KAPITEL 10 Analys och samband Ett sammanfattande case tidigare kapitel har vi introducerat årsredovisningen, dess uppställningsform I och de tre olika rapporter som den typiskt innehåller. I kapitel 4 diskuterade vi olika principer som redovisningen vilar på och som styr dess utformning. I detta avslutande kapitel är vår ambition att sätta ihop resultaträkningen, balansräkningen och företagets kassaflöde och visa på hur olika redovisningsprinciper styr deras utformning. Vår ambition är att skapa en förståelse för hur de olika rapporterna hänger ihop och hur deras utformning påverkas av redovisningsprinciper. Den uppställningsform vi valt för resultaträkning och balansräkning skiljer sig från den som företag publicerar. Kapitlet använder sig av ett fiktivt företag där vi bortser från skatt för att i stället låta sambanden mellan resultaträkning och balansräkning stå i förgrunden. En grundläggande idé är att företag antas fortsätta sin verksamhet för en överskådlig framtid, den s.k. fortlevnadsprincipen. Den kommer vi att bryta emot här och antar i stället att företaget endast kommer att existera i fem år. Företaget startas genom att ägaren betalar in i aktiekapital. På företagets första dag ser dess balansräkning ut på följande vis: Balansräkningen för Technology (första dagen) Kassa () Eget kapital och skulder Eget kapital ()
2 ANALYS OCH SAMBAND Aktieägarens insats återfinns på skuldsidan då det utifrån företagets synvinkel är kapital som det fått till låns, i så måtto att aktieägaren önskar avkastning på det. Det egna kapitalet är i sig inte pengar som existerar på ett enskilt konto, utan det motsvaras av tillgångar i företaget, i detta fall tillgången kassa. Kassan är en tillgång då den har förvärvats historiskt, företaget kontrollerar den och vi förväntar oss framtida ekonomiska fördelar av den de tre kriterierna för en tillgång. För de köper företaget en maskin som bedöms hålla i fem år och som behöver en årlig service om 15 000. Vad som sker i och med att företaget köper maskinen är att det ger upp en tillgång (kassa) mot en annan tillgång, en maskin. Balansräkningen får då följande utseende: Reviderad balansräkning för Technology Kassa 0 Maskin ( Äger ) Eget kapital och skulder Eget kapital ( Skyldig ) Ingenting har skett med företagets förmögenhet: de i eget kapital exi sterar dock numera i form av en maskin. na är lika stora som företagets skyldigheter. Under det första året sker följande: (1) företaget säljer för 125 000 vilket skapar kostnader om 110 000, och (2) det betalar service om 15 000. Om vi ska beskriva företagets kassaflöde så har 125 000 flutit in till företaget och 125 000 har betalats ur företaget med andra ord är effekten av rena penningtransaktioner 0. Tidigare i boken har vi nämnt att ett företags resultat är skillnaden mellan intäkter och kostnader. För år 1 var intäkterna 125 000, medan kostnaderna var 145 000, då maskinens årliga avskrivning är 20 000. Avskrivningen görs av två skäl: För det första önskar vi ge en rätt visande bild av företagets ställning. Då vi här antar att maskinen kommer att producera ekonomiska fördelar för företaget under fem år, förväntar vi oss efter år 1 ytter ligare fyra års ekonomiska fördelar av maskinen. Därav periodiserar vi en årskostnad för att spegla den förbrukning av resursen som skett. Det andra skälet är att vi önskar matcha de intäkter ett företag har under en period med de kostnader som det har under den perioden. För att företaget skulle kunna producera 125 000 i intäkter krävdes det med andra ord 20 000 i förbrukning av maskinen, då det var denna som skapade produkterna som sålts. Att vi väljer att periodisera utgiften för maskinen för att kunna matcha intäkterna med kostnaderna kan innebära en konflikt mellan försiktighetsprincipen och matchningsprincipen. Konflikten mellan principerna kan förstås genom att matchningsprincipen i sig bygger på ett antagande om att tillgången kommer att generera intäkter för fem år framöver, vilket i sig är ett allt annat än försiktigt antagande. I vårt fall förklaras skillnaden mellan företagets kassaflöde och resultat med avskrivningen om 20 000, vilket gör att företaget redovisar ett resultat om 20 000. En titt på företagets resultaträkning år 1 ger då följande:
3 KAPITEL 10 RESULTATRÄKNING ÅR 1 Försäljning + 125 000 Kostnad sålda varor 110 000 Förlust 20 000 Resultaträkningen summerar transaktioner under ett år medan balansräkningen är en summering av företagets ställning och innehåller företagets samlade historia. Vi inledde med att nämna att resultaträkningen och balansräkningen hänger ihop. I detta fall innebär det att förlusten om 20 000 förs direkt över till balansräkningen och minskar ägarnas förmögenhet med summan. För att åskådliggöra detta visar vi balansräkningen vid slutet av år 1 nedan: Balansräkning slutet av år 1 Kassa 0 Maskin 80 000 Eget kapital Förlust 20 000 Summa tillgångar 80 000 Summa eget kapital 80 000 En förlust om 20 000 innebär att företaget endast skulle kunna betala tillbaka 80 000 till sina ägare vid årets slut. Omvänt äger företaget endast tillgångar för 80 000. Trots att nettot av kassaflödet för året var 0 blev resultatet 20 000, där skillnaden förklarades av avskrivningen, som i sin tur avspeglar det faktum att företaget använt maskinen ett år. Under år 2 ökar företagets försäljning, vilket ger en resultaträkning som ser ut så här: RESULTATRÄKNING ÅR 2 Försäljning + 175 000 Kostnad sålda varor 154 000 Förlust 14 000 Om vi ska beskriva kassaflödena under år 2 så har 175 000 kommit in från kunder och 169 000 har betalats ut, vilket ger ett nettoinflöde av pengar om 6 000. Till följd av avskrivningarna så blir det rapporterade resultatet 14 000. Från år 1 vet vi att förlusten kommer att minska aktieägarens förmögenhet i företaget det egna kapitalet. På tillgångssidan kommer företagets tillgångar att minska med samma summa. Ett annat sätt att visa sambandet mellan resultaträkningen och
4 ANALYS OCH SAMBAND balansräkningen är genom bilden nedan, där vi lyft in företagets resultaträkning för år 2 på skuldsidan i balansräkningen. Balansräkning slutet av år 2 Kassa (175 000 154 000 15 000) 6 000 Maskin 60 000 Ingående eget kapital 80 000 Försäljning +175 000 Kostnad sålda varor 154 000 Förlust 14 000 Summa tillgångar 66 000 Summa eget kapital 66 000 Om vi visar balansräkningen på detta vis kan vi analysera orsakerna till att det egna kapitalet minskat till 66 000 från 80 000. Trots att företaget genererar ett positivt kassaflöde om 6 000 så är resultatet negativt. Antingen måste försäljningen öka med 14 000 utan att kostnaderna ökar, eller så måste kostnaderna minskas med 14 000 med bibehållen försäljning för att företaget ska nå ett nollresultat och på så sätt hindra att företagets egna kapital urgröps ytterligare. I början av år 3 lyckas företaget köpa ett konkurslager av produkter som det tror sig kunna sälja till ett högre pris under året. För lagret betalar det 6 000. Utöver dess vanliga verksamhet lyckas företaget sälja hälften av lagret för 12 000, vilket vi kallar för produkt b nedan. Vid en försäljning om 288 000 för företagets första produkt blir resultaträkningen för år 3 följande: RESULTATRÄKNING ÅR 3 Försäljning + 288 000 Försäljning b + 12 000 Kostnad sålda varor 215 600 Kostnad sålda varor b 3 000 Vinst 46 400 Innan företaget köpte in konkurslagret hade det inte haft ett lager. Efter år 3 finns det dock ett lager, eftersom företaget inte lyckades sälja alla produkterna. Frågan blir då hur mycket lagret blir värt i balansräkningen. Sedan tidigare har vi nämnt att lagret ska värderas till sitt anskaffningsvärde, vilket för de resterande produkterna blir 3 000, även om vi har goda skäl att tro att produkterna kan säljas för ett avsevärt högre pris. Att företaget tar upp lagret till anskaffningspriset ger i
5 KAPITEL 10 10 sin tur en konflikt mellan två principer: relevans- kontra försiktighetsprincipen. Anledningen till att lagervärderingen ger oss en konflikt mellan de två är att enligt försiktighetsprincipen ska lagret tas upp till det pris vi köpte det för, medan relevansprincipen syftar till att spegla ett korrekt värde för alla som har ett intresse av företaget. För företaget skulle en värdering till försäljningspriset öka dess tillgångar, men i och med att lagret nu tas upp till ett lägre värde än det verkar kunna säljas för, blir betydelsen av att relevansprincipen skuffas undan till förmån för försiktighetsprincipen att företaget per definition snedvrider informationen om lagrets verkliga värde. Försiktighetsprincipen betyder per definition att vi tar upp lagret till ett lägre värde än det varorna betingar på marknaden. Balansräkningen för företaget kommer vid utgången av år 3 att ha följande utseende: Balansräkning slutet av år 3 Kassa 69 400 Maskin 40 000 Lager 3 000 Eget kapital (initialt) Förlust år 1 20 000 Förlust år 2 14 000 Vinst år 3 + 46 400 Summa tillgångar 112 400 Summa eget kapital 112 400 Uppgift 10:1 a Skapa resultaträkning och balansräkning för år 4 och 5. För år 4 finns följande information: försäljningen är totalt 312 000, varav 12 000 är för produkt b, kassaflödet är 72 000 och lagret är 0. För år 5 finns följande information: försäljningen är 380 000 och företagets resultat är 40 000. b Fyll i följande tabell över kassaflöden och resultat. Kassaflöde +6 000 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Totalt Vinst/förlust 20 000 14 000 46 400
358 6 FACIT Fv långfristiga gsverksamheten skulder K- 25 + 10 Facit 10:1 a ÅR 4 OCH 5 Försäljningen årets utbetalningar = kassaflödet 312 000 x = 72 000 x = 240 000 Av dessa 240 000 vet vi att 15 000 är för service: alltså blir kostnad såld vara 225 000. Resultaträkning år 4 Försäljning + 300 000 Försäljning b + 12 000 Kostnad sålda varor 225 000 Kostnad såld vara b 3 000 Vinst + 49 000 Vilket ger följande balansräkning för år 4: Balansräkning slutet av år 4 Kassa 141 400 Maskin 20 000 Lager 0 Summa tillgångar 161 400 Eget kapital (initialt) Förlust år 1 20 000 Förlust år 2 14 000 Vinst år 3 + 46 400 Vinst år 4 + 49 000 Summa eget kapital 161 400 För år 5. Utnyttja det faktum att resultat + avskrivningar = kassaflödet, vilket ger 40 000 + 20 000. Försäljningen årets utbetalningar = kassaflödet 380 000 x = 60 000 x = 320 000
359 FACIT Av dessa 320 000 vet vi att 15 000 är för service alltså blir kostnad såld vara 305 000. Detta ger oss följande resultaträkning för år 5: Resultaträkning år 5 Försäljning + 380 000 Kostnad sålda varor 305 000 Vinst + 40 000 Vilket ger följande balansräkning för år 5: Balansräkning slutet av år 5 Kassa 201 400 Summa tillgångar 201 400 Eget kapital (initialt) Förlust år 1 20 000 Förlust år 2 14 000 Vinst år 3 + 46 400 Vinst år 4 + 49 000 Vinst år 5 + 40 000 Summa eget kapital 201 400 b År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Totalt Kassaflöde +6 000 +63 400 +72 000 +60 000 101 400 Vinst/förlust 20 000 14 000 46 400 49 000 40 000 101 400