Anna Nordling, Elisabet Engdahl PM 2006-05-31 Förslag till organisation och finansiering av avancerad nivå vid Humanistiska fakulteten Bakgrund Inledning Den 1 juli 2007 träder beslut om nya föreskrifter för den högre utbildningen i Sverige i kraft. Därmed införs en examensstruktur i enlighet med den så kallade Bolognamodellen. Helt ny i denna struktur är den avancerade nivån. På denna nivå, som bygger på studier på grundnivå i en omfattning av tre år, utfärdas två examina: efter ett års studier en magisterexamen och efter två års studier en masterexamen. Organisation av avancerad nivå vid Humanistiska fakulteten har, tillsammans med övriga Bolognafrågor, diskuterats i UPG, på studierektorsmöten, med institutionernas Bolognaansvariga på särskilda seminarier och inom ramen för samtalen med Samhällsvetenskapliga fakulteten (där även Handelshögskolan och Utbildningsvetenskapliga fakulteten deltar). Förutsättningarna för vår fakultet skiljer sig från övrigas framför allt på så sätt att våra utbildningar till största delen erbjuds i form av fristående kurser. Som underlag för diskussion i fakultetsnämnden presenteras nedan de för Humanistiska fakulteten specifika förutsättningarna att erbjuda utbildning på avancerad nivå. Beslut bör tas på tre punkter (se Förslag till beslut). Som bilaga 1 återfinns en lista över ämnenas HST-fördelning på C- och D-nivå 2005. Examina på avancerad nivå I förslag till ny examensordning finns följande beskrivningar av examina på avancerad nivå: Magisterexamen Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng skall avse fördjupning inom det huvudsakliga området för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen ( ) eller motsvarande utländsk examen. (Därutöver måste de för magisterutbildning specifika examensmålen [angivna i form av kunskaper och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt] samt kravet på ett självständigt arbete om 15 hp vara uppfyllda.) Masterexamen Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng skall avse fördjupning inom det huvudsakliga området för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen ( ) eller motsvarande utländsk examen. (Därutöver måste de för masterutbildning specifika examensmålen [angivna i form av kunskaper och förståelse, färdighet och förmåga samt 1
värderingsförmåga och förhållningssätt] samt kravet på ett självständigt arbete om 15 hp vara uppfyllda.) Observera att 1,5 högskolepoäng = 1 nuvarande poäng. Struktur för avancerad nivå vid Humanistiska fakulteten Övergripande struktur Nuvarande D-kurser ersätts av utbildning på avancerad nivå. Inga D-kurser kommer att annonseras inför H07. Fakultetens utbildningar på avancerad nivå skulle kunna organiseras i form av program om 60/120 hp. Behörighetskrav till ett program på avancerad nivå är enligt examensordningen fullgjorda kursfordringar om 180 hp. Studenter som är antagna till ett program på avancerad nivå, vid vår fakultet eller annan fakultet, får, under förutsättning att de uppfyller de särskilda behörighetskraven, tillträde till de kurser som erbjuds på nivån. Förslaget om att organisera utbildningarna i programform följer väl Bolognaidén. Observera att vi i det här förslaget antar studenten till avancerad nivå studenten behöver alltså inte vid ansökan ha bestämt sig för om utbildningen skall avslutas med en magisterexamen efter ett år eller fortsätta fram till en masterexamen. Studiegången inom programmet kunde t.ex. se ut så här: (För enkelhets skull har kursstorleken angivits till 15 hp; en sådan kurs kan vara sammansatt av flera delkurser.) Magisternivå: Ämneskurs 15 hp under första terminen, ska ligga inom det huvudämne/kunskapsområde där studenten har sin kandidatfördjupning. Valfri(-a) kurser 2 x 15 hp. Ämnesövergripande, färdighetskurs, ämneskurs vid annan institution, kurs i det egna ämnet eller praktikperiod. Självständigt arbete 15 hp. Masternivå: Ämneskurs 15 hp. Ska ligga inom det huvudämne/kunskapsområde där studenten har sin kandidat-/magisterfördjupning. Valfri(-a) kurser 2 x 15 hp. Ämnesövergripande, färdighetskurs, ämneskurs vid annan institution, kurs i det egna ämnet eller praktikperiod. Självständigt arbete 15 hp. Det är även möjligt att inrätta sammanhållna masterprogram med ett självständigt arbete om 30 hp. Planer för utbildningar på avancerad nivå Vid fakulteten pågår utvecklingsarbete kring ett antal utbildningar på avancerad nivå. En del av dessa planeras att ges inom ett befintligt ämne (som en kombination av D-kurser, forskarutbildningskurser och valfria kurser), en del planeras att ges i samverkan med andra fakulteter och lärosäten och en del innebär samverkan mellan flera ämnen vid fakulteten. Eftersom det inte tillförs några extra resurser för att genomföra utbildning på avancerad nivå måste fakultetsnämnden ta ställning till hur många program på avancerad nivå som kan påbörjas. När det gäller efterfrågan på utbildning på avancerad nivå är studierektorernas uppfattning att det redan idag finns ett mycket stort intresse hos studenterna. Det är dock svårt att bedöma hur många 2
studenter som kommer att söka till en utbildning på avancerad nivå. Som framgår av bilaga 1 är antalet studenter på C/D-nivå i många ämnen litet. För att utbildningen på avancerad nivå ska hålla hög kvalitet krävs det att möjligheter till samläsning utnyttjas. Kurser Ovan presenteras en struktur för kurser på avancerad nivå. Vid sidan av ämneskurser talas där också om valfria kurser. För att täcka in behovet av valfria kurser behövs en pool av ämnesövergripande kurser och färdighetskurser. Behörighetskrav för dessa kurser behöver fastställas. Att en eventuell kurs i Presentationsteknik eller Statistik för humanister bara kräver behörighet för studier på avancerad nivå torde vara klart, men hur är det med de kurser som planeras inom enskilda ämnen, som t.ex. Pedagogik och etik inom filosofi? Notera att studenten (med hjälp av studievägledning) måste övervaka att kurserna väljs så att examensmålen uppfylls. Tänkbara färdighetskurser/ ämnesövergripande kurser Argumentationsanalys Humanvetenskapliga perspektiv Latin för humanister Perspektiv på humanioras historia Populärvetenskapligt skrivande Presentationsteknik Scientific English Statistik Temakurser Undersökningsmetoder i utredningsarbete Vetenskapligt skrivande Vetenskapsfilosofi Vetenskapsteori m.fl. Regeringen har önskemål om att det för studenter som väljer att ta sin examen via fristående kurser presenteras rekommenderade studiegångar med relevans för arbetsmarknaden. Sådana bör givetvis diskuteras i samband med formeringen av de ev. kunskapsområdena (se vidare nedan). Eventuellt kan en arbetsgrupp tillsättas för ändamålet. Kunskapsområden I regeringens promemoria Förslag till författningsförändringar med anledning av en ny utbildnings- och examensstruktur för den högre utbildningen uppges att begreppet det huvudsakliga området för utbildningen täcker in såväl huvudämne som kunskapsområde. Departementet har utan närmare precisering definierat begreppet kunskapsområde som vidare än vad som traditionellt definieras som huvudämne. Det lämnas åt lärosätena att själva definiera sina kunskapsområden. Följande kriterier kan beaktas: Ett kunskapsområde bör ha en tydlig kärna och en begriplig, allmänt vedertagen benämning. Grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildning ska knytas till kunskapsområdet. Kunskapsområdet ska rymma ett antal profiler eller inriktningar mellan vilka det ska finnas samläsningsmöjligheter Kunskapsområdet ska inte utgöra en begränsning för studenterna Kunskapsområden kan förslagsvis administreras av en kunskapsområdesansvarig/programansvarig och en ledningsgrupp med representanter från bidragande ämnesområden. 3
Förslag till kunskapsområden (obs! preliminärt; avsett att utgöra diskussionsunderlag) Som utgångspunkt kan man tänka sig att diskutera Kultur-estetiskt (?) kunskapsområde Språkvetenskapligt kunskapsområde (med inriktning mot exv. spanska) Historisk-filosofisk kunskapsområde Tekniskt skulle varje kunskapsområde kunna utgöra ett eget program. 1 Inom varje program ryms flera inriktningar, t.ex. Språkvetenskap med inriktning mot spanska. Följande exempel illustrerar examen efter studier inom det språkvetenskapliga kunskapsområdet: : En student som läst 90 hp engelska + 60 hp franska på grundnivå blir behörig till kurser i franska på avancerad nivå. Studenten kan ta ut en examen på avancerad nivå inom kunskapsområdet språkvetenskap med inriktning franska, trots att huvudämnet/inriktningen i kandidatexamen var engelska. Ett alternativ är att låta hela fakulteten utgöra ett humanistiskt kunskapsområde med olika inriktningar svarande mot ämnen Inför den fortsatta planeringen av kunskapsområden krävs en analys med utgångspunkt i nedanstående punkter (några har för att tydliggöra idén fyllts med innehåll): Kunskapsområde kultur-estetiska (?) ämnen Viktiga ämnen inom kunskapsområdet är Film, musik, konst och bild, litteraturvetenskap Relevanta forskningsmiljöer KEM, litteraturvetenskap, språkämnenas litteraturinriktningar, konst och bild Huvudsaklig rekryteringsgrund (underlaget för hst utgörs av ämnets hst på D-nivå 2005, se bilaga 1 2 ): Från litteraturområdet 31 hst Från film (6) Från musik (1) Från konst och bild (5) Möjlig (extern) rekryteringsgrund Det konstnärliga området; övriga Sverige, Norden,?? Förutsättningar? Dimensionering? Pågående planering Masterutbildning i kontinental europeisk litteratur Estetik och kultur (master) 1 Programtillhörighet anges i Ladok med en femställig kod (jfr LFLÄY för lärarutbildningsprogrammet), exv. för de här tre föreslagna områdena HUKUL, HUSPR och HUHFI. Programmen kan ha olika inriktningar, vilka anges med fyrställig kod. Inom kunskapsområdet HUKUL skulle alltså etableras huvudämneskoder som LVXX, FVXX o.s.v. Nästa nivå för registreringar i Ladoksystemet är kursnivå och nästa därunder till kursen hörande prov, det som vi kallar moment eller delkurser. 2 Vi har uppskattat att hälften av språkämnenas D-studenter kan ha litterär inriktning. 4
Tänkbara kurssamarbeten - inom fakulteten (utöver färdighetskurser)? - utanför fakulteten? - Problem; alternativ? Förslag till fortsatt handläggning Som underlag för ett beslut i fakultetsnämnden om vilka utbildningar Humanistiska fakulteten skall erbjuda på avancerad nivå med början H07 krävs ytterligare underlag. Följande handläggningsgång föreslås: Prefekter ska senast den 20 augusti ha inkommit till fakultetsnämnden med förslag till program på avancerad nivå. För utbildningar som inbegriper flera ämnen skall prefekter för samtliga ämnen skriva under förslaget. Förslagen skall innehålla följande specifikationer: Namn och examensbenämning Omfattning i hp Beskrivning av inriktning och mål Målgrupp [svenska/nordiska/internationella studenter] Förslagen skall också visa om liknande utbildning finns inom universitetet (eller vid andra lärosäten) studieform anknytning till forskning arbetsmarknadsbehovet förväntade studieresultat (Dublindeskriptorerna) behörighets- och förkunskapskrav utbildningens struktur, kursernas innehåll (översiktligt) budgetplan För att ett program ska kunna bära sina kostnader bör man räkna med 30 studenter per program och år. Budgetplanen ska visa hur stor andel av kostnaden som ryms inom institutionens nuvarande uppdrag och hur mycket extra resurser som måste tillföras. Noggrannare instruktioner för kostnadsberäkning kommer att utarbetas. Fakultetsnämnden behöver också en beskrivning av programmets rekryteringsbas, möjligheter till samordning av kurser och vägar till forskarutbildningen. Om programmet räknar med att rekrytera utländska studenter, bör redovisas i vilken mån utbildningen är förberedd för att ges på engelska. Fakultetsnämnden räknar med att utbudet på avancerad nivå kommer att utvecklas och utvärderas under en period av flera år. Utbudet kommer inte att vara begränsat till de program som börjar hösten 2007. Det kommer även att finnas möjlighet att söka utvecklingsmedel under 2007. Förslag till finansiering 2007 Finansieringen av avancerad nivå måste beakta både utbildningens omfattning mätt i studenter och program och utbildningens organisation. Med det senare avses t.ex. vilka och hur många ämnesövergripande kurser respektive färdighetskurser fakulteten kan erbjuda. 5
Det saknas underlag för en prognos av antalet studenter som kommer att söka sig till avancerad nivå. Det är också oklart vilket intresset är för ett- respektive tvåårig utbildning. Därför har vi laborerat med olika antal studenter i tabellen nedan. Observera att programantagning medför en ackumulation: Med antagning varje termin termin 1 termin 2 termin 3 termin 4 Fullt utbyggt/år A10 hst AB 20hst ABC 30hst ABCD 40hst x 2 = 80 hst A15 hst AB 30hst ABC 45hst ABCD 60hst x 2 = 120 hst A25 hst AB 50hst ABC 75hst ABCD 100hst x 2 = 200 hst A 45 hst AB 90hst ABC 135 hst ABCD 180hst x 2 = 360 hst Med enbart höstantagning A45 hst B 45 hst AC 90 hst BD 90 hst x 2 = 180 hst En av utgångspunkterna i diskussionen om finansiering av avancerad nivå har varit ersättningen för de helårsstudentplatser som idag ligger inom ramen för ämnenas D-nivå (se appendix 1). Av olika skäl verkar det inte rimligt att dra in specifikt dessa hst från ämnena till en gemensam pott för avancerad nivå. Vi föreslår i stället att 45 hst motsvarande 800 tkr avsätts på nämnden för utbildningar på avancerad nivå för höstterminen. Summan hst är baserad på antagandet att det inrättas tre kunskapsområden som vardera antar 30 studenter (30 x 20 p/40 = 45 hst). Summan 800 tkr är baserad på en genomsnittlig bruttoersättning för en hst (17 700). Till den nämnda summan föreslås att de medel som idag används för fakultetsgemensamma forskarutbildningskurser används för fakultetsgemensamma kurser på avancerad nivå. Den nuvarande summan är per år 400 tkr. Den föreslås höjd till 500 tkr. För halvåret H07 finns här då att disponera 1 300 tkr. En modell för distribution av medel till de olika programmen kunde vara den som idag används för facköversättarutbildningen: Utbildningen som helhet får ett belopp som sedan, efter beslut i utbildningens ledningsgrupp, distribueras till de i utbildningen medverkande institutionerna. På sammanträde i september måste, med beaktande av inkomna förslag enligt ovan, beslut tas om vilka utbildningar som får annonseras inför H07. Budgetbeslut för 2007 (med beaktande av de två därpå följande åren) tas i fakultetsnämnden den 26 oktober. Förslag till beslut Humanistiska fakultetsnämnden föreslås besluta att kurser på nuvarande D-nivå inte skall ges fr.o.m. H07 handläggningsordning enligt ovanstående förslag att för budgetåret 2007 allokera 45 hst motsvarande 800 tkr för utbildning på avancerad nivå 6
Bilaga 1 C- och D-hst fördelade på ämnen 2005 (inkl breddmagistrar) Ämne hst C hst D Arkeologi 21 42 Engelska 45 18 Allmän språkvetenskap 12 16 Litteratur 27 15 Religion 54 11 Antiken 11 9 Film 8 6 Historia 30 6 Svenska/NS 15 6 Vetenskapsteori 0 6 Filosofi 16 5 Konst 15 5 Etnologi 4 4 Tyska 13 4 Genus 5 3 Idehistoria 9 3 Japanska 7 3 Franska 18 2 Latin 4 2 Slaviska 3? 2? Spanska 30 2 Svenska 2 5 2 Italienska 5 1 Latinamerika 4 1 Musik 2 1 Arabiska 2 (?) 0 Grekiska 2 0 Kinesiska 3 0 Kognition 5 0 Kulturvetenskap 7 0 Totalt 385 173 Prestationer 279 123 Individer 1094 445 Det totala antalet hst på D-nivå var 240. Av dessa låg 40 hst inom översättarutbildningen. Härutöver låg 11 inom Datalingvistiskt program och 15 inom Religionsvetenskapligt program. Dessa program - hst torde vara bundna till respektive utbildning. Återstår inom ramen för helt fristående kurser 173 hst/123 hpr/445 individer på helåret 2005, vilket är det som redovisas i tabellen. Första budgetåret av den nya strukturen omfattar andra halvåret 2007. Ovanstående hstsammanräkning ger alltså 86 hst på halvåret H07. 7