UV RAPPORT 2012:181 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Östra trapptornet vid Vadstena slott Östergötland Vadstena stad och kommun RAÄ 15 Dnr 422-04198-2007 Rikard Hedvall
UV RAPPORT 2012:181 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Östra trapptornet vid Vadstena slott Östergötland Vadstena stad och kommun RAÄ 15 Dnr 422-04198-2007 Rikard Hedvall Östra trapptornet vid Vadstena slott 1
Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 81 40 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:181 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2012-11-08. Dnr 601-2012/4347. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Lars Rosenlund Tryck/utskrift E-print, Stockholm 2012 Omslagsbild Trappan vid det östra trapptornet vid Vadstena slott. Foto Lars Rosenlund. 2 Östra trapptornet vid Vadstena slott
Innehåll Antikvarisk bakgrund 5 Arkeologisk potential 5 Metod och genomförande 7 Resultat 7 Referenser 10 Administrativa uppgifter 10 Norrköping Motala Motala ström Vadstena Skänninge Svartån Linköping Mörtlösa Stångån Söderköping Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för förundersökningen markerad. Östra trapptornet vid Vadstena slott 3
± X 6480875 Y 1446250 0 200 m X 6480575 Y 1446100 Skala 1: 1500 Fig 2. Utdrag ur Primärkartan med förundersökningen markerad. Skala 1:1500. 4 Östra trapptornet vid Vadstena slott
Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning Östra trapptornet vid Vadstena slott Antikvarisk bakgrund Vid portalen i bottenvåningen till Vadstena slotts östra trapptorn finns sättningsskador i form av sprickbildningar. Tornet som började byggas år 1554 eller 1555 färdigställdes 1582. År 1590 uppfördes en utvändig fritrappa till den andra våningen, Kungstrappan. Trappan revs år 1797 och portalen flyttades ner till markplan där den finns idag. Portalöppningen på den andra våningen sattes samtidigt igen (Rydberg). För att försöka klargöra orsaken till sättningsskadan vid den södra sidan av portalen ville Statens Fastighetsverk att grunden skulle friläggas för att kunna studeras. Förutom att dokumentera eventuella brister och skador i trapptornets grund fanns även förhoppningar om att klargöra mer om den gatunära stadsgårdsbebyggelsen som fanns här före slottets etablering. Arkeologisk potential År 1545 började slottet att uppföras i Vadstena. Platsen var den medeltida stadsdelen Sanden där en stadsbebyggelse hade funnits från 1400-talets förra del. Bebyggelsen var indelad i 10 14 meter breda och 50 60 meter långa stadsgårdar med kortsidan mot en gata utmed Vättern. Sjögatan löpte från klosterområdet och vidare genom hela staden. Bebyggelsen som låg närmast Sjögatan är dåligt dokumenterad sannolikt för att den varit av enklare slag, närmast bodliknande. Det är i detta parti som det planerade schaktet är tänkt att grävas. På den berörda tomten finns enorma mängder med slagg och gjutformsfragment. Tolkningen av slagg- och gjutformsanalyserna visar att en grytgjutare varit verksam här men också att man gjort alkemiska experiment på platsen (Hedvall 2000, 2002). Vid tidigare undersökningar har det visat sig att man inte grävde frischakt runt slottet då detta uppfördes. Slottsgrunden murades istället upp dikt an mot nedgrävningskanten för grunden. Även om vi inte känner till de faktiska förhållandena för det östra trapptornet kan man anta att det ser likadant ut där. Därmed kan äldre lämningar från tiden före slottet finnas kvar. Tidigmedeltida lämningar har också undersökts i slottsområdet tidigare. Det har rört sig om kulturlager, spår efter hus med takbärande stolpar och fyndmaterial av keramik, ett runristat ben samt matavfall i form av djurben. Sannolikt finns det inga lämningar kvar, som är samtida med slottet. Under åren 1962 63 utfördes en arkeologisk undersökning varvid de översta tydliga byggnadslämningarna frilades. I detta parti har inga lämningar, frånsett den medeltida Sjögatan och en samtida syllstensrad, dokumenterats (se Hedvall 2000 och där anförd litteratur). Östra trapptornet vid Vadstena slott 5
± X 6480735 Y 1446205 200008 200001 200010 200003 200009 200006 200005 200007 200004 Område (Polygon) Lager Sten 0 2 m X 6480727 Y 1446200 Skala 1: 50 Fig 3. Planritning med undersökningsschaktet direkt söder om trappan till trapptornet och de påträffade lämningarna. Skala 1:50. 6 Östra trapptornet vid Vadstena slott
Metod och genomförande Undersökningen utfördes genom handgrävning. Lämningarna handritades och har senare digitaliserats in i Intrasis. De jordlager som fanns i undersökningsområdet har grävts bort ner till de översta byggnadslämningarna. I övrigt har inga lämningar tagits bort. Resultat Schaktet grävdes söder och väster om trapptornsportalens södra pelarfundament. Ytan var cirka 1 m 2. Den nuvarande gårdsytans gatstenar plockades bort liksom ett sättsandslager. Under detta fanns ett 0,2 0,3 meter tjockt omrört lager. Detta täckte ett brandlager (200001) som i sin tur låg över ett kalkbrukslager (200005). Samtliga lager grävdes bort. Kalkbrukslagret täckte en stenläggning/fundament av flata kalkstenar i ett skift, som låg på ett djup av 0,50 0,60 meter (200003, 200004, 200007 200010). Bruket fortsatte även ner mellan stenarna. En kalksten, som delvis stack in under pelarfundamentet, låg på en något högre nivå, 0,44 meter under gårdsplanen (200006). Såväl trappan som pelarfundamentet och murpartiet söder om detta visade sig ha satt sig medan ovanliggande murverk var intakt. Fundamentet under trappan har sjunkit varpå stora sprickor bildats framför allt mellan trappa och portal. Pelarfundamentets sättning är kraftigare och vid detta syns också att den kraftigaste sättningen sker inne i trapptornsväggen. Pelaren i sig verkar dock inte vara påverkad av sättningen men däremot murpartiet vid sidan om fundamentet. Linköping i oktober 2012 Rikard Hedvall Fig 4. Arbetsbild från söder med portalen till trapptornet och undersökningsschaktet framför. foto lars rosenlund. Östra trapptornet vid Vadstena slott 7
Fig 5. Den frilagda stenpackningen under pelarfundamentet, sett från väster. Fig 6. Den frilagda stenpackningen under pelarfundamentet, sett från söder. Fig 7. Det östra trapptornets yttertrappa sedd från söder. Sättningen syns tydligt över det översta trappsteget. 8 Östra trapptornet vid Vadstena slott
Fig 8. Pelarfundamentets nedre del. Fig 9. På bilden syns tydligt hur såväl pelarfundament som murpartiet till höger om detta sjunkit. Fig 10. Pelaren och dess understycke sett från nordväst. Här syns tydligt att sättningen är som kraftigast in under tornmuren. Samtliga foton Lars Rosenlund. Östra trapptornet vid Vadstena slott 9
Referenser Hedvall, R. 2000. (red). Stadsgårdar i den senmedeltida stadsdelen Sanden, Vadstena. Rapport UV Öst 2000:26. Linköping. Hedvall, R. 2002. (red). Arkeologi i Vadstena. Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar skrifter 46. Linköping. Rydberg, P. 2007. Ansökan om undersökning. Stencil. Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Vadstena Socken: S:t Per Plats: Vadstena slott Fornlämning: RAÄ15 Undersökningens mittpunkt: X6480731, Y1446204 Riksantikvarieämbetet dnr: 422-04198-2007 Länsstyrelsen dnr: 431-26114-07 Länsstyrelsen beslutsdatum: 2008 01 30 Projektnummer: 10851 Intrasisprojekt: UV2007:120 Rapportnummer: 2012:181 Ansvarig arkeolog: Rikard Hedvall Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Statens Fastighetsverk Undersökningstid: 2008-08-16 Undersökningsområde: Cirka 1 m 2 10 Östra trapptornet vid Vadstena slott