Grafisk manual Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. För förtroendevalda

Transkript

1 Grafisk manual Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter För förtroendevalda

2 Grafisk manual, för förtroendevalda, december 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Malin Stedt Gustavsson och Gelinda Jonasson Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, Nacka akademikerhuset.se

3 Förord I din hand håller du den grafiska manualen för Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Den innehåller riktlinjer för bland annat logotyp, färger, typsnitt, grafiska element och bildspråk. Varför en grafisk manual? Jo, den hjälper oss att tillsammans vårda vårt varumärke. Dessutom underlättar den kommunikationen av våra gemensamma värden i alla våra kontaktytor. På följande sidor beskrivs hur vår grafiska profil ska användas. Om du har några frågor önskar vi att du kontaktar oss. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Box Nacka fsa@akademikerhuset.se

4

5 Innehåll Logotyp 7 Typografi 8 Färger 9 Brevmall 10 FSAs skrivregler 11

6

7 Logotyp FSAs logotyp består av ett grafiskt element (Ankh-märket) och texten Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Ankh-märket är en gammal egyptisk symbol för liv. Märket har använts av arbetsterapeuter sedan Logotypen förekommer i tre olika utseenden: i färg, svartvit och i enbart blå färg. Originallogotypen ska användas, om logotypen inte behöver tryckas i svartvitt eller om bakgrunden kräver annat. Färgen i FSAs logotyp är Pantone 300 C (solid coated). Logotypen kan också ha ett kompetterande ordmärke i form av exempelvis FSAstud, FSAs stipendiefond och FSAs kretsar. 7

8 Typografi I FSAs grafiska profil ingår två typsnitt: Frutiger LT Std och Palatino Linotype. Frutiger, som är en sanserif, är lättläst i kortare texter såsom rubriker, ingresser, bildtexter och faktarutor. Palatino Linotype är en antikva som fungerar bra för löptext. I Word används Frutiger light för rubriker och kortare texter (R1: 24 pkt, R2: 16 pkt, R3: 10 pkt och fet, kortare texter: 10 pkt), samt Palatino Linotype, 10 pkt, för brödtext. Rubrik och kortare texter Frutiger LT Std 45 light ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqr stuvwxyzåäö01234 Frutiger LT Std 46 light italic begrepp och titlar ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqr stuvwxyzåäö01234 Frutiger LT Std 55 roman fetmarkeringar och rubrik 3 ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqr stuvwxyzåäö Brödtext Palatino Linotype Regular ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrst uvwxyzåäö Palatino Linotype Italic begrepp och titlar ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuv wxyzåäö ?! Palatino Linotype Bold fetmarkeringar ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrst uvwxyzåäö Några varianter av typsnittet Frutiger används endast i tidskriften Arbetsterapeuten: Frutiger LT Std 65 bold och Frutiger LT Std 66 bold italic. 8

9 Färger FSA använder i huvudsak två olika färger Pantone 300 C (solid coated) och Pantone 363 C (solid coated), samt varianter av dessa (50 %, 20 % och 10 %). Pantone: 300 C CMYK: 100, 44, 0, 0 RGB: 0, 121, 193 NCS: 3065-R90B Pantone: 363 C CMYK: 68, 0, 100, 24 RGB: 67, 149, 57 NCS: 0540-G40Y 50 % 20 % 10 % CMYK: 100, 44, 0, 0 RGB: 0, 121, 193 Till externa trycksaker, då målgruppen är en annan än FSAs medlemmar, kan andra färger användas. Det gäller för såväl baksida, rubriker samt grafiska element. Vissa serier av material som riktar sig till FSAs medlemmar (exempelvis kvalitetsmaterial) kan också ha en annan färg (se rosa färg ovan). 9

10 Brevmall Förnamn & Efternamn Gatuadress Postnr & Postadress Lorem ipsum dolor sit amet, Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Nullam elementum blandit ante nec pretium. Suspendisse sit amet metus dui. Ut sagittis felis in sem semper convallis ac sit amet arcu. Phasellus imperdiet tincidunt velit, vitae porttitor nunc rutrum et. Suspendisse enim erat, auctor ac laoreet nec, pellentesque sed odio. Aenean quis lobortis enim. Mauris lectus ligula, rutrum eu suscipit vitae, convallis quis odio. Integer id arcu vel tellus vehicula convallis id nec diam. Aliquam laoreet eleifend rhoncus. Vivamus sed varius velit. Class aptent taciti sociosqu ad litora torquent per conubia nostra, per inceptos himenaeos. Vestibulum ullamcorper lectus ut ligula pulvinar congue. Suspendisse venenatis elit fringilla tellus venenatis et mattis ipsum varius. Maecenas pulvinar pellentesque porttitor. Vestibulum cursus quam eu augue ultrices in commodo libero cursus. Nulla sagittis porttitor leo eget mollis. Suspendisse odio nisl, pulvinar cursus congue ac, pharetra non lectus. Maecenas sollicitudin, turpis non pretium malesuada, sem urna porta urna, volutpat tincidunt quam diam et augue. Integer ut tortor orci. Sed congue, sapien sed venenatis iaculis, lacus nulla rutrum orci, at viverra massa neque vel magna. Praesent tristique urna eu nulla adipiscing a hendrerit ipsum auctor. Curabitur dui elit, consectetur id auctor at, sagittis eget leo. Pellentesque venenatis bibendum porta. Phasellus velit ligula, ultrices ut vestibulum id, aliquam at odio. Etiam in nisi sed orci fermentum scelerisque ut sollicitudin turpis. In tristique viverra est eu tempor. Fusce leo orci, dignissim at tincidunt a, semper eu dui. Etiam vel dolor purus. Curabitur et accumsan velit. Phasellus vehicula tincidunt libero, et tincidunt tellus vulputate sit amet. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Vivamus lobortis dignissim porta. Duis non nibh id lacus varius ultricies. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund (direkt) Lena.Haglund.fsa@akademikerhuset.se +46 (0) (växel), +46(0) (fax) fsa@akademikerhuset.se Planiavägen 13, Box 760, Nacka 10

11 FSAs skrivregler Siffror Vi skriver ett till tolv med bokstäver och 13 och uppåt med siffror. I samband med procent kan det ibland kännas rätt att skriva siffra: 3 procent. Likaså kan det vara okej att skriva ut ordet procent i text, men vid platsbrist går det bra med %. Vi bör även skriva jämna tiotal (tjugo, trettio, hundra) med bokstäver i löpande text, om det får plats. I uppräkningar är det dock viktigare att det blir enhetligt: Du får antingen skriva elva, tolv eller tretton stycken, eller 11, 12, 13 stycken. (Inte elva, tolv eller 13). Stora runda tal över en miljon är lättare att läsa skrivna utan nollor: 420 miljoner (i stället för ). Typografisk handbok Årtal med fyra siffror Vi skriver 1980-talet, inte bara 80-talet, om det inte råder platsbrist. Datum och klockslag Vi skriver datum som den 8 oktober Vi använder punkt för att skilja timmar och minuter åt, punkt för att skilja minuter och sekunder. I löpande text skriver vi helst ut klockan, så som klockan åtta. Skriver vi kl. är det viktigt att det är punkt efter. Om det framgår att det är en tidsangivelse kan ordet klockan utelämnas: tjugo över ett. Från ett klockslag till ett annat skrivs antingen enbart med tankstreck: eller: från klockan åtta till klockan tolv. Inget mellan eller från före ett tidsuttryck med tankstreck. Vi använder tankstreck vid datumangivelser skriver datumangivelser 6 7 augusti, utan mellanrum. Typografisk svenska, Myndigheternas skrivregler Versaler eller gemener Förkortningar har versaler om de bygger namn och bara har en stavelse: LO, TCO. Förkortningar av namn som går att läsa ut skriver vi med gemener: Ikea, Saco (och Sacoförbund utan bindestreck). Saco skriver 11

12 själva: Saco, Sacos, Sveriges akademikers centralorganisation, Sacoförening, Sacoråd, Sacoförbund, Sacomedlem. Förkortningar av ord som inte är egennamn, exempelvis curriculum vitae skriver vi med gemener: som cv. och pdf. Fast helst skriver vi ut förkortningar. Förkortningar som inte är utläsbara (egennamn) som ord får versaler, till exempel FSA, HI och HSO. Vi skriver mässling, spanska sjukan, aids, hiv, sars och tbc. Vi skriver även alzheimer och parkinson. Departement och myndigheter skrivs Jordbruksdepartementet, Regeringskansliet och Socialstyrelsen, dock är undantagen riksdagen och regeringen. Liten bokstav används i vissa funktionsbeteckningar: polisen, posten. Jämför Det dröjde en stund innan polisen var på plats och Sök dig till Polisen. Svenska skrivregler, DN, Smittskyddsinstitutet, Saco, Myndigheternas skrivregler. Kolon är det naturliga vid bestämd form Vi skriver genitiv-s med kolon vid initialförkortningar, till exempel: TCO:s, ABF:s. Undantaget är FSAs och FSAstuds. Vi skriver också dvd:n, vd:ar och AIK:are. Vid sammansatt ord använder vi dock bindestreck: vd-mässig och inte vd:mässig. Semikolon och kolon När vi använder semikolon är det i stället för punkt mellan två samordnade meningar. Exempel: När jag var ung gillade jag syrsor; de är numera utdöda. Före uppräkningar sätter vi kolon (:). Exempel: Det finns mycket att glädjas åt: mat för dagen, semesterresor, friska barn, roligt jobb och trevliga arbetskamrater. Om det ska vara versal eller gemen bokstav efter kolon beror på om en hel mening följer efter eller inte. Utropstecken och frågetecken Använd aldrig mer än ett frågetecken eller utropstecken på raken. I största möjliga mån bör du undvika utropstecken helt. Även om du känner dig sprudlande glad eller frustrerad så kan det gott löna sig att tona ner det. 12

13 Citattecken och pratminus Vi använder citattecken för citat inne i en text, annars används tankstreck (pratminus) samt för att markera ett ord som kanske inte är vedertaget. När vi citerar något som skrivits, inte sagts, använder vi citattecken. Om orden så kallad står före ett visst ord ersätter de citattecken, eller så ersätts de av citattecken, inte både och. Vi kan också enbart kursivera i stället för att ha citattecken eller så kallad. Förkortningar Vi undviker förkortningar i löpande text om vi inte måste ha dem av utrymmesskäl. Alltså skriver vi ut kronor och inte kr. Men också till exempel, bland annat, bland andra. Titlar Vi skriver inga punkter i yrkestitlar som fil dr, med dr, leg arbetsterapeut. Kursivering Vi kursiverar engelska ord och begrepp, liksom latin och andra utländska begrepp. Om samma begrepp återkommer i artikeln, kursiverar vi bara första gången. Vi kursiverar kurs- och publikationstitlar, och använder då inte citattecken, vilket skulle bli tårta på tårta. Detta gäller för löpande text. Politiska partier När vi skriver namn på politiska partier gör vi det med versal begynnelsebokstav. Det gäller både partiernas fullständiga namn och deras kortformer. Exempel: Socialdemokraterna, Centerpartiet. Även för partibeteckningar används versaler: (S), (MP), (M) och så vidare. Likaså för sammansatta ord där förledet är direkt kopplat till partiet: Folkpartiledare, Centerförslag, Vänsterinitiativ. Grundregeln är att använda versaler när partiet avses men gemener när det är en allmän beskrivning av personer med viss ideologi. Adjektiv skrivs med gemener, likaså avledningar av partinamnet, till exempel socialdemokratisk och socialdemokrat. Saco, TT 13

14 Skriv ihop skriv isär Vissa flerordsuttryck kan skrivas både med mellanrum eller ihop. Exempel är till godo - tillgodo, över huvud taget - överhuvudtaget. Det finns en tumregel att rätta sig efter: (1) skriv ihop orden när den starkaste betoningen ligger på första ordet: alltför, återigen; (2) skriv isär orden i övriga fall: i alla fall, i dag, i morgon, till fullo, tills vidare. TNC:s skrivregler Funktionsnedsättning/funktionshinder Funktionsnedsättning definieras: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder definieras: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Viktigt att tänka på är just att funktionshinder inte är något som en person har, utan något som uppstår i en miljö som inte är anpassad till funktionsnedsättningen och därför är funktionshindrande. Socialstyrelsen Lärosäten Vi skriver Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Luleå tekniska universitet, alltså med gemen bokstav i det andra ledet. Undantaget gäller för Kungliga Tekniska högskolan. Webben/hemsida Vi skriver normalt webbplats (aldrig hemsida) om vi inte menar en specifik sida på FSAs webbplats. Exempel: startsidan. Vi skriver alltså FSAs webbplats och FSAs medlemswebb. Datatermgruppen Kvalitet kvalité Vi skriver kvalitet, aldrig kvalité. Logotyp inte logotype Som med alla andra låneord skriver vi logotyp, och inte logotype. Om det finns ett svenskt ord är det vad vi ska använda. Mejl och e-post Vi skriver mejl och mejla (inte mail, maila), mejladress eller, kanske ännu bättre, e-postadress. 14

15 Ska eller skall Ska och skall betyder samma sak, men skall anses av många vara en mer föråldrad form. Vi skriver ska. Myndigheternas skrivregler Försvenskad form Många ord från engelskan har försvenskats, som mobbning, joggning och vi skriver därför det svenska ordet. Myndigheternas skrivregler Namn på intervjupersoner Vi använder för- och efternamn på intervjupersoner i intervjuer i Arbetsterapeuten. Vi benämnar ytterst sällan personer med enbart efternamn. Man För att undvika generaliseringar där det är oklart vem avsändaren är, ser vi helst att ordet man inte används. Oftast är det en omskrivning för jag eller du, skriv då hellre dessa ord. Enkelt är det också att omformulera meningen så att pronomenet försvinner. Använd aktiva verb, inte passiva En av farorna med passiva verb är att det ofta är oklart vem som gör vad. Detta är också något som gör en text mer formell och opersonlig. Skriv hellre om meningen när du riskerar att använda ett passivt verb. (Exempel: passivt verb är att stadgan antogs 2007, aktivt verb är att FSA antog stadgan 2007.) Bäst är att alltid skriva vem som gör vad. Språkrådet Du/Ni Vi använder du, och aldrig Ni eller Du. Vi skriver ni om vi menar fler än en person. Telefonnummer Vi använder bindestreck mellan rikt- och telefonnummer; Vi skriver mobilnumret med fyra begynnelsesiffror: När landskoden ska stå med skriver vi; +46 (0)

16 Tips: De eller dem De flesta av oss säger dom som en talspråklig motsvarighet till både de och dem. För att undvika fel kan du utnyttja att din språkkänsla inte tar fel på till exempel vi och oss. Nästa gång du hamnar i en situation där du tvekar mellan de och dem provar du med vi eller oss i stället. Ordet vi har nämligen samma form som de, liksom oss har samma form som dem. Avstavning Den enklaste tumregeln för avstavning är denna: undvik avstavningar! Det finns dock två principer att följa, det ena är ordledsprincipen (höjden) och det andra är enkonsonantsprincipen (höj-den). Vilken av de två avstavningsprinciperna vi använder väljer vi från fall till fall, men vi fördrar ordledsprincipen som är mindre mekanisk och som ofta kan förbättra läsligheten. Tips när du ska välja var avstavningen ska ske, välj EFTER (1) ng-ljud: mång-en, eng-elsk; (2) ck: snick-are, myck-et; (3): x: väx-ande, box-are; avstava FÖRE: (1) sj-ljud: männi-ska, cre-scendo, mar-schera. Vi avstavar inte mejladresser eller webblänkar, om det verkligen, verkligen inte behövs. Hellre ojämn högerkant än för många avstavningar. SAOL, Myndigheternas skrivregler Ytterligare hjälp! Ibland kan det behövs mer hjälp än vad den här guiden erbjuder, föjlande webbplatser rekommenderas: Svenska språknämnden ( Terminologicentrum TNC ( Klarspråksgruppen ( Myndigheternas skrivregler ( Den ordlista vi följer på FSA är Svenska Akademins ordlista. 16

17

18 Planiavägen 13, Box 760, Nacka, ,