Jonas Östgren Projektnr: 6623



Relevanta dokument
Datablad för Aldrin och Dieldrin. Kemakta Konsult AB Institutet för Miljömedicin

Datablad för Kvintozen och pentakloranilin. Kemakta Konsult AB Institutet för Miljömedicin

Datablad för DDT, DDD och DDE. Kemakta Konsult AB Institutet för Miljömedicin

Skyddsområde för vattentäkt

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

Naturvårdsverkets generella riktvärden

Datablad för Diuron. Kemakta Konsult AB Institutet för Miljömedicin

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Hälsoriskbedömning av parkmark

The power of POM att använda passiva provtagare vid platsspecifik riskbedömning av PAH-förorenade områden

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

F.d. kemtvätten i Skäggered. Henrik Bengtsson Miljöskyddsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

REGLER FÖR AVFALL SOM INNEHÅLLER LÅNGLIVADE ORGANISKA FÖRORENINGAR (POPS)

Principer för miljöriskbedömning

Provtagning planterings- och trädgårdsjord 2014

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV

SOIL PNEC calculator

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

PFAS i sommarstugeområde i Luleå

Datablad för Irgarol. Kemakta Konsult AB Institutet för Miljömedicin

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

Strandstaden i Fagersanna

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun


Koncentrationer och mängder Hur kan man bedöma belastning från förorenade områden?


Miljöpåverkan, hur kan den skattas?

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING VID NEDLAGD PLANTSKOLA BÄLLSTA 2:928, VALLENTUNA KOMMUN

Miljöteknisk markundersökning vid Ramdalshamnen i Oxelösunds kommun

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

(Text av betydelse för EES)

Svanå 2:58, Skultuna - Riskbedömning avseende förhöjda kobolthalter i mark

Nätverket Renare Mark Norr och Marksaneringscentrum Norr

Datablad för kvicksilver. Kemakta Konsult AB Institutet för Miljömedicin

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Miljömedicinskt yttrande: Exponering för bly vid förskolan Grenadjären 9 Örebro

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)

Remissammanställning- Revidering av Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Miljögifter i livsmedel intag och halter

På gång inom vattenförvaltningen

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

SÄKERHETSDATABLAD. i enlighet med REACH förordning (EG) nr 1907/ SAMMANSÄTTNING/INFORMATION OM BESTÅNDSDELAR

1. Namnet på ämnet / blandningen och bolaget / företaget

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

Kommentarer till miljömedicinsk bedömning av bly och kvicksilver vid Gullvik, Malmö

In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov

SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM

Regler i BASTA för sammanräkning av ämnen med humantoxiska och miljöfarliga egenskaper

Platsspecifika riktvärden

Miljömedicinsk bedömning

Mark Elert och Celia Jones

Miljömedicinsk bedömning

(Text av betydelse för EES)

Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson.

Figur 1. En amerikansk soldat demonstrerar handbesprutning med DDT (PHIL 2007).

Miljömedicinsk bedömning

HOBY 1:26 M FL, RONNEBY. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Riskbedömning av förorenad mark

Förslag till RÅDETS BESLUT

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Kemikalieinspektionens författningssamling

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel

Kvalitetssäkring av ämnesdata för beräkning av hälsoriskbaserade riktvärden för förorenad mark

Miljöteknisk markundersökning av fastigheten Östertälje 1:15, tidigare handelsträdgård, Södertälje kommun

Finns det miljögifter i sockerbetor odlad på slamgödslad mark?

Riskbedömning av hormonstörande ämnen

Kemikalier: Vän eller fiende?

Arbets- och miljömedicin Lund

Bilaga 3 BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM. Kända halter i Stockholm. Stockholms regelbundna 1 miljögifts- Inlandsytvatten 3 3

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

BILAGA 10. UTTAGSRAPPORT INKLUSIVE INDATABLANKETT- PARK OCH BYGGNADER

Förorenad mark vid gamla handelsträdgårdar

Spridning av klorerade alifater

Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenoler i kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

SÄKERHETSDATABLAD. i enlighet med REACH förordning (EG) nr 1907/2006. Flytande gödselmedel för växthus och bladgödsling.

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

Transkript:

Platsspecifika Riktvärden för 4,4-diklordifenylkloretan (DDT), Dieldrin och Pentaklornitrobensen (Kvintozen) vid Solbacka Trädgård på fastigheten Tälje 3:186 mfl. i Norrtälje kommun, Stockholms Län Sid. 1

Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Aktuella ämnen... 3 4,4-diklordifenylkloretan (DDT)... 3 Dieldrin och Aldrin... 4 Kvintozen... 4 Generella och platsspecifika riktvärden... 6 Generella riktvärden... 6 Platsspecifika riktvärden... 6 Jord och grundvattenparametrar... 6 Exponeringsparametrar... 6 Tolerabelt Dagligt Intag (TDI)... 6 Hudupptagsfaktor... 6 Övriga ämnesspecifika parametrar... 7 Övriga parametrar... 7 Resultat... 9 Diskussion... 9 Referenser... 10 Sid. 2

SAMMANFATTNING Platsspecifika riktvärden har tagits fram för DDT, Dieldrin, och Kvintozen som tidigare påträffats i 5 provtagningspunkter på fastigheten Tälje 3:186 i Norrtälje kommun, Stockholms Län. BAKGRUND Vid en tidigare markprovtagning påträffades 4,4-diklordifenylkloretan (DDT), Dieldrin, och kvintozen på fastigheten. Då generella riktvärden för dessa ämnen saknas har platsspecifika riktvärden enligt Naturvårdsverkets rapport 5976 (Naturvårdsverket 2009) tagits fram. På den aktuella fastigheten har det tidigare bedrivits växthusodling. I den tidigare provtagningen undersöktes marken under det västra, mittersta och östra växthuset samt på ett fält söder om växthuset. I samtliga provpunkter påträffades DDT emedan Kvintozen, Dieldrin och Aldrin enbart påträffades i växthusområdet (Landberg 2012). Aktuella ämnen 4,4-diklordifenylkloretan (DDT) Cas. Nr: 50-29-3 (p,p'-ddt) Med DDT avses generellt p, p'-ddt vilket var det som producerades och användes för sina insekticida egenskaper. Emellertid bestod det DDT som allmänt användes som insektsmedel av upp till fjorton olika kemiska föreningar, av vilka endast ca 65-80% var den aktiva ingrediensen p, p'-ddt. De övriga föreningarna inkluderade ca 15-21% av den nästan inaktiva o, p'-ddt, upp till 4% av p, p'-ddd, och upp till 1,5% av 1 - (p-klorofenyl) -2,2,2 -trikloretanol (ATSDR 2002). För riskbedömningen har de fys/kemiska parametrarna för p,p'-ddt använts. DDT är ett av de mest ökända miljögifterna och är persistent, bioackumulerande och toxiskt (PBT). DDT förbjöds i Sverige för användning i jordbruk 1970 och för användning i skogsbruk 1975. DDT tillhör de farliga kemikalier som regleras av Stockholmskonventionen om långlivade organiska föreningar (POPs), DDT används dock fortfarande för malariabekämpning i vissa länder i Afrika och Sydostasien. DDT är klassificerat som miljöfarligt, giftigt vid förtäring och cancerframkallande. Det är också mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön. Halveringstiden i jord är mellan 2 och 15 år. Ämnet är också lättflyktigt vilket innebär risk för långväga atmosfärisk spridning. DDT har mycket låg vattenlöslighet och kommer därför att främst binda till organiska partiklar i jorden. DDT är relativt orörligt i mark Sid. 3

Dieldrin och Aldrin Dieldrin Cas. Nr: 60-57-1 Dieldrin är en nedbrytningsprodukt (metabolit) till aldrin. Bägge är klorerade föreningar och användes som insekticider fram till 1970. Dieldrin är persistent, bioackumulerande och toxiskt, binder hårt till markpartiklar samt har låg vattenlöslighet. Dieldrin har lågt ångtryck. Dieldrin påverkar CNS och är sannolikt carcinogent. Aldrin Cas. Nr: 309-00-2 Aldrin är prekursor till Dieldrin och de bägge ämnena är snarlika till struktur och egenskaper, inkl. giftighet. Aldrin och dieldrin grupperas ofta ihop som Aldrin/Dieldrin på grund av detta. Kvintozen Cas. Nr: 82-68-8 Kvintozen är handelsnamnet för pentaklornitrobensen (PCNB) och är ett svampmedel (fungicid) som användes i Sverige mellan 1964-1980 respektive 1966-1985. PCNB kunde vara förorenad med penta- och hexaklorbensen. PCNB är mycket giftigt för vattenlevande organismer och har låg toxicitet för däggdjur, dock så är toxdata knapphändiga. Det är osäkert huruvida PCNB är carcinogent. PCNB har varierande Sid. 4

persistens (DT 50 varierar mellan 3 veckor och ett år). Det binder hårt till marken och är lättflyktigt vilket innebär risk för långväga atmosfärisk spridning. Sid. 5

GENERELLA OCH PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN Generella riktvärden Generella riktvärden saknas. Dock har maximum permissible concentrations (MPC), högsta tillåtna koncentrationer i jord tagits fram av Nederländska RIJKSINSTITUUT VOOR VOLKSGEZONDHEID EN MILIEU (RIVM) för DDT (0,01 mg/kg) och Dieldrin (0,043 mg/kg) (Verbruggen 2001). I en senare rapport från RIVM (Dirven-van Breemen et al, 2007) finns nationella rikt/referensvärden för dieldrin på 0,097 mg/kg samt DDT på 0,2 mg/kg. Dessa riktvärden är valda utifrån landanvändning och medräknat risk för människor, ekosystem och jordbruk och förefaller baserat på expert judgement och state-of-the-artknowledge snarare än modeller, dessa riktvärden bör inte användas rakt av i Sverige men nämns för kännedom och diskussion. För Aldrin används samma värden som dieldrin då EFSAs PPR panel (Panel on Plant Protection Products and their Residues) har utvärderat de olika isomererna (inklusive aldrin) av dieldrin och kommit fram till att fokus ska ligga på exo-formen, dvs. dieldrin. Definitionen av dieldrin inom EU är ensam eller tillsammans med aldrin, uttryckt som dieldrin vilket speglar den nära kemiska och toxikologiska släktskapen mellan de bägge ämnena (EFSA 2005). Även i RIVMs rapport används genomgående termen Aldrin/dieldrin. Dock finns ett riktvärde för mark framtaget, 0,091 mg/kg (vilket är snarlikt det för dieldrin). Samma TDI för Dieldrin används dock i den Nederländska rapporten (Dirven-van Breemen et al, 2007). Platsspecifika riktvärden Om inget annat angivs har modellens defaultparametrar använts och inte ändrats. KM-scenariot har använts. Samtliga exponeringsvägar utom uppskattning av halter i fisk har använts, detta eftersom det rör halter av ämnen i jord som binder mycket hårt till jordmatrixet även om de främsta exponeringsvägar som förväntas är intag av jord (främst småbarn) och intag av egenodlade grönsaker, frukt och bär. Jord och grundvattenparametrar Ingen förändring. Exponeringsparametrar Inom det aktuella området ska ett antal bostadsfastigheter anläggas med olika arealer, mellan ca 707 m 2 till ca 1067 m 2. Då en större yta är mer worst-case används den största ytan på 1067 m 2, dvs. 45x24 m har använts som det förorenade områdets längd och bredd istället för defaultvärdet 50x50 m. Tolerabelt Dagligt Intag (TDI) TDI för DDT är enligt Livsmedelsverket 0,01 mg/kg bw (Livsmedelsverket 2013) vilket de tagit från Europeiska myndighetens för livsmedelssäkerhet (EFSA) utvärdering av DDT (EFSA 2006), detta värde har använts. TDI för Dieldrin är av EFSA fastställt, i form av ett provisoriskt TDI, till 100 ng/kg bw (EFSA 2005) vilket motsvarar 0,0001 mg/kg bw vilket använts i modellen. TDI för kvintozen har av USEPA (i IRIS) fastslagits till 0,003 mg/kg bw (USEPA 2013) Hudupptagsfaktor I modellen används defaultvärden alltifrån 1 % (metaller) till 25 % (för gruppen fenoler och kresoler) när ämnesspecifika data saknas. För PCB rekommenderas 14 %. Sid. 6

I en studie (Wester 1990) var hudupptaget för DDT 1.0 +/- 0.7% från jord. Som ett konservativt värde har 14 % använts i modellen då PCB och DDT har snarlika egenskaper. För dieldrin saknas data men USEPA har använt 10 % som defaultvärde (MFE 2013), som konservativt värde har 14 % använts. För kvintozen använder USEPA ett värde på 33 % (USEPA 2006) vilket använts i modellen. Övriga ämnesspecifika parametrar Följande parametrar har satts till 1 (worst-case): Biotillgänglighetsfaktor, oralt intag; Biotillgänglighetsfaktor, hudupptag; Biotillgänglighetsfaktor, inhalation; Biotillgänglighetsfaktor, intag av växter; Biotillgänglighetsfaktor, intag av fisk. DDT Adsorptionskoefficienten, Koc, är 151356. Kow är 812830, Henrys lag konstant 8,4x10-6 atm/m 3 mol, vattenlöslighet 0,025 mg/l (ATSDR 2006, EFSA 2006). Flertalet studier och värden på biokoncentrationsfaktorn finns, baserat på medianen på 5 studier är BCFfisk 44 668 (Arnot och Gobas, 2006. Dessa värden har använts i modellen. Som haltkriterium för skydd av ytvatten har det lägsta endpointen enligt EFSA (2006), 1,5 µg/l (Akuttox studie, EC50) använts i kombination med en säkerhetsfaktor på 10 enligt riktlinjerna för riskbedömning på EUnivå (2.5.2.2. i bilaga 6 till rådsdirektiv 91/414/EEG) dvs 0,015 µg/l. I den holländska riktvärdesmodellen (Verbruggen 2011) används ett MPC för ytvatten om 0,0044 µg/l. Vilket av dessa två som används är dock av mindre betydelse då denna parameter inte påverkar det slutliga riktvärdet. Dieldrin Adsorptionskoefficienten, Koc är 25 546, vattenlöslighet 0,195 mg/l, Kow 234 423, (USEPA 1996). Henrys lag konstant 6,7x10-4 atm/m 3 mol (WHO 1989). Biokoncentrationsfaktorn I fisk, BCFfish 1495 (Chemspider 2013b). Som haltkriterium för skydd av ytvatten har det lägsta endpointen enligt EFSA (2006), 1,1 µg/l (Akuttox studie, EC50) använts i kombination med en säkerhetsfaktor på 10 enligt riktlinjerna för riskbedömning på EUnivå (2.5.2.2. i bilaga 6 till rådsdirektiv 91/414/EEG) dvs 0,11 µg/l. Kvintozen Adsorptionskoefficienten, Koc är 7414 (Chemspider 2013a), vattenlösligheten är 0,44 mg/l. Kd 15,5 (medel 4 värden), Henrys lag konstant 4,42x10-5 atm/m 3 mol, BCFfisk 1800 (worst case, inälvor, Lepomis macrochirus), (US EPA 2006). Som haltkriterium för skydd av ytvatten har det lägsta endpointen enligt USEPA (2006), 0,013 mg/l (krontox studie, NOEC) använts i kombination med en säkerhetsfaktor på 100 enligt riktlinjerna för riskbedömning på EU-nivå (2.5.2.2. i bilaga 6 till rådsdirektiv 91/414/EEG) dvs 0,00013 mg/l = 0,13 µg/l. Övriga parametrar Andel TDI från andra källor 0,5 (50 %) har använts som default. Haltkriterium för skydd av grundvatten Sid. 7

0,1 µg/l som är högsta tillåtna halt av bekämpningsmedel enligt EU (Rådsdirektiv 2006/118/EC) har använts, dvs. 0,0001 mg/l. Upptagsfaktorer för grönsaker För upptagsfaktor för bladgrönsaker (torrvikt) har 0,17 (samma värde som för PCB) använts liksom för upptagsfaktor för rotgrönsaker (torrvikt) där 0,1 använts, detta pga. att ämnena är relativt lika. Sid. 8

RESULTAT Beräknade riktvärden: Tabell 1 Platsspecifika riktvärden enligt SNV 5976 Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Aldrin/Dieldrin 0,8 mg/kg Skydd av grundvatten Kvintozen 0,025 mg/kg Skydd av grundvatten DDT 0,5 mg/kg Skydd av grundvatten DISKUSSION Det beräknade riktvärdet för DDT ligger på ungefär samma nivå som det holländska riktvärdet på 0,2 mg/kg i Dirven-van Breemen et al (2007). Beroende på vilken organisk kolhalt som används (i modellen har defaultvärdet på 2 använts) samt ytan på området fås riktvärden för DDT på mellan 0,1 och1 mg/kg vilket täcker det Nederländska riktvärdet (Tabell 2). Detta illustrerar mer att skillnaden mellan det svenska och nederländska riktvärdet inte är betydande. Tabell 2 Platsspecifika riktvärden för DDT beroende på organisk kolhalt (högra kolumnen) och områdets storlek (översta raden) 80x80 200x200 400x400 1,7 0,35 0,15 0,1 2,5 0,5 0,25 0,15 3,3 0,6 0,3 0,18 4,7 1 0,4 0,25 Det beräknade värdet för Aldrin/Dieldrin avviker kraftigt från det Nederländska och då det i nuläget (2013-06-12) inte gått att närmare analysera eller penetrera rapporten av Dirven-van Breemen et al (2007), eller de bakomliggande antaganden och expertbeslut som ligger till grund för riktvärdet går det inte närmare att förklara skillnaden. Sid. 9

REFERENSER Naturvårdsverket (2009). Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5975. ISBN 978-91-620-5976-7 Agency for Toxic Substances and Disease Registry (ATSDR) 2002. Toxicological Profile for DDT, DDE, and DDD. Arnot, J.A. & Gobas, F.A.P.C (2006). A review of bioconcentration factor (BCF) and bioaccumulation factor (BAF) assessments for organic chemicals in aquatic organisms. Environ. Rev. 14: 257-297. Baars et al (2001). Re-evaluation of human-toxicological maximum permissible risk levels. RIVM report 711701025. Chemspider (2013a). Pentachloronitrobenzene. http://www.chemspider.com/chemical- Structure.6464.html. Besökt 2013-01-30. Chemspider (2013b). Dieldrin. http://www.chemspider.com/chemical- Structure.10292746.html?rid=ede170fd-542d-46dc-960a-64c4491dba27. Besökt 2013-02-02. Dirven-van Breemen et al (2007). Landelijke referentiewaarden ter onderbouwing van maximale waarden in het bodembeleid. RIVM rapport 711701053. EFSA (2005). OPINION OF THE SCIENTIFIC PANEL ON CONTAMINANTS IN THE FOOD CHAIN ON A REQUEST FROM THE COMMISSION RELATED TO ALDRIN AND DIELDRIN AS UNDESIRABLE SUBSTANCE IN ANIMAL FEED. The EFSA Journal (2005) 285, 1 43. EFSA (2006). OPINION OF THE SCIENTIFIC PANEL ON CONTAMINANTS IN THE FOOD CHAIN ON A REQUEST FROM THE COMMISSION RELATED TO DDT AS UNDESIRABLE SUBSTANCE IN ANIMAL FEED. The EFSA Journal (2006) 433, 1 69. Landberg, Leon (2012). Kompletterande jordprovtagning vid Solbacka Trädgård på Tälje 3:186 mfl. I Norrtälje kommun. Enviplan AB. Arb.nr. 20409, 2012-12-11. Livsmedelsverket (2013). http://www.slv.se/grupp3/nyheter-och-press/nyheter1/lagre-intag-av-dioxiner- PCB-och-DDT-fran-maten- Besökt 2013-05-26. MFE (2013). http://www.mfe.govt.nz/publications/land/draft-toxicological-intake-values/page2.11.html. Besökt 2013-05-28. USEPA (2013). http://www.epa.gov/iris/subst/0254.htm#oralrfd. Besökt 2013-05-28. USEPA (2006) Reregistration eligibility decision for Pentachloronitrobenzene. List A. Case No. 0128. USEPA (1996). Soil Screening Guidance: Technical Background Document. EPA Document Number: EPA/540/R-95/128 Verbruggen, E.M.J (2001). Ecotoxicological Serious Risk Concentrations for soil, sediment and (ground)water: updated proposals for first series of compounds. RIVM report 711701 020 Wester et al (1990). Percutaneous absorption of [14C]DDT and [14C]benzo[a]pyrene from soil. Fundam Appl Toxicol. 1990 Oct;15(3):510-6. World Health Organization (1989). INTERNATIONAL PROGRAMME ON CHEMICAL SAFETY. ENVIRONMENTAL HEALTH CRITERIA 91. ALDRIN AND DIELDRIN. http://www.inchem.org/documents/ehc/ehc/ehc91.htm. Besökt 2013-02-04. Sid. 10