Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2015 Linköping september 2016 Kerstin Aronsson, centrum för hälso- vårdutveckling AnneLie Johansson, centrum för hälso- vårdutveckling Styrbjörn Holmberg, samhällsbyggnad, ledningsstaben www.regionostergotland.se

Inneha llsfo rteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Mål... 3 Material och metod... 4 Socioekonomiskt index... 4 Tandhälsovariabler... 4 Resultat... 5 Kartor över socioekonomi... 5 Befolkningsstorlek... 6 Förändring av socioekonomisk tillhörighet... 7 Tandhälsans utveckling... 8 Tandhälsan i socioekonomiska grupper... 9 Jämförelser över tid... 12 Har tandhälsan förändrats från år 2002?... 15 Inkomstvariationer över tid... 16 Diskussion... 17 Slutsatser... 18 Referenser... 19 Bilaga 1... 21

Inledning Tandhälsan förbättras hos barn och ungdomar i Sverige. Men tandhälsan är ojämnt fördelad mellan barn som bor i socioekonomiskt starka områden och barn i socioekonomiskt svaga områden. Region Östergötland har vid upprepade tillfällen kartlagt socioekonomiska förhållanden och tandhälsoutveckling hos barn och ungdomar. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur tandhälsan förändrats sedan 2012 för att kunna rikta speciella insatser till de grupper som är mest utsatta. Studien visar stora förändringar i tandhälsoutvecklingen framför allt för gruppen som var sex år 2015 och som bodde i socioekonomiskt svaga områden. Bakgrund Sveriges barn och ungdomar har en god tandhälsa och tandhälsoutvecklingen har i huvudsak varit positiv sedan 1938 då riksdagen beslutade att organiserad skoltandvård skulle införas i Sverige (1). Socialstyrelsen började samla in och sammanställa uppgifter om tandhälsa för barn och ungdomar 1985 och har därefter regelbundet analyserat tandhälsoutvecklingen i Sverige. Tandhälsodata för Europa och övriga världen sammanställs av WHO Collaboration Center i Malmö. WHO har ställt upp mål för tandhälsan i Europa till år 2020. Målet att 80 procent av 6 åringar ska vara kariesfria har ännu inte uppnåtts i Sverige. Medelvärdet låg på 77 procent 2013. Däremot har målet för 12 åringar, att antalet karierade eller fyllda tänder inte ska överstiga 1,5 uppfyllts och passerats redan 1995. Medelvärdet för Sverige låg på 0,73 år 2013 (2). Tandhälsan i Östergötland ligger nära medelvärdena för hela Sverige och visar samma utveckling över tid som övriga riket (3). Variationerna i tandhälsa mellan olika kommuner i Östergötland är dock mycket stora (4). Region Östergötland har därför sedan några år ett uppdrag att arbeta för minskad ojämlikhet i tandhälsa hos barn och ungdomar. Tandhälsa hos barn och ungdomar har i vetenskapliga studier visat sig ha ett starkt samband med socioekonomiska förhållanden (5,6). Det finns också olika förklaringsmodeller till hälsoskillnader mellan olika befolkningsgrupper (7). Verksamhetsutveckling vård och hälsa (VVH) inom Region Östergötland har vid fem tillfällen 1999 (8) 2002 (9) 2006 (10), 2009 (11), 2012 (12) och 2015 kartlagt och studerat sambanden mellan socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar, för att kunna planera och fördela tandvårdsresurserna på ett ändamålsenligt sätt. I de östgötska studierna har länet delats in i fem olika socioekonomiska grupper och tandhälsan har analyserats i respektive grupp. Socioekonomin har graderats efter andelen höginkomsttagare inom kommunens nyckelkodsområden. De fem nivåerna har fått varsin färg och lagts in på kartor över Östergötland. 2

De gulfärgade områdena är de områden som har lägst socioekonomi och mest problem med tandhälsan hos barn och ungdomar. Den socioekonomiska indelningen har presenterats i form av kartor för att lättare kunna identifiera områden med hög förekomst av ohälsa. Förutom tandhälsa har ett flertal mått på hälsa och ohälsa, som psykisk hälsa, hjärt kärlsjukdom, riskbruk av tobak och alkohol mm visat sig ha samband med socioekonomiska faktorer (13). Föreliggande rapport är en uppföljning av utvecklingen sedan 2012 och har gjorts med samma metod som de tidigare kartläggningarna 2006, 2009 och 2012. De två första analyserna 1999 och 2003 gjordes med en liknande metod baserad på klusteranalys (14). Syfte Att följa upp tandhälsoutvecklingen hos barn och ungdomar i de fem olika socioekonomiska grupperingarna i Östergötland. Fra gesta llningar Hur ser tandhälsan ut år 2015 fördelat efter socioekonomi? Har tandhälsan förändrats mellan 2006, 2009, 2012 och 2015 i de områden som har bäst respektive sämst socioekonomi? Föreligger det några skillnader i befolkningsstorlek mellan de socioekonomiska grupperna 2006, 2009, 2012 respektive 2015? Föreligger det några geografiska skillnader i fördelningen av socioekonomiska grupperingar mellan 2006, 2009, 2012 och 2015? Kan man se förändringar i tandhälsan sedan de första studierna? Hur har inkomsterna i de socioekonomiska grupperna förändrats över tid? Ma l Att uppdatera den socioekonomiska kartläggningen av Östergötland. Att studera tandhälsans fördelning hos barn och ungdomar, för att kunna rikta förebyggande insatser till de grupper som har de största behoven och därigenom försöka minska ojämlikheten i tandhälsa. 3

Material och metod Socioekonomiskt index Det socioekonomiska indexet som används i denna rapport är en uppdatering av tidigare indelning och är gjord med samma metod. Indelningen har tidigare gjorts år 2006, 2009 och 2012. Det socioekonomiska indexet är baserat på inkomst och klassificerar Östergötlands nyckelkodsområden (NYKO) i fem nivåer av socioekonomisk status (SES). Inkomstvariabeln som används vid den socioekonomiska indelningen är andel höginkomsttagare inom respektive NYKO. Med höginkomsttagare avses personer som har en disponibel inkomst 1 över den 75:e percentilen. Nyckelkodsområdena rangordnas efter andel höginkomsttagare och fördelningen av antal NYKO inom de fem socioekonomiska grupperna är satta till 10 %, 20 %, 40 %, 20 %, 10 % från högsta till lägsta SES. Nyckelkodsområden där mindre än 10 personer bor utesluts. En djupare beskrivning av metoden finns i rapporten A socioeconomic classification of small areas in the County of Östergötland (11). Tandhälsovariabler Studien omfattar samtliga rapporterade sexåringar och nittonåringar i Östergötland 2015. I analysen används följande tandhälsovariabler, ur tandvårdens årliga rutinepidemiologi för år 2015. dmft=0: Andel (%) 6 åringar med kariesfria mjölktänder dmft>5: Andel (%) 6 åringar med fler än fem kariesskadade mjölktänder DFT=0: Andel (%) 19 åringar med kariesfria permanenta tänder DFT>5: Andel (%) 19 åringar med fler än fem kariesskadade permanenta tänder DFSa=0: Andel (%) 19 åringar med kariesfria kontaktytor i sina permanenta tänder DFSa>5: Andel (%) 19 åringar med fler än fem kariesskadade kontaktytor i sina permanenta tänder Med kariesfria avses tänder eller kontaktytor som är fria från manifest karies, det vill säga karies som går igenom emaljen in i dentinet. Barnens och ungdomarnas tandhälsa kopplas till socioekonomiskt status via fastighetsregistret. 1 Disponibel inkomst omfattar sammanräknad förvärvsinkomst + avdrag + kapitalinkomst + bidrag och tillägg. Avdrag görs därefter för slutlig skatt, återbetalda studielån och underhållsbidrag 4

Resultat Kartor över socioekonomi De fem socioekonomiska nivåerna har tilldelats varsin färg och lagts in på kartor över Östergötland. De gulfärgade områdena är de områden som har lägst socioekonomi och de mörkgröna områdena har högst socioekonomi. I bilaga 1 visas kartor för varje kommun. Figur 1. Socioekonomisk indelning i Östergötland 2015 5

Befolkningsstorlek Metoden för den socioekonomiska graderingen skiljer sig mellan 2002 och 2006 2015. 2002 gjordes indelningen med hjälp av klusteranalys som resulterade i fem grupper av områden med inbördes liknande struktur, avseende flera socioekonomiska variabler. 2006 2015 baserades indelningen på en indikator, andel höginkomsttagare i ett område, och en fast indelning av antalet nyckelkodsområden per grupp (10 %, 20 %, 40 %, 20 %, 10 %). 2002 inkluderade den högsta respektive lägsta socioekonomiska gruppen färre nyckelkodsområden än 2006-2015. Tabell 1. Antal nyckelkodsområden och antal individer per SES nivå, år 2015, 2012, 2009, 2006 och 2002 Socioekonomi År Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Total Antal NYKO 2015 89 176 354 176 88 883 2012 87 174 347 174 86 868 2009 85 172 342 172 86 857 2006 88 178 350 178 88 882 2002 62 192 395 180 37 866 Antal individer 2015 45000 86000 159000 101000 54000 445000 2012 30000 82000 166000 95000 57000 431000 2009 51000 95000 157000 84000 33000 420000 2006 31000 90000 157000 90000 47000 415000 2002 25000 110000 108000 125000 39000 407000 Andel individer 2015 10% 19% 36% 23% 12% 100% 2012 7% 19% 39% 22% 13% 100% 2009 12% 23% 37% 20% 8% 100% 2006 7% 22% 38% 22% 11% 100% 2002 6% 27% 26% 31% 10% 100% Tabell 2. Antal nyckelkodsområden och antal individer per nyckelkodsområde, år 2015 Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Medel 505 490 449 573 610 504 Flest individer per nyckelkodsområde, 610 individer, bor i områdena med lägst socioekonomi. Lägst antal individer per nyckelkodsområde, 449 individer återfinns i områden med den mellersta socioekonomin. 6

Förändring av socioekonomisk tillhörighet Fördelningen av andel nyckelkodsområden inom de fem socioekonomiska grupperna är densamma som tidigare år, men vart tredje nyckelkodsområde byter nivå mellan åren. Områden med färre boende än 10 personer ingår inte i den socioekonomiska indelningen. Tabell 3. Fördelning av antal NYKO inom de fem socioekonomiska grupperna år 2012 och 2015. 2012 Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Saknar SES Total 2015 Högst 50 34 3 0 0 2 89 Näst högst 21 95 53 4 1 2 176 Mellerst 11 39 246 47 3 8 354 Näst lägst 2 5 39 101 21 8 176 Lägst 1 0 4 19 60 4 88 Saknar SES 2 1 2 3 1 0 9 Total 87 174 347 174 86 24 892 Huvuddelen av nyckelkodsområdena behåller sin plats i den socioekonomiska indelningen. De nyckelkodsområden som byter socioekonomisk tillhörighet är vanligen glest befolkade områden där familjers in- och utflyttning ger stora procentuella förändringar i socioekonomi och tandhälsa. Totalt har 88 områden lägst socioekonomi 2015. 60 stycken av dessa hade lägst socioekonomi även 2012, 19 stycken tillhörde gruppen med näst lägst socioekonomi, 4 stycken tillhörde den mellersta gruppen, 1 stycken tillhörde högsta gruppen och 4 stycken fanns inte med vid den förra indelningen 2012. 25 områden som hade lägst socioekonomi 2012 har nu hamnat i högre socioekonomiska grupper och 1 område finns inte med i detta års indelning. 7

Tandhälsans utveckling Tabell 4. Tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland år 2006, 2009, 2012 och 2015. Andel (%) 2006 2009 2012 2015 dmft=0: Kariesfria mjölktänder, 6 år 74 78 77 75 dmft>5: Fler än fem kariesskadade mjölktänder, 6 år 5 5 5 7 DFT=0: Kariesfria permanenta tänder, 19 år 25 27 33 35 DFT>5: Fler än fem kariesskadade permanenta tänder, 19 år 18 18 13 13 DFSa=0: Kariesfria kontaktytor i permanenta tänder, 19 år 60 61 66 67 DFSa>5: Fler än fem kariesskadade kontaktytor i permanenta 5 5 4 4 tänder, 19 år I Östergötland har andelen kariesfria sexåringar gått ner under perioden 2009-2015 samtidigt som andelen högkariesaktiva barn har ökat med 2 procentenheter sedan 2012. Totalt sett har tandhälsan försämrats för sexåringarna de senaste sex åren. Avståndet till WHO:s mål för mjölktandsbettet hos sexåringar har ökat. Tandhälsan för nittonåringarna har förbättrats stadigt under perioden 2006-2015. Andelen kariesfria nittonåringar har ökat med 10 procentenheter sedan 2006 och andelen kariesaktiva ungdomar sjunker. 8

Tandhälsan i socioekonomiska grupper Skillnaderna i tandhälsa mellan de olika socioekonomiska grupperingarna är stora i båda åldersgrupperna. Andelen kariesfria sexåringar är 87 procent i den högsta SES gruppen, jämfört med 41 procent i den lägsta (figur 2). Differensen har ökat med 9 procentenheter sedan 2012. Andelen kariesaktiva är 1 procent i de två högsta SES grupperna och 25 procent i den lägsta (figur 3). Figurerna 2 och 3 visar tydligt hur tandhälsan hos sexåringarna fördelar sig efter socioekonomisk gradering. Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Total 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 2. Fördelning av kariesfria (dmft=0) 6 åringar per SES, år 2015 Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Total 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Figur 3. Fördelning av kariesaktiva (dmft>5) 6 åringar per SES, år 2015 9

Även för nittonåringarna föreligger tydliga skillnader när man jämför de högsta med de lägsta SESgrupperna. Andelen kariesfria nittonåringar är 45 procent i den högsta SES gruppen jämfört med 21 procent i den lägsta (figur 4). Andelen högkariesaktiva är 7 procent i den högsta SES gruppen och 30 procent i den lägsta (figur 5). Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Total 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 4. Fördelning av kariesfria (DFT=0) 19 åringar per SES, år 2015 Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Total 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Figur 5. Fördelning av kariesaktiva 19 åringar(dft>5) per SES, år 2015 10

Andelen nittonåringar med kariesfria kontaktytor är 77 procent i den högsta SES gruppen jämfört med 51 procent i den lägsta (figur 6). Andelen med fler än fem kariesskadade kontaktytor är 2 procent i den högsta SES gruppen och 12 procent i den lägsta gruppen (figur 7). Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Total 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6. Fördelning 19 åringar med kariesfria kontaktytor (DFSa=0) per SES, år 2015 Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Total 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Figur 7. Fördelning 19 åringar med hög kariesaktivitet i kontaktytor (DFSa>5) per SES, år 2015 11

Jämförelser över tid Förändringarna över tid för kariesfria sexåringar visar små skillnader inom respektive socioekonomisk grupp. Näst lägsta gruppen visar en positiv utveckling när man jämför år 2015 med 2012, 2009 och 2006. Differensen mellan andelen kariesfria sexåringar i den högsta respektive lägsta SES gruppen är fortfarande mycket hög, 49 procentenheter (figur 8). Alla grupper, utom den lägsta, har något högre andel kariesfria sexåringar jämfört med 2006. Men den lägsta SES-gruppen visar en klar försämring år 2015. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Högst socioekonomi Lägst socioekonomi 2006 2009 2012 2015 Figur 8. Andel kariesfria 6 åringar (dmft=0) per SES, år 2006, 2009, 2012 och 2015 Andelen sexåringar med många kariesskador ökade kraftigt i den lägsta SES gruppen mellan år 2006 och 2009. Mellan 2009 och 2012 sågs ingen förändring, men 2015 tenderar andelen att öka igen. Skillnaderna mellan de högsta och de lägsta SES områdena ligger på 24 procentenheter, (figur 9). År 2012 var differensen 20 procentenheter. 30 25 20 15 10 2006 2009 2012 2015 5 0 Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 9. Andel kariesaktiva 6 åringar (dmft>5) per SES, år 2006, 2009, 2012 och 2015 12

Andelen kariesfria nittonåringar ökar i alla SES-grupper år 2015. Differensen mellan högsta och lägsta SES området ligger på 24 procentenheter (figur 10). År 2012 var differensen 25 procentenheter. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Högst socioekonomi Lägst socioekonomi 2006 2009 2012 2015 Figur 10. Andel kariesfria 19 åringar (DFT=0) per SES, år 2006, 2009, 2012 och 2015 Andelen nittonåringar med många kariesskador minskar i alla, utom den lägsta socioekonomiska gruppen år 2015 jämfört med år 2006 och 2009. I den lägsta gruppen har andelen istället ökat med 5 procentenheter sedan 2009. Skillnaderna mellan högsta och lägsta SES områdena ligger på 23 procentenheter (figur 11). År 2012 var differensen 24 procentenheter. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Högst socioekonomi Lägst socioekonomi 2006 2009 2012 2015 Figur 11. Andel kariesaktiva 19 åringar (DFT>5) per SES, år 2006, 2009, 2012 och 2015 13

Andelen nittonåringar med kariesfria kontaktytor ökar stadigt i de fyra högre SES-grupperna medan utvecklingen är mindre stabil i den lägsta gruppen. Differensen mellan högsta och lägsta SES-område ligger på 26 procentenheter (figur 12). År 2012 var differensen 28 procentenheter. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 12. Andel 19 åringar med kariesfria kontaktytor (DFSa=0) per SES, år 2006, 2009, 2012 och 2015 2006 2009 2012 2015 Andelen nittonåringar med mer än fem karierade kontaktytor har minskat i alla, utom den lägsta socioekonomiska gruppen, där den istället kraftigt ökade år 2012 jämfört med 2006 och 2009. Andelen ligger fortfarande på hög nivå 2015 även om den minskat något sedan 2012. Skillnaderna mellan högsta och lägsta SES områdena har minskat från 12 procentenheter år 2012 till 10 procentenheter år 2015 (figur 13). 25 20 15 10 5 2006 2009 2012 2015 0 Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 13. Andel 19 åringar med mer än 5 kariesskadade kontaktytor (DFSa>5) per SES, år 2006, 2009, 2012 och 2015 14

Har tandhälsan förändrats från år 2002? Tabell 5. Kariesfria 6 åringar år 2002, 2006, 2009, 2012 och 2015, per socioekonomi. Andel (%) Socioekonomi 2002 2006 2009 2012 2015 dmft=0 dmft=0 dmft=0 dmft=0 dmft=0 % % % % % Högst 81 84 89 87 87 Näst högst 80 82 88 85 83 Mellerst 77 77 81 81 79 Näst lägst 50 65 68 72 68 Lägst 54 50 46 50 41 Totalt 74 74 78 77 75 Tandhälsan hos sexåringarna visade totalt sett marginella förändringar under perioden 2002 till 2015. En uttalad förbättring syns i näst lägsta gruppen med 18 procentenheter 2002-2015. I den lägsta socioekonomiska gruppen har utvecklingen varit klart negativ. Ojämlikheten har ökat under perioden. Tabell 6. Kariesfria 19 åringar år 2002, 2006, 2009, 2012 och 2015, per socioekonomi. Andel (%) Socioekonomi 2002 2006 2009 2012 2015 dmft=0 dmft=0 dmft=0 dmft=0 dmft=0 % % % % % Högst 27 29 38 42 45 Näst högst 21 26 28 39 44 Mellerst 21 26 28 34 37 Näst lägst 20 24 23 28 29 Lägst 14 20 21 17 21 Totalt 21 25 27 33 35 Tandhälsan hos nittonåringarna har förbättrats under perioden 2002 till 2015 i alla socioekonomiska grupperingar. Differensen mellan högsta och lägsta gruppen är 24 procentenheter. 15

Inkomstvariationer över tid Tabell 7. Disponibel årsinkomst (median) beräknad per individ, inklusive barn. Socek2014 2009 2011 2014 Högst 180145 203903 216968 Näst högst 165552 181512 198174 Mellerst 153366 167524 182242 Näst lägst 145799 150952 168143 Lägst 124434 123929 129902 Medel 154920 167814 182646 Inkomstutvecklingen skiljer sig över tid och följer den socioekonomiska graderingen. Tabell 8. Procentuell inkomstökning2009-2014, räknat som medianinkomst per individ, inklusive barn. 2009-2011 2011-2014 2009-2014 Högst 13 % 6 % 20 % Näst högst 10 % 9 % 20 % Mellerst 9 % 9 % 19 % Näst lägst 4 % 11 % 15 % Lägst 0 % 5 % 4 % Medel 8 % 9 % 18 % Inkomstökningen i länet räknat som medianinkomst per individ ligger på 18 procent under perioden 2009 till 2014. I de lägsta socioekonomiska grupperna var inkomstökningen bara 4 procent. 16

Diskussion Resultaten visar att sambanden mellan socioekonomi och tandhälsa fortsatt är mycket tydliga såväl hos sexåringar som hos nittonåringar i Östergötland. Skillnaderna hos sexåringarna i de högsta respektive lägsta socioekonomiska grupperna har ökat markant sedan den senaste kartläggningen för tre år sedan. Under senare år har ett ökande antal vetenskapliga studier från hela världen påvisat och analyserat sambanden mellan karies och socioekonomiska förhållanden. En dansk studie, publicerad 2010 (6) visade att sambandet socioekonomi och karies var starkt hos förskolebarn. Kariesutveckling hos barn var i den danska studien starkt knuten till mödrar med icke danskt ursprung, låg inkomst, låg utbildning och många barn i familjen. Andelen utrikesfödda barn och ungdomar har ökat i Sverige och detta har redan avspeglat sig i tandhälsoläget. Andelen asylsökande familjer ökade kraftigt under 2015, och barnen har rätt till undersökning och tandvård på samma villkor som folkbokförda barn i Östergötland. Sannolikt kommer vi att kunna avläsa detta i kariesstatistiken de kommande åren. Vårdtyngden på tandvårdskliniker i socioekonomiskt utsatta områden där endast 40 procent av småbarnen är kariesfria och där 25 procent av sexåringarna är högkariesaktiva, skiljer sig avsevärt från kliniker där 87 procent är kariesfria och endast en procent av sexåringarna uppvisar karies i mer än fem mjölktänder av tjugo. Skillnaderna kommer med största sannolikhet att öka ytterligare. Trycket på specialisttandvården för barn har också ökat. Tandvården och samhället i övrigt behöver rusta sig med nya strategier för att klara de kommande årens utmaningar. Huvuddelen av nyckelkodsområdena behåller sin plats i den socioekonomiska indelningen. De nyckelkodsområden som byter socioekonomisk tillhörighet är vanligen glest befolkade områden där några familjers in- och utflyttning ger stora procentuella förändringar i socioekonomi och tandhälsa. Tidigare studier i Östergötland har visat att flyttning är vanligt hos småbarnsfamiljer i de lägsta socioekonomiska områdena (15). I de mest folkrika områdena med låg socioekonomi flyttar många familjer till andra områden när situationen i familjen stabiliserats med utbildning, arbete och ökad integration. Men områdena fylls på med nya nyanlända flyktingar. Det är därför till stor del inte samma individer som avspeglar sig i statistiken vid jämförelse över tid. Antalet individer i nyckelkodsområdena skiljer sig också mellan hög respektive låg socioekonomi. I områden med låg socioekonomi bor fler individer än i områden med hög socioekonomi, trots att antalet nyckelkodsområden är detsamma. Lägst antal individer per nyckelkodsområde finns i de mellersta områdena. En stor del av de mellersta områdena finns på landsbygden medan såväl högsta som lägsta socioekonomin finns i tätorterna. Omgivningar, typ av bebyggelse och familjestorlek påverkar folktätheten i nyckelkodsområdena. Den socioekonomiska grupperingen baserar sig på andelen höginkomsttagare inom respektive nyckelkodsområde. Den lägsta socioekonomiska gruppen omfattar de 10 procent av nyckelkodsområdena som hade lägst andel höginkomsttagare. Det innebär att gruppindelningen inte görs efter ett förutbestämt inkomstbelopp utan inkomstgränserna förändras något från år till år. Nytt i årets rapport är sammanställningen av inkomstförändringarna i de olika SES- grupperna över tid. 17

Vid undersökning av medianinkomstens utveckling per individ under perioden 2009 till 2014 visar det sig att medianinkomsten ökat med 15-20 procent förutom i den lägsta SES-gruppen som endast haft en ökning av medianinkomsten på 4 procent. Region Östergötland har sedan många år avsatt medel för tvärsektoriellt förebyggande arbete mot ohälsa hos barn och ungdomar (16). Föreliggande rapport syftar till att ge underlag för fortsatta riktade insatser till vissa geografiska områden i länet. Det är fortsatt angeläget att nå ut med insatser till de barn som lever i socioekonomiskt utsatta områden. Flera olika varianter av tvärsektoriellt samarbete har testats i mindre pilotprojekt. Sedan 2012 pågår också ett större interventionsprojekt riktat till blivande föräldrar i ett socioekonomiskt utsatt område i Norrköping. Det finns anledning att dra lärdom av resultaten och att omsätta erfarenheterna i praktiskt arbete. Varje geografiskt område har sina egna karaktäristika och insatserna behöver anpassas efter områdets etniska, sociala och ekonomiska förhållanden. Mindre förändringar i det geografiska läget för de olika socioekonomiska områdena förekommer, men i stort ligger områdena fast sedan de första studierna gjordes 1999 och 2003. Detta talar för att man kan planera för kontinuitet i insatserna under längre tid. Slutsatser Tandhälsan har förbättrats hos barn och ungdomar i Östergötland de senaste åren, men den positiva trenden tycks vända för sexåringar. Barn och ungdomar som lever i områden med låg socioekonomi har sämre tandhälsa än barn och ungdomar från områden med hög socioekonomi och skillnaderna ökar i synnerhet hos de yngsta barnen. Det föreligger stora behov av att utarbeta strategier för att hantera och möta de ökade tandvårdsbehov som kan förväntas under de närmaste åren. 18

Referenser 1. Aronsson, K., Ordell, S., Aldin, C., Tandhälsans utveckling i Sverige och Östergötland under 1900 talet. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, 2009, Rapport 2009:4. http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/rapporter-publikationer-och-dokumentationer 2. Socialstyrelsen Karies hos barn och ungdomar. Epidemiologiska uppgifter för 2013. Socialstyrelsen, artikelnr 2015 04 07, www.socialstyrelsen.se 3. Aronsson, K., Johansson, A., Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland år 1994 2015. Centrum för hälso- och vårdutveckling, Region Östergötland, Tandhälsorapport 2016. http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/rapporter-publikationer-och-dokumentationer 4. Aronsson, K., Johansson, A., Tandhälsan hos barn och ungdomar 3 19 år i Östergötlands kommuner år 2015. Centrum för hälso- och vårdutveckling, Region Östergötland, Tandhälsorapport 2016. http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/rapporter-publikationer-ochdokumentationer 5. Locker, D., Disparities in oral health related quality of life in a population of Canadian children. Community Dent Oral Epidemiol 2007; 35:348 356. 6. Christensen, LB., Twetman, S., Sundby, A., Oral health in children and adolescents with different socio cultural and socio economic backgrounds. Acta Odontologica Scandinavica, 2010; 68:34 42. 7. Sisson, KL., Theoretical explanations for social inequalities in oral health. Community Dent Oral Epidemiol 2007;35: 81 88. 8. Aronsson, K., Byrsjö, J., Aldin, C., Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2001:3 http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/rapporter-publikationer-och-dokumentationer 9. Aronsson, K., Eriksson, E., Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland / Tandhälsa och socioekonomiska faktorer. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2003:5, http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/rapporterpublikationer-och-dokumentationer 10. Aronsson, K., Eriksson, E., Walter, L., Aldin, C., Socioekonomi och tandhälsa/ fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 2006. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2007:9, http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/rapporterpublikationer-och-dokumentationer 19

11. Eriksson, E., Walter, L., A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland. Report 2008:2. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/rapporter-publikationer-och-dokumentationer 12. Aronsson, K., Mako, E., Walter, L., Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012. Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2013, http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/rapporter-publikationer-och-dokumentationer 13. Socialstyrelsen Folkhälsorapport 2005. Tematisk översikt och analys. Socialstyrelsen, ISBN: 91 7201 940 9 artikelnr 2005 111 2. 14. Eriksson, E., Wenemark, M., Socioekonomiska skillnader i Östergötland, klusteranalys för 1999. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, 2002. http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/rapporter-publikationer-och-dokumentationer 15. Aronsson, K., Borgstedt Risberg, M., Walter, L., Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar kohortanalyser. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2010:1 http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/rapporter-publikationer-ochdokumentationer 16. Ordell, S., Aronsson, K., Interventionsprojekt mot karies, baserade på tvärsektoriellt samarbete i socioekonomiskt belastade områden i Östergötland. Rapport. Tandvårdsgruppen och Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, 2007, http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/rapporter-publikationer-och-dokumentationer 20

Bilaga 1 Kartor över socioekonomi i Östergötlands kommuner 2015. Boxholm 21

Finspång 22

Kinda 23

Linköping 24

Mjölby 25

Motala 26

Norrköping 27

Söderköping 28

Vadstena 29

Valdemarsvik 30

Ydre 31

Åtvidaberg 32

Ödeshög 33

Centrum för hälso- och vårdutveckling Region Östergötland Gasverksgränd 2 581 85 Linköping Telefon: 010-103 02 40 chv@regionostergotland.se www.regionostergotland.se Region Östergötland, kommunikationsenheten 2016