Katrineholms åtta ansvarsarter

Relevanta dokument
Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

Att anlägga eller restaurera en våtmark

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Välkommen in önskar naturumvärdarna! FRI ENTRÈ ÖPPETTIDER Nyheter för säsongen 2018 Tävla mot skogens djur 28 april 10 juni: 11 juni -19 aug:

Hökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Vilken är den vanligaste fisken i Råstasjön?

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Sveriges miljömål.

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Bilaga 8. Döda och döende träd

Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?

Bevara barnens skogar

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

med fortsättning 2009

Äger du ett gammalt träd?

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Groddjursinventering Välsviken, Karlstad

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Kopia till: Länsstyrelsen i Stockholm, Ekerö kommun, Olle Brodin, Mellanskog

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Sveriges miljömål.

Guidade turer vid Bulls måse

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

den tidiga vårsvampen i granskogen

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

Rädda Våneviks gammelskog!

En liten krysslista för stora och små

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13,

T räd. Värdefulla. Anderstorp

Olika skydd för naturen

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Ekosystem ekosystem lokala och globala

RAPPORT. Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB TORSBY KOMMUN

Naturreservat i Säffle kommun

Vad ska ni kunna om djur?

Hökafältet HAVERDAL. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr

Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Livskraftiga ekosystem

Naturvärden i Hedners park

Gränums cykelled Text, foto och layout: Mikael Gustafsson

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360

1. Torrt gräs X. Bark 2. Lättantändligt ämne från svamp.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

GOD JUL ÖNSKAR

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Våra nordiska smådjur

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

Allemansrätten paddling

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

Kompensationsåtgärder i samband med ombyggnad av väg 267 Rotebroleden

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

ALLEMANSRÄTT FÖR SVAMPPLOCKARE. Årsmöte SKR 22 februari 2015 Suzanne Kolare

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.

Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Barnens guide till Getteröns naturreservat

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Transkript:

Katrineholms åtta ansvarsarter En faktabroschyr om hotade och sällsynta växter och djur i Katrineholms kommun www.katrineholm.se/ansvarsarter

Vår natur är värdefull och är också en källa till upplevelser för både invånare och besökare. I Katrineholms kommun vill vi främja biologisk mångfald genom att bevara några av våra mest sällsynta och hotade växter och djur. Vi vill också ge dig som bor i eller besöker Katrineholm en möjlighet att lära känna dessa arter. Tillsammans med Naturskyddsföreningen har vi därför varit ute i Katrineholms natur och inventerat för att se vilka hotade arter vi har i vår kommun. VAD ÄR EN ANSVARSART? En kommunal ansvarsart är en ovanlig och hotad art som finns på flera ställen inom kommunens gränser. Dessa växter och djur finns oftast i ovanliga naturmiljöer. I Katrineholms kommun har vi utsett följande åtta ansvarsarter: 1. Bombmurkla 2. Trumgräshoppa 3. Fältgentiana 4. Hållav 5. Piploka 6. Ljungsnärja 7. Svarthakedopping 8. Storlom Sex av våra åtta ansvarsarter är idag klassade som hotade. De andra två, Svarthakedopping och Storlom, är relativt sällsynta men i Katrineholms kommun har vi tur då det finns gott om dem. På följande sidor kan du lära dig mer om våra åtta ansvarsarter.

Foto: Länsstyrelsen i Södermanlands län 1 BOMBMURKLA Om bombmurklan Bombmurklan är en svamp som utseendemässigt påminner om en chokladbakelse. Den är fylld med en geléaktig vätska, något som gör den ovanligt tung. Du har bäst chans att hitta bombmurklan under februari till maj i äldre närings- och mossrika skogar. Vi har också sett den i yngre granskogar. I övriga Sverige finns bombmurklan framförallt i Svealand. Under senare år har flera nya fynd gjorts. Här i Katrineholm hittade vi den på 25 till 30 platser. Det största hotet mot Bombmurklan är när gran och skog huggs ned. 3

Foto: Länsstyrelsen i Södermanlands län 2 TRUMGRÄSHOPPA Om trumgräshoppan Trumgräshoppan är lätt att känna igen med sina rödlysande vingar och det smattrande ljud den gör när den flyger iväg. Trumgräshoppan är enklast att hitta i varma ängsmarker under sensommaren. Tidigare har den varit en vanlig art i södra Sverige, men numera finns den framförallt i Östergötland. Vi har hittat ganska många trumgräshoppor på tre olika platser här i Katrineholm. Det största hotet mot trumgräshoppan är när betesmark växer igen. 4

Foto: Tommy Karlsson 3 FÄLTGENTIANA Om fältgentiana Fältgentiana är en ettårig blomma som trivs bäst i artrika och kvävefattiga ängs- och betesmarker. Det finns två varianter av fältgentiana, den ena blommar under våren och den andra under hösten. Den höstblommande fältgentianan är vanligast. Den vårblommande finns bara på några enstaka platser i Katrineholm. Fältgentiana har minskat kraftigt i Sverige i takt med att ängs- och betesmarkerna minskar. Från att tidigare ha funnits på 40 platser i Katrineholm finns den numera enbart på 15 platser. Vissa år blommar den extra rikligt och kan då ses i flera tusen exemplar. Det största hotet mot Fältgentiana är när betesmark växer igen. 5

Foto: Karl Ingvarsson 4 HÅLLAV Om hållav Hållav är en typ av lav med gröngrå bål och som har brun eller svart undersida. Du känner igen den på de runda eller ovala hålen på bålens ovansida. Hållav växer mest på klibbalar i alkärr och i sumpskogar. I Sverige finns den främst i södra och mellersta delen av landet. Hållav finns på cirka 300 platser i Sverige och 13 av dessa är i Katrineholm. Flera av dessa platser är skyddade i naturreservat eller i Natura 2000-områden. Skogsavverkning är det största hotet mot Hållav. 6

Foto: Rickard Anderberg 5 Foto: Hans Rydberg PIPLOKA Om piplokan Piploka är en flerårig och meterhög växt som blommar i juli till augusti. De små vitaktiga blommorna är samlade i grupper. Piplokan trivs bäst på stenig, mullrik och fuktig skogsmark, gärna nära vattendrag. Den kan även växa i vägkanter. Växten förväxlas ibland med Jätteloka som kan vara giftig. I Sverige finns Piploka enbart i Södermanland och i Östergötland. Den finns på ett trettiotal platser. Tre av dessa har vi hittat här i Katrineholm. Tyvärr har växten nyligen försvunnit från ytterligare en plats där vildsvin farit fram och bökat. Det största hotet mot Piploka är när betesmark växer igen. 7

Foto: Hans Rydberg 6 LJUNGSNÄRJA Om ljungsnärjan Ljungsnärja är en röd- eller gulaktig ört. Den är mycket späd och rikt förgrenad. Örten saknar klorofyll och rötter. Den lever istället som en parasit genom att slingra sig runt andra växter. Ljungsnärja trivs bäst på torra ängar men kan även hittas på väg- och åkerkanter. Ljungsnärja finns i södra och mellersta Sverige. Antalet exemplar varierar kraftigt från år till år. I Katrineholm finns sju kända platser där Ljungsnärjan växer. Alla platser utom en ligger i betesmark eller tidigare betesmark. Det största hotet mot Ljungsnärja är när betesmark växer igen. På senare år har även invasiva arter, såsom kanadensiskt gullris och lupin blivit ett allt större hot. 8

7 SVARTHAKEDOPPING Om svarthakedoppingen Svarthakedoppingen är en fågel som häckar i vegetationsrika och grunda sjöar och våtmarker. Svarthakedoppingen finns i de våtmarker som vi själva har anlagt. Antalet Svarthakedoppingar i Sverige uppskattas till cirka 1200 par. I Katrineholm finns 15 till 20 par. Svarthakedoppingen har ökat i antal de senaste åren eftersom vi anlagt ett stort antal nya våtmarker. De senaste 30 åren har Svarthakedopping minskat i Sverige. Vad det beror på vet vi inte, men det kan bero på att antalet grodyngel och andra små vattenlevande organismer har minskat. 9

Foto: Juha Soininen 8 STORLOM Om storlommen Storlommen är en fågel som är känd för sitt karaktäristiska läte - ett starkt utdraget och klagande skri, kok-kloi. Den hörs ofta på natten eller sena vårkvällar. Till storleken är den något större än en gräsand, men betydligt mer långsmal. Den väljer helst sjöar med klart vatten till häckningsplats eftersom den jagar genom att simma på ytan med huvudet under vattnet. Den dyker när den ser ett byte. Storlommen finns i större delen av Sverige. I Katrineholm häckar den främst i skogssjöar och vi har sett den på 15 till 20 platser. Det största hotet mot Storlommen är försurade sjöar och när det är variationer i vattenståndet under häckningstiden. Den kan även uppfatta friluftsaktiviteter som bad och fiske som störande. 10

Läs mer på www.katrineholm.se/ansvarsarter

Arbetet med att identifiera Katrineholms kommuns åtta ansvarsarter har medfinansierats av statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA-bidrag) och Naturskyddsföreningen i Katrineholm. Trädgårdsgatan 1 i Katrineholm Telefon 0150-570 00 (växel) ÖPPETTIDER Måndag-torsdag: klockan 08:00-17:00 Fredag: klockan 08:00-16:00 www.katrineholm.se