http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se SVENSK STANDARD SS 62 78 01 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 2000-09-12 1 1 (58) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Städkvalitet Mätsystem för bedömning av städkvalitet Cleaning quality Measuring system for the assessment of cleaning quality Denna standard har tillkommit i samarbete mellan representanter för bl.a. städföretag, arbetsgivarorganisationer, statliga myndigheter, arbetsmiljöinstitut och fackföreningar i Danmark, Sverige och Norge. Standarden överensstämmer med den internordiska standarden INSTA 800. Intresset för att utarbeta en gemensam nordisk standard för ett mätsystem för att värdera städkvalitet uppkom efter att den europeiska standardiseringskommittén CEN/TC 328 Standard Measuring System for Cleaning Performance beslöt utarbeta en standard av mera generell karaktär. Eftersom denna standard är den första egentliga tjänstestandarden inom området, mottar STG mycket gärna kommentarer, förslag och anmärkningar från dem som praktiskt använder standarden. Denna information kommer att användas i samband med en senare revidering. ICS 03.080.20 Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, 113 82 STOCKHOLM Telefon: 08-610 30 00. Telefax: 08-30 77 57 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sisforlag.se Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av STG. Telefon: 08-13 62 50. Telefax: 08-618 61 28 E-post: info@stg.se Prisgrupp R Tryckt i november 2000

Sida 2 Innehållsförteckning Sida 1 Omfattning... 3 2 Normativa hänvisningar... 3 3 Termer och definitioner... 3 3.1 föroreningar... 3 3.1.1 skräp... 3 3.1.2 lös smuts... 3 3.1.3 damm... 4 3.1.4 fläckar... 4 3.1.5 ytsmuts... 4 3.2 tillgängliga ytor (Tg)... 4 3.3 svårtillgängliga ytor (Stg)... 4 3.4 smutsanhopningar... 4 3.5 objektgrupper... 4 3.6 kontrollenhet (KE)... 4 3.7 städavtal... 4 3.8 städrelaterade serviceuppgifter... 4 3.9 kund... 5 3.10 leverantör... 5 3.11 kvalitetsprofil... 5 3.12 kvalitetsgräns för acceptans (AQL)... 5 3.13 konsumentriskkvalitet (CRQ)... 5 3.14 producentrisk (PR)... 5 3.15 konsumentrisk (CR)... 5 3.16 processgenomsnitt (PG)... 5 4 Beskrivning av systemet baserat på visuell kontroll... 5 4.1 Systemets uppbyggnad... 5 4.1.1 Kvalitetsnivåer... 6 4.1.2 Mängd föroreningar... 6 4.1.3 Indelning i kontrollenheter... 6 4.1.4 Översiktlig redovisning av kvalitetsnivåer... 7 4.2 Metod för utvärdering av städkvaliteten... 7 4.2.1 Vem kan utföra utvärdering/kontroll?... 8 4.3 Systemets användning för kontroll av uppnådd städkvalitet... 8 4.3.1 Förutsättningar för användning av kontrollsystemet... 8 4.3.2 Praktisk användning av provtagningsmetoden... 9 4.3.3 Krav på utformning av rapport till kunden... 9 5 System baserat på objektiva mätningar... 10 5.1 Allmänt... 10 5.2 Mätning av damm på ytor... 10 5.3 Mätning av hygieniska förhållanden... 10 5.4 Friktionsmätning... 11 5.5 Mätning av glans... 11 5.6 Mätning av statisk elektricitet... 11 5.7 Mätning av ledningsförmåga... 11 Bilaga A (Informativ) Kvalitetsprofiler... 12 Bilaga B (Informativ) Utvärderingsschema för kontrollenhet... 13 Bilaga C (Normativ) Principer för användning av SS-ISO 2859-1... 14 Bilaga D (Informativ) Beskrivning av objektiva mätningar... 28

Sida 3 1 Omfattning Denna standard beskriver ett kvalitetsmätsystem för utvärdering av städkvalitet. Standarden beskriver två huvudprinciper; visuell kontroll och objektiva mätningar. För ett konkret städarbete kan det vara aktuellt att använda den ena eller den andra principen eller en kombination av dessa. Systemet kan användas på flera olika sätt: Krav i samband med att utföra, beställa och/eller erbjuda en städtjänst. För kontroll av uppnådd städkvalitet. För utvärdering av nedsmutsning och/eller återsmutsning. För att konstatera uppnådd kvalitetsnivå i förhållande till städinsatsen. Denna standard beskriver enbart systemets användning för fastställande av önskad kvalitet och för kontroll av uppnådd städkvalitet. Systemet kan användas i alla typer av byggnader och lokaler, till exempel lokaler i kontorsbyggnader, sjukhus, skolor, förskolor, köpcentra, butiker, industrier, fartyg, bussar, tåg, flyg, hotell och serveringar. Innemiljön påverkas i särskild grad av damm. För att uppnå en acceptabel innemiljö kan det vara aktuellt att uppställa särskilda krav beträffande damm. Detta kan bäst göras genom att använda dammätningar. Kunden kan definiera dammätningar, som beskrivs i Bilaga D.1, fristående eller som ett komplement till den visuella kontrollen. Systemet omfattar inte mätning och utvärdering av städrelaterade serviceuppgifter. Omfattningen av och kriterier för mätning och utvärdering av dessa fastställs i avtal. 2 Normativa hänvisningar I denna standard hänvisas till följande standarder: pren 13549 * Cleaning services Basic requirements and recommendations for quality measuring systems SS-ISO 2859-1:2000 Provtagningsrutiner för attributkontroll Del 1: Provtagningsscheman med kvalitetsgräns för acceptans (AQL) som ingång för kontroll av följd av partier ISO 3534-2:1993 Statistics Vocabulary and symbols Part 2: Statistical quality control 3 Termer och definitioner 3.1 föroreningar 3.1.1 skräp föroreningar som kan plockas upp, såsom pappersbitar, tidningar och cigarettfimpar 3.1.2 lös smuts mindre partiklar som inte lätt kan virvlas upp, såsom grus, sand, jord, fibrer, hår, spindelnät, insekter och smulor * Förslaget till europastandard pren 13549 har använts vid utarbetandet av SS 62 78 01. EN 13549 beräknas bli publicerad i början av år 2001.

Sida 4 3.1.3 damm fina, mindre partiklar som kan bilda en beläggning på en yta och som kan virvlas upp 3.1.4 fläckar fastsittande föroreningar på avgränsade områden av en yta som inte orsakats av skador eller bristande byggnadsmässigt underhåll, såsom spill av kaffe, läsk och dylikt, ränder, nedtrampade tuggummin, streck, halkmärken och fingeravtryck ANMÄRKNING Fläckar kan vara torra eller blöta. 3.1.5 ytsmuts fastsittande föroreningar på icke avgränsade områden av en yta som inte orsakats av skador eller bristande byggnadsmässigt underhåll, såsom anhopade eller nedtrampade föroreningar, kalk- och rostbeläggningar, fet smuts, rengöringsmedel, nikotin- och halkmärken i större omfattning och ojämnheter i ytbehandlingar ANMÄRKNING Ytsmuts kan vara torrt eller blött. 3.2 tillgängliga ytor (Tg) direkt fria ytor oavsett storlek 3.3 svårtillgängliga ytor (Stg) ytor som inte är direkt fria eller lätt tillgängliga, se tabell 1 i avsnitt 4.1 3.4 smutsanhopningar föroreningar inom avgränsade områden med samma typ av förorening på inventarier, väggar, golv och tak inom en yta av 0,5 m x 0,5 m (0,25 m 2 ) ANMÄRKNING 1 Är det fråga om förorening på en större yta på ett enskilt objekt skall smutsanhopningarna räknas som en anhopning per 0,25 m 2 av objektet. ANMÄRKNING 2 Föroreningar på långa smala ytor som utgör en naturlig enhet räknas som en smutsanhopning. Dock får längd gånger bredd utgöra högst 0,25 m 2 (t.ex. 1 cm x 25 m eller 10 cm x 2,5 m). 3.5 objektgrupper grupper av olika städytor, se tabell 2 i avsnitt 4.1 3.6 kontrollenhet (KE) lokal eller del av en lokal med en storlek upp till 100 m 2 ANMÄRKNING Indelning av större lokaler utförs enligt punkt 4.1.3. 3.7 städavtal avtal som ingåtts mellan uppdragsgivare (kund) och leverantör i såväl privat som offentlig regi om städning och eventuella städrelaterade serviceuppgifter 3.8 städrelaterade serviceuppgifter åtaganden som inte är städaktiviteter 3.9 kund den formella beställaren/avtalstecknaren av städningen eller den som kunden utpekar som ansvarig för hela eller delar av avtalet

Sida 5 3.10 leverantör offentlig eller privat leverantör av städtjänster eller andra tjänster 3.11 kvalitetsprofil den avtalade kvaliteten i en given lokal för de två föroreningsgrupperna inom var och en av de fyra objektgrupperna (se bilaga A) 3.12 kvalitetsgräns för acceptans (AQL) kvalitetsnivå som är det minsta tolerabla processgenomsnittet då en obruten följd av partiet framläggs för acceptansprovtagning 3.13 konsumentriskkvalitet (CRQ) kvalitetsnivå som i en provtagningsplan svarar mot en bestämd och relativt liten acceptanssannolikhet 3.14 producentrisk (PR) sannolikhet att ett parti med kvalitet lika med AQL (definition 3.12) blir avvisat 3.15 konsumentrisk (CR) sannolikhet att ett parti med konsumentriskkvalitet blir accepterat 3.16 processgenomsnitt (PG) medelvärde av processnivån under en bestämd tidsperiod eller av en produktionskvantitet 4 Beskrivning av systemet baserat på visuell kontroll 4.1 Systemets uppbyggnad Systemet bygger på en beskrivning av sex kvalitetsnivåer där varje nivå är definierad genom givna resultatkrav. De överenskomna resultatkraven kan dokumenteras på blanketten i bilaga A. Om man finner det praktiskt kan man dela in de aktuella lokalerna i lokalgrupper. Resultatkraven uttrycker mängden föroreningar som får finnas kvar efter städning på såväl tillgängliga ytor (Tg) som svårtillgängliga ytor (Stg) inom de fyra olika objektgrupperna (se tabell 2). Svårtillgängliga ytor är förtecknade i tabell 1. Tabell 1 Svårtillgängliga ytor (Stg) Vågräta ytor på bokhyllor, bord, skrivbord o.s.v. där de tillgängliga ytorna är mindre än 20 cm x 20 cm (ungefär som A4-storlek eller motsvarande). Ytor som har olämpligt placerade inventarier eller hög möbleringsgrad. Ytor belägna högre än 180 cm över golvet. Dessa ytor kräver att städarbetet utförs med armarna i eller över skulderhöjd eller att städaren står på något. Ytor som kräver att arbetet utförs med mer än 1 meters avstånd från kroppen eller med ryggen framåtböjd eller vriden. Ytor där arbetet, oavsett metoden, inte kan utföras utan att böja mer än 90 i knäled eller höftled. Tak.

Sida 6 De fyra objektgrupperna är förtecknade i tabell 2. Tabell 2 Objektgrupper Objektgrupp Inventarier Väggar Golv Tak Exempel Bord, stolar, papperskorgar, lampor (även nedhängande taklampor), sanitetsgods, vitvaror, lamellgardiner, persienner, element, skoltavlor, flyttbara skiljeväggar, bokhyllor, skåp, tavlor, lösa speglar och fönsterkarmar. Väggytor, rör på väggar, dörrar, invändiga glasväggar, dörrkarmar, fönsterramar, elkontakter, strömbrytare, ventilationsgaller, vägglampor, lister, paneler och elementskydd. Golvytor, golvgaller, golvbrunnar, dörrtrösklar, trappors lodräta och vågräta ytor. Takytor, takplattor, ljuslådor och ramar i takfönster, bjälkar, utvändig del av ventilationskanaler, rör vid tak, takgaller, luckor, lampor i och på tak. Föroreningarna indelas i två grupper och fyra olika smutstyper. Föroreningsgrupp 1 omfattar smutstyperna Skräp och lös smuts, Damm, Fläckar (torra och blöta). Föroreningsgrupp 2 omfattar smutstypen Ytsmuts (torr och blöt). Kvalitetsnivån fastställs på objektnivå. De enskilda lokaltyperna beskrivs med en kvalitetsprofil som består av maximalt åtta kvalitetskrav (krav på maximinivåer för två huvudgrupper av smutstyper på fyra objektgrupper). 4.1.1 Kvalitetsnivåer Kvalitetsnivåerna är uttryck för den städkvalitet man önskar uppleva visuellt. De sex olika kvalitetsnivåerna beskrivs i tabell 3. Tabell 3 Kvalitetsnivåer 0 Graden av föroreningar är högre än nämnda föroreningar på nivå 1. 1 Föroreningar kan finnas obegränsat på svårtillgängliga ytor. På tillgängliga ytor får det finnas upp till X smutsanhopningar. 2, 3, 4 och 5 Föroreningar kan finnas i upp till X smutsanhopningar på svårtillgängliga ytor. På tillgängliga ytor kan det finnas upp till X smutsanhopningar. X = Antalet tillåtna smutsanhopningar inom samma objektgrupp. 4.1.2 Mängd föroreningar Inom föroreningsgrupp 1, skräp och lös smuts, damm samt fläckar, anges antal tillåtna smutsanhopningar inom respektive kvalitetsnivå. Inom grupp 2 anges ytsmuts som en andel av den totala ytan inom respektive objektgrupper. 4.1.3 Indelning i kontrollenheter Antal föroreningar inom de olika kvalitetsnivåerna skall sättas i relation till lokalstorleken. Följande lokalstorlekar gäller: mindre eller lika med 15 m 2, större än 15 m 2 och mindre eller lika med 35 m 2, större än 35 m 2 och mindre eller lika med 60 m 2, större än 60 m 2 och upp till 100 m 2.

Sida 7 Kvalitetsnivå Lokaler på mer än 100 m 2 indelas i mindre kontrollenheter. Indelningen sker genom att såvitt möjligt lokalen indelas i lika stora enheter. 4.1.4 Översiktlig redovisning av kvalitetsnivåer Nedanstående tabell anger högsta antal tillåtna smutsanhopningar, skräp och lös smuts, damm och fläckar samt andel ytsmuts inom varje objektgrupp, uppdelat på kontrollenheter / lokaler. Tabell 4 Kvalitetsnivåer Tillåten smuts Total mängd tillåten smuts från skräp och lös smuts, damm och fläckar inom varje objektgrupp (föroreningsgrupp 1) fördelade på olika lokaler eller kontrollenhetsstorlekar Lokalarea (KE) mindre eller lika med 15 m 2 Lokalarea (KE) större än 15 och mindre eller lika med 35 m 2 Lokalarea (KE) större än 35 och mindre eller lika med 60 m 2 Lokalarea (KE) större än 60 och upp till 100 m 2 Tillåten andel ytsmuts (föroreningsgrupp 2) Lokaler (KE) från 0 till 100 m 2 0 > Nivå 1 > Nivå 1 > Nivå 1 > Nivå 1 > Nivå 1 1 Tg: 10 Stg: Obeg 2 Tg: 7 Stg: 8 3 Tg: 5 Stg: 6 4 Tg: 2 Stg: 3 5 Tg: 1 Stg: 1 Tg: 12 Stg: Obeg Tg: 8 Stg: 10 Tg: 6 Stg: 8 Tg: 3 Stg: 5 Tg: 1 Stg: 2 Tg: 18 Stg: Obeg Tg: 13 Stg: 15 Tg: 9 Stg: 12 Tg: 5 Stg: 6 Tg: 2 Stg: 4 Tg: 24 Stg: Obeg Tg: 18 Stg: 20 Tg: 12 Stg: 18 Tg: 7 Stg: 8 Tg: 4 Stg: 6 Tg: 75 % Stg: 75 % Tg: 50 % Stg: 50 % Tg: 25 % Stg: 25 % Tg: 10 % Stg: 10 % Tg: 0 % Stg: 0 % De angivna talen är det högsta antalet smutsanhopningar och den största andelen ytsmuts för respektive kvalitetsnivå. Obeg = Obegränsad 4.2 Metod för utvärdering av städkvaliteten Utvärderingen av städkvaliteten utförs visuellt under förflyttning i lokalen / kontrollenheten genom besiktning av städytan. Vid utvärdering av högt belägna ytor är det tillåtet att använda stege eller liknande. Om det råder tvivel om att ett fel beror på bristande byggnadsmässigt underhåll skall man använda en lämplig metod för att avgöra detta. Vid utvärderingen görs en sammanräkning av antalet smutsanhopningar inom de olika smutstyperna på såväl tillgängliga som svårtillgängliga ytor inom de olika objektgrupperna. Antalet smutsanhopningar inom föroreningsgrupp 1, skräp och lös smuts, damm och fläckar, läggs ihop innan resultaten jämförs med kraven på kvalitetsnivån. Kraven för kvalitetsnivån har uppnåtts om det totala antalet smutsanhopningar är mindre eller lika med antalet tillåtna smutsanhopningar för nivån och lokalstorleken. Om kraven för nivån inte uppnås (för stort antal smutsanhopningar) på antingen tillgängliga eller svårtillgängliga ytor, faller resultatet till den nivå där båda kraven infrias. Kvalitetsbedömningen görs på lokalnivå och godkännande görs genom utvärdering av uppnådd kvalitet i förhållande till kvalitetsprofilen. Vid sammanräkningen används ett utvärderingsschema, se bilaga B.

Sida 8 Själva ifyllandet av schemat kan göras manuellt eller med hjälp av ett datasystem. 4.2.1 Vem kan utföra utvärdering/kontroll? Utvärderingen kan genomföras av städpersonalen som kontroll av utfört arbete. Den kan också utföras av städpersonal och arbetsledare, ensamma eller i samarbete med kunden eller den som kunden utser. När systemet används för kontroll efter utförd städning i enlighet med avtalet skall nedanstående riktlinjer följas. 4.3 Systemets användning för kontroll av uppnådd städkvalitet 4.3.1 Förutsättningar för användning av kontrollsystemet 4.3.1.1 Allmänna förutsättningar När systemet används för kontroll av den uppnådda städkvaliteten skall kontrollen av lokaler utföras omedelbart efter utförd städning eller senast innan lokalen tas i bruk på nytt. Kontrollen skall ske fyra gånger per år. Om ovanstående inte kan genomföras, t.ex. när städning pågår, skall riktlinjer för avvikelser avtalas med kunden enligt någotdera av följande alternativ: Förskjutning av kontrollen. Begränsad slumpmässig provtagning görs. (Om den utvalda lokalen är upptagen väljs slumpmässigt en annan lokal med samma kvalitetsprofil.) En kombination av dessa. Det skall klart framgå vad som omfattas av kontrollen. Därför skall följande fastställas i avtalet: Vilka byggnader och lokaler som omfattas samt uppdelning på kontrollenheter. Omfattning av städningen inom de enskilda objektgrupperna. Kvalitetsprofiler för lokalttyper och objektgrupper. Kvalitetsprofiler kan fastställas specifikt för de enskilda lokaltyperna/lokalerna. Bilaga A används för att fastställa kvalitetsprofiler. Av kunden ställda speciella krav på en eller flera föroreningstyper. Kvalitetskriterierna skall anges särskilt. ANMÄRKNING Det kan finnas kunder som av hänsyn till innemiljön vill ställa särskilda krav beträffande damm eller som av estetiska eller hygieniska skäl vill ställa särskilda krav beträffande fläckar. Omfattningen av städrelaterade serviceuppgifter och kriterier för mätning av dessa. Fastställelse av AQL vid normal kontroll för de enskilda kvalitetsprofilerna. Vem som skall utföra kontrollen. Kontrolltidpunkten i förhållande till städtidpunkten. Omfattning och frekvens av kontrollen. Om objektiva mätmetoder används skall arten, omfattningen, frekvensen och önskade nivåer klart framgå. 4.3.1.2 Statistiska förutsättningar Kontrollen kan antingen genomföras som en allkontroll av samtliga byggnader eller som en provtagningskontroll av samtliga byggnader eller i delar av dessa. Syftet med kontrollen är att bedöma kvaliteten på städningen i alla lokaler med en given kvalitetsprofil som acceptabel eller icke acceptabel.

Sida 9 Förutsättningarna för användning av provtagningskontroll är att det i den totala mängden av städobjekt endast finns en liten andel objekt som avviker från de i kvalitetsprofilen fastställda nivåerna. Dessutom förutsätts att städpersonalen utför städarbetet likartat och efter samma städprogram/instruktion. Detta innebär att alla objekt har samma sannolikhet för att avvika från de i kvalitetsprofilen fastställda nivåerna. Det betyder att osäkerheten i kontrollen huvudsakligen beror på att endast en del av det totala antalet lokaler kontrolleras i provtagningskontrollen. I samband med utvärderingen av de enskilda objekten skall det fastslås om städresultatet är godkänt eller ej. Observeras flera smutsanhopningar i en lokal än vad kvalitetsnivån för lokalprofilen tillåter, så skall inte städresultatet godkännas. En provtagningsplan är definierad genom en provgruppstorlek och ett acceptanstal. Underkänns fler lokaler än vad acceptanstalet anger så underkänns städresultatet. 4.3.2 Praktisk användning av provtagningsmetoden För fortlöpande kontroll av städtjänster används följande metod för att bestämma en provtagningsplan för lokaler med samma kvalitetsprofil baserad på SS-ISO 2859-1. A. Bestämning av en provtagningsplan för lokaler med en kvalitetsprofil: 1. Antalet lokaler med en given kvalitetsprofil sammanräknas (N). 2. Kvalitetsgräns för acceptans (AQL) fastställs. De rekommenderade värdena är 2,5 %, 4 %, 6,5 % eller 10 % (där 2,5 % används vid mycket höga kvalitetskrav på städningen). 3. Bilaga C - tabell C.1 används för att finna kodbokstav för provtagningsplanen. 4. Baserat på det fastställda AQL bestäms provgruppstorlek (n), acceptanstal (Ac) och avvisningstal (Re). B. Antalet lokaler, som inte accepteras, jämförs med acceptanstalet och avvisningstalet. 4.3.3 Krav på utformning av rapport till kunden I rapporten från kontroll av städkvalitet skall följande allmänna upplysningar framgå. Syftet med kontrollen, Vem som utfört kontrollen och vem som är ansvarig, Var kontrollen ägt rum: Företag, adress, våningsplan, Datum och tidpunkt för kontrollen, Datum och tidpunkt för senaste städning av lokalerna. Följande upplysningar kring kontrollen skall framgå: Antal lokaler i de olika kvalitetsprofilerna, Antal lokaler utvalda för kontroll, Provgruppsstorlek, acceptanstal och avvisningstal. Kontrollresultatet skall som minimum bestå av: Resultat för varje kvalitetsprofil, Antalet godkända/ej godkända lokaler inom varje kvalitetsprofil,

Sida 10 Konsekvenser av ovanstående, eventuellt byte av provtagningsplan enligt SS-ISO 2859-1 (se bilaga C, avsnitt 7 innehållande diagram och tabeller från SS-ISO 2859-1). Provgruppsresultatet skall anges som antalet objekt med avvikelser från de specificerade kraven på kvalitetsprofilerna. Rapporten skall beskriva antalet smutsanhopningar i de enskilda objektgrupperna för varje smutstyp. I rapporten skall anges var de enskilda avvikelserna finns så att resultatet kan användas för korrigerande åtgärder. 5 System baserat på objektiva mätningar 5.1 Allmänt För användning i miljöer där det finns speciella krav kan kunden och leverantören koppla objektiva mätningar som komplement till ovanstående visuella kvalitetskontroll inom följande områden: Damm på ytor, Hygieniska förhållanden, Friktion, Glans, Statisk elektricitet, Ledningsförmåga. Om man önskar använda objektiva mätningar för utvärdering av städkvaliteten skall mättypen och frekvensen för genomförande av dessa fastställas i avtalet. Principer för de objektiva mätmetoderna är kort beskrivna nedan. En närmare beskrivning av mätmetoderna och mätutrustningarna ges i bilaga D. 5.2 Mätning av damm på ytor Mätning av damm på ytor och tillhörande kvalitetsnivåer beskrivs i bilaga D.1. Vid mätning av damm på ytor erhålls ett objektivt mått på mängden damm. På textila golv mäts hur mycket damm som frigörs vid provtagningsmetoden (dammindex). Det kan således fastställas entydiga gränser för hur mycket damm det högst får förekomma på olika yttyper. Mätning av damm rekommenderas för lokaler med en jämn och känd återsmutsning såsom kontor, möteslokaler, klassrum, vårdsalar, laboratorier, korridorer och liknande. Mätning av damm bör inte användas i våtrum, kök, entréområden eller motsvarande ytor med hög aktivitet och återsmutsning. För kvalitetskontroll av golv rekommenderas metoden endast då golvytan är hård och slät. 5.3 Mätning av hygieniska förhållanden Mätning av hygieniska förhållanden och tillhörande kvalitetsnivåer beskrivs i bilaga D.2. Vid mätningar av hygien bestäms: Antal totalkim; Typer och antal av en given mikroorganism.

Sida 11 Hygienmätningar används normalt i samband med kontroll av rengöring i livsmedelsproduktion. Denna standard beskriver endast mätning av totalkim. Om man önskar mäta typer och antal av bestämda mikroorganismer skall metod och kvalitetsnivå fastställas i avtalet. 5.4 Friktionsmätning Friktionsmätning och tillhörande kvalitetsnivåer beskrivs i bilaga D.3. Friktionsmätning kan göras på alla typer av hårda och halvhårda golv för att bedöma halksäkerheten. Denna typ av mätning används huvudsakligen i miljöer med höga krav på gångsäkerhet. 5.5 Mätning av glans Mätning av glans och tillhörande kvalitetsnivåer beskrivs i bilaga D.4. Glansmätningar görs för att bestämma glansen på alla typer av jämna, hårda och halvhårda golv. Sådana mätningar görs huvudsakligen i miljöer där man önskar blanka golv. Glansmätningar rekommenderas för kvalitetskontroll bland annat i samband med polishanvändning. 5.6 Mätning av statisk elektricitet Mätning av statisk elektricitet och tillhörande kvalitetsnivåer beskrivs i bilaga D.5. Vid mätningar av statisk elektricitet på golv mäter man en persons uppladdning under gång på golvet. Mätningarna rekommenderas bara som kvalitetskontroll i lokaler där avtalet omfattar underhåll av golvets antistatiska egenskaper och/eller antistatbehandling av elektronisk utrustning. 5.7 Mätning av ledningsförmåga Mätning av ledningsförmåga och tillhörande kvalitetsnivåer beskrivs i bilaga D.6. Vid mätning av ledningsförmåga kontrolleras golvets förmåga att leda bort eventuell statisk elektricitet. Sådana mätningar används huvudsakligen i lokaler med känslig elektronik eller i miljöer med explosionsfara. Val av kvalitetsgräns bör anpassas efter golvbeläggningen.