Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 1
Ekonomisk Historia 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 2
Perioden från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet har inneburit stora strukturella förändringar i det svenska arbetslivet - liksom i större delen av i-länderna. 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 3
Ökning av antalet arbetande i vissa branscher Antalet arbetande i administration och media ökade från 342593 år 1985 till 553480 år 2004 Antalet arbetande i utbildning och forskning ökade från 278276 år 1985 till 463194 år 2004 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 4
Minskning i antal arbetande i vissa branscher Antalet arbetande i jordbruk, fiske och skogsbruk har minskat från 149 982 år 1985 till 77 338 år 2004 Antalet arbetande inom industri och gruvdrift har minskat från 930 756 år 1985 till 731 704 år 2004 Antalet arbetande inom vården har minskat från 739 653 år 1985 till 682 971 år 2004 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 5
Sverige är i ett annat utvecklingsskede k än t ex Spanien (Smulders et al Worklife in the Netherlands 2006) Norra och Västra Europa karakteriseras av: Litet jordbruk och mycket service Korta arbetsveckor Hög grad av komplexitet, autonomi and datajobb Små fysiska risker Men Sverige och Finland är i topp när det gäller arbetsintensitet 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 6
Men ändringen i nationell finanspolitik vid starten av 1990-talet kopplades med en dramatisk ändring i antalet sysselsatta 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 7
Number of people in the labour force (thousands) 4 600 4 500 4 400 4 300 (T Thousands) 4 200 4 100 4 000 3 900 3 800 3 700 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 8
I Sverige liksom i hela EU-området upplevde man en kraftig ökning i arbetskrav och arbetsintensitet. Denna intensitetsökning tycks ha pågått fram till mitten av 2000-talet. 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 9
Andel yrkesarbetande kvinnor som rapporterar för höga krav i arbetet efter sektor 70 kv stat krav 60 50 40 krav kv stat krav kv kom krav kv lands krav kv ind krav kv handel 30 0 1 2 3 4 5 6 1991=1, 1993=2, 1995=5, 1997=4, 1999=5 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 10
Förekomst av för höga krav (%) bland yrkesarbetande män i Sverige uppdelade på sektorer 70 65 g akrav som uppger hö % 60 55 50 45 40 krav stat krav kom krav lands krav ind krav handel 35 1991 1993 1995 1997 1999 Källa: Arbetsmiljöundersökningarna 1991-1999 sammanställning från Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån: Negativ stress och ohälsa. Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2, 2001 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 11
High speed in European work (European Foundation 2001) High speed 1990 1995 2000 47% 54% 56% 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 12
Tight deadlines in European work (European Foundation 2001) Tight deadlines 1990 1995 2000 49% 54% 60% 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 13
De anställdas upplevelse av möjligheter att utöva kontroll över sitt arbete utvecklades olika i olika sektorer i arbetslivet. Särskilt bland kvinnor anställda i kommuner och landsting försämrades kontrollupplevelsen från 1997 och framåt 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 14
Förekomst av bristande kontroll bland yrkesarbetande kvinnor i Sverige (%) 80 70 60 stat, k kommun, k landsting, k 50 40 industri, k handel, k 30 0 1 2 3 4 5 6 91,93,95,97,99 Källa Arbetsmiljöundersökningarna 1991-1999 sammanställning från Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån: Negativ stress och ohälsa. Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:2, 2001 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 15
Ökningen i arbetsrelaterade psykiska besvär som var mest uttalad bland kvinnor samman- föll med den försämrade upplevelsen av kontrollmöjligheter i den offentliga sektorn 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 16
12,5 Procent arbetande män med "arbetsrelaterade psykiska besvär" 10,0 7,5 stress, psyk, män stress, psyk, kv 5,0 2,5 0 2 4 6 8 95,96,97,98,99,00,0196 97 98 99 01 Källa: Arbetsorsakade besvär, SCB och AMV. 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 17
När ökningen i intensitet avstannade i mitten av 2000-talet började också de arbetsrelaterade psykiska besvären minska 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 18
Utvecklingen av stressrelaterade arbetsbesvär enligt SCB/AV 1996-2005, kvinnor 17 16 Besvär av arbetet pga stress, psy ykiska påfrestocent ningar, pro 15 14 13 Stressbesvär 12 0 2,5 5 7,5 10 12,5 1996-2005 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 19
Sjuktalet har varit mycket instabilt under decennierna från 80-talet och framåt särskilt bland kvinnor 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 20
Sjuktalet för män och kvinnor från 1955 t o m 2001 30 25 20 15 kvinnor män 10 5 Åren motsvarar 1955 t o m 2001 Källa: RFV-statistik tillgänglig på http://statistik.rfv.se/ 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 21
Men bilden blir inte alls lika instabil om man lägger ihop alla former av ersättningar till människor i arbetsför ålder som inte deltar i arbetslivet 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 22
09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 23
Undersökning av faktorer som predicerade ökad risk för långtidssjukfrånvaro (Örebro regionsjukhus): Om i början av 90-talet tiden för planering försämrades på en avdelning kunde man förutsäga att långtidssjukfrånvaron skulle öka där. Korttidsfrånvaroökning förutsades av andra faktorer 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 24
Signifikanta samband mellan trend i arbetsmiljöfaktor och trend i långtidssjukskrivning k i i Örebro regionsjukhus nittiotal t (Petersson, Hertting och Theorell m fl 2004, J Occup Health Psych) Dataanalyser på enhetsnivå (n= 24) Korttids- Långtids- Psykiskt Frånvaro frånvaro tillstånd Tillräckligt med tid att planera arbetet ej sign -0.56-0.47 Arbeta hårt ej sign ej sign 058 0.58 Stödjande arbetskamrater -0.42 ej sign ej sign Tillfredsställelse med arbetskamrater -0.44 ej sign ej sign Arbetskamrater som förstår att man har -0.45 ej sign ej sign dålig dag 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 25
Men det gick också att få fram faktorer som hindrade långtidssjukfrånvaro 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 26
Den hälsosamma kliniken Nilsson, Petterson, Hertting, Theorell BMC Public Health Sep 2005 Intervjuer 2003 Förhållningssätt Arbetsklimat Tillit Kärna Arbetsstolthet Tillförsikt Förutsättningar Personal- omsorg Professionalism Vården fordrar team Den lilla arbetsenheten Kerstin Nilsson/Anna Hertting 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 27
Ett praktiskt experiment visade att stressnivån hos de anställda under en osäker tid minskar om cheferna får psykosocial utbildning 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 28
Source:Theorelletal.Employee et effects of an educational program for managers. Psychosom. Med. 67; 724-733, 2001. Försäkringsanställda F=7.86, p=0.005 400 390 sol i serum nmol/l Cortis 380 370 360 350 Exper n=127 Control n=130 340 före Före/efter program eft 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 29
Förekomst av självmord (och hjärtinfarkt) påverkades förvånansvärt litet, kanske därför att man fick effektiva mediciner och satsade på prevention 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 30
09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 31
09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 32
09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 33
Och de äldre klarade sig bra genom krisen medan de yngre vuxna mådde psykiskt sämre 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 34
09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 35
Och i SCB:s sammanställningar över olika åldrar såg man att pensionering hade en gynnsam effekt på sjuklighet samt att de äldre under 90-talet mådde bättre än de motsvarande äldre på 80-talet medan det omvända gällde före pensionering 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 36
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan infoga den igen. 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 37
Att förändringarna på 90-talet hade allmänna effekter på optimism speglas kanske i följande bild som visar att antalet giftermål minskade just under de mest intensiva strukturförändringsåren för att sedan stiga igen. En mindre motsvarande effekt iakttogs på skilsmässofrekvensen 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 38
Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan infoga den igen. 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 39
När man följde kvinnlig personal vid region- sjukhuset i Örebro med blodprover året efter den sista stora nedskärningen 1995-1996 under ett år visade det sig att cortisoldygns-variationen blev mera utplattad (tecken på biologisk utmattning?) och att koncentrationen av kvinnligt könshormon (oestradiol) minskade Stressforskningen hade börjat lära oss att försämrad läkningsförmåga och sämre stressreaktionsförmåga kunde vara konsekvens av långvarig stress 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 40
Serumcortisol morgon och kväll hos kvinnlig personal som följdes under ett år efter den sista stora nedskärningen på Örebro regionsjukhus 1995-1996 År Serumcortisol, nmol/l morgon eftm Medelskillnad 95 % CI för medelskillnad 1997 408 236 172 116-228 1998 387 261 126 82-170 n=27 Hertting och Theorell. Psychother. Psychosom. 71; 117-122, 2002 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 41
Medelskillnad 95 % CI för skillnad p-värde 46 0-92 0.05 Jämförelse av förmiddagsnedgången d i blodcortisol l (från morgon till eftermiddag, nmol/l) från 1997 till 1998. Hertting and Theorell. Psychother. Psychosom. 71; 117-122, 2002 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 42
Nedgång i koncentration av oestradiol (kvinnligt könshormon) efter sista nedskärning 95-96 från 1997 till 1998 hos kvinnlig personal vid Örebro regionsjukhus (n=20). Korrektion för mens-cykel och menopaus 1997: 123 pmol/l 1998: 78 pmol/l Differens 44 pmol/l (95%-igt konfidensintervall 20-75) P< 0.001 Hertting och Theorell Psychother Psychosom 71:117-122, 2002 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 43
Lärdomar av 90-talet t Den genomgripande g ändringen i finanspolitik medförde stora ändringar i sysselsättning och startade en rad ändringsprocesser som i Sverige trängdes ihop till en mycket kortare period än i många andra länder av liknande karaktär 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 44
Det var en lång latenstid mellan ändringen i finanspolitik och ändringarna i folkhälsan. Kanske organisatorisk anpassning först och individers anpassning sedan? 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 45
Trots påfrestningarna sågs ingen ökning i hjärtinfarkter och självmord - kanske doldes tendenserna av att män i infarktåldrarna slutade röka, att antidepressiva mediciner infördes och att en rad preventiva åtgärder började ta skruv? 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 46
Våra kunskaper om stress och stress-mekanismer ökade kraftigt men trots det började stress-forskningen röna motstånd i ledande kretsar 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 47
Skillnader mellan dagens nedgång i ekonomin och 90-talet 1) Mera kunskaper om stress och sömn 2) Mindre kraftfull sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring 3) Mera global kris 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 48
Presentationen i sin helhet finns på www.stressforskning.su.se under ingången Genvägar 09-04-07 / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 49