UV RAPPORT 2012:115 ANTIKVARISK KONTROLL. Hagby kyrka 1:1. Småland Kalmar kommun Hagby socken. Dnr Rikard Hedvall.

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:115 ANTIKVARISK KONTROLL Hagby kyrka 1:1 Småland Kalmar kommun Hagby socken Dnr Rikard Hedvall Hagby kyrka 1:1 1

2 2 Hagby kyrka 1:1

3 UV RAPPORT 2012:115 ANTIKVARISK KONTROLL Hagby kyrka 1:1 Småland Kalmar kommun Hagby socken Dnr Rikard Hedvall Hagby kyrka 1:1 3

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:115 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /2693. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto RAÄ, UV Öst Utskrift UV Öst, Linköping 2012 Omslagsbild Hagby kyrka från söder. Platsen för de två provgroparna 1 och 2 på kyrkogården kan anas framför koret. Foto Rikard Hedvall. 4 Hagby kyrka 1:1

5 Innehåll Sammanfattning 7 Antikvarisk bakgrund 8 Syfte 8 Frågeställningar 8 Metod och genomförande 8 Resultat 9 Kyrkogården, schakt 1 och 2 9 Rundhuset, schakt Referenser 12 Administrativa uppgifter 12 Tranås Mullsjö Habo Huskvarna Västervik Jönköping Nässjö Eksjö Vimmerby Jönköpings län Vetlanda Hultsfred Gislaved Sävsjö Oskarshamn Värnamo Kronobergs län Kalmar län Ljungby Växjö Nybro Kalmar Borgholm Markaryd Älmhult Fig 1. Karta över Småland med platsen för undersökningen markerad med en röd prick söder om Kalmar. Hagby kyrka 1:1 5

6 ± Hönseri " Hagby 73:2 X Hagby 73:1 Möregården Y Hagby 124:1 Hagby 34:1 Hagby 17:1 Hagby 35:3 Hagby 35:2 Hagby 12:1 Hagby 138:1 Hagby 35:1 Hagby 138:3 Hagby 138:2 Skola Sporthall Hagby 106:1 Hagby 104:1 Hagby Hagby 11:1 Hagby 105:1 Hagby 136:1 Hagby 115:1 Hagby 117: M Skala 1: 5000 Y X Fig 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan över Hagby. I bildens mitt, vid pilen, syns Hagby rundkyrka. Skala 1: Hagby kyrka 1:1

7 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Antikvarisk kontroll Hagby kyrka 1:1 Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Öst har genomfört en arkeologisk kontroll vid Hagby kyrka i Kalmar kommun. Anledningen till undersökningen var att församlingen planerar en renovering av kyrkan där ett nytt golv ingår. För att klargöra hur det nya golvet kan konstrueras skulle mäktigheten av de sentida utfyllnadsmassorna mätas upp och samtidigt skulle det konstateras om det fanns äldre lämningar bevarade under dessa massor. Ett område söder om kyrkan undersöktes också för att konstatera om det är möjligt att anlägga en handikappanpassad entré till koret. Fältarbetet genomfördes den 29 maj I rundhuset, som utgjorde undersökningsområdet i kyrkan, konstaterades att det finns ett kalkbrukslager ställvis armerat med mindre stenar. Lagret utgör med stor sannolikhet kyrkans äldsta golv. Det förekommer åtminstone i delar av rummets östra, västra och norra delar. I ritningsmaterialet från 1960-talet anges endast att det finns ett kalkbruksgolv i rundhusets södra del. Nivåmässigt bör det röra sig om ett ursprungligt golv. Denna typ av golvbeläggning förekommer även i andra kyrkor, som till exempel i Klåstad rundkyrka utanför Vadstena i Östergötland. Här hade det äldsta golvet i koret och i området för triumfbågsöppningen konstruerats på samma sätt med en stenarmering. De båda kyrkorna bör vara från samma tid det vill säga cirka år I kalbruksgolvet finns föremål, åtminstone i rummets västra del. Det rör sig om föremål i kopparlegering. I detta område påträffades också ett rikligt fyndmaterial av bland annat kopparlegerade föremål vid undersökningen på 1960-talet. Det sentida sandlagret som nu täcker kalkbrukslagret är cirka 0,02 0,15 meter tjockt. Kalkbrukslagret är cirka 0,02 0,10 meter tjockt. Vid ett begränsat område var det möjligt att gå ner i en sedan tidigare undersökt grav. Ben påträffades i den sentida sandfyllningen men inget i ursprungligt läge. Det kan tolkas som att skelettmaterialen har lagts tillbaka i gravarna efter undersökningen på 1960-talet. Vid ett av de fyra pelarfundamenten var det möjligt att undersöka grundläggningen i ett begränsat område. Under det idag synliga stora stenskiftet finns endast mindre kallmurade stenar. Söder om kyrkan, på kyrkogården, handgrävdes två schakt, 0,5 0,6 meter djupa. Inget av antikvariskt intresse påträffades. Ett sentida kraftigt påfört jordlager indikerar att det bör vara minst 0,85 meter ner till de förmodade skeletten i gravarna, mätt från dagens markyta. De bortgrävda/-sugna massorna i rundhuset utgjordes enbart av i sen tid påförda massor. Utomhus grävdes kyrkogårdjord bort i de två, drygt 0,5 meter djupa, schakten på kyrkogården. Totalt ingick knappt 10 m 2 i undersökningen. Inga föremål påträffades i de påförda massorna i kyrkan eller i kyrkogårdsjorden. Enstaka ben, som påträffades, har lagts tillbaka i respektive schakt. Hagby kyrka 1:1 7

8 Antikvarisk bakgrund Kunskapen om Hagby kyrka och i synnerhet resultaten av den arkeologiska undersökning som genomfördes på 1960-talet har varit tämligen begränsad. Efter ett kraftigt angrepp av hussvamp i kyrkan, planerar församlingen en renovering och omgestaltning av byggnaden. I samband med detta efterfrågades kunskap om kyrkans historia och hur byggnaden har gestaltats genom århundradena. Därmed fick jag en förfrågan om att efterforska och sammanställa dokumentationsmaterialet från den stora undersökning som genomfördes av kyrkan på 1960-talet. Någon egentlig rapport från detta projekt fanns inte utan undersökningen är endast presenterad i dagboksform. Tolkningar av resultaten har undersökaren presenterat i en artikel i Fornvännen En rapport med resultat från undersökningen på 1960-talet samt andra undersökningar, iakttagelser och uppteckningar sammanställdes därför år 2010 (Hedvall 2010). Avsaknaden av uppgifter i dokumentationsmaterialet om vad som grävdes bort och vad som finns kvar i kyrkan resulterade därför i denna nu genomförda arkeologiska kontroll. Syfte Syftet med den arkeologiska kontrollen var i första hand att kontrollera om fast fornlämning skulle beröras vid en planerad grundläggning av golvet i rundhuset och vid den planerade handikappanpassade entrén. Ett önskemål var också att försöka konstatera om de fyra pelarfundamenten i kyrkorummets mitt var uppbyggda av flera skift med sten än det skift som är synligt ovan mark. Anledningen till detta var inför kommande diskussioner om ett eventuellt borttagande av det översta skiftet inför det planerade golvet. Frågeställningar Utifrån ovanstående genomgång av äldre dokumentationsmaterial vet vi att äldre lämningar tillhörande kyrkan har funnits och att en del av dessa har undersökts och grävts bort. I dokumentationsmaterialet redogörs däremot inte om alla kontexter grävdes bort. Ett exempel på detta är att vi inte vet om skeletten i de undersökta gravarna plockades bort eller ligger kvar. Metod och genomförande Vid ett antal platser i rundhuset avlägsnades de sentida påförda sandmassorna för att klargöra hur tjockt detta lager är och om det finns äldre lämningar under dessa. Detta genomfördes framför allt genom en suganordning, men där jorden/sanden var hårt packad luckrades den upp med en ogräshacka. Sex mindre schakt/ytor frilades i rundhuset. Den minsta ytan var 0,4x0,5 meter och den största 0,5x3,20 meter. Djupet varierade mellan 0,02 0,80 meter, där de djupa partierna utgjorde en grav och en gravkammare. De utvändiga schakten för handikapprampen handgrävdes cirka 1x1 meter. Schakten grävdes inte till orörd mark utan avbröts vid djupet 0,5 0,6 meter, som avsågs vara tillräckligt för grundläggningen. Inmätningen av schakten skedde genom manuell inmätning. 8 Hagby kyrka 1:1

9 Resultat Kyrkogården, schakt 1 och 2 Schakten utomhus grävdes söder om kyrkan (se omslagsbild samt fig 3 och 4). Det rörde sig om två schakt, vardera cirka 1x1 meter. Vid en jämförelse mellan dagens marknivå i förhållande till sockelstenarna på den norra respektive södra sidan av rundhuset kan det tolkas som att utfyllnader har skett på sydsidan. I schakt 1 och 2 utgjordes de översta 0,25 0,30 metrarna av mycket humös jord, nästan helt fri från annat inslag. Jorden bör ha förts på relativt sent eftersom den, åtminstone vid de två provschakten, inte har blandats med underliggande jord. Om det hade grävts gravar ner genom detta lager borde lagret ha varit mer uppblandat med underliggande lager. Idag finns det inga gravvårdar i området och det är ett vanligt nutida fenomen att inte anlägga gravvårdar i anslutning till kyrkan. Däremot så finns det sannolikt rikligt med framför allt medeltida gravar i detta område. Med tanke på att gravarna ofta grävdes 0,6 0,7 meter djupa och att de påförda massorna är 0,25 0,30 meter kan man uppskatta att medeltida gravar kan ligga på 0,85 meters djup eller mer från dagens marknivå. Under detta översta lager fanns i schakt 1 ett lager med humös jord innehållande enstaka kalkbruks- och tegelbitar, samt något djur- och människoben. Materialet var omrört i lagret, som hade en mäktighet på minst 0,30 meter. I schakt 2 bestod det underliggande lagret av humös jord innehållande en stor andel mindre bitar av uppbrutet kalkbruk, enstaka tegelbitar och grus. Lagret var minst 0,30 meter tjockt. Inget av de båda schakten grävdes ner till orörd marknivå. Rundhuset, schakt 3 8 Ett par meter väster om triumfbågsöppningen grävdes schakt 3 (se fig 3). Storleken på detta, det minsta schaktet, var cirka 0,4x0,6 meter och djupet, som motsvarade den påförda sandens tjocklek, var 0,05 meter. Förutom i den östligaste delen fanns ett kalkbrukslager som var armerat med knytnävsstora stenar. Utseendemässigt påminner det om det äldsta korgolvet i Klåstad kyrka i Östergötland. Vid schakt 4 och i anslutning till detta åt sydost, påträffades ett stenarmerat kalkbrukslager under det upp till 0,03 meter tjocka sentida sandlagret (se fig 3 och 5). Bitvis täcktes det inte av någon sand alls. I kalkbrukslagret fanns också enstaka träkol och en bränd träplanka. I schaktets norra del var det möjligt att gräva djupare eftersom området utgjorde en del av en tidigare undersökt grav. Den var fylld med den i sen tid påförda sanden ner till ett djup på cirka 0,7 meter. Därmed var det möjligt att studera sektionen i gravens nedgrävningskant (sektionens läge visas av den heldragna bruna linjen i fig 3). Kalkbrukslagret var mellan 0,02 och 0,10 meter tjockt. Därunder fanns först ett 0,1 meter tjockt brunt sandlager med inslag av humus, sedan ett drygt 0,1 meter tjockt påfört sandlager och därunder ett 0,1 meter tjockt påfört lager av sand. Under detta fanns undergrunden som utgörs av sand. En tolkning av de ovanpåliggande sandlagren är att de utgörs av de bortgrävda massorna för kyrkans grund. Allt eller en stor del av massorna kommer därmed från undergrunden. De har lagts ut som ett planeringslager inne i kyrkan för att jämna till och kanske medvetet höja nivån för det planerade golvet. På samma sätt har man gått till väga vid Klåstads rundkyrka i Östergötland men här rörde det sig istället om ett lerlager. I graven påträffades ett tiotal människoben och ett djurben. De låg alla i sandfyllningen och låg därmed inte i ursprungligt läge och inte heller på gravens botten. Två större ben, lårben och underben (tibia), som låg tillsammans kan tolkas som att de medvetet lagts ner i graven i samband med återfyllningen. Därmed skulle det kunna röra sig Hagby kyrka 1:1 9

10 S5 S4 S6 S3 S7 S8 S2 S1 Fig 3. Planritning över Hagby kyrka. Planen upprättades i samband med de arkeologiska undersökningarna Planen har kompletterats med undersökningsschakten från maj månad Hagby kyrka 1:1

11 om det skelett som graven ursprungligen var avsedd för. I dokumentationsmaterialet från undersökningen på 1960-talet framgår inte vad man gjorde med skelettmaterialen i de olika gravarna. Materialet har efterfrågats på Statens Historiska Museum och Länsmuseet i Kalmar utan resultat. Inte heller verkar det finnas någon osteologisk rapport. De påträffade benen kan indikera att man lagt tillbaka skeletten i gravarna efter undersökningen. Därmed finns det en möjlighet att varje gravs skelett lagts tillbaka i respektive grav. Schakt 5 förlades i anslutning till det nordvästra pelarfundamentets nordvästra hörn (se fig 3, 6 och 7). Det grävdes 0,05 0,80 meter djupt. I den sydvästra delen var den påförda sanden 0,05 meter tjock. Därunder påträffades ett 0,02 meter tjockt kalkbrukslager (söder om heldragen brun linje i fig 3). Schaktets nordvästra del var stört av nedgrävningen för en plint (se streckad linje i fig 3). Utmed pelarfundamentets norra sida grävdes schaktet i en tidigare undersökt grav. Därmed fanns det möjlighet att till viss del undersöka grundläggningen av pelarfundamentet. Under det stora synliga skiftet med sten fanns flera mindre stenar. Dessa var inte sammanfogade med kalkbruk som skiftet ovanför utan utgör själva grunden till fundamentet. Schakt 6 grävdes i kyrkans västligaste del (se fig 3 och 8). Endast ett 0,02 meter tjockt sandlager avlägsnades i området. Nivån därunder utgjordes att ett ganska slätt kalkbrukslager innehållande träkolsbitar och något enstaka oidentifierat föremål i kopparlegering. Fläckvis fanns också uppbrutet kalkbruk på det kompakta kalkbrukslagret. Schakt 7 grävdes intill det sydvästra pelarfundamentets västra sida (se fig 3). Även här täckte ett 0,06 meter tjockt sandlager ett kalkbrukslager. Schakt 8 var det största schaktet, cirka 3.5x0,5 meter (se fig 3 och 9). Det förlades utmed det sydöstra pelarfundamentets södra sida och in i området för en undersökt gravkammare öster om detta. En vattenledning (se heldragen brun linje genom schaktet i fig 3) i schaktets östra del medförde att schaktet istället förlängdes åt väster, in i en annan gravkammare, väster om fundamentet. I denna gravkammare grävdes schaktet 0,8 meter djupt utan att kammarens botten påträffades. Fyllningen bestod av 1960-talets utfyllnadssand. I kammaren påträffades en stående trävägg av liggande träplankor, som sannolikt utgjort en del av en form, byggd i samband med att en plint uppfördes på 1960-talet. Den ena väggen till kammaren frilades också (se två polygoner, stenar, i fig 3). Den utgjordes av stenar i 0,25 meters storlek (se fig 3). I ritningsmaterialet från 1960-talet redovisas att det finns ett kalkbruksgolv i detta område men det är endast i detta parti av hela rundhuset som vi med denna undersökning inte har påträffat något kalkbrukslager. Har man möjligen noterat på ritningen att kalkbruksgolvet fanns här för att det var tvunget att avlägsnas? Undersökningen har visat att det finns äldre lämningar under de jordmassor som idag finns i rundhuset. De utgörs av utjämningssand som lades ut på 1960-talet efter en omfattande undersökning. Förutom rundhusets äldsta golvbeläggning i form av ett kalkbrukslager och föremål finns också skelettmaterial kvar i de sedan tidigare undersökta gravarna. Direkt söder om kyrkan har marknivån höjts i sen tid. Linköping i maj 2012 Rikard Hedvall Hagby kyrka 1:1 11

12 Referenser Hedvall, R Hagby kyrka. Sammanställning och analys av äldre undersökningsresultat. Administrativa uppgifter Län: Kalmar Landskap: Småland Kommun: Kalmar Socken: Hagby Plats: Hagby kyrka 1:1 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: Rapportnummer: 2012:115 Ansvarig arkeolog: Rikard Hedvall Beställare: Länsstyrelsen Kalmar Kostnadsansvarig: Arby-Hagby församling, Södermöre kyrkliga samfund Undersökningstid: Undersökningsområde: Knappt 10 m 2 12 Hagby kyrka 1:1

13 Fig 4. Undersökningsschakt 1 till vänster och 2 till höger på kyrkogården. I bakgrunden syns rundhusets anslutning mot koret cirka en meter till höger om stupröret. foto raä, uv öst. Fig 5. Schakt 4 sett från norr mot det nordöstra pelarfundamentet (de stora stenarna i bakgrunden). Mellan fundamentet och sektionen syns det med sten armerade kalkbrukslagret. I detta kan även anas partier av en bränd träplanka. I sektionen är mursleven instucken på en nivå som sannolikt motsvaras av orörd undergrund. Däröver syns flera skift med förmodade påförda sandlager som sannolikt härrör från grävandet för kyrkmurarnas grund. foto raä, uv öst. Hagby kyrka 1:1 13

14 Fig 6. Schakt 5 med det nordvästra pelarfundamentets nordvästra hörn sett från väster. Den vita ytan nedanför borsten är ett kalkbrukslager med slät yta. Den fyrkantiga stenen nere i det vänstra hörnet bör vara en sentida plint. Nedgrävningen för denna är sannolikt cirkelformad och börjar där kalkbrukslagret slutar till vänster. På den vänstra sidan (norra) har en del av fyllnadsmassorna i en grav grävts bort. foto raä, uv öst. Fig 7. Schakt 5 och det nordvästra pelarfundamentet sett från norr. Hitom fundamentet har sandfyllningen i en grav grävts bort. Därmed kan man se lite av vad som finns under pelarfundamentet. Stenarna under det idag synliga stenskift med stora stenar är betydligt mindre. De verkar inte vara sammanfogade med kalkbruk vilket talar för att de ingår i fundamentets grund. De ovanliggande stora stenarna däremot är sammanfogade med kalkbruk liksom med en kärna av mindre stenar. Det övre stenskiftet har med andra ord varit synligt i det ursprungliga kyrkorummet något som också kalkbrukslagret, golvet, indikerar. foto raä, uv öst. 14 Hagby kyrka 1:1

15 Fig 8. Schakt 6 i rundhusets västligaste del. Under det 0,02 meter tjocka sandlagret påträffades ett slätt kalkbrukslager som innehöll träkolsbitar och metallbitar i kopparlegering. foto raä, uv öst. Fig 9. Schakt 8 sett från söder. De två stora stenarna utgör sydvästra hörnet av det sydöstra pelarfundamentet. De två stenarna till vänster ingår i en gravkammares östra vägg. Till vänster om stenarna grävdes schaktet ner till 0,8 meters djup utan att nå kammarens botten. I sektionen mellan de två olika stenkonstruktionerna syns ett övre gult sandlager som lades ut på 1960-talet. Därunder syns ytterligare sandlager, sannolikt påförda i samband med kyrkans uppförande. Något kalkbrukslager kunde inte konstateras i schaktet. I höger bildkant syns isoleringen till ett nedgrävt vattenrör som verkar ha fortsatt fram till koret. foto raä, uv öst. Hagby kyrka 1:1 15

16 16 Hagby kyrka 1:1