Fågelundersökningar vid Lillgrund Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet
Fågelundersökningar vid Lillgrund Vad vi har gjort Vad vi ska göra Vad vi vet från andra studier?
Huvudfrågor Fåglar och havsbaserad vindkraft 1. Störning av betydelsefulla rastnings-/övervintringsplatser - sänkt överlevnad?/ sänkt reproduktion? 2. Störning av etablerade flyttningskorridorer - ökad energiförbrukning, okända konsekvenser (ingen effekt? dödlighet? sänkt reproduktion?) 3. Kollisionsrisker - ökad dödlighet för flygande fåglar
Studier vid Lillgrund Rastande och övervintrande sjöfåglar Flyttande fåglar Före-efter etablering av vindkraftparken (BACI) Här: Översikt av läget före och en liten sammanfattning av kunskapsläget
Studier vid Lillgrund Rastande och övervintrande sjöfåglar Båtinventeringar dec 2001- dec 2005 Flyginventeringar, feb-mars 2002, jan-maj 2006 Radaranalys av viggars rörelser, sept 2001-april 2005 Flyttande fåglar Fältobservationer, höst 2001 & vår 2002 (+ 2005) Radaranalys, höst 2001 & vår 2002 & 2005
Rastande och övervintrande fåglar Båtinventering 19 inventeringar januari 2, februari 2, mars 4, april 4, september 1, november 3, december 3 30 sjöfågelarter 1076-8974 individer, medel 3548 Småskrake Ejder är de talrikaste arterna Storskarv
Småskrake Ejder Storskarv
Rastande och övervintrande fåglar Småskrake Båtinventering Flest individer under senhöst-vintern Som mest > 4000 individer Området är av internationell betydelse 4500 4000 3500 3000 2500 Småskrake Mergus serrator 2000 1500 1000 500 0 DJFMAMJ JASOND JFMAMJ JASOND JFMAJ J ASONDJFMAJ JASOND 2002 2003 2004 2005
Rastande och övervintrande fåglar Ejder Båtinventering Flest individer under våren Som mest knappt 8000 individer (Området är av internationell betydelse) 9000 8000 7000 6000 Ejder Somateria mollisima 5000 4000 3000 2000 1000 0 D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A J J A S O N D J F M A J J A S O N D 2002 2003 2004 2005
Rastande och övervintrande fåglar Storskarv Båtinventering I regel ganska få individer Ibland flera 1000 Vinterhalvåret 6000 5000 4000 3000 Storskarv Phalacrocorax carbo 2000 1000 0 D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A J J A S O N D J F M A J J A S O N D 2002 2003 2004 2005
Rastande och övervintrande fåglar Flyginventering 7 inventeringar januari 1, februari 2, mars 2, april 1, maj 1 35 sjöfågelarter Småskrake Ejder är de talrikaste arterna i Lillgrundsområdet
Flyginventering Rastande och övervintrande fåglar Småskrake Flest individer under vintern Som mest > 4600 individer kring Lillgrund Som mest 13 000 i hela området Området är av internationell betydelse (> 1% av totalpopulationen) Lillgrund 2.7%, totalt 7.6%
Flyginventering Rastande och övervintrande fåglar Ejder Flest individer under vintern totalt sett Som mest ca 1000 individer kring Lillgrund på vintern Som mest 16 000 i hela området Området är totalt sett av internationell betydelse (> 1% av totalpopulationen) Totalt 1.5%
Flyginventering Rastande och övervintrande fåglar Ejder Flest individer vid Lillgrund på våren Som mest ca 3600 individer i maj Efter att de flyttande ejdrarna passerat Troligen kopplat till kolonin på Saltholm Saltholmskolonin är av internationell betydelse (>1% av totala populationen)
Flyginventering Rastande och övervintrande fåglar Knipa Normalt stora antal i grunda strandnära delar Vid isläggning stora antal på grundområden längre ut Som mest 2500 på Lillgrund-Bredgrund i januari 2006
Rastande och övervintrande fåglar Vigg Radarstudier Höst (7 dagar) Radarstudier Vinter (3 dagar) Radarstudier Vår (16 dagar) 1000 ex 5000-10000 ex 4000 ex
Rastande och övervintrande fåglar Vigg Området är av nationell betydelse Lillgrund användes endast i mindre omfattning Lillgrund användes endast på våren Bredgrund och delarna runt Knösen är de viktigaste födosöksområdena Vi vet inte hur det ser ut vid isbeläggning
Rastande och övervintrande fåglar Sammanfattning Lillgrundsområdet är av internationell betydelse för Småskrake (vinter) och Ejder (vår) Närområdet (och ev. Lillgrund?) är av nationell betydelse för Vigg Stora antal av Storskarv och Knipa förekommer ibland
Flyttande fåglar Fältobservationer Lernacken A B 1 2 3 4 C D E höst 2001 & vår 2002 (+ 2005) Alla fåglar på hösten Ejder, Vitkindad gås, Prutgås på våren Radaranalys höst 2001 (11 dagar) vår 2002 (17 dagar) vår 2005 (24 dagar)
Flyttande fåglar Fältobservationer, Lernacken Ejder, Vår % av totalantal 60 50 40 30 20 10 0 % av flockar (N = 247) % av individer (N = 11 907) -3-2 -1 0 1 2 3 4 km från Lernacken Huvudelen passerar nära elleröverland Ytterst få flyger långt ut, dvs kan komma i närheten av Lillgrund
Flyttande fåglar Fältobservationer, Lernacken Vitkindad gås, Vår % av totala antalet 50 40 30 20 10 0 % av antal flockar (N = 75) % av antal individer (N = 11 007) söder om Lillgrund norr om Ca 1/3 passerar över Lillgrund Prutgässen flyger i allmänhet längs samma stråk
Flyttande fåglar Radar, höst Radar höst 2001 N = 12 535 % av antal ekon 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Lillgrund A B C D E Zon 16 % av sträcket passerar över 10 km sektorn med Lillgrund 11% över själva Lillgrund Jämnare fördelning på natten
Flyttande fåglar Radar, vår, Ejder Ejder, sydriktat sträck vår 2005 N = 1770 % av antal ekon 60 50 40 30 20 10 0 Lillgrund 1 2 3 4 Zon 0-11 % av sträcket passerar över 10 km sektorn med Lillgrund 0-9% över själva Lillgrund
Flyttande fåglar Radar, vår Radar vår 2005 N = 17 862 % av antal ekon 40 30 20 10 0 A B C D E Zon Lillgrund 22-26 % av sträcket passerar över 10 km sektorn med Lillgrund 12-14% över själva Lillgrund Jämnare fördelning på natten och sent på säsongen
Flyttande fåglar Sammanfattning Mycket stora mängder flyttande fåglar passerar över Lillgrund! Höst: > 5 miljoner, Vår: > 2.5 miljoner En större andel av det totala sträcket på våren flyger över Lillgrund, jämfört med hösten. Andelen som passerar Lillgrund är också högre på natten än på dagen
Kommande studier Rastande/övervintrande fåglar: -Upprepade båt- och flyginventeringar ev. förändringar i antal och utbredning (Mer detaljerade studier av beteende?) Flyttande fåglar: -Upprepade radarstudier ev.förändringar i antal och geografiskt mönster möjlighet till att följa ändrat flygbeteende - Fältstudier? Planeras starta under kommande vinter
Vad vet vi idag? Havsbaserade vindkraftparker, Rastande/övervintrande fåglar Ett visst undvikande har registrerats för flera arter Lommar, alfågel, ejder, sjöorre Vissa arter attraheras av vindkraftparker Skarvar, måsar, tärnor Det finns tecken på att fåglar kan vänja sig med vindkraftparker Sjöorre Få detaljerade studier av beteende har gjorts/pågår
Vad vet vi idag? Havsbaserade vindkraftparker, Rastande/övervintrande fåglar Undvikande beror på båttrafik och inte direkt på vindkarftverk Alfågel, sjöorre, småskrake Tiden som ägnas åt födösök är bara hälften så hög i närheten av vindkraftverk (inom 500 m) som på längre avstånd Alfågel Området nära vindkraftverken används istället för vila Alfågel Inga detaljerade studier av beteende har gjorts i stora parker
Vad vet vi idag? Havsbaserade vindkraftparker, flyttande fåglar och kollisioner Dödliga kollisioner (för fåglarna) förekommer med de flesta konstruktioner Den direkta kunskapen från havsbaserade vindkraftparker är begränsad! Den allmänna kollisionsrisken med vindkraftverk verkar vara lägre än för andra konstruktioner Kollisionsrisken verkar bero på: Typ av fågel (art) Väderförhållanden Var parken ligger
Vad vet vi idag? Havsbaserade vindkraftparker, flyttande fåglar och kollisioner Från landbaserade verk: Generellt sett få fåglar dödas Rovfåglar verkar löpa större risk Antalet nattflyttande småfåglar som kolliderar beror på väderförhållandena
Vad vet vi idag? Havsbaserade vindkraftparker, flyttande fåglar och kollisioner Från havsbaserade verk: Generellt sett få fåglar dödas Flyttande sjöfåglar upptäcker verken på långt håll (0.5-3 km) och flyger runt dem, eller mellan raderna av verk Beteendet är detsamma på natten som på dagen, men förändringen i flygriktning sker på kortare avstånd