Rapport 2016:16 Vä 68:4, Vä socken Arkeologisk undersökning 2015 Tony Björk
Rapport 2016:16 Vä 68:4, Vä socken Arkeologisk undersökning 2015 Tony Björk Fornlämningsnr: 72 Vä 68:4, Vä socken Kristianstads kommun Skåne län
Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box 134 291 22 Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00 Malmö Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie www.sydsvenskarkeologi.se 2016 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2016:16 Omslag: Schaktet på tomtmarken. Foto åt väster, Tony Björk. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, I2014/00893.
Innehåll Sammanfattning 5 Syfte och metod 5 Historik och tidigare undersökningar 5 Resultat 7 Schakt i tomtmark 7 Schakt i gatumark 8 De utbredda slagglagren i Vä 8 Kommentar 9 Referenser 10 Administrativa uppgifter 11 Bilaga 1 - Profilritningar skala 1:20 13 Bilaga 2 - Fyndlista 14 Bilaga 3 - Vedartsanalys 15 Bilaga 4-14 C-analys 16
Fig. 1. Skånekarta med Kristianstad kommun och Vä markerade. Fig. 2. Schaktets läge i den centrala delen av Vä (fornlämning Vä 72), i och direkt öster om Kung Valdermars väg på fastigheten Vä 68:4.
Sammanfattning Med anledning av grävning för fjärrvärmeledning på fastigheten Vä 68:4 och i Kung Valdemars väg, utfördes en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning. Arbetet utfördes i enlighet med Länsstyrelsen i Skåne beslut 431-23000- 2015. Vid arbetet grävdes ett ca 12 m långt, 0,4 m brett och mellan 0,6 och 1,2 m djupt schakt. Det djupaste partiet var i tomtens västra del p.g.a. att här fanns en betongmur och en betydande nivåskillnad mellan tomtmark och gata. Vid schaktningen noterades att det fanns matjord och äldre matjordsnivåer till mellan 0,4-1,0 m djup. Därunder kom kulturlager och raseringslager. I det djupast schaktade partiet på tomtmarken, samt under ett stråk med elledningar i gatumarken, fanns ett mörkt, svartgrå lager som innehöll rikligt med slagg och träkol. Under detta lager fanns ett tunt, grå lager som i sin tur låg direkt på ursprunglig sand. I gatumarken fanns ovan slagglagret ett lager sättsand samt rester av en äldre stenlagd vägbana. Vidare dokumenterades på tomtmarken ett parti med stenar (möjligen raserad grundmur), en grop och ett par sentida störningar. Slagglagret daterades med hjälp av innesluten träkol i slaggen till 1480-1650 AD (2 sigma för Ua-52508: 331±24 BP). Övrigt fyndmaterial utgjordes av yngre rödgodskeramik, en kritpipa, djurben, tegel och glas. Syfte och metod Syftet med undersökningar var i enlighet med Länsstyrelsens beslut att med ett vetenskapligt arbetssätt dokumentera fornlämningen. Vid arbetet gjordes inmätning med GPS (RTK) och tre sektionsritningar upprättades på millimeterpapper. Anläggningar och lager dokumenterades även med digitala foton. Historik och tidigare undersökningar Vä ligger ca sju kilometer sydväst om Kristianstad på gränsen mellan Kristianstadslätten och Nävlingeåsen. Vä är en av de medeltida städer i Norden som uppvisar längst bebyggelsekontinuitet på en och samma plats, med äldsta kända lämningar från romersk järnålder. Under 1100-talets första hälft byggdes Mariakyrkan och under 1160-talet ett Premonstratenserkloster. Privilegiebrev från mitten och slutet av 1200-talet visar att Vä då räknades som stad. 1612 ödelades Vä av den svenska armén. Staden brändes och förstördes delvis och två år senare uppmanades borgarna i Vä att flytta in till den nyanlagda staden Kristianstad. Vä 68:4, Vä socken 5
Fig. 3. Schaktet i Kung Valdemars väg och Vä 68:4 med de viktigare iakttagelserna inmätta. Rektifierat mot primärkarta. Skala 1:100. Inom Vä medeltida stadsområde har det skett en rad mindre arkeologiska undersökningar som resulterat i dokumentation av lämningar (kulturlager) från vikingatid/tidigmedeltid fram till 1600-1700-tal. Det har utförts ett stort antal arkeologiska insatser i Vä. Merparten är dock mycket små, gjorda i samband med tillbyggnader, diverse ledningar etc. Ett par större arbeten som är relevanta i detta sammanhang gjordes i samband med VA-schaktningar år 1962-63 och fjärrvärmeledningar år 2013. Vid dessa arbeten dokumenterades fr.a. äldre gatubeläggningar, slaggförekomster och ugnar för järnframställning i den aktuella delen av Kung Valdemars väg (Thun 1982, Nilsson 2013, 2014). På grannfastigheten, direkt norr om den nu aktuella tomten, gjordes en undersökning i samband med tillbyggnad. Vid det tillfället dokumenterades fr.a. lämningar av ett hus från 14-1500-talen. Den totala lagertjockleken från markytan ned till orörd alv var mellan 1,10-1,25 m (Bergman 1980). 6 Vä 68:4, Vä socken
Fig. 4. Stenansamling i den östra delen av schaktet på ca 0,4 Fig. 5. Sättsandslager och mörkt, gråsvart lager som innehöll m djup (A201). Foto åt öster. rikl. m. slagg och träkol (lager 3), på 1,0-1,2 m djup (jfr fig. 7). Resultat Vid arbetet grävdes ett sammanlagt ca 12 m långt, 0,4 m brett och mellan 0,6 och 1,2 m djupt schakt. Det djupaste partiet var i västra delen av tomten Vä 68:4, p.g.a. att här fanns en betongmur och en betydande nivåskillnad mellan tomtmark och gata. Ett önskemål om en djupare schaktning här än de ca 0,6 m som angavs i beslutet diskuterades per telefon med Länsstyrelsen, både av praktiska skäl och för att lagerföljden invid tomtgränsen var omrörd till betydande djup (ca 1 m). Länsstyrelsen medgav denna justering av djupet i förhållande till beslutet. Schakt i tomtmark Vid schaktningen noterades att det fanns matjord och äldre matjordsnivåer till mellan 0,4-1,0 m djup. Därunder kom kulturlager och raseringslager. I schaktet noterades en stenansamling, som kan utgöra rester av grunden till en enklare byggnad (A201), en grop med stora delar av två lerkärl från 1800-talet av stengods och yngre rödgods (A234) samt ett par större moderna nedgrävningar (A225 och 230). I det djupast schaktade partiet längst i väster på tomtmarken fanns ett mörkt, gråsvart lager som innehöll rikligt med slagg och träkol (fig. 3-5, bilaga 1 och 2). Vä 68:4, Vä socken 7
Fig. 6. Schaktet i Kung Valdemars väg, Notera den gamla lagda vägbanan som fanns intakt på ömse sidor om fjärrvärmeledningen som grävdes ned i gatan år 2013. Foto åt norr. Fig. 7. Samma schakt som i fig. 6. Foto åt öster efter att stenläggningen avlägsnat. Det mörka slagglagret avtecknar sig med skarp kontrast mot den underliggande alven och överliggande sättsandslager. Foto åt öster. Schakt i gatumark I den berörda delen av Kung Valdemars väg, fram till befintlig fjärrvärmeledning, påträffades en intakt remsa med lager mellan fjärrvärmeledningen och ett stråk med elledningar m.m. Uppifrån räknat bestod lagerföljden av asfalt, bärlager, en äldre stenlagd gatunivå, sättsandslager, ett mörkt, gråsvart lager som innehöll rikligt med slagg och träkol, ett tunt lager grå sand och underst ren, sandig alv (fig. 3 och 6-7, bilaga 1 och 2). De utbredda slagglagren i Vä Det intressantaste resultatet av den aktuella schaktningsövervakningen är förekomsten av ett relativt omfattande lager med slagg, direkt ovan det äldsta lagret både i gatumarken och på tomtmarken. Det ligger helt i linje med tidigare observationer av omfattande slagglager i södra delen av det medeltida stadsområdet. Dessa antas i huvudsak representera skedet 1400-1500-tal (Thun 1982 s. 32, Helgesson 2005 s. 9), men det finns även vikingatida och högmedeltida slaggförekomster i Vä (Thun & Anglert 1984 s. 53f, Björk 1994, 2003), om än i beskedligare mängder än i de stora, ytomfattande lagren. De utbredda slagglagren i södra Vä sätts i samband med Kronans omfattande smidesverksamhet som finns belagd i anslutning till kungsgården, söder om kyrkan (Ödman 1993 s. 27f, 1995 s. 149f, 2009 s. 28). Den slagg och träkol som tillvaratogs vid undersökningen ger en god möjlighet till en första naturvetenskaplig datering av lagren, vilket bedöms vara av stort vetenskapligt värde. Efter samråd med Länsstyrelsen gjordes också en analys på träkol av al, som var inneslutet i en slaggklump från lager 3 (bilaga 3). Analysen resulterade i en datering till sen 8 Vä 68:4, Vä socken
stadstid (senmedeltid-efterreformatorisk tid 1480-1650 AD, 2 sigma för Ua-52508: 331±24 BP, se bilaga 4). Kommentar Det slagglager som påträffades vid schaktningsövervakningen bedömdes tillhöra det utbredda, omfattande lager slagg som finns i Vä stadsområde, söder och sydväst om kyrkogården. Den 14 C-datering som erhölls ligger kronologiskt i linje med de antagande som gjorts på stratigrafisk grund. För framtiden vore det mycket värdefullt att bygga upp en serie av dateringar av de omfattande slagglagren i den södra delen av Vä stadsområde. En analys är bara en början och en serie skulle kunna fånga in när verksamheten påbörjas, vilket kan vara betydligt tidigare än detta enstaka prov visar. En begynnande slagganalys vore också mycket värdefull för forskningen kring Vä. En slagganalys skulle bl.a. kunna leda till att det definieras vilket/vilka steg i produktionsprocessen denna slagg representerar, men även om det förekommer inslag av annan metallhantering än järnframställning/smide. Vä 68:4, Vä socken 9
Referenser Bergman, K. 1980. Vä 68:2, Vä sn, Skåne. RAÄ UV-Syd rapport. Lund. Björk, T. 1994. RAÄ 72, Vä 27:17, Väs n, Skåne. Arkeologisk förundersökning 1988 och undersökning 1990. Kristianstad läns museum rapport 1994:26. Kristianstad. Björk, T. 2003. Just Another Cental Place? A Critical Description of Vä. Lund Archaeological Review 2001. Helgesson, B. 2005. Vä Bebyggelse och vallgrav. Regionmuseet Kristianstad rapport 2005:94. Kristianstad. Nilsson, I-M. 2013. Fjärrvärme i Vä. Från Dunkers väg till fängelset. Arkeologisk förundersökning 2013. Sydsvensk Arkeologi rapport 2013:46. Kristianstad/Malmö. Nilsson, I-M. 2014. Vä by, fastigheten Vä 2:35 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2013. Sydsvensk Arkeologi rapport 2014:9. Kristianstad/Malmö. Thun, E. 1982. Vä. Järnålder-medeltid. Rapport. Örebro. Thun, E. & Anglert, M. 1984. Vä. Medeltidsstaden 57. Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Ödman, A. 1993. Järnskatt och borglän I-II. Ale, nr 4 1992 nr 1 1993. Ödman, A. 1995. Skånskt järn från malm till marknad. Olsson, S-O. (red.) Medeltida danskt järn. Framställning och handel med järn i Skåneland och Småland under medeltiden. Forskning i Halmstad 1. Halmstad. Ödman, A. 2009. Introduktion till skånsk järnforskning och en tur i den nordskånska skogsbygden. Helgesson, B. (red.) Järnets roll. Skånelands och södra Smålands järnframställning under förhistorisk och historisk tid. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Kristianstad. 10 Vä 68:4, Vä socken
Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB proj.nr: 150062 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-23000-2015 Datum för beslut: 2015-09-28 Län: Kommun: Socken: Skåne Kristianstad Vä Fastighet: Vä 68:4 Läge: Koordinatsystem: Ekonomiska kartan, blad 3D 1i SWEREF 99 TM X koordinat: 6205459,80 Y koordinat: 442972,70 Höjdsystem: RH 2000 M ö.h. ca 30 m öh Fältarbetstid: 16/10 2015 Antal arbetsdagar: 1 Antal arkeologtimmar: 7 Exploateringsyta: Platschef: Företagare: 12 löpmeter schakt Tony Björk C4 Energi AB Tidigare undersökningar: Thun 1982, Nilsson 2013 Fynd: Dokumentationsmaterial: Kostnader: Fyndnr 1-6, förvaras vid Lunds Universitets Historiska Museum under LUHMnr 32539 Intrasisprojekt SA_150062, ritning skala 1:20, anteckningar och digitala foton förvaras i Regionmuseet Kristianstads arkiv 24 280 kr (exkl. moms) Vä 68:4, Vä socken 11
12 Vä 68:4, Vä socken
Bilaga 1 - Profilritningar skala 1:20 Vä 68:4, Vä socken 13
Bilaga 2 - Fyndlista Fyndlista Vä 68:4, Vä socken, Kristianstad kommun. Undersökning - schaktningsövervakning, 2015. LUHMnr 32539. Fyndnr Schakt Kontext Sakord Material Vikt (g) Antal Kommentar 1 205 Lager 3 Slagg Fe 844 10 Gråsvart lager med slagg och träkol på 1,15 m djup 2 205 AZ 225 Keramik Lera 30 1 Yngre rödgods, bottenbit 3 205 AZ 225 Kritpipa Lera 12 1 Holk med ornamentik i form av krona 4 205 A 201 Keramik Lera 118 2 Yngre rödgods, en mynning en fot till trefotsgryta 5 205 Lager 2 Keramik Lera 23 4 Yngre rödgods, en hank. Mellersta delen av schaktet 6 205 Lager 2 Slagg Fe 48 5 Mellersta delen av schaktet 7* 205 AG 234 Keramik Lera 757 38 Stora delar av två kärl. Ett yngre rödgods och ett stengods. Stengodskärlet stämplat Höganäs. 1800-tal. 8* 205 AG 234 Slagg Fe 58 1 *Fyndnr 7 och 8 ej tillvaratagna. Tegelfragment, spik, djurben och glas från matjordslager ej tillvaratagna. Träkolsprov tillvarataget från slagglagret, lager 3 på profilen Sektion mot V på bilaga 1. Ej infört i fyndlistan ovan. 14 Vä 68:4, Vä socken
Bilaga 3 - Vedartsanalys VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1592 2015-12-04 Vedartsanalyser på material från Skåne, Vä 68:4. Uppdragsgivare: Tony Björk/Sydsvensk arkeologi AB Arbetet omfattar ett kolprov från en undersökning inom Vä medeltida stadsområde. Provet är taget ur en slaggklump. Provet innehåller kol av al och björk. Det kommet att ge en tillförlitlig datering av slaggen. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Lager 3 Slaggprov 1,1g <0,1g 4 bitar Al 2 bitar Björk 2 bitar Utplockat för 14 C-dat. Al 51mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Al Alnus sp. 120 år Klibbalen är starkt knuten till Gråal Alnus incana vattendrag. Gråalen är mer Klibbal Alnus glutinosa anpassningsbar Björk Glasbjörk Vårtbjörk Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. Vä 68:4, Vä socken 15
Bilaga 4-14 C-analys 16 Vä 68:4, Vä socken
Vä 68:4, Vä socken 17
Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter 2016 1. Fru Alstad 36 och Bösarp 6, 85, 87 och 93. Fru Alstad och Bösarps socknar, Trelleborgs kommun. Arkeologisk undersökning 2015. Joakim Frejd & Therese Ohlsson. 2. Ledning mellan Näsum och Bromölla. Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning år 2015. Ylva Wickberg. 3. Kristianstad 5:59. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning 2015. Fredrik Grehn. 4. Vinslöv 129:18 m.fl. Vinslövs socken, Hässleholms kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning 2015. Fredrik Grehn. 5. Fastigheterna Priorn 4, 5 och del av 6:147, samt del av Innerstaden 6:59. Arkeologisk utredning, steg 2 år 2015. Malmö stad och kommun. Therese Ohlsson. 6. Norra Vallvägen. Kristianstad socken, stad och kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning 2016. Fredrik Grehn. 7. Degeberga 78:1. Degeberga socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning/ schaktningsövervakning 2016. Fredrik Grehn. 8. Garvaren 10. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning 2015. Fredrik Grehn. 9. Helsingborg 2014-2015. Arkeologisk förundersökning vid schaktningsarbeten 2014-2015 inom fornlämning nr 42, Helsingborgs stad och kommun. Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 10. Ravlunda 72:1. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2015. Ravlunda socken, Simrishamns kommun. Therese Ohlsson. 11. Fulltofta 33:15. Fulltofta socken, Hörby kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Therese Ohlsson. 12. Kunzehusets källare. Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning 2015. Fredrik Grehn. 13. Östervång 2:6, Trelleborgs kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Joakim Frejd. 14. Spritan 5. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning 2016. Fredrik Grehn. 15. Hammar 10:31 m.fl. Nosaby socken, Kristianstad kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning 2016. Fredrik Grehn. 16. Vä 68:4, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning 2015. Tony Björk. 18 Vä 68:4, Vä socken