SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030

Antagen 2011-02-22 SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupning av översiktsplanen för Skellefteå kommun SKELLEFTEDALEN Del 3: Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivningen är upprättad av Thyréns AB och bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun MEDVERKANDE THYRÉN AB: Ulf Wiklund (uppdragsansvarig), Gunilla Ripa (miljökonsult), Solveig Heikki (planarkitekt), Sara Thelin (samhällsplanerare), Berith Juvonen (miljökonsult), Kajsa Dahlberg (teknisk lantmätare) MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN SKELLEFTEÅ KOMMUN: Carl-Henrik Barnekow, Lars Berg, Rebecca Bohman, Lars Hedqvist, Thorbjörn Johansson, Maria Liinasaari, Peter Lundström, Bo-Göran Persson, Richard Widman, Harriet Wistemar

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING UTGÅNGSPUNKTER 1 SAMMANFATTNING 5 2 INLEDNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 6 2.1 VISION 2.2 FORMELLA KRAV 2.3 AVGRÄNSNINGAR 2.4 BEDÖMNINGSGRUNDER 2.4.1 Planförhållanden 2.4.2 Områden av riksintresse 2.4.3 Riskfaktorer i den fördjupade översiktsplanen 2.4.4 Behandlade alternativ 3 MILJÖMÅL 8 4 BESKRIVNING, PÅVERKAN OCH MILJÖKONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN 8 4.1 BEFOLKNING OCH UTBILDNING 4.1.1 Nollalternativ 4.1.2 Alternativ enligt planförslag 4.1.3 Alternativ enligt Trafikverket 4.2 INDUSTRIOMRÅDEN 4.2.1 Nollalternativ 4.2.2 Alternativ enligt planförslag 4.2.3 Alternativ enligt Trafikverket 4.3 INFRASTRUKTUR 4.3.1 Skellefteåprojektet 4.3.2 Nuläge 4.3.3 Nollalternativ 4.3.4 Alternativ enligt planförslag 4.3.5 Alternativ enligt Trafikverket 4.4 ENERGIEFFEKTIVISERING OCH KLIMATANPASSNING 4.4.1 Nollalternativ 4.4.2 Alternativ enligt planförslag 4.5 STADS-/LANDSKAPSBILD 4.5.1 Nollalternativ 4.5.2 Alternativ enligt planförslag 4.5.3 Alternativ enligt Trafikverket 4.6 KULTURMILJÖ 4.6.1 Bebyggelse 4.6.2 Jordbruks- och odlingslandskap 4.6.3 Fornlämningar 4.6.4 Riksintresse kulturmiljö 4.6.5 Rennäring 4.6.6 Nollalternativ 4.6.7 Alternativ enligt planförslag 4.6.8 Alternativ enligt Trafikverket 4.7 NATURMILJÖ 4.7.1 Nollalternativ 4.7.2 Alternativ enligt planförslag 4.7.3 Alternativ enligt Trafikverket 4.8 VATTENMILJÖ 4.8.1 Nollallternativ 4.8.2 Alternativ enligt planförslag 4.8.3 Alternativ enligt Trafikverket 5 BESKRIVNING, PÅVERKAN OCH HÄLSOKONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN 26 5.1 MILJÖSKYDD, HÄLSA OCH SÄKERHET 5.1.1 Nollalternativ 5.1.2 Alternativ enligt planförslag 5.1.3 Alternativ enligt Trafikverket 6 UPPFYLLELSE AV SKELLEFTEÅS MILJÖMÅL OCH FOLKHÄLSOMÅL 31 7 SAMLAD BEDÖMNING 32 7.1 SKELLEFTEDALENS FRAMTID 7.1.1 Intressekonflikter 7.1.2 Anpassning och åtgärder 7.2 KVARVARANDE KONSEKVENSER 7.3 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL 8 KÄLLFÖRTECKNING 34 BILAGOR 1 Miljömål 2 Uppfyllelse av miljömål INNEHÅLL

MILJÖKONSEKVENS BESKRIVNING 1 SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen har beslutat att en fördjupad översiktsplan över Skellefte dalen ska tas fram. Viktiga utvecklingsstrategier som ska belysas är för tätning och hållbarhet. Alternativet enligt planförslag lyder: Stadens utveckling styrs genom att målet 7000 nya invånare i Skelleftedalen till år 2030 uppfylls. Den s.k. runda staden utvecklas genom förtätning i centrum och nya områden byggs inom en radie av 5 eller helst 3 kilometer från centrum. Tillgängligheten till stadens målpunkter och möjligheter till gång- och cykeltrafik ökar och därmed minskar också utsläpp av växthusgaser. I planen inryms också förslag på nya sträckningar för E4 och Norrbotniabanan som planeras parallellt av Trafikverket. Höga hus byggs i centrum och nya områden byggs i anslutning till de befintliga med hänsyn till natur- och kulturvärden. Campusområdet utvecklas. Nya industritomter planeras skilt från bostadsbebyggelse. Näringslivet utvecklas positivt. Positivt är att förtätning och närhet innebär att cykeltrafiken och kollektivtrafiken gynnas, vilket minskar påfrestningen på klimatet och luftmiljön samt ökar trivsel och trygghet. Natur och rekreationsområden utvecklas och tillgängligheten till områdena ökar. Klimatet gynnas genom att fjärrvärmenätet byggs ut och möjligheter till vindkraftutbyggnad utvecklas. I nya områden byggs nya lösningar för dagvattenhantering. Nya broar och en planerad ö i Skellefteälven förändrar utsikten över älven och påverkar älvens vatten och stränder negativt. Ön påverkar vattennivå och strömningsriktningar för alltid. Positivt är dock att flera broar över älven fördelar trafiken. Tillgängligheten mellan stadsdelar på vardera sidan av älven ökar samt buller och luftföroreningar minskar vid Viktoriagatan. TRAFIKVERKETS PROJEKT Trafikverkets utredningar om E4 och Norrbotniabanan bedrivs parallellt, men påverkar ändå fördjupningen av översiktsplanen för Skelleftedalen. Därför är Trafikverkets projekt medtagna i planhandlingen enligtkommunens förespråkade alternativ. Detta är kommunens avväganden och ska inte ses som något fastställt beslut. Trafikverket ansvarar för sin planer och för att förtydliga detta presenteras Trafikverkets förslag som separat punkt där så är skäligt. Positivt är att Norrbotniabanans utbyggnad med resecentrum i centrala Skellefteå möjliggör för den regionala persontrafiken att flytta från väg till järnväg. E4 är under utredning inom Skellefteåprojektet och beslut om framtida dragning fattas i slutet av 2011. Negativt är att de planerade sträckningarna av E4 och Norrbotniabanan bildar barriärer för tillgängligheten till viktiga grönområden söder om älven, samt att de leder till ökade störningar i de nya lägena. Även kontakten med älven kan försvåras på vissa platser. SAMLAD BEDÖMNING Det grundläggande planeringsperspektivet över den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen är att planen ska vara långsiktigt hållbar, framför allt gentemot de grundläggande målen och värderingarna i Skellefteå kommun. Den samlade bedömningen i denna MKB är att planen är hållbar. 5

2 INLEDNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Skellefteå kommun står inför en hel del förändringar idag. Trafikverket arbetar med Norrbotniabanan från Umeå till Luleå med en terminal i Skellefteå. Vidare arbetar Trafikverket med olika åtgärdsmöjligheter och alternativa dragningar av E4 - i befintligt läge eller som ny förbifart Gällande översiktsplan är från 1991 och behöver förnyas. Kommunstyrelsen har 2003-05-13 beslutat att en fördjupad översiktsplan över Skellefteå tätort, den s.k. Skelleftedalen, ska tas fram. I och med de komplexa frågorna kring Skellefteå hamn har den delen lyfts ut ur Skelleftedalen för att behandlas i en separat fördjupning av översiktsplanen. Länsstyrelsens intention är att förtätning och hållbar stadsutveckling, klimatrelaterade frågor som skred, översvämningar och strandnära bebyggelse är bland de viktigaste planeringsfrågorna i länet. 2.1 VISION Skellefteå kommuns vision är att Skellefteå är en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. I Skelleftedalen lyder visionen: Skellefteå ska vara en spännande, attraktiv, vacker och trygg stad med ett starkt näringsliv, ett rikt fritids- och kulturliv samt erbjuda en god välfärd och infrastruktur. 2.2 FORMELLA KRAV EG- direktivet om miljöbedömningar av planer och program har införlivats i svensk lagstiftning genom ändring av bland annat plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB) 2004 samt genom ändringar i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) 2005. Inom PBL berörs översiktsplaner och detaljplaner. En översiktsplan ska alltid miljöbedömas. Miljöbedömningen står för processen i vilken miljökonsekvensbeskrivning utarbetas. I miljöbedömningen ingår bland annat att samråd genomförs, att miljökonsekvensbeskrivning upprättas och att resultaten av dessa beaktas i beslutsprocessen samt att information om beslut lämnas. De olika stegen som miljöbedömningen delas in i är avgränsning, miljökonsekvensbeskrivning, samrådsutställning, antagande. Därefter bör kommunen följa upp miljöpåverkan till följd av planens genomförande. 2.3 AVGRÄNSNINGAR Enligt Miljöbalken 6 kap 13 ska: Innan en myndighet eller kommun bestämmer omfattningen av och detaljeringsgraden för miljökonsekvensbeskrivningen, ska myndigheten eller kommunen samråda med den eller de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen eller programmet. För planer och program på nationell nivå skall samråd i stället ske med Naturvårdsverket och andra berörda centrala förvaltningsmyndigheter. Lag (2004:606). Samråd inför avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan över Skelleftedalen i Skellefteå kommun har skickats till länsstyrelsen den 15 december 2009. Svar kom den 18 januari 2010 med synpunkter om kompletteringar. Följande parametrar kommer att belysas i miljökonsekvensbeskrivningen: Befolkning och utbildning Industriområden/ skyddsavstånd Infrastruktur/ farliga transporter Energieffektivisering och klimatanpassning Risk för översvämning, ras och skred Stadsbild/ landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö/ sulfidleror Förorenad mark Vattenmiljö Miljöskydd, hälsa och säkerhet Friluftsliv och fysisk aktivitet Miljömål Miljökvalitetsnormer för luft, buller och vatten 2.4 BEDÖMNINGSGRUNDER 2.4.1 PLANFÖRHÅLLANDEN Gällande plan är Översiktsplan för Skellefteå kommun från 1991-10-22 som antagits 1991-11-21. Därutöver finns ett antal fördjupningar över flera stadsdelar. Sedan den antogs har stora förändringar skett inom samhället och i lagstiftningen. De delar av planen som inte har genomförts kommer troligen inte att bli verklighet. I praktiken styr inte planen längre utvecklingen 6

inom Skelleftedalen, utan den styrs av tillfällen av etableringar med åtföljande behov av detaljplanering och eventuellt någon form av fördjupning. 2.4.2 OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE RIKSINTRESSE FÖR KULTUR: Skellefteå stad västra delen, den s.k. Bonnstan som består av kyrkomiljö med landsortskyrka med stomme av medeltida ursprung och intilliggande byggnader, samt Lejonströmsbron. Träindustrin i Örviken, som är en industrimiljö från förra sekelskiftet. RIKSINTRESSE FÖR NATUR: Kalkstenstjärn, naturreservat norr om Ursviken med växtlokal av Finnros. Innerviksfjärdarnas naturreservat är en av norra Västerbottens viktigaste häck- och rastlokaler för fåglar och är finns en av landets största koncentrationer av gråhakedopping (25 par), häckande dvärgmås och ett stort antal våtmarksberoende arter. I området observeras ofta förbisträckande rovfåglar som blå kärrhök, fiskgjuse, tornfalk och fjällvråk. RIKSINTRESSE FÖR FISKE:.Terminalfiskeområdet i Skellefteälvens mynning, som syftar till att fisket ska koncentreras på odlad fisk för att skydda vildlaxbeståndet. RIKSINTRESSE FÖR RENNÄRING: Norr om älven finns renpassager av riksintresse vid Myckle och norr om Solbacken. RIKSINTRESSE FÖR INFRASTRUKTUR: Vägarna E4, väg 95 och väg 372.Järnvägen Skelleftebanan mellan Skellleftehamn och Bastuträsk Banverkets korridor för Norrbotniabanan Farleder in till Skellefteå Hamn 2.4.3 RISKFAKTORER I DEN FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANEN De riskfaktorer som tas upp närmare är tekniska, natur, och sociala risker. Tekniska risker handlar om sådana som kan kopplas till industrianläggningar, transportsystem och kemikalier såsom brand, explosion, utsläpp, transportolyckor och transport av farligt gods. Hantering av risker görs bland annat genom skyddsavstånd. Nuvarande skyddsavstånd finns redovisade i bild 2. Längs leder med transporter av farligt gods bör skyddsavståndet till bostäder vara 100 meter. Naturrisker kan vara ras och skred, översvämningar och vegetationsbränder. Risker för natur och miljö med långsammare förlopp är erosion, radon och förorenad mark. Sociala risker är mindre påtagliga, då de påverkar människor olika och därför är svåra att bedöma. De handlar om sabotage och kriminalitet, segregation och ojämn åldersstruktur. 2.4.4 BEHANDLADE ALTERNATIV NOLLALTERNATIV Om kommunen fortsätter att utvecklas som trenden varit de senaste åren kommer befolkningen att endast att växa marginellt till 2030 eller eventuellt minska. Bostadsproduktionen blir troligen låg och grundförutsättningarna för en hållbar utveckling av industrin saknas. Utan en genomtänkt planering kommer kortsiktiga lösningar att dominera eventuella nyetableringar. Enstaka nya byggnader och områden kommer att växa upp utan inbördes ordning och helhetssyn. Risken finns att staden sprids ytmässigt och att transportbehovet ökar. ALTERNATIV ENLIGT PLANFÖRSLAGET Stadens utveckling styrs genom att målet 7000 nya invånare i Skelleftedalen till år 2030 uppfylls. Den s.k. runda staden utvecklas genom förtätning i centrum och nya områden byggs i huvudsak inom en radie av fem eller helst tre kilometer från centrum. Tillgängligheten till stadens målpunkter och möjligheter till gång- och cykeltrafik ökar och därmed minskar också utsläpp av växthusgaser. Nya broar byggs för spridning av trafiken och ökad tillgänglighet över Skellefteälven. Kommunen förespråkar en dragning av E4 som förlängning av Östra leden söderut, samt att Norrbotniabanan grävs ner under mark genom centrala Skellefteå. ALTERNATIV ENLIGT TRAFIKVERKET För att förtydliga kommunens ansvar inom planen har Trafikverkets ansvarsområden, så som en ny dragning av E4:an och Norrbotnia banan lyfts ut ur planen. De redovisats skiljt från kommunens förslag för att enklare belysa dessa projekts inverkan på planområdet. Genomförs Trafikverkets projekt har de stor inverkan på planområdet, både av positiv och negativ karaktär. 7

3 MILJÖMÅL Miljömålen redovisas i bilaga 1 Måldokument. 4 BESKRIVNING, PÅVERKAN OCH MILJÖKONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN 4.1 BEFOLKNING OCH UTBILDNING Mål till 2030: Antalet invånare i kommunen ska öka Utbildningsnivån ska höjas 4.1.1 NOLLALTERNATIV Skelleftedalen har för närvarande 45 000 invånare. Under 1990-talet minskade befolkningen och tillväxten i näringslivet avtog. Under 2000-talet har konjunkturen dock förbättrats. Framtida utveckling kommer att innebära behov av nya bostäder i ringa omfattning, då befolkningsökningen förväntas bli ca 1300 invånare fram till 2030. En övergripande planering saknas. Bostäderna kommer att byggas i stadens utkanter eftersom det är lättare att få tag på mark där. Risken finns också att lucktomter och mindre grönområden fylls igen samt att bebyggelse hamnar på jordbruksmark. Skolorna i området ligger väl spridda och i varje stadsdel finns en grundskola i någon form. I centrala Skellefteå ligger tre gymnasieskolor. Campus Skellefteå är ett multi-universitet-campus som har kontakt både med Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Där finns också kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskolan. Där går 1800 studenter och ca 400 distansstudenter som bor i Skellefteå men studerar på distans mot utbildningar på annan ort. Högskolan har behov av att utöka sin verksamhet, vilket är beroende av bättre kommunikationer och/eller flera studentbostäder. Få passagemöjligheter över älven försvårar kontakten mellan stadsdelarna. För att få en bättre koppling till stadsdelarna norr om älven byggs en bro för gående och cyklister mellan kvarteret Södergård på Anderstorp och Älvsbacka i höjd kvarteret Sparvhöken och Älvsbacka Strand. KONSEKVENSER En gles bebyggelse ger inte incitament att förbättra kollektivtrafiken. Utbyggnaden av bostäder är av liten omfattning och sker i utkanterna. Högskoleutbildningen i Skellefteå håller samma nivå som i nuläget. Ny bro över älven underlättare för människor att korsa älven på fler platser. 4.1.2 ALTERNATIV ENLIGT PLANFÖRSLAG Kommunens mål är att antalet invånare ska öka med 7000 personer. I detta alternativ ingår byggande av 3000 bostäder fördelade på 2000 st i flerfamiljshus och 1000 st i småhus. I planarbetet kommer tyngden att läggas på att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden i staden, tätorterna samt deras närområden. Stadsdelarna skall förutom boende innehålla offentlig och kommersiell service, butiker och arbetsplatser. Nyexploatering av bebyggelse styrs så att den s.k. runda staden utvecklas. I planarbetet ska ett antal alternativa lokaliseringar prövas. Förtätning och högre bebyggelse kan tillåtas i centrala delar. I planen föreslås att den så kallade Stadsholmen väcks till liv igen, dvs. en helt ny ö i Skellefteälven anläggs och bebyggs. I en tidigare studie skissades bebyggelse för 200 lägenheter, verksamheter och parkering på den konstgjorda holmen. Nya villaområden förläggs i närheten av de befintliga och så att transportlängden till centrum understiger 5 eller helst 3 kilometer. Målet för Skellefteå kommun är att handeln ska öka genom utbyggnad och förtätning i centrum och utbyggnad av befintliga externhandelsområden. Detaljhandeln och vissa sällanköpsvaror fokuseras till centrum och volymhandel till externhandelsområdena. Campus byggs ut med nya bostäder och undervisningslokaler. Antalet studenter ökar till 3000 till år 2030. Inom området ska man även planera för etablering av olika näringsverksamheter. Skellefteå utvecklas som universitetsstad. En ny centrumplan ska upprättas, där nya förslag ska utgå från attraktivitet, centralt läge, närhet till vatten och höga hus med utsikt. En utökad byggrätt där bebyggelse med fyra till sex våningar och i vissa fall åtta till tio våningar möjliggörs kan innebära ett påtagligt 8

tillskott av bostäder och lokaler. Den nya Centrumplanen ska visa på förslag till utveckling av det offentliga rummet i centrum med handel och nöjen. Den ska vidare visa på en förbättring av torg, gaturum samt av den gröna strukturen. I detta ingår utvecklingen av älvsrum, strandpromenader, kajer och av den sammanhängande stadsbilden. KONSEKVENSER Byggandet sker genom förtätning av tätorten och ger incitament till förbättringar av kollektivtrafiken. Genom förtätning minskar biltransportarbetet inom staden. Gång- och cykeltrafiken gynnas vilket minskar påfrestningen på klimatet och luftmiljön samt ökar trivsel och trygghet. Bild 1: Skellefteå Hamn med industriområden Skjutbana Antalet utbildningsplatser ökar. 4.1.3 ALTERNATIV ENLIGT TRAFIKVERKET Kommunikationsmönstret i staden kan förbättras genom en omdragning av E4 utanför centrum. Exakt lokalisering är inte bestämt, men genom en ny lokalisering förbättras luften kring centrum. Norrbotniabanan underlättar pendling och kommunikationer till angränsande orteer. Tuvan KONSEKVENSER Genom omdragning av E4 förbättras kvalitén på luft i centrala delarna av staden. Är E4 kvar i befintligt läge försvåras möjligheterna att förbättra luftkvalitén Rönnskär Förbättrad järnvägskommunikation kan stärka campus roll för utbildning, samt möjliggör för boende i Skellefteå att få en större arbetsmarknad. Bild 2: Verksamheter med skyddsavstånd 9

4.2 INDUSTRIOMRÅDEN Mål till 2030: Antalet företag ska öka och redan etablerade företag ska växa 4.2.1 NOLLALTERNATIV Inom Skelleftedalens finns ett antal industriområden i Skelleftehamn, Hedensbyn, Hammarängen och delar av Degerbyn. Rönnskär och Air Liquid Gas AB är Sevesoklassade, vilket betyder att deras verksamhet innebär risk för allvarliga kemikalieolyckor. De ligger längst ut i Skelleftehamn, ca 1.500 meter från närmaste bebyggelse. För att bättre belysa situationen i Skellefteå hamn har den delen lyfts ut ur planhandlingen för Skelleftedalen för att skapa en egen separat fördjupning för det området. Kommunala anläggningar är vattenverket i Abborren, avfallsanläggningen i Degermyran och reningsverket på Tuvan. Områdena ligger skilt från bostadsbebyggelse men i visa fall inte tillräckligt och störning från industrierna kan förekomma. Skyddsområdet från en skjutbana (främst buller) berör bostäderna längst åt nordost i Morö Backe. Nollalternativet anger att även om industrierna förändras så kommer de att inrymmas i befintliga lokaler och områden. KONSEKVENSER Utbyggnad av industrier och därmed arbetstillfällen kan komma att hämmas och stagnera. Buller, emissioner och störningar från industrierna blir desamma som idag. 4.2.2 ALTERNATIV ENLIGT PLANFÖRSLAG Antalet nya företag ska öka i Skelleftedalen och den nya planen ska tillgodose exploateringsmöjligheter för allt från tjänsteverksamhet till tung industri. Målet är att 2.500 nya arbetstillfällen ska skapas. Av dessa beräknas sammanlagt 1.100 arbetstillfällen finnas inom industrin. Valet av de nya industriernas placering beror på trafikmöjligheter, buller eller annan störning och skyddsavstånd från industrierna gentemot bostäder och annan verksamhet. Placeringar så att varu- eller godstrafik kan ske per järnväg förordas, men är beroende av Trafikverkets satsningar på Norrbotniabanan för att öka kapaciteten på spåren. På lediga industritomter i närheten av bebyggelse förändras verksamheten till icke störande industri. Skjutbanan i närheten av Morö Backe kan komma att flyttas eller behöva bullerdämpande åtgärder. KONSEKVENSER Bullerstörning från industrier minskar genom ombyggnad och lämplig placering. Utveckling av industrin ger en positiv utveckling för näringslivet. Lediga industritomter fylls med industrier. 4.2.2 ALTERNATIV ENLIGT TRAFIKVERKET Trafikverkets tänkta framtida alternativ för Norrbotniabanan och E4:an kan innebära en förbättring för industrin i Skellefteå genom förbättrade kommunikationer och transporter av gods och varor. En möjlig dragning av Norrbotniabanan enligt Trafikverkets korridor ut mot Skelleftehamn kan innebär att stora delar av verksamheterna på Hedensbyn måste omlokaliseras. Exakt dragning av spår är inte bestämt ännu. En möjlig godsterminal i Skelleftehamn kan ge möjligheter till förbättrad kapacitetsutnyttjande mellan sjöfart, järnväg och lastbil. Genom förbättrad E4:a underlättas snabbare transporter genom staden i nordsydlig riktning. KONSEKVENSER Norrbotniabanan förbättrar godskapaciteten på järnvägen. Hedensbyns industriområde kan påverkas starkt av Norrbotniabanans länk ut mot Skelleftehamn genom behov av spårutrymme. Industrins möjligheter för bättre konkurrens kan stärkas genom förbättrade transportmöjligheter. 4.3 INFRASTRUKTUR Mål till 2030: Goda och säkra samband samt bra rese- och transportmöjligheter Då rubriken infrastruktur innehåller åtskilligt som planeras av Trafikverket oavsett om fördjupningen av översiktsplanen för Skelleftedalen antas eller inte delar vi upp kapitlet i nuläge, nollalternativ, alternativ enligt planförslag, och alternativ enligt Trafikverket. 4.3.1 SKELLEFTEÅPROJEKTET Trafikverket (tidigare Vägverket) har gjort en förstudie 10

för vägtransportsystemet inom Skelleftedalen, kallat Skellefteåprojektet. En vägutredning har påbörjats, där den så kallade fyrstegsprincipen ska användas, vilket innebär följande steg: Steg 1 Åtgärder som påverkar reseefterfrågan och val av transportsätt Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Steg 3 Vägförbättringsåtgärder Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Vissa åtgärder hamnar inom nollalternativet (steg 1, steg 2, och delar av steg 3), medan delar av steg 3 samt steg 4 innebär att de hamnar inom Trafikverkets alternativ i redovisningen. åtgärder på E4/Viktoriagatan inte är tillräckliga förbereds flyttning av E4-trafiken till ett nytt läge, se vidare under Trafikverkets förslag. Ytterligare åtgärder i centrum kommer också att utföras med bl.a. ombyggnad av Viktoriagatan. E4 går rakt genom den centrala staden och har en trafikmängd på ca 27.500 fordon per vardagsmedeldygn. Andelen tunga fordon är 9-10 %. Bron över älven är den enda bro i närområdet som tål tung trafik och höga trafikvolymer. Nästa större bro över älven ligger i Bergsbyn. Därför samsas både den interna trafiken och genomfartstrafiken på E4/Viktoriagatan, vilket innebär hög trafikbelastning. För de tunga fordonen är andelen genomfartstrafik cirka 300 fordon per dygn eller 10%. Den tunga trafiken för med sig en hel del farligt gods. Enligt Räddningsverket passerar totalt 20.000 50.000 ton/kvartal farligt gods Skellefteå. Av dessa är 5.000 15.000 ton/kvartal gods av riskkklass 2, dvs. gaser som kan skada människors hälsa om en olycka skulle ske. Mycket folk rör sig i centrum och i närheten av E4/Viktoriagatan. Järnvägen går från stambanan till Skellefteå Hamn via centrum. Godstrafiken till och från Skellefteå Hamn går med järnväg men fortfarande körs 400 000 ton 4.3.2 NULÄGE Åtgärder enligt Skellefteåprojektet steg 1 till 3 bedöms kunna motverka den normala trafiktillväxten på gator och vägar med stor del lokal trafik. Om dessa År Trafikmängd Andel tung trafik 2003 25.292 8 % 2004 26.528 9 % 2005 26.781 8 % 2006 26.155 10 % 2007 27.678 8 % 2008 27.016 Data saknas 2009 27.480 9 % 2010 30.735 10 % * Trafikmängd på Viktoriabron med andelen tung trafik. * Under 2010 har Lejonströmsbron varit avstängd. Källa: Skellefteå kommun Trafik på Viktoriabron Foto: Berith Juvonen 11

Rött Föreslagna vägdragningar enligt kommunen Grönt Reservat för möjliga framtida vägdragningar Blått Befintlig järnväg Gult Kommunens korridor för Norrbotniabanan Karta över föreslagen infrastruktur enligt kommunen gods per år med lastbil bara från Rönnskär. Omlastning mellan tåg, bil och båt utförs i Skellefteå Hamn. Från eller till Skellefteå går enbart godstrafik. Skellefteå har idag ingen persontrafik på järnväg. Närmaste station för persontrafik är Bastuträsk, dit man åker med en anslutningsbuss. Det gör att få resenärer väljer detta transportsätt. Istället sker den mesta persontrafiken via bil eller buss. Bussar går också på E4 längs kusten mellan Sundsvall och Haparanda. Den lokala kollektivtrafiken nyttjas dåligt inom planområdet. 4.3.3 NOLLALTERNATIV Under 2010 byggs en ny gång- och cykelväg längs väg 829 och en gång- och cykelbro över älven mellan Älvsbacka och Anderstorp. Cykelvägen sammanbinder Stackgrönnan med Anderstorp som i sin tur har goda förbindelser mot centrum. Den nya bron förbättrar möjligheterna att ta sig över älven. Vattenverket i Abborren ska ersättas med ett nytt verk väster om Medle. En ny huvudledning byggs till Abborren för vidare distribution i befintligt nät. Lejonströmsbron fortsätter ha trafikljusreglering som möjliggör enkelriktad överfart för biltrafik. Åtgärder för steg 1 och 2 genomförs enligt Trafikverkets fyrstegsmodell för att förbättra trafikvmiljön vid Viktoriagatan/Kanalgatan. KONSEKVENSER Genomfartstrafik, tung trafik och trafik med farligt avfall fortsätter öka genom centrum med ökade buller- och luftföroreningar samtidigt som säkerheten minskar. Viktoriagatan fortsätter vara en barriär som delar staden, då trafikflödet är stort och begränsar möjligheterna för fotgängare och cyklister. Den fortsätter att ha en hög trafikbelastning, trängsel och kapacitetsproblem om inte åtgärder vidtas. Gång- och cykelväg samt bro förbättrar säkerheten och tillgängligheten söder om älven och till Älvsbacka. Bullerstörningarna längs järnvägen fortsätter störa närboende i den mängd som sker idag. Förbättrad vattenförsörjning för hela staden. Ny användning av kvarteret Aborren möjliggörs. Lejonströmsbron ger säkrare överfarter för fotgängare och cyklister då trafikintensiteten begränsas av trafikljus. Trafiksituationen vid Viktoriagatan/Kanalgatan förbättras något genom steg 1 och 2 åtgärder, men trafikbelastning kvarstår i stort. 12

gens förlängning - den så kallade Centrumbron. Parkbron blir en gång- och cykelbro. Därmed leds biltrafiken till stadsdelen Centrums utkanter. Vägreservat föreslås för ytterligare nya leder, södra leden blir en väg, från väg 364 Burträskvägen söder om Sunnanå och på sikt en ny bro över älven vid Myckle. I norr planeras Torsgatans förlängning till Bergsbyn. En förlängning av Svedjevägen från Morö backe norrut mot östra Solbacken föreslås också. Gång- och cykelvägar ska kompletteras enligt en cykelplan som arbetas fram. Bland annat skapas ett sammanhängande gång- och cykelstråk från Anderstorp till Stackgrönnan samt ett gång- och cykelstråk på norra sidan av älven ända till Skelleftehamn. En bra cykelplanering kan minska de korta bilresorna med 25-50 % enligt Boverket. KONSEKVENSER En nedsänkning av Norrbotniabanan som kommunen förespråkar ger möjlighet att förbättra kopplingen mellan Norrböle och Centrum. Karta över Trafikverkets utredningsområden för Norrbotniabanan (grön) och Skellefteåprojektet (röd). 4.3.4 ALTERNATIV ENLIGT PLANFÖRSLAG Vad gäller Trafikverkets alternativ kring E4:an och Norrbotniabanan har kommunen gjort ett ställningstagande i sitt planförslag. Kommunen förespråkar en nedsäkning av Norrbotniabanan genom centrum längs nuvarande spårdragning för att minska järnvägens negativa påverkan på stadsbilden i och med en ökad trafik, samt möjliggöra för ny markanvändning av spårområdet. Ett resecentrum byggs som ett nav för tåg- och busstrafik, men även för bilar och cyklar och som en samlingspunkt för staden. Vad gäller en omdragning av E4:an anser kommunen en förlängning av Östra leden över älven och därefter rundar Anderstorp som det bästa alternativet. Kommunen baserar sitt ställningstagande på Trafikverkets förstudie i Skellefteåprojektet. En bro för stadstrafik byggs över älven i Lasarettsvä- En ny bro avlastar Viktoriagatan ytterligare, buller och luftföroreningar minskar i Viktoriagatans närhet, men de tunga transporterna och transporterna av farligt gods fortsätter genom centrala delarna av staden. Gång- och cykeltrafiken gynnas med korta avstånd och förbättrad framkomlighet mellan bostäder och målpunkter och de korta bilresorna minskar. 4.3.5 ALTERNATIV ENLIGT TRAFIKVERKET Trafikverket utreder genom Skellefteåprojektet flera möjliga alternativ för hur E4:an kan ledas förbi Skel- 13

lefteå. Kommunen endast förespråkar ett av de alternativ som togs fram vid en förstudie av dåvarande Vägverket 2008, medan Trafikverket idag har gått vidare med en trafikutredning. Trafikutredningens utredningskorridor är stor och berör stora delar av planområdet inom fördjupningen av översiktsplanen för Skelleftedalen. Skellefteåprojektet förväntas komma med beslut i slutet av 2011 för vilket alternativ som förespråkas, vilket gör det svårt att bedöma konsekvenserna av projektet inom ramarna för denna MKB. Enligt Vägverkets förstudie från februari 2008 kan den nuvarande E4-trafiken flyttas från Viktoriagatan och ledas med en ny väg öster om Anderstorp via en ny bro och ansluta till Östra Leden. Den nya sträckningen passerar bostadsområden intill Östra Leden. Med denna åtgärd minskas trafiken på Viktoriagatan, visserligen marginellt men med en hel del tung trafik. Både genomgående E4-trafik och tung trafik till och från industriområden på båda sidor om älven kommer sannolikt att flytta från Viktoriagatan och trafik med farligt avfall minskar i centrum. Mycket folk rör sig i centrum under dagtid och en eventuell olycka med farligt gods drabbar då inte initialt lika många människor. Trafikverket tidigare Banverket planerar byggande av Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå. Enligt Järnvägsutredning 120, sträckan Robertsfors Skellefteå Ostvik 2008, har man valt en östlig sträckning genom Skellefteå och norrut. Norrbotniabanans planerade sträckning söderifrån följer E4 men viker av mot öst söder om Skellefteå för att passera älven vid Hedensbyn. Därifrån går den österut förbi Hedensbyns industriområde norr om Bergsbyn och angör befintligt spår vid Ursviken. Västerut angör järnvägen befintligt spår förbi Skellefteå centrum för att sedan vika av norrut vid Stämningsgården. Ett resecentrum byggs i centrala staden där alla transportslag samlas och byte mellan alla transportslag kan ske. Dagens busstation är ett provisorium och en ny ska byggas närmare järnvägen. Den blir då etapp 1 av ett nytt resecentrum. Den nya Norrbotniabanan kommer att möjliggöra fler och effektivare godstransporter samt skapa tillgänglighet till övriga städer i kustområdet och till Botniabanan i Umeå. Persontrafiken via järnväg kommer att utvecklas. Det innebär också att och arbetsmarknaden ökar för orten då pendlingstiden halveras. KONSEKVENSER Genomfartstrafik, tung trafik och trafik med farligt gods minskar i centrum med minskade buller och luftföroreningar samtidigt som säkerheten ökar - om trafiken leds utanför stan från befintlig sträckning längs Viktoriabron/Viktoriagatan. Viktoriagatan är en barriär som delar staden även sedan E4 har flyttats, då annan trafik också går där. Den fortsätter att ha en hög trafikbelastning, trängsel och kapacitetsproblem om inte åtgärder vidtas. Den nya trafikleden (E4) och Norrbotniabanan skapar barriärer vart de än placeras enligt Trafikverkets förslag. Vägen och järnvägenkommer skära genom områden där människor vistas och bor. Åtgärder för att minska negativa effekter för boende i närområden kommer behövas. Det kommer att bli ökat buller längs E4ans och Norrbotniabanans nya sträckningar och från ökad järnvägstrafik som kommer kunna störa boende i deras närhet. 4.4 ENERGIEFFEKTIVISERING OCH KLIMATANPASSNING 4.4.1 NOLLALTERNATIV ENERGI I Skelleftedalen finns flera stora industrier bl.a. Rönnskär och Kuusakoski i Skelleftehamn. De stora industrierna i planområdet förbrukar mycket energi. Rönnskärsverken är energikrävande men ger också överskottsenergi till fjärrvärmenätet i Skelleftehamn. En närmare analys av industrierna i Skelleftehamn redogörs i den fördjupning av översiktsplanen som håller på att tas fram för det området. Fjärrvärme till tätorten levereras från kraftvärmeverket i Hedensbyn. DAGVATTEN Kommunens dagvattennät är dimensionerat för att ta hand om 10-årsregn. Nederbördsmängden i Västerbottens län förväntas öka med 30 % till 2100 enligt nuvarande prognoser och klimatscenarier enligt SMHI m.fl. Dagar med extrem nederbördsmängd ökar och dagvattensystemet kommer på sikt att behöva utökas eller säkerställas för att hantera de framtida vattenflödena. Klimatförändringarna kan även orsaka översvämningar i Skellefteälven samt i diken och mindre vattendrag. Ökad nederbörd kan även orsaka ras i älvsstränder, di- 14

kesutlopp, raviner etc. Risken för skred och ras har inventerats och ca 6-7 riskutsatta områden har identifierats. Riskområdet finns i centrala Skellefteå och störst risk för skred och ras finns vid Klintforsåns nedre del. Det finns flera gamla deponier inom planområdet. Vid ökad nederbörd ökar genomströmningen av vatten förbi och genom dessa med risk att föroreningar lakas ur och når odlingsmarker nedströms. KONSEKVENSER Fjärrvärmen från industrin är begränsad och följer industrins konjunkturer. En gles bebyggelse genererar extra långa fjärrvärmeledningar eller att fjärrvärmenätet inte byggs ut. Det finns risk för översvämningar av dagvatten i takt med klimatförändringar eftersom dagvattensystemet inte byggs ut. 4.4.2 ALTERNATIV ENLIGT PLANFÖRSLAG ENERGI Bebyggelsen i tätorten planeras för förnyelsebar energi med prioritering på fjärrvärme, solfångare, jord-, berg- och ytvattenvärme mm. Närheten i den runda staden skapar förutsättningar för korta och resurssnåla ledningssystem. Fjärrvärmenäten Skellefteå och Skelleftehamn byggs samman för maximalt utbyte av spillvärme. DAGVATTEN I samband med framtida utbyggnader kommer nya områden förses med långsiktigt hållbara lösningar för dagvattenhantering. Alternativa lösningar t.ex. LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) med fördröjningsdammar utreds. Samordning mellan dagvattensystemen i nya områden och befintliga områden utförs för att optimera dagvattenhanteringen på bästa möjliga sätt. KONSEKVENSER Klimatanpassade tekniker för uppvärmning används och spillvärme tas tillvara. Hållbara dagvattenlösningar kommer att utföras på områden för nybebyggelse. 4.5 STADS-/LANDSKAPSBILD 4.5.1 NOLLALTERNATIV Den centrala staden blir i stort densamma då viss förändring kan ske där genom äldre planer som vunnit laga kraft. Viktoriagatan fortsätter ha hög trafikbelastning och bildar en barriär mitt genom staden. Även järnvägen fortsätter vara en barriär. Nya bostäder och områden förläggs i ytterområden och staden får en gles struktur. KONSEKVENSER En gles stadsbild med långa avstånd, som kan upplevas som ostrukturerad, präglar staden. 4.5.2 ALTERNATIV ENLIGT PLANFÖRSLAG Landskapsbilden påverkas marginellt då nya områden tas i anspråk för bebyggelse i utkanten för att staden ska expandera enligt den runda formen. Förtätning och höga hus påverkar stadsbilden i centrum. Vissa byggnader föreslås få upp till 8-10 våningar. En komplettering sker på outbyggda tomter i trädgårdsstaden Älvsbacka öster om Viktoriagatan. Den av kommunen föreslagna dragningarna av Norrbotniabanan och E4:an påverkar landskapet i de områden där kommunenes förespråkade alternativ lokaliseras. I centrala Skellefteå påverkas stadsbilden av den nya Centrumbron över älven. Norrbotniabanan föreslås sänkas ner i en tunnel förbi centrala staden. Spårområdet påverkar då inte längre stadsbilden i centrum. En ny ö, Stadsholmen, föreslås i Skellefteälven. Tanken är att den ska exploateras med bebyggelse. KONSEKVENSER Stadsbilden kan förändras genom förtätning och högre byggnader. Gatumiljön kan bli mörkare pga. sämre ljusinsläpp men enstaka höga hus kan också bli ett spännande inslag i staden. Nya vägar och Norrbotniabanan blir nya inslag i det flacka landskapet söder om Skellefteå och landskapsbilden förändras. Nedsänkta spår minskar järnvägens barriärverkan i centrala delarna av staden. Nya broar och den föreslagna ön förändrar utsikten över och kring Skellefteälven. 15

4.5.3 ALTERNATIV ENLIGT TRAFIKVERKET Genom en omdragning av E4:an och Norrbotniabanan påverkas landskapsbilden söder om älven starkt. Norrbotniabanans passage över älven kommer kraftigt förändra landskapsbilden i närområdet. Beroende på E4:ans eventuella placering vid en omdragning kring staden kommer förändringar i stads- och landskapsbilden ske i närområdet där den lokaliseras. Nya broar över älven kan skapa visuella barriärer KONSEKVENSER Upplevelsen av Skellefteälven kommer förändras vart passagerna för Norrbotniabanan eller E4:an än placeras. Bullersituationen i stadsbilden kommer förändras i och med att trafik dras om till nya lokaliseringar. Vissa får mer bullar - vissa får mindre. 4.6 KULTURMILJÖ Boverket: Kulturmiljö är en ändlig resurs. Det som försvinner kan inte återskapas. I det aktuella planområdet finns kulturhistoriska bebyggelsemiljöer och byggnader, kulturmiljöer av riksintresse, samt odlingsområden, se karta till höger. Dessutom finns områden med fornlämningar. Kulturminneslagen (1988:950) ger skydd för fasta fornlämningar, byggnadsminnen och byggnadsmiljöer, samt miljön runt kyrkor och äldre begravningsplatser. Alla fasta fornlämningar innefattas av skyddet och tillstånd måste inhämtas från länsstyrelsen innan ingrepp på fornlämningen kan göras. Även de fornlämningar som inte är registrerade är skyddade och markarbeten ska föregås av att länsstyrelsen informeras för att möjliggöra arkeologiska undersökningar av olika grad i aktuellt område. 4.6.1 BEBYGGELSE I Skelleftedalen finns bebyggelse från olika tidsperioder. En del av stadsbebyggelsen, exempelvis delar av Älvsbacka och äldre delar av Skelleftehamn är skapade som trädgårdsstäder. De kännetecknas av enhetlig bebyggelse i trä med lummiga trädgårdar. Denna bebyggelse uppfördes under 1930-talet. I Skellefteå centrum finns sex utpekade områden med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, se kartan nedan. De olika miljöerna representerar bebyggelse från 1845 och framåt. Större delen av bebyggelsen är dock uppförd under 1920- och 1930-talet. Här återfinns bland annat sammanhållen nyklassicistisk bostadsbebyggelse, utpräglad trädgårdsstadsbebyggelse i nyklassicistisk stil men även i jugend och nationalromantisk stil, centrumbebyggelse med för regionen tidstypiska byggnadsstilar och 1950-talsbebyggelse i rött tegel. En del av centrum utgörs också av en kvartersstad i rutmönster vilken är viktig att bevara. Kulturmiljöer utgör viktiga mötesplatser och de är också viktiga för stadens identitet. Dessa miljöer kan bidra till ett innovativt och stimulerande kulturlandskap. 16

KULTURMILJÖER Kulturmiljöer inom det aktuella planområdet. Källa: Skellefteå kommuns kulturmiljöprogram 17

4.6.2 JORDBRUKS- OCH ODLINGSLANDSKAP De kvarvarande jordbruks- och odlingsområdena är värdefulla för bygden. I Skelleftedalen finns det öppna odlingslandskapet i Innervik-Yttervik-Tjärn söder om älven som ligger inom riksintresse för naturmiljö och ingår i länsstyrelsens program Det värdefulla odlingslandskapet för bevarande av natur- och kulturmiljövärden. Det kulturhistoriska intresset ligger i att bebyggelsen är typisk för en kustnära jordbruksbygd och att landskapet är rikt på lador. Riksintresset för naturmiljö ligger i att det öppna och vidsträckta odlingslandskapet är viktigt för fågellivet i närliggande Innerviksfjärdarna, se 4.7. sen, 5 runda och 8 ovala stensättningar. Belägna på öppen berghäll och på terrasser med olika nivåer på nordöstra sluttningen av Knöppelberget. Berget är bevuxet med gles barrskog. Fornvården syftar till att vårda och sprida information kring ett representativt urval av länets fornlämningar. Det finns en hel del andra fornlämningar inom planområdet. Områden för flera lämningar på samma plats är: Dödmanberget, Sjungande Dalen Tre lämningar varav två rösen och en stensättning. Område öster om Alhems kyrkogård Tre lämningar varav ett gravfält, ett röse och ett gruvhål kallat Moröns silvergruva. Risberget, Hedensbyn Fem lämningar varav två rösen och tre stensättningar. Bergsängsberget, Bergsbyn Fyra lämningar bestående av rösen. Alla fasta fornlämningar är skyddade och tillstånd måste inhämtas från länsstyrelsen innan ingrepp på fornlämningen kan göras. 4.6.3 FORNLÄMNINGAR I det aktuella planområdet finns fornlämningar varav vissa är upptagna i länsstyrelsens fornvårdsprogram och benämns fornvårdsobjekt. Dessa objekt är: Alderholmen, Yttre Ursviken varvsplats med tillhörande smedja. Stranden närmast objektet nyttjas nu delvis som småbåtshamn. Intill objektet finns ett nybyggt bostadsområde och varvsplatsens parkliknande miljö nyttjas som fritids och strövområde. Sjöheden, Yttre Ursviken gravfält med 6 rösen, det största 20 m i diameter och 3 m högt. Belägna på en låg blockstensås bevuxen med äldre gles barrskog. Knöppelberget, Tjärn rösegravfält med 15 fornlämningar, varav 2 rö- Viktiga kulturmiljöer på Nordanå och i Skellefteå centrum. 18

4.6.4 RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv ska enligt Miljöbalken skyddas mot åtgärder som tydligt kan skada natur- eller kulturmiljön (3 kap. 6 MB). Riksintresset för kulturmiljö i Skellefteå, västra delen samt i Örviken berörs av aktuell plan. 4.6.4.1 SKELLEFTEÅ, VÄSTRA DELEN Uttryck för riksintresset är: Kyrkomiljön med den stora landsortskyrkan med stomme av medeltida ursprung, och som byggdes om till korskyrka vid 1700-talets slut, begravningsplats, f d prästgård och tiondebodar. Det gamla färjestället nedanför kyrkan, senare ersatt med Lejonströmsbron ursprungligen från 1737. Bevarade sträckor av den äldre landsvägen med en stenvalvsbro. Kyrkstaden, Bonnstan, med 116 bevarade byggnader, som flyttades från en tidigare plats närmare kyrkan till sin nuvarande plats efter en brand 1835. Den speglar en senare utveckling av den svenska kyrkstaden med regelbunden uppbyggnad utmed en rak sträcka av landsvägen. Planmönster, kyrkstadsbebyggelse och den lite kärva karaktär som det tillfälliga boendet ger. Den tidigare marknadsplatsen och värdshuset i Nordanåområdet, Brunnsgården, uppförd 1831 som societetshus och bostad åt brunnsbolagets ordförande. Gården Lugnet vid Bonnstan, byggd på 1860-talet som bostad åt en pensionerad sågverksdisponent. Läroverksbyggnaden från 1913. (www.lansstyrelsen.se) Det gamla majorsbostället Nyborg från 1764 och den tidigare exercisplatsen vid Nordanå. (www.lansstyrelsen.se) 19

Denna del har varit Skellefteå sockens centrum sedan medeltiden. Bebyggelsen och dess struktur vittnar om platsens betydelse för bygdens kyrkliga och sociala liv under lång tid. Bonnstan och området kring Nordanå är kulturmiljöer som bidrar till stadens identitet. 4.6.4.2 ÖRVIKEN Uttryck för riksintresset är: Välbevarade industribyggnader med bibehållen ursprunglig karaktär varav några fortfarande är i bruk. Arbetar- och tjänstemannabostäder med tillhörande uthus och förråd, trädgårdar och björkalléer vid bostadsområdena. Gamla kajer och brädgårdsområde. I nuvarande Örviken uppfördes 1894 en ångsåg. I närheten av såghuset, som placerades vid vattnet, uppfördes bostadshus för arbetare, tjänstemän och chefspersoner. Såghuset revs 1905 och ersattes 1908 av fabriksbyggnader för sulfitmasseproduktion. Träindustrimiljön vid Skellefteälvens utlopp är ovanligt komplett med både industribyggnader och bostadshus för olika arbetarkategorier. Skellefteå museum på Nordanå. Källa: www.lansstyrelsen.se 4.6.5 RENNÄRING I det aktuella planområdet finns områden som är viktiga för rennäringen. De områden som utgör riksintresse för rennäring är ett par svåra passager norr om Skellefteå (se karta till höger) samt ett kärnområde nordväst om Kroksjön. Söder om planområdet finns uppsamlingsområden. Överlappande betesområden finns söder om Skellefteå älv. De samebyar som berörs är Mausjaure, Maskaure och Malå. Sedan tidigare påverkar närheten till Skellefteå stad Maskaure samebys möjligheter att nyttja vinterbetesmarkerna i nordost. Det grå området nedan symboliserar planområdet. Riksintresse för rennäringen är markerat med rött. 4.6.6 NOLLALTERNATIV Vy över Örviken och dess träindustrimiljö. Källa: www.lansstyrelsen.se KONSEKVENSER Ny bebyggelse kommer att byggas i tätortens utkant utan närmare planering eftersom det är lättare att få tag på mark där. 20

Viktiga kulturmiljöer kan påverkas negativt till följd av en avsaknad av helhetssyn. Vid exploatering i tätortens utkant kan odlingslandskapen komma att påverkas negativt. Vid exploatering i tätortens utkant kan rennäringen komma att påverkas negativt. Norrbotniabanan kommer att dras tvärs över odlingsmarken i Innervik, se karta nedan. Dels försvinner odlingsmark och dels kan banan bilda en barriär för jordbrukets bedrivande. 4.6.7 ALTERNATIV ENLIGT PLANFÖRSLAG Exploatering kommer att ske på ytor där denna inte förstör upplevelsen och förståelsen av kulturella samband. Rött Riksintresse Utökade industriområden i Solbacken planeras dock i närheten av rennäringens passage. Intentionerna i översiktsplanen är att kulturmiljö för odlingsmark bör bevaras så långt det är möjligt. Norrbotniabanan kommer dock att dras tvärs över odlingsmarken i Innervik, jämför karta över infrastruktur (sid 12) med karta över odlingsmark (sid 15). Dels försvinner odlingsmark och dels kan banan bilda en barriär för jordbrukets bedrivande. KONSEKVENSER Stadsbilden i centrum förändras genom förtätning och höga hus. Rennäringens passage vid Solbacken kan behöva flyttas norrut. Riksintresse för rennäring. Källa: Länsstyrelsen 4.6.8 ALTERNATIV ENLIGT TRAFIKVERKET Trafikverkets riksintresse för framtida Norrbotniabana samt vissa delar av utredningskorridoren för Skellefteåprojektet krockar med andra riksintresse söder om älven. Här bör intressekonflikter redas ut och det är svårt att avgöra hur konsekvenserna blir då inget beslut är taget om att planerna ska genomföras. Korridoren för Norrbotniabanan är beslutad, medan Skellefteåprojektet väntas komma till beslut i slutet av 2011. KONSEKVENSER Stadsbilden i centrum kan förbättras om möjligheten att omvandla Viktoriagatan till stadsgata möjliggörs. Odlingsmark försvinner p g a Norrbotniabanan och järnvägen kan även ha en negativ barriäreffekt för jordbruket i omgivningen. 21

4.7 NATURMILJÖ Boverkets regeringsuppdrag: Säkra tillgången till bostadsnära natur genom fysisk planering 4.7.1 NOLLALTERNATIV Skellefteborna har, var de än bor nära till grönområden. Stadskärnan är liten med närhet till parker och lummiga grönområden. Skellefteälven är populär och viktig som natur- och vattenmiljö. I närheten av centrum finns stadsbergen Mullberget och Getberget, aningen längre bort finns Klockarberget, som naturliga gröna oaser bland bebyggelsen. Intill Anderstorp finns Byberget är ett populärt friluftområde med spring- och skidspår. Störst betydelse har Vitberget som natur- och rekreationsområde. Där finns bad- och skidanläggningar samt spår och leder för motion och friluftsliv. Där finns också områden med mycket höga naturvärden såsom mycket gammal naturskog på Prästfäbodberget och med förekomst av signalarten tallticka. På mer låglänt mark växer en tall- och granskog med mycket grova stammar där bl.a. signalarterna rosenticka och rynkskinn har påträffats. Träden i skogarna är 200 350 år gamla. På Vitberget finns också skyddsvärda grustillgångar. I Skellefteå kommun finns det flera typer av skogar med höga naturvärden. Ett värdefullt naturområde med biotopskydd finns i Bergsbyn och utgörs av barrnaturskog. Klintforsåns stränder är ett grönstråk som har stor betydelse för biologisk mångfald, då den slingrar sig ner till Skellefteälven. Vegetationen är av högörttyp med frodig lövskog och i ån finns utter och bäver. Innerviksfjärdarnas naturreservat omfattar förutom delar av själva älvmynningen även norra och södra Innerviksfjärden som via Ytterviksfjärden står i kontakt med Bottenviken. Två igenväxningskärr, Ötjärn och Åviken finns också i området. Reservatet domineras av vidsträckta sedimentslätter med flera stora havsfjärdar som omges av en mosaik av uppodlad mark, lövrika sumpskogar, blandskogar, lövskogar och barrskogar. Ett mycket stort antal naturtyper finns inom området såsom grunda, mer eller mindre sötvattenpåverkade och igenväxta ackumulationsvikar, vidsträckta strandängar, gråaldominerade sumpskogar, kärr, jordbruksmark, hällmarksskogar mm. Fjärden tillhör riksintresse för naturvård och är en av norra Västerbottens viktigaste häckoch rastlokaler för fåglar. Här har 180 fågelarter noterats, mest änder och vadare men också en hel del rovfåglar. Reservatet är stadsnära och lättillgängligt. Odlingslandskapet Innervik-Yttervik-Tjärn är av kulturhistoriskt intresse för att bebyggelsen är typisk för en kustnära jordbruksbygd och de flertaliga ladorna, se 4.6. Området är också av riksintresse för naturvård för att det öppna odlingslandskapet är viktigt för fågellivet i närliggande Innerviksfjärdarna. KONSEKVENSER Ny bebyggelse förläggs oplanerat i stadens utkanter och tär på skogs- och naturmarker. 4.7.2 ALTERNATIV ENLIGT PLANFÖRSLAG En grönstrukturplan har tagits fram där de betydelsefulla grönområdena har identifierats och utvecklingsplaner har upprättats. Hänsyn har tagits till gröna stråk, gröna oaser och bostadsnära natur. I planförslaget finns nya bostadsområden väster och söder om Vitberget, vilket minskar grönytorna. Skogar med höga naturvärden påverkas dock inte. Ett industriområde i öster intill nuvarande E4 kommer att utökas fram till där grönområdet tar vid. Området vid Klintforsåns mynning ska lämnas fri från påverkan. Inom planområdet Skelleftedalen ska skogsbruket ske på ett naturanpassat sätt där rekreations-, kultur och naturvärden beaktas. KONSEKVENSER Stadsnära grönområden utvecklas och tillgängligheten till dessa ska öka. I och med det ökar intresset för naturen och viljan att bevara de naturvärden som finns. Grönområdet omkring Vitberget minskar men områden med höga naturvärden påverkas inte. Norrbotniabanan planeras i närheten av Innerfjärdarna. 4.7.3 ALTERNATIV ENLIGT TRAFIKVERKET Norrbotniabanans korridor går intill Innerviksfjärdarnas naturreservat och tangerar Åviken, ett igenväxningskärr som inräknas in i Innerviksfjärdarna. Delar av Skellefteåprojektets utredningsområde är inom känsliga områden för naturmiljön, så som Innerviksfjärdarna. KONSEKVENSER Norrbotniabanan kan påverka naturområdet vid Innerfjärdarna negativt. Skellefteåprojektet kan påverka naturområdet vid Innerviksfjärdarna negativt om det alternativet väljs. 22