig GDP behövs analyser av E. coli, Clostridium perfringens och helst parasiterna Giardia och Cryptosporidium. Huvuddelen av proverna utgörs av vanliga rutinanalyser de senaste tre åren. Dock bör risk och sårbarhets analys räknas in då den pekar på risker som kan missas i stickprovs analysen. Råvattenkvaliteten är olika för olika typer av vatten täkter. I GDP analysen delas de upp i ytvatten från sjö, ytvatten från älv, grundvatten från jord, grundvatten från berg, konstgjort grundvatten och Ytvatten påverkat grundvatten. I Fallet som jag studerat närmare är ett Ytvatten från sjö därför kommer vi inte att gå vidare med förklaringar för de övriga tänkbara senariorna. Den mikrobiologiska informationen vi samlat under de tre senaste åren kan vi med hjälp av flödesschema 1 avgöra vilken råvatten kvalitet vi har i vårt ytvatten. Tyvärr har inte mätningar på cryptosporidium gjorts och man måste därför utgå från sämsta tänkbara scenario detta leder till att vi hamnar i en sämre kategori (Da) än vi annars troligtvis gjort. Detta medför att vi i slutänden får ett högre LOG värde att jobba mot. 22
Bild 19. Flödesschema för mikrobiellförorening i vattentäkten, den röda cirkeln visar vårt resultat. 14 2.5.2.2 Vattenverkets storlek Även vattenverkets storlek, eller egentligen hur många anslutna människor som riskerar att drabbas av eventuell smitta, är avgörande för vilken barriärhöjd som behöver uppnås. Ett litet vattenverk kan ju inte orsaka sjukdom hos lika många som ett stort vattenverk. Tabell 2 visar barriärhöjden, som är den nödvändiga logreduktionen för respektive grupp av mikroorganismer. Tabell 2. Förminskad version av sambandet mellan barriärhöjd (log-reduktion), vattenverkets storlek och råvattenkvalitet. 15 14 Svenskt Vatten, Introduktion till God Desinfektions Praxis GDP, Publikation P108 maj 2013 23
Vattenverkets storlek (pe) < 1000 1000 10 000 > 10 000 Råvattenkvalitet A 3,0b + 3,0v + 1,0p 3,5b + 3,5v + 1,5p 4,0b + 4,0v + 2,0p D 5,0b + 5,0v + 2,0p 5,5b + 5,5v + 3,0p 6,0b + 6,0v + 4,0p 2.5.3 Steg 2 och 3: Vattenverkets reningssteg De vanligaste tillvägagångssätten för att omvandla ett råvatten till dricksvatten visas i tabell 3 nedan. I tabellen anges vilken maximal log-reduktion varje beredningsreningssteg normalt kan frambringa. För att den angivna log-reduktionen ska få användas krävs noggrann övervakning så att det går att säkerställa att barriären fungerar som den ska. Saknar någon av mätpunkt online övervakning bör detta genast åtgärdas annars kan just det givna reningsstegets log reduktion inte räknas se tabell 3 för LOG reduktion vid online mätning. 15 http://www.svensktvatten.se/ 2015-04- 01 24
Tabell 3. 16 Är det tveksamt om en barriär fungerar optimalt bör logreduktionen sänkas. Finns det till exempel återkommande störningar under vissa delar av dygnet, veckodagar eller årstider så är det de sämre perioderna som ska användas. Alla bedömningar bör göras strängt och värdena sänkas vid minsta tvekan på deras funktion eftersom det annars kan finnas en risk för övertro på processen. Om vattenverket har en process som inte finns i tabellen måste en hård bedömning göras om hur effektiv just denna barriär är. Om vattenverket har flera barriärer och där finns övervakning och justeringsmöjligheter för varje enskild barriär så kan barriärerna betraktas som oberoende av varandra. Detta kräver att varje barriär övervakas on-line, justeras samt följs upp separat så att optimalt resultat säkerställs utan tidsfördröjning. En större störning som inverkar på efterföljande steg kan göra att dessa steg arbetar sämre än normalt. Störningen måste därför utvärderas separat för att bestämma hur mycket reningen faktiskt försämrats och hur efterföljande steg påverkas. Om reningsstegen anses som oberoende av varandra kan den angivna log-reduktionen för respektive barriär sammanfattas. Använd sunt förnuft och reducera resultatet vid summeringen då det blir svårare och svårare att faktiskt åstadkomma ytterligare reduktion vartefter vattnet blir renare och renare. Åtgärder i täkten är oftast av stor vikt vilket oftast visas i en risk och sårbarhets analys. Dessa åtgärder ger inte alltid en LOG reduktion men kan vara nog så viktiga. För Log reduktion i insjöar se tabell 4 16 Svenskt Vatten, Introduktion till God Desinfektions Praxis GDP, Publikation P108 maj 2013 25
Tabell 4. Log-reduktion av åtgärder i råvattentäkten 17 17 Svenskt Vatten, Introduktion till God Desinfektions Praxis GDP, Publikation P108 maj 2013 26
Tabell 5: Log-reduktion för behandlingsmetoder som avser partikelseparation 18 Vattenbehandlingsmetod Snabbfiltrering utan fällning, filtreringshastighet <7,5 m/h Gäller även biofilter, jonbytare och marmorfilter Membranfiltrering, MF med en nominell poröppning <1000 nm, intakta membran Membranfiltrering, UF med en nominell poröppning <100 nm, intakta membran Membranfiltrering, NF med en nominell poröppning <10 nm, intakta membran Max logreduktion 0,5b + 0,25v + 0,5p 2,0b + 1,0v + 2,0p 3,0b + 2,0v + 3,0p 3,0b + 3,0v + 3,0p Långsamfiltrering, filterhastighet <0,5 m/h 2,0b + 2,0v + 2,0p Fällning med direktfiltrering Utgående turbiditet i medeltal >0,5 NTU (on-line mätning) Fällning med direktfiltrering Utgående turbiditet i medeltal 0,2-0,5 NTU (on-line mätning) Fällning med direktfiltrering Utgående turbiditet i medeltal <0,2 NTU (on-line mätning) 0,5b + 0,25v + 0,5p 1,5b + 1,0v + 1,5p 3,0b + 2,0v + 2,0p Fällning med direktfiltrering Utgående turbiditet <0,1 NTU i minst 90 % av tiden (on-line mätning) 3,0b + 3,0v + 2,0p Färgreduktion vid humusavskiljning skall vara >70 % i minst 90 % av tiden Fällning, sedimentering och filtrering Utgående turbiditet i medeltal >0,5 NTU (on-line mätning) Fällning, sedimentering och filtrering Utgående turbiditet i medeltal 0,2-0,5 NTU (on-line mätning) Fällning, sedimentering och filtrering Utgående turbiditet i medeltal <0,2 NTU (on-line mätning) 0,5b + 0,25v + 0,5p 1,5b + 1,0v + 1,5p 3,0b + 2,0v + 2,5p* 18 http://www.svensktvatten.se/ 2015-04- 01 27
Fällning, sedimentering och filtrering Utgående turbiditet <0,1 NTU i minst 90 % av tiden (on-line mätning) Färgreduktion vid humusavskiljning skall vara >70 % i minst 90 % av tiden 3,0b + 3,0v + 2,5p* Direktfällning på UF eller MF membran, intakta membran samt säkerställd virusavskiljning krävs Utgående turbiditet <0,1 NTU i minst 90 % av tiden (on-line mätning) 3,0b + 3,0v + 3,0p* Färgreduktion vid humusavskiljning skall vara >70 % i minst 90 % av tiden Max log-reduktion vid enstaka barriärer 3,0b + 3,0v + 2,0p Max log-reduktion vid barriärer som inte är oberoende. Observera kommentaren angående parasiter under tabellen. Flera barriärer som är oberoende av varandra. Observera kommentaren angående parasiter under tabellen. Logreduktionen för övervakning av vattenverket försvinner om denna summeringsmöjlighet utnyttjas 3,0b + 3,0v + 3,0p Summera barriärerna Reducera resultatet 2.5.3 Steg 4: Metoder för desinfektion Desinfektionen delas upp i två huvudgrupper: kemisk desinfektion respektive UV-ljus. För bägge typerna av desinfektion beräknas Inaktiverings effektiviteten och log-reduktionen. Beräkningarna med UV-belysning skiljer sig från den kemiska desinfektionen. Eftersom vattenverket i denna rapport använder sig av kemisk desinfektion kommer jag inte att gå igenom det närmare. Desinfektion med UV-ljus används och därför tittar vi lite närmare på det: Före det att biodosimetrisk dosbestämning fick sitt genombrott i början av 2000-talet var det upp till tillverkare och leverantörer att själva definiera sina UV-doser. Vid arbete med GDP är det enbart biodosimetrisk dos som får användas vid beräkning av Log. Den vanligaste dosen på nyare anläggningar både i Sverige och i Europa i övrigt är 400 J/m 2 (biodosimetriskt) men även 250 J/m 2 förekommer på en del vattenverk. Förutsättningen för att Inaktiverings beräkningarna ska gälla är att UV-anläggningen drivs enligt krav och specifikationer för den certifiering som anläggningen ska följa. I tabell 6 presenteras maxbegränsningar för Inaktiverings graden hos UV-anläggningar med olika doser. Reduktionen av Adenovirus är lägre än för de flesta andra virustyper. 28
Tabell 6. Maximal Inaktiverings grad för UV-anläggningar, (före säkerhetsavdrag) 19 Dos hos godkänd anläggning 400 J/m 2 bestämt biodosimetriskt Maximal log-reduktion 4,0b + 3,5v + 4,0p (Adenovirus ca 0,5 log) 250 J/m 2 bestämt biodosimetriskt 3,0b + 3,0v + 3,0p Utgångspunkten för att UV-desinfektionen skall ge den maximala log-reduktionen är att doseringen också alltid är korrekt. Så är det sällan eftersom oväntade situationer kan uppstå och därför behöver Inaktiveringsgraden sänkas beroende på vilka normala säkerhetsåtgärder som saknas. Det finns två sätt att göra det på: Minska den beräknade och maxbegränsade UV-desinfektionen med 90%. Tag det maximala avdraget för respektive kategori i tabell 7 och minska detta med de åtgärder som gjorts (avdraget kan inte bli ett tillägg). Summera resultatet för alla kategorierna och justera (minska) den tidigare beräknade och maxjusterade logreduktionen för UV desinfektionen. Tabell 7. Avdrag från den beräknade log-reduktionen för UV-desinfektion på grund av säkerhetsbrister. 20 Kategori Åtgärd för säkerställande av UV-desinfektion Påverkan på logreduktionen A Kortvarigt doseringsbortfall eller reducerad effekt Maximalt avdrag för kategorin (Minimalt avdrag är 0 %) Automatisk stängning av all vattenproduktion. (Krävs även att tillräcklig reservoarskapacitet finns i systemet för att undvika avdrag) Larm och automatisk start av reservdesinfektion (Till exempel klorering) -10 % +10 % +5 % B Minskad risk för doseringsbortfall eller Maximalt avdrag för kategorin (Minimalt avdrag är 0 %) -20 % Batteribackup (UPS) installerat +10 % Reservkraft installerat +10 % 19 http://www.svensktvatten.se/ 2015-04- 01 20 http://www.svensktvatten.se/ 2015-04- 01 29
effektminskning Dokumenterat god strömförsörjningskvalitet +5 % C Andra dimensionerande åtgärder Maximalt avdrag för kategorin (Minimalt avdrag är 0 %) Flera reaktorer så att full dos kan upprätthållas vid bortfall av en reaktor(till exempel 2 st med 100 % kapacitet eller 3 st med 50 % kapacitet) Separat flödesmätare för varje reaktor för att säkra god hydraulisk kontroll Råvattenkvaliteten inklusive årstidsvariationer ligger till grund för dimensioneringen On-line mätutrustning installerat med UVintensitetssensorer korrekt placerade samt UVtransmissionsmätning. Knutet till larm och åtgärder Reservoarskapacitet (efter desinfektionsanläggningen) som kan tillfredsställa behovet när produktionen stoppas på grund av doseringsbortfall (Volym för minst 12 timmars försörjning) -30 % +5 % +10 % +5 % +5 % +10 % Reservdesinfektion (till exempel klor) installerat +5 % D Andra driftsmässiga åtgärder Maximalt totalt avdrag för kategorin (Minimalt avdrag är 0 %) Lager av kritiska reservdelar (Kvartsrör, lampor, o-ringar, borstar, borstdrivning, ballastkort, ballastkylning, UVsensorer, referenssensor och eventuell transmissionsmätare) Automatisk stängning av all vattenproduktion i samband med uppstart av UV-aggregat till dess att full kapacitet nåtts Bra doskontroll baserat på mätpunkter, UV intensitet, vattenflöde, eventuell UV-transmission och lampor i drift Automatisk stängning av all vattenproduktion om driften är utanför valideringsområdet -30 % +5 % +10 % +10 % +10 % Larm om driften är utanför valideringsområdet +5 % Rutiner för rengöring, kontroll och kalibrering av sensorer (minimum månatlig kontroll/kalibrering med referenssensor, årlig kalibrering av referenssensor) +5 % 30
Summamax Driftsdokumentation i form av kurvor för beräknad dos som funktion av procent av tiden, visar sannolikheten för fel i barriärfunktionen. Se Norsk Vann rapport 164 Totalt maximalt avdrag för UV-säkerhetsbrister (Minimalt avdrag är 0 %) +5 % -90 % 2.5.4 Steg 5: Slutresultat GDP Alla de tidigare stegen i förfarandet är nu beräknade och nu återstår endast att summera resultatet. Ett resultat på plussidan visar på att det krävs ytterligare åtgärder för att vattnet ska bli rimligt säkert den negativa sidan visar i stället att vattnet är rimligt säkert att använda Eftersom resultatet grundas på bedömningar och antaganden i förfarandets olika delmoment så ger det enbart en indikation på vattenkvaliteten. Resultatet, i kombination med motivering av gjorda antaganden och en väl genomgången risk- och sårbarhetsanalys, är ett stöd i bedömningen av vattnets kvalitets- och säkerhetsnivå. Med hjälp av beräkningarna och genom att testa olika driftssituationer är det även möjligt att dra slutsatser om vilka förändringar som kan vara effektivast för att höja kvaliteten. Vissa resultat kan indikera att vissa mikroorganismer kräver ytterligare åtgärder medan andra verkar ha bättre marginal är en anvisning om vad ytterligare rening bör vara verksamt mot. Om resultatet är mycket nära noll så finns det anledning att verkligen säkerställa att den antagna reningen faktiskt uppnås då marginalerna för oväntade händelser är små. Risk och sårbarhetsanalysen för täkten och verket är viktig i sammankoppling med GDP-resultatet. Då bedömningarna i GDP inrymmer en del antaganden så är det tänkbart att avrunda resultatet till heltal då decimalerna egentligen är totalt ointressanta. Största vinsten med GDP arbetet är den ökade kännedomen om de egna processerna och deras inbördes och gemensamma effektivitet mot olika mikroorganismgrupper. Men det allra viktigaste att ha med sig: är att resultatet visar vad som sannolikt utgör störst risk och inte om vattnet alltid är helt renat eller ej. 2.6 Vattentäkten Nyckeltal: Totalt uttag ur råvattentäkterna/år är 2275000m3 fördelat på 1380000m3 på öxsjön och 895000m3 ur stamsjön Medel turbiditet stamsjön 1,46 FNU med års max på 2,6 öxsjön Medel turbiditet öxsjön 0,71 FNU med års max på 1.1 Provtagningsintervall intervall turbiditet 10 ggr året Provtagningsintervall mikrobiologiskt 12ggr Provtagningsintervall kemiskt 6 ggr år Totalvolym stamsjön 3,8 milj m3, liknande för öxsjön Som ni ser har stamsjön mycket sämre turbiditetstal än öxsjön, detta hade gjort att man häller tagit råvatten enbart från öxsjön. Men vattendomen sätter stop för det och vid beräkning av 31
Log-reduktion måste man också utgå från sämsta tänkbara normal scenario vilket gör att beräkningarna för Log-reduktion kommer att utgå från stamsjön. Medel mängden E-coli i råvattnet är relativt lågt vilket gör att vi skulle ha hamnat bra till flödesschemat i bild 19 men eftersom ctyptosporidium saknas hamnar vi trotts det i ett dåligt utgångsläge och E-coli halte blir därmed oviktig. Kommunen har på senare år gjort en stor genomgång av vattenskyddsområdet genom att bland annat implementera förbud mot förbränningsmotorer på båtar. Men det största arbetet är dock lagt på att ansluta alla stugor i vattenskyddsområdet till kommunalt avlopp och förbud mot trekammar brunnar. 32
Bild 20. Karta över råvattentäkten och de olika skyddszonerna21 21 www.lerumskommun.se 33
3. Resultat Nedanför kommer vi att titta närmare på resultatet av GDP för vattenverket med hjälp av beräkningsmodeller som är utarbetad som ett verktyg för att underlätta GDP arbetet. Modellen är uppbyggd av Excellark för råvattentäkten, vatten behandling utöver desinfektion, UV. Modellen är i huvudsak baserad på JA/NEI frågor. Tabell 8. Visar resultatet av den gjorda GDPn om värdena varit negativa hade vi inte klarat barriärhöjden som eftersträvats. 22 A B C D E estemme m ødvendig arrierehøy e er ekket um=e-d Nødvendig barrierehøyde Eksisterende barrierer før desinfeksjon Nødvendig logreduksjon i sluttdesinfeksjon; D=A-B-C Desinfeksjon eksisterende barriere B V P 6,00 6,00 5,00 Verdier hentes fra ark tab 3.2 Innsjø 1,50 1,50 1,00 Ark overvannkilder Grunnvann løsmasser 0,00 0,00 0,00 Ark grunnvann løsmasser Grunnvann fjell 0,00 0,00 0,00 Ark grunnvann fjell Vannbeha ndlingens 3,00 3,00 3,00 Ark vannbehandling utover sluttdesinfeksjon logkreditt 1,50 1,50 1,00 UV 3,20 2,73 3,20 Ark UV, fratrekk Kjemisk 0,00 0,00 0,00 Ark kjemisk desinfeksjon, fratrekk 1,70 1,23 2,20 Negative verdier viser at vannverket ikke har tilstrekkelige barrierer. Tiltak må iverksettes 22 http://www.svensktvatten.se/ 2015-04- 01 34
Tabell 9. Åtgärder som rör sjöar som råvattentäckt 23 Tiltak knyttet til vannkilde og nedbørfelt - innsjøer Tab 3.4 Log-kreditt for fysiske og restriktive tiltak i vannkilde og nedslagsfelt overvåkning av råvannskvalite Reduksjon av forurensning stilførsel til vannkilden Restriksjone r på aktivitet i vannkilde og nedbørfelt Tiltak knyttet til inntak Sanering av alle avløpsutslipp direkte til kilden og til bekker og elver som leder direkte til kilden Bak teri er Vir us Par asitt er Vurd ering (Ja/n ei) Bakterie r Virus Parasit ter 1,50 1,50 1,00 ja 1,50 1,50 1,00 Innføring av lukkede avløpssystemer for alle utslipp i nedbørfeltet eller bortledning av avløpsvann fra 1,50 1,50 1,00 NEI 0,00 0,00 0,00 nedslagsfelt Oppsetting av stengsel for å hindre at beitedyr og hunder kommer i direkte kontakt med kilden samt oppsetting av avfallskontainere i nedbørfeltet 0,75 0,75 0,50 NEI 0,00 0,00 0,00 Max log-kreditt (b=1,5 v=1,5 p=1,0) for reduksjon av forurensningstilførsler til vannkilden 1,50 1,50 1,00 Innføre forbud/restriksjoner mot beitedyr i nedbørfeltet 1,00 1,00 0,75 NEI 0,00 0,00 0,00 Innføre forbud mot nybygg og andre potensielt forurensende aktiviteter i nedbørfeltet 0,75 0,75 0,50 NEI 0,00 0,00 0,00 Innføre forbud mot motorferdsel i nedbørfeltet 0,50 0,50 0,25 NEI 0,00 0,00 0,00 Innføre forbud/restriksjoner mot bruk av vannkilden til båtsport, bading og annen rekreasjon 0,75 0,75 0,50 NEI 0,00 0,00 0,00 Innføre forbud/restriksjoner mot ferdsel på vannkilden 0,50 0,50 0,25 NEI 0,00 0,00 0,00 Max log-kreditt (b=1,0 v=1,0 p=0,75) for restriksjoner på aktivitet i vannkilde og nedbørfelt 0,00 0,00 0,00 Senking av råvannsinntak til et dyp som sikrer at sprangsjiktet ikke når ned til inntaket bortsett fra i 1,00 1,00 0,75 NEI 0,00 0,00 0,00 sirkulasjonsperioder Flytting av råvannsinntaket slik at det kan dokumenteres gjennom hydrauliske studier at tilførsler av avløpsvann og avføring fra beitedyr via elver, 0,75 0,75 0,50 NEI 0,00 0,00 0,00 bekker påvirker inntaket i ubetydelig grad Innføreforbud/restriksjoner på ferdsel nær inntaket 0,25 0,25 0,25 NEI 0,00 0,00 0,00 Max log-kreditt (b=1,0 v=1,0 p=0,75) for tiltak knyttet til inntak 0,00 0,00 0,00 Log-kreditt for fysiske og restriktive tiltak i vannkilde og nedslagsfelt Max log-kreditt (b=3.0 v=3.0 og p=2.0) for fysiske og restriktive tiltak i vannkilde og nedbørfelt Øket prøvetakings frekvens On-line måling av vannkvalitet Innføring av utvidet mikrobiell analyse i råvann: minst som risikobasert prøveprogram Innføring av utvidet mikrobiell analyse i råvann: minst som angitt for nettkontroll Online måling av turbiditet som grunnlag for å sette inn andre barrieretiltak enn avstengning av råvannstilførsel 1,50 1,50 1,00 1,50 1,50 1,00 0,50 0,50 0,50 NEI 0,00 0,00 0,00 0,25 0,25 0,25 NEI 0,00 0,00 0,00 0,25 0,25 0,25 NEI 0,00 0,00 0,00 23 http://www.svensktvatten.se/ 2015-04- 01 35
Online måling av turbiditet med automatisk avstengning av råvannstilførsel fra aktuell kilde ved overskridelse av grenseverdi Online måling av turbiditet med alarm og manuell avstengning av råvannstilførsel fra aktuell kilde ved overskridelse av grenseverdi Online måling av fargetall med automatisk avstengning av råvannstilførsel fra aktuell kilde ved overskridelse av grenseverdi Online måling av fargetall med alarm og manuell avstengning av råvannstilførsel fra aktuell kilde ved overskridelse av grenseverdi Logkreditt for overvåkn ing av råvannsk valitet Maksimal log-kreditt (b=1.0 v=1.0 og p=0.75) for overvåkning av råvannskvalitet jfr tab 3.3 Summen av tiltak og overvåking; kan maksimalt være b=3,0 v=3,0 p=2,0 Beregnet log-kreditt vil bli overført til oppsummerende ark 1,00 1,00 0,75 NEI 0,00 0,00 0,00 0,75 0,75 0,50 NEI 0,00 0,00 0,00 1,00 1,00 0,75 NEI 0,00 0,00 0,00 0,75 0,75 0,50 NEI 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1,50 1,50 1,00 1,50 1,50 1,00 36
37
Tabell 10. Vattenbehandling utöver desinfektion 24 Vannbehandlingstiltak utover sluttdesinfeksjon Tab 3.9 Bestemmelse av log-kreditt i vannbehandlingsanlegg med god partikkelseparering Tab 3.10 Log-kreditt for overvåkning av driften av vannbehandlingsanlegg sammen med 3.9 Bakte rier Vir us Paras itter Vurd ering (Ja/n ei) Hurtigsandfiltrering uten koagulering (filterhastiget < 7,5m/h) 0,50 0,25 0,50 NEI 0,00 0,00 0,00 Membranfiltrering (MF) 2,00 1,00 2,00 NEI 0,00 0,00 0,00 Membranfiltrering (UF) 3,00 2,00 3,00 NEI 0,00 0,00 0,00 Membranfiltrering (NF) 3,00 3,00 3,00 NEI 0,00 0,00 0,00 Langsomfiltrering (filterhastighet <0,5 m/h) 2,00 2,00 2,00 ja 2,00 2,00 2,00 Koagulering/direktefiltrering (mediafilter) 3,00 2,00 2,00 ja 3,00 2,00 2,00 Koagulering/direktefiltrering (mediafilter) 3,00 3,00 2,00 NEI 0,00 0,00 0,00 Koagulering + sedimentering (evt. Flotasjon) + filtrering 3,00 2,00 2,50 NEI 0,00 0,00 0,00 Koagulering + sedimentering (evt. Flotasjon) + filtrering 3,00 3,00 2,50 NEI 0,00 0,00 0,00 Koagulering/membranfiltrerin g (UF/MF) filtrering Bestemmelse av logkreditt i vannbehandlingsanlegg med god partikkelseparering Maksimal log-kreditt (b=3.0 v= 3.0 og p= 3,0) for vannbehandlingsanlegg med god partikkelseparering On-line overvåking av vannkvalitet med evt reaksjonstiltak ved overskridelse av grenseverdi Kontinuerlig overvåkning av strømforsyning med reaksjonstiltak ved bortfall Online måling av turbiditet, farge eller annen parameter som er egnet til å overvåke om det aktuelle tiltaket fungerer etter hensikten: av råvannskvalitet - for optimal prosess styring av vannbehandlingsanlegget av rentvannskvalitet - med automatisk avstengning av råvannstilførsel av rentvannskvalitet - med alarm og manuell korrigering av driftssituasjonen slik at normale forhold gjenopprettes ved overskridelse av grenseverdi Kontinuerlig måling og overføring til kontrollsentral av data vedrørende strømtilførsel til vitale Bak teri er Vir us Paras itter 3,00 3,00 3,00 NEI 0,00 0,00 0,00 5,00 4,00 4,00 3,00 3,00 3,00 0,50 0,50 0,50 NEI 0,00 0,00 0,00 1,00 1,00 0,75 ja 1,00 1,00 0,75 0,50 0,50 0,50 NEI 0,00 0,00 0,00 24 http://www.svensktvatten.se/ 2015-04- 01 38
av strømtilførsel deler av vannbehandlingsanlegget: med automatisk igangsetting av nødstrømsaggregat ved bortfall av strømtilførsel med automatisk avstengning av råvannstilførsel ved bortfall av strømtilførsel Log-kreditt for overvåkning av driften av vannbehandlingsanlegg Maksimal log-kreditt (b=1.0 v=1.0 p=0.75) for overvåking av vannbehandling utover sluttdesinfeksjon jf tab. 3.3 Summen av partikkelseparering og overvåkning; kan maksimalt være b=3,0, v=3,0 og p=3,0 Beregnet log-kreditt, overføres til oppsummerende ark 0,75 0,75 0,75 ja 0,75 0,75 0,75 0,50 0,50 0,50 ja 0,50 0,50 0,50 2,25 2,25 2,00 1,00 1,00 0,75 4,00 4,00 3,75 3,0 0 3,0 0 3,00 Tabell 11. Minimi UV-dos ( mj / cm2 ) för olika log - Inaktivering av Cryptosporidium, Giardia och virus enligt Amerikanska föreskrifter ( USEPA 2006) 25 Log-inaktivering 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 4,00 Cryptosporidium 1,60 2,50 3,90 5,80 8,50 12,00 22,00 Giardia 1,50 2,10 3,00 5,20 7,70 11,00 22,00 Virus 39,00 58,00 79,00 100,00 121,00 143,00 186,00 Tabell 12. Maximal Inaktiverings grad för godkända UV anläggningar. 26 Tabell 12 Maksimal inaktiveringsgrad for godkjente UV anlegg med ulik dose. Bakterier Virus Parasitter 0 Har ikke UV-anlegg 1 40 mj/cm 2 bestemt biodosimetrisk 4,00 3,50 4,00 2 30 mj/cm 2 som beregnet gjennomsnittsdose 3,00 3,00 2,00 25 http://www.svensktvatten.se/ 2015-04- 01 26 http://www.svensktvatten.se/ 2015-04- 01 39
3 15-20 mj/cm 2 som veggdose 3,00 3,00 2,00 Tabell 13. Avdrag för inaktiverings förhållande (i % av maximal inaktiv ratio) för de viktigaste kategorierna av tänkbara åtgärder (respektive A, B, C och D) och krediter (i % av maximal inaktiv ratio) för faktiskt genomförda åtgärder (numrerade 1-7) inom varje kategori. 27 Tiltak % av maksimal inaktiveringsgrad 1 Velg type UV-anlegg, jfr tab 4.9 A A1 A2 Tiltak ved kortvarig bortfall av- eller Vurderin Reduksjon Bakterier Virus Parasitter Bakter redusert effekt på UV anlegget: g Ja/Nei i fratrekk ier Manglende tiltak gir maksimalt fratrekk på 10% 4,0 3,5 4,0-0,4 1. Automatisk stengning av all vannproduksjon. 10% ja 10% 0,4 2. Alarm og automatisk start av reserve 5% NEI 0% 0 desinfeksjon Sum fradrag kategori A 0 B Tiltak for å redusere risikoen for bortfall aveller redusert Bakterier Virus Parasitter Bakterier Virus Parasitter effekt på UV anlegget: Manglende tiltak gir maksimalt fratrekk på 20% 4,0 3,5 4,0-0,8-0,7-0,8 B1 UPS installert 10% NEI 0% 0 0 0 B2 Nødstrømsaggregat 10% installert ja 10% 0,4 0,35 0,4 Dokumentasjon av B3 god kvalitet på 5% ja 5% 0,2 0,175 0,2 strømforsyningen Sum fradrag kategori B -0,2-0,175-0,2 C Andre dimensjonerende tiltak: Bakterier Virus Parasitter Bakterier Virus Parasitter 27 http://www.svensktvatten.se/ 2015-04- 01 40
C1 C2 C3 C4 C5 C6 Manglende tiltak gir maksimalt fratrekk på Inndeling i reaktorer slik at man kan opprettholde full forsyning ved bortfall av en Separat vannmengdemåling for hver UV reaktor Råvannskvalitet lagt til grunn ved dimensjonering Tilfredsstillende måleutstyr installert Utjevningsvolum plassert etter UVanlegg Reserve desinfeksjonsanlegg installert Sum fradrag kategori C 30% 4,0 3,5 4,0-1,2-1,05-1,2 5% ja 5% 0,2 0,175 0,2 10% NEI 0% 0 0 0 5% ja 5% 0,2 0,175 0,2 5% NEI 0% 0 0 0 10% NEI 0% 0 0 0 5% ja 5% 0,2 0,175 0,2-0,6-0,6-0,6 D Andre driftsmessige Bakterier Virus Parasitter Bakterier Virus Parasitter tiltak: Manglende tiltak gir maksimalt fratrekk på 30% 4,0 3,5 4,0-1,2-1,05-1,2 D1 Lager med kritisk reserveutstyr 5% ja 5% 0,2 0,175 0,2 D2 Automatisk stans i all vannproduksjon i forbindelse med 10% ja 10% 0,4 0,35 0,4 oppstart av UV aggregat. D3 God dosekontroll 10% ja 10% 0,4 0,35 0,4 D4 Automatisk stans i all vannproduksjon hvis drift er utenfor 10% ja 10% 0,4 0,35 0,4 valideringsområdet D5 Alarm hvis drift er 5% ja 5% 0,2 0,175 0,2 41
D6 D7 utenfor valideringsområdet Tifredstillende rutiner rengjøring, kontroll og 5% NEI 0% 0 0 0 kalibrering av sensorer Driftsdokumentasjon i form av 5% NEI 0% 0 0 0 varighetskurver 2) Sum fradrag kategori D 0 0 0 Tabell 14. Beräknad inaktiveringsgrad för UV anläggningen 28 Maksimal inaktiviseringsgrad 4,00 3,50 4,00 Redusert inaktiviseringsgrad pga manglende tiltak -0,80-0,78-0,80 Beregnet inaktiviseringsgrad for UVanlegget 3,20 2,73 3,20 28 http://www.svensktvatten.se/ 2015-04- 01 42
4. Diskussion Genom att titta i tabell 8 kan vi konstatera att vattenverket lever upp och klara de krav som ställs på det i GDP. Trotts att det ställts ganska tuffa krav på barriärerna då verket fått onödigt hög barriärhöjd att ta hänsyn till då det saknats provtagningar på bland annat cryptosporidium, vilket leder till att man måste utgå från sämsta tänkbara scenario. Det samma gäller sämsta tänkbara normalscenario när det gäller uttaget av råvatten då man måste utgå från att enbart köra den smutsigare stamsjön. Trotts att man klarat GDP så är det alltid intressant att se vad man kan göra för att förbättra Barriär höjden eller vattentäktens förskaffenhet. Det som framkommit under arbetet med GDP är att man har betande djur intill sjön som saknar staket mot vattentäkten. Detta skulle vara mycket enkelt att åtgärda för att få mer logkredit enligt tabell 15 och att man antagligen skulle få bättre värden vad det gäller patogener att ta hänsyn till vid genomgång av flödesschema i blid 19. Även att installera online anslutna turbiditettsmätare på råvattnet skulle vara en enkel och relativt billig lösning för att kunna höja Log-reduktionen. En online turbiditetsmätare skulle också göra att man kunde kontrollera ecoflock 70 dosen bättre och där igenom spara in en sådan investering. Tabell 15. Exempel på Log-kredit för eventuella förbättringar i och runt vattenverket 29 Maksimal log-kreditt for ulike tiltak i nye anlegg Barrieretiltak Tiltak knyttet til vannkilde og nedslagsfelt - innsjøer Bakterier Virus Parasitter Maksimal log-kreditt, hvorav 3,00 3,00 2,00 Maksimal log-kreditt for fysiske og restriktive tiltak (3.4) 3,00 3,00 2,00 Maksimal log-kreditt for overvåkingstiltak på råvann (3.8) 1,00 1,00 0,75 Tiltak knyttet til vannkilde og nedslagsfelt - grunnvann Maksimal log-kreditt for tiltak knyttet til løsmassebrønner, hvorav 3,00 3,00 2,00 Maksimal log-kreditt for overvåkingstiltak på råvann 1,00 1,00 0,75 Maksimal log-kreditt for tiltak knyttet til fjellbrønner, hvorav 2,00 2,00 1,50 Maksimal log-kreditt for overvåkingstiltak på råvann 1,00 1,00 0,75 Tiltak knyttet til vannkilde og nedslagsfelt - Elver og bekker Maksimal log-kreditt knyttet til overvåkning av råvannskvalitet - forutsetter automatisk avstengning av råvannstilførsel fra aktuell kilde ved overskridelse av grenseverdi 1,00 1,00 0,75 Vannbehandlingstiltak utover sluttdesinfeksjon Maksimal log-kreditt for vannbehandling utover sluttdesinfeksjon 3,00 3,00 3,00 Maksimal log-kreditt for driftsovervåkning vannbehandlingsanlegget 1,00 1,00 0,75 Absolutt maksimalt oppnåelig log-kreditt gjennom tiltak både i vannkilde/nedslagsfelt og vannbehandling utover sluttdesinfeksjon Med innsjøer som kilde 6,00 6,00 4,00 Med grunnvann som kilde 6,00 6,00 4,00 Løsmassebrønner 6,00 6,00 4,00 Fjellbrønner 5,00 5,00 3,50 29 http://www.svensktvatten.se/ 2015-04- 01 43
Med elver og bekker som kilde 4,50 4,50 3,00 44