R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B Kv. Gräset 8 Villa Brevik - konferens/kursgård F.d. HSB-skolan Lidingö stad ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING I samband med detaljplan 2016-07-06
Kv. Gräset 8 Villa Brevik - konferens/kursgård F.d. HSB-skolan Lidingö stad ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING I samband med detaljplan Datum: 2016-07-06 Beställare: Breviks konferenser AB. Christopher Bailey. Reichmann antikvarier AB Ekensbergsvägen 75 169 31 SOLNA Tel: 08-734 07 90 postmaster@reichmann.se Uppdragsansvarig/handläggare: Claes Reichmann, sakkunnig avseende kulturvärden, certifierad KUL2 Biträdande handläggare: Christina Morén Byggnadsantikvarie Maria Wannberg Byggnadsantikvarie Foto Reichmann antikvarier AB om inget annat anges. 2
Innehållsförteckning INLEDNING... 4 Bakgrund och syfte... 4 Utredningsområde - avgränsning... 4 Arbetssätt... 4 Kulturvärde - definitioner och förklaringar... 4 SAMMANFATTNING - Antikvarisk förundersökning... 6 HISTORIK... 7 BYGGNADER OCH UTEMILJÖ... 9 Huvudbyggnaden - Gamla villan... 9 Hotell, konferens och restaurang... 15 Trädgård/mark... 24 KÄLLOR... 39 3
INLEDNING Bakgrund och syfte Uppdraget omfattar samtliga byggnadsvolymer inom kvarteret inklusive parkmark som kunskapsunderlag inför arbetet med en ny detaljplan. Arbetet har utförts på uppdrag av fastighetsägaren Brevik konferenser AB. Den syftar till att utgöra kunskapsunderlag och faktaredovisning och beskriva förutsättningarna utifrån ett kulturvärdesperspektiv. Till denna handling hör även en kulturvärdesbeskrivning med konsekvensanalys som tar ställning till det föreliggande detaljplaneförslaget Utredningsområde - avgränsning Avgränsning utgörs av kvarterets avgränsning. Arbetssätt Reichmann antikvarier AB har genomfört arbetet som beskrivet i företagets kvalitetsmanual och i detta fall även kompletterat med diskussioner i arbetsgrupper med platsbesök och workshop. Strukturen för arbetet har hämtats från publ. Kulturmiljöanalys, en vägledning för användande av DIVE 2009. Arbetet i denna del motsvarar momenten S1 och S2 i DIVE. Kulturvärde - definitioner och förklaringar (Kursiverad text hämtad från Boverkets hemsida, 2016) Kulturvärde är en sammanfattande benämning för vad som i den fysiska miljön bedöms som värdefullt ur kulturhistoriskt, estetiskt och socialt hänseende. Begreppet kulturmiljö omfattar hela den av människan påverkade fysiska miljön. Detta betyder inte att allt i kulturmiljön har höga kulturvärden. Kulturvärden kan i varierande grad tillskrivas enskilda byggnader, anläggningar och lämningar såväl som hela miljöer och stora landskapsavsnitt. Utöver kulturvärden kan kulturmiljön representera en rad olika former av värden för skilda offentliga och privata verksamhetsintressen och medborgargrupper, exempelvis biologiska eller ekonomiska värden. Bebyggelsens och landskapets kulturvärden kan bedömas ur tre kompletterande perspektiv - kulturhistoriskt, estetiskt och socialt. Dessa perspektiv kan, var för sig eller tillsammans, motivera olika åtgärder för att tillvarata kulturvärdena i den kommunala planeringen. Kulturvärden 4
Värdering ur ett kulturhistoriskt perspektiv avser en bedömning av möjligheterna att genom exempelvis bebyggelsen och landskapet utvinna och förmedla kunskaper om olika skeenden och sammanhang och därigenom även förståelse av människors livsvillkor, i skilda tider inklusive de förhållanden som råder idag. Denna bedömning förutsätter kunskaper inom bland annat arkeologi, historia, etnologi och kulturgeografi. Värdering ur ett estetiskt perspektiv gäller en bedömning av bland annat rumsliga, visuella och akustiska egenskaper i den fysiska miljön. Värdering ur ett estetiskt perspektiv bygger på kunskaper inom bland annat konstvetenskap och arkitektur. Värdering ur ett socialt perspektiv innebär att bedöma människors relationer till kulturmiljön hur olika grupper av individer använder, uppfattar och värdesätter exempelvis bebyggelsen och landskapet. En sådan bedömning kan ha sin utgångspunkt ibland andra ekonomiska, sociologiska eller psykologiska metoder. De tre perspektiven är delvis överlappande men till stora delar åtskilda. Exempelvis kan socialhistoria och arkitekturhistoria ingå som delar av det kulturhistoriska perspektivet på en bebyggelsemiljö. Samtidigt kan bebyggelsemiljöns kulturhistoriska bakgrund och innehåll påverka och delvis förklara hur den upplevs och värderas idag ur ett socialt eller ett estetiskt perspektiv. En miljö som inte bedömts som värdefull ur ett kulturhistoriskt perspektiv, kan ändå värderas högt ur ett estetiskt och/eller ett socialt perspektiv. Bedömningar av vad som är värdefullt kan i olika grad förändras över tid, genom framväxten av nya kunskaper och synsätt. Vissa värden kan emellertid vara mer beständiga än andra. Kulturvärden kan på så sätt bevaras, omskapas, utvecklas och nybildas i takt med samhällets utveckling och förändring. Arbetsmodell för kulturhistorisk värdering Som hjälpmedel för att identifiera de ovanstående perspektiven på förekommande kulturvärden i en miljö eller byggnad finns olika metoder utarbetade. Den mest använda metoden utgörs av Riksantikvarieämbetets metod formulerad i skriften "Kulturhistorisk värdering av bebyggelse", Axel Unnerbäck, Uppsala 2002. Metoden bygger på en identifikationsfas som är uppdelad i s.k. dokumentvärden, d.v.s. historiska egenskaper, och upplevelsevärden, d.v.s. estetiskt och socialt engagerande värden. Dessa värden kompletteras sedan av bedömning av graden av äkthet (autenticitet), kvalitet, tydlighet (pedagogiskt värde) sällsynthet och representativitet. 5
SAMMANFATTNING - Antikvarisk förundersökning Kv Gräset 8 har sitt ursprung och tydliga identitet i det tidiga 1900-talets villabebyggelse med en välgestaltad klassicerande bostadsbyggnad, belägen i ett väl synligt läge invid Södra Kungsvägen. Villan, uppförd 1920, kan också sägas vara representativ för Brevik och dess första utbyggnadsfas. Fastigheten består idag av ett antal byggnadsvolymer som tillsammans går under benämningen Villa Brevik, med konferenser och övernattning. Utbildningsverksamheten tog sin början redan 1958 då HSB-skolan etablerades med sin första elevhemsutbyggnad 1960, därefter även 1982 och 2002. Fastigheten har därmed en väl etablerad identitet som utbildningsinstitution i Brevik och många har HSB-skolan som referens i området. Anläggningen är väl infogad i kvarteret med till topografin anpassade byggnadsvolymer. Den ursprungliga parken från 1920 har kompletterats med utemiljöer anpassade till utbildningsverksamheten vilket skapat en fungerande helhet med upplevelsemässiga kvaliteter. Här finns även äldre lövträdsvegetation som utgör viktiga inslag i miljön. Som helhet bedöms konfensanläggningen ha samhällshistoriskt värde som en del av det sena 1900-talets yrkesanknutna utbildningssystem. Villan från 1920 är exteriört välbevarad från tiden och har arkitekturhistoriskt och byggnadshistoriskt värde med tydliga kvalitetsaspekter i välgjorda trä och stenarbeten. Invändigt finns vissa snickeridetaljer bevarade och även spår av den ursprungliga planlösningen. Hotell, konferens och restaurangdelarna utgör en sammanslagning av olika gestaltningsmässiga stildrag med var för sig olika kvaliteter. Gemensamt för dem alla är att kvaliteten är hög och anpassningen till miljön har varit en viktig ledstjärna i processen. Här finns arkitekturhistoriska och miljöskapande värden. Här utgör vinterträdgård och inglasning av villans souterrängmur undantag som bedöms förvanska intrycket av villans berörda fasader. Den äldsta trädgården bevarar en ursprunglig struktur med murar, smiden och terrasser samt uppvuxen vegetation. Detta gäller även för trädgårdsdelarna från 1980-talet som är väl avstämd mot byggnaderna och den bitvis trånga tomten. Här finns arkitekturhistoriska och miljöskapande värden. 6
Axonometri och illustration- Strategisk arkitektur 2016 HISTORIK Villan ritades av Jacob J:son Gate och uppfördes 1920 av häradshövdingen Franz Stolt bördig från Finland. Under 1940-talet fick Stolt ekonomiska problem och flyttade tillbaka till Finland. Fastigheten såldes och övertogs av fastighetsbolaget Öresund. Flera ägare finns därefter noterade innan den såldes till HSB 1958 och började användas i utbildningssyfte under namnet HSB-skolan. 1959-60 utökades verksamheten och två flyglar med sov- och arbetsrum som uppfördes på tomtens nordöstra del. Villan kom att bli huvudbyggnad för verksamheten och genomgick en genomgripande ombyggnad. HSBs chefsarkitekt Curt Strehlenert stod för ritningarna. Södra fasaden. Källa: Lidingö stads arkiv. Till den ursprungliga villan hörde en trädgårdsanläggningen som löpte i gradänger ända ner till Trädgårdsvägen och var omgärdad med putsade murar mot gatan. Tomten styckades sedermera av för två villor. Murarna finns bevarade men ingår i de avstyckade tomterna söder. En andra utbyggnadsetapp sker under 1980-talets första hälft då en nord-sydligt orienterade länga tillkom och en större villaliknande byggnad för kök matsal och konferens tillkom. Tillbyggnaden ritades denna gång av arkitekt Kerstin Gåsste, som tidigare varit verksam inom HSB. I samband med detta skedde ombyggnader av villan då kök m.m. flyttade. Huvudentrén till HSB-skolan blev då förlagd till Trädgårdsvägen där en smidesgrind med HSBs initialer fortfarande finns bevarad. 1992 såldes fastigheten och bytte samtidigt namn till "Villa Brevik ". 7
2002 sker ytterligare komplettering av anläggningen med tillbyggnad av hotelldel invid huvudbyggnaden samt att en glasad s.k. vinterträdgård motbygger den östra gaveln samt sockelvåningens granitmurar. Arkitekt är Caroline Tydén Jakob J:son Gate - arkitekt 1881-1938 Arkitekten Jakob Gate föddes 2 februari 1881 i Fågelås i Västergötland. Han utbildade sig på Skövde Läroverk för att sedan studera vidare på Tekniska Elementarskolan i Borås. Efter att ha varit anställd hos olika arbetsgivare, bl.a. Torben Grut, startade han 1907 egen verksamhet i Stockholm. Han var bosatt på Lidingö från 1910. Jakob Gate står bakom närmare 1500 villor och radhus, flera i Lidingö men också i övriga Sverige. Från 1916 var han även verksam som Handelsbankens arkitekt och ritade över 100 bankkontor. Han har dessutom ritat Lidingö läroverk samt ett antal folkskolor på Lidingö.Gate har utgivit ett antal skrifter, egna och tillsammans med andra. Två exempel är Ritningar till svenska sommar- och egnahemsvillor av trä samt Viggbyholms park- och trädgårdsstad. Byggnader till moderna sportstugor och villor. Jakob Gate dog 21 maj 1938. Radhus i kvarteren Tegen Större och Tegen Mindre. Källa. Bebyggelseregistret. Foto Albin Uller. Curt Strehlenert - arkitekt 1910-1998 Efter sin utbildning på KTH 1937 var han bland annat anställd hos Backström och Reinius. 1942 blev Strehlenert chefsarkitekt på HSB och den posten hade han till 1975. Under denna period var Strehlenert tongivande för det stora antal bostäder som byggdes då nästan var tionde bostad kom från HSB. Curt Strehlenert är mest känd för att ha ritat Bandhagen centrum och gubbängen centrum (med biograf City) på 1950- talet. Han var även med och ritade Grindtorp i Täby och Klostergården i Lund under 1960-talet. Han var även ordförande i NBO (Nordisk Byggnadskooperativ Organisation) 1960-1975. Han har också gett ut flera skrifter inom arkitektur, de flesta utgivna av HSB. Kerstin Gåsste - arkitekt 1928- Kerstin Gåsste föddes 1928 och examinerades från Kungliga Tekniska Högskolan 1952. Hon blev därefter anställd som arkitekt hos HSB och stannade där till 1979 då hon startade egen verksamhet, fortfarande med ett fördelaktigt kontrakt med HSB. Hon har ritat ett stort antal bostadsområden över hela landet, bland dem märks till exempel fritidshusområdet Norra Kopparmora på Värmdö (1960-tal) och kvarteret Kopparplåten i Falun (1970-tal). Till vänster: Gubbängen centrum ritat av Curt Strehlenert (foto: Holger Ellgaard). Till höger: fritidshus i Norra Kopparmora av Kerstin Gåsste (foto: Elisabeth Boogh). 8
BYGGNADER OCH UTEMILJÖ Fasad mot söder med inglasad souterrängvåning. Huvudbyggnaden - Gamla villan FASTIGHETSDATA Fastighetsbeteckning: Gräset 8 Adress: Södra Kungsvägen 254 Byggår: 1919-20 Arkitekt: Jakob J:son Gate Arkitektur och konstruktion Byggnaden har en tung stomme, troligen av tegel. Byggnaden har ett fullt våningsplan med inredd vind samt utstickande souterrängvåning mot trädgården i söder. Mot söder finns också en stenlagd terrass ovan souterrängvåningens utstickande del. Sockeln är av granit. Fasaden är putsad med en gulmålad spritputs, slätputsade hörnpilastrar och takgesims målade i vitt. Terrassens balustrad och souterrängvåningens pelargång och rusticering, idag inglasad, är i ljus krysshamrad granit. Taket är klätt med rött, enkupigt tegel med brutet takfall. Huvudentrén är förlagd mot norr har en portik med halvaccentuerade pelare och överliggare i ljus granit. Ovanför denna sitter en balkong med smidesräcke. Även trappor runt och till huset är i granit. Den västra gaveln har en mindre rundbågad dörr i trä. Alla fönster i byggnaden är i trä och har flera olika utföranden: tvålufts-, spröjsade med mittpost, målade fönsterluckor; fasta fönsterpartier med halvrunda överljus med svarvade kolonner i lackat trä; lunettfönster på gavel och på källarnivå åt söder; tvålufts- med lätt rundad överdel och runt fönster i kupa. 9
På västra gaveln finns ett burspråk med arbetade, målade snickerier. Ovanför finns en halvrund balkong med spjälor i målat smide. Även på den östra (idag inglasade) gaveln finns en mindre, halvrund, ursprunglig smidesbalkong. Från början låg en mindre köksgård i anslutning till byggnaden i öst vilken togs bort då den första längan till elevhemmen byggdes i slutet av 1950-talet. Byggnaden är ritad i klassicistisk 20-talsstil och har drag av italiensk villa med sin stora terrass med balustrad och pelargång med valv. T.v.: Fönster med fönsterluckor på fasad mot norr. T.h.: Burspråk på västra gaveln Överst: Glasad inbyggnad av souterrängvåning och balustrad av granit. 10
Funktion Villan byggdes som privatbostad åt häradshövdingen Franz Stolt och användes som detta av flera ägare, bl.a. Claes Wahlund direktör för Domnarvet, tills den såldes till HSB 1958 och började användas som utbildningsanläggning för anställda inom HSB. Huset byggdes då om för att tillhandahålla föreläsningssal, matsal med kök, expedition och uppehållsrum. Vid om- och tillbyggnaden på 1980-talet flyttades flera funktioner till nya byggnader och huvudbyggnadens roll förändrades. 1992 såldes anläggningen och bytte då namn till Villa Brevik. Idag finns reception och kontor samt föreläsnings- och konferensrum i huvudbyggnaden. Bevarandestatus (Motiv för bevarande och utveckling) Villan från 1920 bevarar mycket av sin ursprungliga karaktär med flertalet byggnadsdetaljer och arkitektoniska attribut bevarade från byggnadstiden. Vissa detaljer är utbytta såsom huvudentréns ytterdörr och balkongdörr mot öster, men detta påverkar inte villans status som tillhörig Breviks första utbyggnadsfas under tidigt 1900-tal. Huvudentrén mot norr och gavelformer är tydligt synliga i miljön och dess placering i den branta sluttningen gör att villan från söder har en tongivande roll i närmiljön. Den största förändringen för byggnaden kom på 2000-talet när souterrängvåningens pelargång och östra gaveln glasades in. Detta gör att väsentliga arkitektoniska element blir osynliga. Idén av italiensk villa reduceras kraftigt och fasaderna bedöms till viss del vara förvanskade. Ett återställande är dock möjligt. De invändiga förändringarna är omfattande men vissa drag från den ursprungliga planlösningen finns kvar och vissa snickeridetaljer är bevarade. Kulturvärden Bostaden från 1920 står som byggnad inte ut i villasamhället Brevik, vars miljö innehar flera bättre exempel på ståtlig villaarkitektur. Villan har ändå ett tydligt arkitekturhistoriskt värde med sin Italieninspirerade klassicism. Den terrasserande byggnadsstilen vilket även innefattar trädgården hade från början klar inspiration från den italienska villan. Häri ligger också ett byggnadshistoriskt värde. I arbetade detaljer som pelargång, terrass, balustrad, fönsterpartier och burspråk finns också vissa arkitektoniska värden. Till dessa värden kan även kvalitetsvärden kopplas då material och utförande är av god hantverksmässig kvalitet. Det miljöskapande värdet är väsentligt och tongivande i närmiljön, i synnerhet från söder. I och med HSB-skolans långa verksamhet fick villan ett nytt sammanhang knutet till utbildning. Som del av utbildningsanläggningen finns ett samhällshistoriskt värde. Värdebärare - Uttryck för kulturvärden i byggnadsdelar och detaljer Exteriör Arkitektur och fasadindelning med balkonger, smides och stenarbeten, putsade och profilerade ytor. Ursprungliga fönstersnickerier och omfattningar med klarlackade och täckmålade utvändiga detaljer. Pelargång i granit med valvribbor i tegel Interiör Spår av äldre planlösning i entré och gavelrum mot väster Ursprungliga snickerier 11
Vykort från 1930-tal. Källa Websök, äldre vykort. Entréfasad samt plan av våning 1 tr 12
Södra fasaden samt plan av entrévåning Plan av souterrängvåning 13
Sektion gavlar och situationsplan Foto hämtat från HSB-skolans kursprogram från 1959.Elevhemmen är under uppförande Källa Kungl.bibl. 14
Axonometri med utbyggnadsfaser. Strategisk arkitektur 2016 Hotell, konferens och restaurang FASTIGHETSDATA Fastighetsbeteckning: Gräset 8 Adress: Södra Kungsvägen 254 Byggår och arkitekt: 1959 Curt Strehlenert (röd) 1982 Kerstin Gåsste (lila och skär) 2002 Caroline Tydén ark AB (gul och blå) Arkitektur och konstruktion Uppfört i flera etapper med elevhem för HSB-skolan 1960, utbyggnad med hotell, matsalsdel och konferens 1982 samt den senaste tillbyggnaden med hotell och vinterträdgård 2002. Stomkonstruktioner har ej undersökts men de består sannolikt av betong. Elevhemmen 1960: Två längor i en våning samt souterrängvåning. Sockel av betong och slätputsade vita fasader. Plant tak täckt med svart plåt och invändig takavvattning. Fönstren, med liggande och stående orientering, utgör en viktig del av fasadernas arkitektoniska uttryck. De är ursprungliga, av trä och vitmålade. Som fasadhöga slitsar på jämna avstånd längs med fasaderna är rektangulära höga och smala fönster med vinröd bröstningspanel infällda (ursprungligen gråmålad). Längorna bands ursprungligen samman med en låg och smal öppen takförsedd gång som gick från det västra hörnet på den södra längan till ungefär mitten på den norra. 15
Etapp 1 1960.Ark. Strehlernert. Källa Lidingö stads arkiv. 16
Överst: Den norra elevhemslängan mot norr och anläggningens entrésida Överst till höger: Den norra elevhemslängan mot söder och vid anslutningen till den nya hotelldelen från 2002 Ovan: Den södra elevhemslängans södra fasad. I fonden den låga första hotellängan byggd på 1980-talet Till höger: Den södra elevhemslängans norrfasad mot trädgården. 17
Utbyggnad med hotell och restaurang 1982 En våning åt väster och med souterrängvåning åt öster. Sockel av betong. Fasad med gult tegel och stående gul träpanel samt liggande bred mörkbrun träpanel mot takfot. Stora enluftsfönster samt mindre i fönsterband vid tak, bågar av bruneloxerad aluminium. Byggnaden har plant tak med singel, utan hängrännor eller stuprör. När HSB byggde ut anläggningen för en andra gång uppfördes den stora konferensoch restaurangbyggnaden. Hotellets utbyggnad byggde vidare på redan befintlig struktur och en östra länga länkades samman med de befintliga elevhemmen. Detta genom två rumslängor som placerades i nordsydlig riktning i öster på tomten mellan de två längorna. Genom det bildades en liggande U-form mellan elevhemmen, sluten mot öster och tomtgräns men öppen mot huvudbyggnaden och dess trädgård. Den nedre, södra rumslängan fungerar som en länk mellan U-formen och restaurang- och konferensbyggnaden. Situationsplan 1982. Källa Lidingö stads arkiv. 18
Ritningar 1982. Ark. Kerstin Gåsste. Källa Lidingö stads arkiv. 19
Överst: Restaurang- och konferensbyggnadens norra fasad, mot Drömstigen. Ovan till vänster: Huvudentrén till hela både hotellänga och restaurang och konferens, mot väster och trädgård. Ovan till höger: Fasadpartiet med kalksandsten, till höger om entrén. 20
Hotell och vinterträdgård 2002 Sockel gråmålad betong. Slätputsad vit fasad. Enluftsfönster, liggande och stående långsmala, delvis band i fasad. Vita i aluminium. Franska fönster med räcken av glesa stående och liggande plattjärn, rödmålade. Plantak. Hängrännor och stuprör i grålackerad plåt. Stora uppglasade partier som arkitektoniskt hör ihop med vinterträdgårdens utformning med ramverk av grönlackerad aluminium, ansluter till både den norra elevhemslängan samt huvudbyggnaden. Ritningar Caroline Tydén arkitekter. Källa: Lidingö stads arkiv. 21
Till vänster: Den nya hotelldelen uppfördes 2002 och sammanfogades med huvudbyggnaden genom den gamla elevhemslängan och en ny vinterträdgård, med ramverk av grön aluminium. Nedan till vänster: Souterrängplan i hotelldelen mot trädgården, mot väster. Ovan: Entrén från trädgården till huvudbyggnaden via vinterträdgården, sammanbyggd med hotelldelen. Till vänster: Österfasaden med anslutningen till södra elevhemslängan. 22
Funktion De första längorna uppfördes som elevhem till HSB-anställda som gick de interna fortbildningskurserna. Det byggdes så småningom ut med ytterligare en länga med hotellrum. Den byggnadsetappen avslutades sedan med en stor byggnadskropp för ordentliga konferenslokaler och restaurang. De funktionerna är i stort desamma idag Hela anläggningen är också en enhet där den äldre Villa Brevik ingår och där de centrala administrativa funktionerna för verksamheten finns. Bevarandestatus (Motiv för bevarande och utveckling) För varje ny byggnadskropp har förutsättningarna förändrats vad gäller möjlig utbredning och anpassning till befintliga byggnader, i synnerhet då de har kopplats samman och syftet har varit att alla byggnader skall utgöra en enhet med öppna kommunikationer emellan. De arkitektoniska lösningar har dock skapat en harmonisk helhet som på ett naturligt sätt har fogats in i miljön. Den stora utbyggnaden på 1980- talet har ett bra samspel med de privata husen alldeles intill. Hotellutbyggnaden som gjordes 2002 har placerats på ett logiskt sätt och på så sätt har en intim gårdsmiljö skapats mellan rumslängorna från olika tid. Uppförandet av vinterträdgården har emellertid fått en dominant roll i anläggningen och inverkar negativt på upplevelsen av huvudbyggnaden Kulturvärde Hotelldelarna och konferens- och restaurangbyggnaden uppfördes alla av HSB för deras interna utbildnings- och kursgård HSB skolan. Precis som fackföreningsrörelsens kursgårdar ingår den som en del av det svenska 1900-talets samhällsbygge. F.d. HSBskolan i Brevik har därför ett samhällshistoriskt värde som en del av denna utbildningsrörelse. Genom arkitekturen och byggnadernas utformning visade man också på den vikt man tillmätte dessa anläggningar. Ambitionsnivån är hög och HSB har utformat en genomtänkt och välgestaltad miljö. Här har också utemiljön med trädgård integrerats och givits samma omsorg som byggnaderna. Invändigt vittnar kvalitetsmaterial och möbler från välkända formgivare som Bruno Mattson och mycket konst att HSB tog sitt uppdrag på allvar. Anläggningen som helhet men framförallt restaurang- och konferensbyggnaden har arkitektoniskt värde, trots senare tiders ombyggnader. Värdebärare - Uttryck för kulturvärden i byggnadsdelar och detaljer Exteriör Ursprungsvolymer Fasadmaterial, puts, träpanel och fasadsten Ursprungliga fönster och bröstning Takform Fönsterindelning och fönstertyp Färgsättning 23
Trädgård/mark Utemiljön som ingår i Villa Brevik hotell- och konferensanläggning är förhållandevis stor och består av flera delar. De beskrivs enklast som olika trädgårdar eller kanske bättre trädgårdsrum. Utformning och karaktären skiftar, både vad gäller strukturen på trädgårdsrummen men även vad gäller växtval. Tillhörigheten med de olika byggnaderna är lätt identifierbar. Vid huvudbyggnadens framsida, dvs. den ursprungliga villan från 1920, finns också planteringar i form av uppvuxna perenna buskar. Dessa lämnas utanför då de inte utför ett specifikt och samlat trädgårdsparti. En inventering av växtmaterialet har inte gjorts utan syftet har varit att ge en övergripande bild av utemiljön som ingår i anläggningen. 3 1 2 4 Situationsplan inför tillbyggnad av vinterträdgård och ny hotellbyggnad (sgrafferat) 2002. Källa BNA 1 Den första trädgården från 1920 2 Trädgårdsparti tillkommet i början på 1980-talet 3 Det slutna trädgårdsrummet, tillskapat i sin nuvarande form 2002 4 Det tidigare naturparkspartiet, nu parkering, tillkommet eller omgestaltat i början på 1980-talet 24
Gestaltning och utformning Den stora trädgården som anlades vid uppförandet av villan 1020 har idag en utbredning som motsvarar ungefär halva den ursprungliga. Orienteringen är fortfarande från huset och rakt ned mot söder, längs tomtgränsen mot Lyckostigen och jämte de senare uppförda byggnaderna och trädgårdspartierna. Tomten kan idag sägas bestå av fyra tydligt urskiljbara delar: den äldre trädgården, trädgården uppförd vid restaurangens västfasad, den lilla slutna trädgården i kvadraten mellan hotellängorna samt den kvarvarande delen av det naturparksparti vid fastighetens sydöstra hörn. Alla med olika karaktär och utformning. 1. Den första trädgården från 1920 Den äldsta trädgården tillkom kring 1920 när Villa Brevik byggdes. Den är uppbyggd av stödmurar, terrasser och trappor på den sluttande tomten, utförda i granit och kalksten. I och med avstyckningen av trädgårdens södra del går nu tomtgränsen vid den mittersta av de ursprungligen tre terrasserna. De två kvarvarande bildar trädgårdens grundstruktur. Från dessa nivåer leder trappor och gångvägar till de omgivande byggnaderna och trädgårdarna, de förra stenlagda med smågatsten av granit. Den övre nivån används som uteplats för restaurangen och har stenlagts med marksten av betong (ursprungligen vad denna plan belagd med grus), mot huset finns stora perennbuskar och bredvid är kortklippta gräsytor. Den nedre nivån är den mer utpräglade trädgårdsdelen, med vacker stödmur intill blomsterrabatter, gräsmatta, äppelträd och uppvuxna perennbuskar. Sammantaget är den ursprungliga trädgården traditionell i sin uppbyggnad, för tiden. Den har en romantisk, blommande och färgrik växtprakt på en symetrisk och tydlig struktur. Det är en upplevelseträdgård som var och är till för att njuta i. Trädgårdens ursprungliga nyttodelar med odlingar finns inte kvar. Inte heller det skogsparti som låg där hotellängorna är idag. Till den äldre trädgården kan också sägas planteringarna på framsidan av huvudbyggnaden höra, utformade i samma stil. Överst: Del av stödmuren mellan terrassnivåerna. Här växer olika perenner och en vacker blodlönn blir ett färgrikt inslag. Ovan till vänster: Den lägre terrassnivån, sedd från väster. Ovan till höger: Villa Brevik med terrasserna nedanför. Sett från söder. 25
Överst till vänster: äppelträden på rad längs med den stensatta gången som löper längs med den terrass som nu ingår i fastigheten åt söder. Sett från väster. Överst till höger: Trappa från övre terrassnivån till den nedre. Ovan till vänster: en uppvuxen rhododendron vid trappan upp mot framsidan av Villa Brevik. Ovan till höger: Upp till balkongen från trädgården. Till vänster: den övre terrassnivån som nu är plattsatt, ursprungligen var den grusad. Sett från väster. 26
2. Trädgårdsparti från 1980-talet I samband med uppförandet av byggnaden med restaurang och konferenslokaler i början på 1980-talet iordningställdes även utemiljön på ett genomtänkt sätt. Arkitekt Kerstin Gåsste gestaltade trädgårdsrummen i samklang med byggnadernas arkitektur. En bred, tät och halvhög idegranshäck utgör stommen och löper hela vägen ned till parkeringen. Närmast huvudentrén till restaurangen finns buskar och planteringar. Till höger om entrén ramar en pergola in en stensatt yta som är utformad som ett schackspel, pjäser finns också. Kring pergolan växer murgröna. I anslutning är en stor uppbyggd altan med bord och bänkar. En mindre långsmal grusad yta nedanför är delvis igenvuxen men ser ut att varit tänkt som boulebana. De olika partierna har skiftande höjdlägen och storlek men binds samman av häcken och en lång stensatt gång med trappor som börjar ända upp vid den äldre trädgården och går ned till parkeringen och grinden ut mot Trädgårdsvägen. I häckens övre del står en rad med små lönnar, i övrigt bryter fullstora lövträd in här och var. Gången och övriga ytor är stensatta med smågatsten med trappor av granitblock samt med låg kantsten av granit. Kring träd och buskar och som avgränsningar mot alla stensatta ytor och murar, gång och trappor är jorden dekorerad med rundad småsten. Stödmurar och övriga murar är i gjuten betong. Den stora muren vid huvudentrén till restaurangen har klätts med plattor av skiffer ut mot gången, toppsten dock av granit. 27
Till vänster: Det sista murpartiet innan man kommer till den nedre entrén till restaurangen, kallad Köksentrén, och parkeringen. Här ses granittrappa, smågatsten, stödmur i betong, småstenen mellan ytorna samt ljuspollarna som är placerade hela vägen längs med gången, uppifrån och ned. Nedan till vänster: Den troligen lågutnyttjade ytan nedanför det stora altandäcket med uteplatser, sett från öster mot väster. Trädgårdens södra gräns går vid träplanket vänster i bild. Ovan: Gången och den stora stödmuren klädd i skifferplattor, vid restaurangens huvudentré, sett från norr till söder. Till vänster: Det uppvuxna planteringen nedanför stödmuren sedd i bild ovan. 28
3. Sluten gård När de två första hotellängorna tillkom kring 1960 bildades ett nytt trädgårdsrum emellan. De nya elevhemmen, som de byggdes som från början, tog i anspråk den tidigare skogsparken som anlagts när Villa Brevik uppfördes. Trädgårdsrummet skärmades av åt väster med en låg öppen takförsedd gång. I övrigt fick trädgården en mycket enkel form med buskar längs med elevhemmens långfasader, en stor gräsmatta samt två mindre närmast triangulära blomplanteringar med vardera två små träd i det nordöstra resp. det sydvästra hörnet. På åttiotalet uppfördes en ny högre långsmal byggnad åt väster och i början på 2000-talet byggdes så en till mittemot, åt öster. De fyra längorna ramar således in ett idag litet kvadratiskt trädgårdsrum. Utformningen är densamma även om utrymmet är betydligt mindre än det ursprungliga. Växtligheten är dock uppvuxen och den lilla trädgården är mycket lummig och har en medelhavskaraktär i sin slutenhet. Till vänster: Den slutna trädgården mellan hotellängorna. Här det sydvästra hörnet med den vita byggnaden som uppfördes på 2000- talet. Bredvid, i vinkel, det låga södra elevhemmet från ca 1960. Nedan till vänster: Det nordvästra hörnet. Nedan: Trädgårdens nordöstra hörn, i vinkeln mellan hotellängan som tillkom på 1980-talet 29
4. Södra delen Den sista trädgårdsdelen är den som idag är parkering, söder om restaurangbyggnaden. Ursprungligen utformades denna del av tomten till ett sluttande naturparksparti, även det ritat av Kerstin Gåsste då det ingick i den utemiljö som anlades när restaurang- och konferensanläggningen byggdes. Möjligen fanns redan sluttningen med enstaka träd. Slänten hade glesa höga träd med mycket stam på en grässlänt omgiven av buskar. En synnerligen sparsmakad gestaltning men hade troligen syftet att vara en lugn entré till den nya stora konferens- och restaurangbyggnaden samt en vacker utsikt från matsalen en trappa upp. Den kan också ses samkomponerad med byggnaden som enligt tiden har en arkitektur inspirerad av fjäll- och alpstugor. Parkeringsytan har skurit ur hela grässlänten och kvar är buskarna längs staket och gångvägar. En gräsyta i anslutning till entrén till restaurangen finns kvar. De växter som är kvar har vuxit sig stora och grönskan kring parkeringsplatsen är mycket lummig och hjälper till att dölja parkeringen från Trädgårdsvägen. Vänster: Här syns tydligt konturerna efter släntens ursprungliga utbredning och sluttning. Parkeringsytan har infogats med hjälp av stödmurar i betong. Den stensatta gången närmast i bild är sannolikt kvar från den första utformningen. Vänster: Gången upp från grinden mot Trädgårdsvägen. Smågatstenen, bredden och belysningspollarna binder ihop denna del av anläggningen med trädgården väster om restaurangbyggnaden. 30
Överst till vänster: Från Drömstigen leder gången till restaurangens Köksentré. Nedanför, åt vänster i bild, finns den stora parkeringen. Sett från öster. Överst till höger: Stödmuren på den stora parkeringens norra sida, mot restaurangbyggnaden. Bild taget från sydöst. Ovan: Hörnet i fastighetens sydöstra gräns. Stor ekar ramar in parkeringen. Uppvuxna perennbuskar finns kvar från gestaltningen gjord på 1980-talet. 31
Förändringar Genom kartor, planer, ritningar och fotografier möjliggörs att följa de förändringar som utemiljön till Villa Brevik har genomgått, från nybyggnad till idag. Till vänster: En plan över Villa Brevik inför uppförandet. Trädgårdens uppbyggnad är angiven i stora drag, med skogsparti och trädgård bredvid varandra. Ritning av Gate 1917 (utsnitt från en större ritning). Källa: Lidingö stadsarkiv Nedan: En mer detaljerad ritning över markplanen framför husets norrfasad, mot landsvägen (Södra Kungsvägen). Gate 1917. Källa: Lidingö stadsarkiv 1917 32
1930-tal Ovan: Bild över anläggningen Villa Brevik på 1930-talet. Trädgården är här i sin ursprungliga utbredning. Till höger i bild förefaller det vara ett skogsparti som de ursprungliga ritningarna anger. Tre terrasser leder ned till fastighetens södra gräns om omgärdas av en mur med staket och murade stolpar. Denna finns fortfarande kvar. Fastighetsgränsen mot söder löper idag längs med den mittersta stödmuren. Vänster: På den ekonomiska kartan från 1952 kan man se hur anläggningen fortfarande är i sin ursprungliga utbredning, med en stor trädgård. Prickad mark betecknar trädgård. Det ursprungliga skogspartiet är här odefinierat. Källa: Lantmäteriet 1952 33
1960-tal Ovan: Markplan vid tillkomsten av elevhemmen. 1962. Arkitekt Curt Strehlenert. Källa: BNA Vänster: Bild tagen från gången runt det södra elevhemmet. 1960-tal. Källa: HSB arkiv 34
Ovan: Huvudbyggnaden tagen från gången mot restaurangen. 1980-tal. Jämför med bild på föregående sida. Källa: HSB arkiv Höger: Huvudbyggnaden från södra delen av trädgården. 1980- tal. Källa: HSB arkiv Nedan: Markplan vid tillbyggnaden av restaurang- och konferensdelen 1987. Ritning HSB Markprojekteringssektionen 1980-tal 35
Ovan: Efter tillbyggnaden av restaurang- och konferensdelen fick tomtens sydöstra del ett naturparksparti. Arkitekt Kerstin Gåsste. Bild troligen tagen 1991 av Sigge Bernhardt. Källa: HSB kursprogram, KB Den nya parkeringsplatsen som anlades 2002 tog nära nog hela naturparkspartiet i anspråk. Källa: BNA 2002 36
Funktion Trädgårdsrummen är idag framförallt platser för umgänge och social samvaro. Uteplatserna med bord, stolar och bänkar ger möjlighet att äta utomhus samtidigt som de också används vid bar- och pubkvällar. Den nedre nivån av den äldsta trädgården fungerar mest som en plats att njuta av och strosa igenom. Parkeringen nedanför restaurangen har sitt givna användningsområde. Vidare är hela utemiljön kommunikationslänkar mellan olika byggnader, olika entréer in till anläggningen utifrån och olika delar av trädgårdarna. Frånsett den lilla slutna trädgården innanför hotellängorna är också uterummen naturligt sammanlänkade trots olika tillkomsttid. Bevarandestatus (Motiv för bevarande och utveckling) Utemiljön är ett resultat av HSBs långa historia på platsen där en samkomposition av 1920-talets klassicerande ideal och 1900-talets trädgårdsarkitektur möts. Utemiljön är även en utpräglad samkomposition där trädgårdsrummens gestaltning är direkt avhängigt byggnadernas placering, arkitektur och uttryck. Arkitekt Kerstin Gåsstes trädgårdsrum från 1980-talet är också starkt styrd av de olika funktioner den behövde uppfylla, i form av såväl utevistelse som kommunikationslänk, likväl som förstärkning av byggnadens arkitektur och uppgift att binda samman anläggningen visuellt. I stora drag uppvisar den äldre trädgården upp en ursprunglig och välbevarad struktur med terrasseringar, murar och växtinnehåll (ej inventerat). De yngre trädgårdsrummen har troligen inte förändrats nämnvärt och har idag en frodighet som i viss mån hämmar tydligheten. Trädgårdsrummen som anlades vid 1980-talets utbyggnad är fint samkomponerad med byggnaderna. Både växtmaterial och markbehandling, materialval och utformning är tidstypisk och välgestaltad. De påkostade materialen, det medvetna omhändertagandet av utemiljön visar också på HSB s ambition och önskan att skapa en anläggning av hög kvalitet. Det är också en tydlig omsorg om gäster och besökare att få en lika god vistelse utomhus som inomhus. Inredningen är av hög kvalitet. Arkitekt Kerstin Gåsste har likheter med landskapsarkitekten Gunnar Martinssons trädgårdsarkitektur. Kulturvärde Trädgårdens kulturvärden måste i detta fall ses i kombination med byggnaderna på platsen och anläggningens sammantagna kulturhistoriska värden. Här finns därmed vissa arkitekturhistoriska delar knutna till både 1920-talet och 1980-talet. Uppvuxna perennbuskar och frukträd och uppvuxna träd från båda skedena delarna är starkt miljöskapande och har därmed miljöskapande värden. 37
Värdebärare - Uttryck för kulturvärden i byggnadsdelar och detaljer Äldsta trädgården Stödmurar i natursten Gångar och partier stensatta med smågatsten Terrasser Trappor i granit Järngrind mot framsida (mot norr) Mur med smidesstaket i tomtgräns Uppvuxna buskperenner och träd Trädgårdsrum från 1980-tal Stödmurar i betong Gångar och partier stensatta med smågatsten Pergola med tillhörande schackspel Uppvuxna träd Idegranshäck med smålönnar Grind i smide med HSB-initialer 38
KÄLLOR Arkiv Digitalt museum HSB arkiv Kungliga biblioteket Digitaliserade dagstidningar, Särtryck Lantmäteriet Historiska kartor Lidingö stad Byggnadsnämndens arkiv Planer, ritningar, handlingar Lidingö stad Stadsbyggnadskontoret Strategisk Arkitektur Tryckta källor och litteratur Bjaring, Karin (red.), HSB-skolan 30 år: utbildning under ständig utveckling, HSB-skolan, Lidingö, 1991 Lindberg, Andreas (red.), Historier från Brevik och Högberga, Högberga-Breviks villaägareförening, Lidingö, 2011 Sevärda hus på Lidingö: en vägledning, Lidingö hembygdsförening, Lidingö, 2012 Internet KulturNav Wikipedia 39