Skri%lig presenta/onsteknik Skrivprocessen, skrivråd och layout Eva Törnqvist CMTS/Tema teknik och social förändring eva.tornqvist@liu.se 1
Teknisk/naturvetenskaplig prosa Koncentration korta, komprimerade meningar Beroende av bildmaterial Svåra ord Opersonliga konstruktioner Dålig textbindning 2
Skrivande Problemformulering Planering av själva texten Insamling av material Struktur (kapitel & avsnitt) Sovring Skrivande Granskning och bearbetning (språkgranskning & layout) 3
Typer av vetenskapliga ar/klar Primärvetenskapliga teore/sk labora/v eller undersökande (kvan/ta/v eller kvalita/v) Sekundärvetenskapliga beskriver vad andra forskare har gjort för andra forskare Populärvetenskapliga beräcar vad forskare kommit fram /ll för andra än forskare 4
Nivåer i en text Struktur Rubriker Stycke/avsnitt Mening Ord 5
Olika disposi/on IMRAD (Abstrakt + nyckelord) Inledning Metod/material Resultat Analys IBUS ( beräcelses/len ) (Abstrakt + nyckelord) Inledning Bakgrund Utredning SammanfaCning Diskussion 6
Antal stycken 2 introduk/onen 7 i metoddelen 7 i resultatdelen 6 i diskussionsdelen 1-2 i slutsatser 23-24 nyckelmeningar 7
Frågor ac ställa sig Varför gjorde vi studien? Vad gjorde vi? Vad fann vi? Vad har det för betydelse? 8
Titel Hörselscreening via det publika telefonnätet Utveckling och validering av testapplikation Hållbarhetsverktyg för stadsdelar En analys av hållbarhetsperspektiv i BREEM Communities och LEED for Neighborhood Development 9
SammanfaCning/abstract Ska vara betydligt kortare och mer koncentrerad än vad som ska sammanfattas (100-300 ord) Ska innehålla enbart viktiga resultat och påståenden (slutsatser); argument och fakta som ligger till grund redovisas inte. 10
SammanfaCning/abstract Kan bestå av ett antal påståenden och synpunkter uppställda i punktform. Kan ha en annan uppläggning än den ursprungliga texten. Ska inte innehålla förkortningar eller citat 11
Abstract Background Aim Samples Methods Results Conclusions Teachers play a cri/cal role in promo/ng interac/on between students and engaging them in learning process. This study builds on a study by Hertz-Lazarowitz and Shachar (1990) who found that during coopera/ve learning teachers verbal behaviours were more helpful to encouraging their students efforts while during whole-class instruc/on, their verbal behaviours tended to be more authoritarian, rigid and impersonal. This study seeks to determine if teachers who implement coopera/ve learning engage in more facilita/ve learning interac/on with their students than teachers who implement group work only. The study also seeks to determine if students in the coopera/ve groups model their teachers behaviours an engage in more posi/ve helping interac/ons with each other than their peers in group work groups. The study involved 26 teachers and 303 students in Grades 8 to 10 from 4 large schools in Brisbane, Australia. All teachers agreed to establish coopera/ve, small group ac/vi/es in their classrooms for a unit of work (4 to 6 weeks) once a term for 3 school terms. The teachers were audiotaped twice during these lessons and samples of the students language, as they worked in their groups, where also collected at the same /me. The results show that teachers who implement coopera/ve learning in their classrooms engage in more mediated-learning interac/ons and make fewer disciplinary comments than teachers who implement group work only. Furthermore the students model many of these interac/ons in their group. The study shows that when teachers implement coopera/ve learning their verbal behaviour is affected by the organiza/onal structure of the classroom. 12
Nyckelord (Key words) 6-8 ord eller 5 fraser Välj noggrant! 13
Nyckelord 1. ämnesområde 1llämpad matema1k, data mining 2. specifika termer an/symmetrisk rela/on, differen1alekva1oner 3. metoder experiment, tester, simulering, forskningsöversikt 14
Kontroll Kontrollera dina nyckelord på Internet. Får du träffar på artiklar som du vill kopplas samman med? 15
Introduk/on Vilken fråga vill du ha svar på? Varför är det intressant? Avsluta med en mening som förklarar den specifika fråga du ställde. 16
Referat 1. kortare än originalet 2. förståelse av ursprungstexten 3. objek/vt och korrekt återgec 4. egna ord och formuleringar 5. hänvisningar /ll källan 6. använd referatmarkeringar 7. ingår o%a som en del av en annan text 17
Referatmarkörer FörfaCaren beräcar också Ar/keln innehåller dessutom Vidare pekar N.N. på ac Enligt N.N. SammanfaCningsvis skriver förfacaren I sin ar/kel börjar/inleder N.N. en diskussion om Sedan övergår hon /ll ac Forskaren konstaterar vidare 18
Metod & material Hur gör du för ac kunna svara på din fråga? 19
Resultat 1. DeCa är där du presenterar resultat du har fåc. Använda diagram och tabeller om så är lämpligt, men sammanfaca också dina vik/gaste resultat i texten. Diskutera inte resultaten eller spekulera om varför något hände. 2. Använd lämpliga metoder för visning av data. Försök inte ac manipulera data så ac det ser som du gjorde mer än du fak/skt gjorde. 20
Diskussion Markera de mest betydande resultat en, men inte bara upprepa det du har skrivit i resultatavsniaet. Hur förhåller sig dessa resultat /ll den ursprungliga frågan? Stöder data din hypotes? Är dina resultat överensstämmer med vad andra utredare har rapporterat? 21
Diskussion Om dina resultat var oväntade, försök aa förklara varför. Finns det annat säc ac tolka dina resultat? Vad ycerligare forskning skulle vara nödvändigt ac besvara de frågor som dina resultat? Hur passar resultatet in i den stora bilden? 22
Diskussionen EC ucalande om huvudsakligt fynd Studiens styrkor och svagheter Styrkor och svagheter i förhållande /ll /digare studier med diskussion särskilt kring skillnader i resultat Studiens betydelse Obesvarade frågor och fram/da forskning 23
Ny informa/on Nytt stycke vid ny information. Kort mening (kärnmening) Var konsekvent vid val av styckemarkering. 24
Styckeindelning Indrag Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Aenean mauris velit, feugiat a iaculis vitae, blandit non sem. Duis ultrices arcu ullamcorper dolor bibendum egestas. Cras justo mauris, /ncidunt finibus vulputate non, pulvinar vitae libero. Fusce tris/que elementum convallis. Cras aliquet ex eget posuere porta. Aliquam commodo, justo ut tempus dapibus, ante lectus efficitur lectus, ut cursus augue sapien in leo. Praesent vehicula dui at lacinia bibendum. Cras a lacinia orci. Praesent ullamcorper nisl enim, mollis porta ipsum auctor nec. Cras posuere magna efficitur, eleifend lorem quis, gravida sapien. Nam finibus turpis sit amet elit ves/bulum, eu scelerisque neque facilisis. Nunc quis lacus a elit sollicitudin ornare non ac ante. Proin interdum lectus sit amet eros volutpat, vitae iaculis augue condimentum. Pellentesque euismod malesuada arcu. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. E/am sit amet magna lacus. Morbi sed ves/bulum elit. Praesent ligula magna, suscipit ac feugiat non, lacinia nec elit. Donec laoreet nunc non elit pulvinar semper. Suspendisse /ncidunt consectetur ligula, sit amet porttor sapien ornare in. Aliquam ves/bulum porta metus, ac gravida arcu lobor/s et. In convallis volutpat metus, hendrerit elementum sem sagits eu. Morbi iaculis ultricies felis, semper fringilla sapien sollicitudin in. Vivamus nec pre/um erat, ut ves/bulum diam. Phasellus iaculis quis erat ut sollicitudin. Sed a mauris massa. Aliquam lacinia mauris quis odio ullamcorper dapibus. Nullam ligula orci, maximus vitae lacinia sodales, efficitur non metus. 25
Styckeindelning Blankrad Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Aenean mauris velit, feugiat a iaculis vitae, blandit non sem. Duis ultrices arcu ullamcorper dolor bibendum egestas. Cras justo mauris, /ncidunt finibus vulputate non, pulvinar vitae libero. Fusce tris/que elementum convallis. Cras aliquet ex eget posuere porta. Aliquam commodo, justo ut tempus dapibus, ante lectus efficitur lectus, ut cursus augue sapien in leo. Praesent vehicula dui at lacinia bibendum. Cras a lacinia orci. Praesent ullamcorper nisl enim, mollis porta ipsum auctor nec. Cras posuere magna efficitur, eleifend lorem quis, gravida sapien. Nam finibus turpis sit amet elit ves/bulum, eu scelerisque neque facilisis. Nunc quis lacus a elit sollicitudin ornare non ac ante. Proin interdum lectus sit amet eros volutpat, vitae iaculis augue condimentum. Pellentesque euismod malesuada arcu. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. E/am sit amet magna lacus. Morbi sed ves/bulum elit. Praesent ligula magna, suscipit ac feugiat non, lacinia nec elit. Donec laoreet nunc non elit pulvinar semper. Suspendisse /ncidunt consectetur ligula, sit amet porttor sapien ornare in. Aliquam ves/bulum porta metus, ac gravida arcu lobor/s et. In convallis volutpat metus, hendrerit elementum sem sagits eu. Morbi iaculis ultricies felis, semper fringilla sapien sollicitudin in. Vivamus nec pre/um erat, ut ves/bulum diam. Phasellus iaculis quis erat ut sollicitudin. Sed a mauris massa. Aliquam lacinia mauris quis odio ullamcorper dapibus. Nullam ligula orci, maximus vitae lacinia sodales, efficitur non metus. 26
Typer av fel Olämpligt språk dialekt, talspråk, stilbrott Felaktigt språk stavfel, felaktig böjning, ordval, felaktig ordföljd Svårbegripligt språk krångelsvenska, fackidiottexter Fel presentationsform layout omfång nivå 27
Textbindning L En normalstudie genomfördes. Resultaten pekar på stora skillnader mellan olika grupper. J En normalstudie genomfördes och resultaten pekar på stora skillnader mellan olika grupper. L En normalstudie genomfördes. Resultaten är svårtolkade. J En normalstudie genomfördes men resultaten är svårtolkade. 28
Börja inte en mening med en förkortning eller siffra! L T.ex. kan en mening inte inledas med J En mening bör inte inledas med t.ex. L 25 % av Sveriges befolkning anser att J Av Sveriges befolkning anser 25 % att 29
Substan/vsjukan L Bertil Svensson genomförde modifieringen av konstruktionen. L Bertil Svensson svarade för genomförandet av konstruktionens modifiering. J Bertil Svensson modifierade konstruktionen. 30
Nakna substan/v L Simulering ska genomföras enligt gällande etiska normer. J Simuleringarna ska genomföras enligt gällande etiska normer. Obestämd artikel Bestämd form Plural Pronomen 31
Språkrik/ghet Vart eller var Mer eller fler Mindre eller färre Många, mycket eller massa Ert, våra, medan Chans eller risk På grund av eller tack vare 32
Var försik/g med man! Om man sedan jämför vardagshandel med veckoslutshandel ser man att man är mer köptrogen sin närbutik när man handlar på vardagar än när man veckoslutshandlar. Om vi sedan jämför vardagshandel med veckoslutshandel ser vi att konsumenterna är mer köptrogna sin närbutik när de handlar på vardagar än när de veckoslutshandlar. 33
Höger- eller vänstertyngd? Tillverkningen av produkten måste läggas ner eftersom den inte är anpassad till modern produktions-teknik och det skulle bli allt för dyrt att göra nödvändiga modifieringar. Eftersom produkten inte är anpassad till modern produktions-teknik, och det skulle bli allt för dyrt att göra nödvändiga modifieringar, måste tillverkningen läggas ner. 34
Långa, sammansaca ord L Enkätundersökning J Enkät el. undersökning L Framtidsprognos J Prognos L Vi tror att risken kan bortelimineras. J Vi tror att risken kan elimineras. 35
Geni/vändelser L LiU s J LiU:s J LiUs 36
Stor bokstav om Stor bokstav om för- eller efterledet har karaktären av ett egennamn Linköpingsstudent, Västeuropa gäller inte: falukorv, dieselmotor 37
Namn Linköpings universitet Tekniska högskolan vid Linköpings universitet 38
Förkortningar Med punkter: bl.a., t.o.m., o.s.v. eller utan punkter: bl a, t o m, o s v Ctrl + Shift + mellanslag (hårt mellanslag) 39
Ini/alförkortningar Uttalbara förkortningar skrivs med stor begynnelsebokstav: Ikea, Asea Ej uttalbara förkortningar skrivs med versaler (kapitäler): TNC, FN Bekanta initialförkortningar skrivs med gemener: vd, cd 40
Bindestreck Om förledet är en förkortning eller en siffra: e-post, 20-åring Om för- eller efterledet är ett främmande ord: live-konsert Om orden har samma efterled: segel- och motorbåtar 41
Tankestreck Vid paus (med blanksteg) före och efter. Jag kan inte inte nu. För att ange intervall (utan blanksteg). 1997 1999, s. 5 9 Ctrl-tangenten + minustecknet 42
Punktlista Kort Symmetrisk En nivå 43
Punktlista 1 Punkterna i listan är en fortsättning på den inledande meningen förgås inte av kolon börjar med gemen (liten bokstav) avslutas med punkt efter den sista punkten. 44
Punktlista 2 Listan kännetecknas av följande: satser som är fristående från inledningen kolon efter inledningen satsen skrivs med enbart gemener punkt endast i den avslutande punkten. 45
Punktlista 3 Punkterna i listan kännetecknas av följande: De utgör fullständiga meningar. De föregås av ett kolon. De börjar med versal (stor bokstav). Alla punkter avslutas med en punkt. 46
Matema/sk nota/on En formel som nedanstående E = mc² [1] numreras och placeras centrerad på separat rad. 47
! Matema/sk nota/on Om x >1 f(x) >0 Om x >1, f(x) >0. Om x >1 så f(x) >0. 48
MåCenheter mm, dl, kwh 2 m radie 49
Decimaltecken och blanksteg 17,4 %, 3 000 m 15 17 = 2 50
Semikolon; Semikolon kan användas mellan huvudsatser när man tycker att punkt är för starkt och komma för svagt avskiljande. Jag vill inte; det verkar vara för tråkigt. Mellan led i uppräkningar. Formler finns i kapitel 2.7; 3.1; 7.7 och 10.2. Vi ber alla att ta med: kaffe och smörgåsar; varma kläder och stövlar; yxa och såg. 51
Betoning Ett ord eller en fras kursiveras En starkare betoning görs med fet stil 52
Anpassa texten /ll spaltbredden 55 65 nedslag i enkel spalt 35 40 nedslag 2 spalter 3,5 cm 4 cm 3 cm 3 cm 53
Bilder, tabeller och figurer Ska aldrig förekomma för att lätta upp, utan endast för att illustrera eller förstärka texten. Kommentera alltid en figur eller en tabell. 54
Tabell 1. Lägsta uppmätta temperatur i Sverige. Källa: SMHI Månad Temp. Plats Datum Jan. -49,0 o Karesuando 1999-01-27 Feb. -52,6 o Vuoggatjålme 1966-02-02 Mars -45,8 o Vuoggatjålme 1971-03-04 April -36,5 o Karesuando 1916-04-06 Maj -24,1 o Fjällnäs 1981-05-03 Juni -12,9 o Vassijaure 1907-06-02 0-10 -20-30 -40 Temperatur januari april juli oktober Grader Juli -5,0 o Funäsdalen 1893-07-14 Aug. -8,5 o Nikkaloukta 1959-08-31 Sep. -15,2 o Brännberg 1939-09-29 Okt. -31,5 o Myrheden 1968-10-28-50 -60 Diagram 1. Lägsta uppmätta temperatur i Sverige. Källa: SMHI Nov. -43,0 o ViCangi 1890-11-24 Dec. -48,9 o Hemavan 1978-12-30 55
Referera! Det ska klart framgå vad som är tidigare kända fakta och vad som är egna resultat och slutsatser. Läsaren ska kunna ta fram originaltexten. 56
57
Harvardmetoden Forskare har visat (Andersson, 2003) att Andersson (2003) har visat att Andersson (2003, s. 20) har visat att Andersson (2003, s. 20 24) har visat att Andersson (2003:20 24) har visat att 58
Oxfordmetoden En forskare 1 har visat att 1 Andersson, Bertil (2003). Källhänvisningar. Stockholm: Studenternas förlag. 59
Vancouvermetoden En forskare [1] har visat att 60
Referensförteckning Harvard och Oxford Tryckta referenser Argyris, C. & Schön D.A. (1978): Organizational Learning: A theory of action perspective. Cambridge, Mass: Addison Wesley. Argyris, C. (1990): Overcoming Organizational Defences: Facilitating Organizational Learning. Boston: Allyn & Bacon. Artman, H. (1999): Fördelade kunskapsprocesser i ledningscentraler vid nödsituationer koordination och situationsmedvetenhet. Linköping: Linköping Studies in Arts and Science No 198. Bea, R.G. & Moore, W.H. (1993): Operational Reliability and Marine Systems. Roberts, K.H. (ed.): New challenges to Understanding Organizations. New York, Macmillan Publishing Company. Bierly, P.E III & Spender, J-C: Culture and High Reliability Organizations: The Case of the Nuclear Submarine. Journal of Management. Vol. 21 Issue 4 p 639-756. 1995. 61
Referensförteckning Harvard och Oxford Elektroniska referenser Nycander, S., EU måste stödja fri forskning på växthushotet. Publicerad 2006-11-22 [www] <http://www.dn.se/dnet/jsppolopoly.jspd=572&a=590755&previousrendertype=1> hämtad 2006-11-29 Högskoleverket, Den svenska högskolan. Uppdaterad 2006-11-06 [www] http://www.hsv.se/densvenskahogskolan4.5e403e5a10ab1ee23ee8000617.html hämtad 2006-11-29 Personliga kontakter Adam Bertilsson, vd för Koncernen, intervju den 2006-11-27 Berit Carlsson, <berit.carlsson@storstad.se>, Agenda 21-samordnare Storstad. Förslag till ny plan. Personlig e-post 2006-11-27 62
Referensförteckning Vancouver [1] Bierly, P.E III & Spender, J-C: Culture and High Reliability Organizations: The Case of the Nuclear Submarine. Journal of Management. Vol. 21 Issue 4 p639-756. 1995. [2] Nycander, S., EU måste stödja fri forskning på växthushotet. Publicerad 2006-11-22 [www] <http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp? d=572&a=590755&previousrendertype=1> hämtad 2006-11-29 [3] Adam Bertilsson, vd för Koncernen, intervju den 2006-11-27 [4] Argyris, C. & Schön D.A. (1978): Organizational Learning: A theory of action perspective. Cambridge, Mass: Addison Wesley. [5] Artman, H. (1999): Fördelade kunskapsprocesser i ledningscentraler vid nödsituationer koordination och situationsmedvetenhet. Linköping: Linköping Studies in Arts and Science No 198. [6] Bea, R.G. & Moore, W.H. (1993): Operational Reliability and Marine Systems. Roberts, K.H. (ed.): New challenges to Understanding Organizations. New York, Macmillan Publishing Company. [7] Högskoleverket, Den svenska högskolan. Uppdaterad 2006-11-06 [www] <http:// www.hsv.se/densvenskahogskolan.4.5e403e5a10ab1ee23ee8000617.html>hämtad 2006-11-29 [8] [9] Berit Carlsson, <berit.carlsson@storstad.se>, Agenda 21-samordnare Storstad. Förslag till ny plan. Personlig e-post 2006-11-27 63
Elektroniska referenser Melby, Alan (1995). Why can t a computer translate more like a person? [www] Hämtat från http://humanities.buy.edu/trg/barker95.htm den 10 november 1997. Om möjligt anges författare eller utgivande organisation samt publiceringsdatum 64
SammanfaCning Skriv rakt och tydligt. Lita på din egen förmåga att skriva. Tappa inte den röda tråden. Använd ord och fraser som binder samman rapportens olika delar. Stryk allt ovidkommande. Var inte rädd för att uttrycka egna åsikter. 65
SammanfaCning Skriv svenska. Förklara fackord. Definiera dina begrepp. Redovisa dina källor. Kontrollera stavningen. Var bered på att du måste arbeta om texten flera gånger. 66
SammanfaCning Ta bara med relevanta och lättolkade illustrationer. Använd en luftig och konsekvent layout. 67
LiCeratur/ps Higham, Nicholas J. (1998). Handbok of Writing for the Mathematical Sciences. Siam Skrivregler för svenska och engelska från TNC (2001). TNC. Strömquist, Siv (1994). Konsten att tala och skriva. Gleerup. Svenska skrivregler (2008). Språkrådet och Liber AB. 68
Exempel hcp://www.sciencedirect.com/science/ar/cle/pii/ S0096300315014289 hcp://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:859971/ FULLTEXT01.pdf hcp://arxiv.org/pdf/1306.1116v1.pdf 69