LAGD01 Skatterätt, 13 hp TYPSVAR ORDINARIE TENTAMEN HT 2016

LAGD01 Skatterätt, 13 hp TYPSVAR ORDINARIE TENTAMEN HT 2016 Tid: Onsdag 14 december 2016 kl 08.00-12.00 Plats: Examinatorer: Tillåtna hjälpmedel: MA9 A-F Peter Nilsson, Ellika Sevelin och Richard Croneberg Kurslitteratur, allt för kursen utgivet övningsmaterial inklusive det nordiska dubbelbeskattningsavtalet samt författningstexter (utan tryckta kommentarer). Det är tillåtet att ha egna anteckningar samt miniräknare. Svenska Akademins Ordlista är också tillåten. Digital tentamenskod: 151767123 Du ska alltid logga in med ditt STiL-id vid en digital tentamen. Ditt personliga STiLid anger du där DigiExam efterfrågar ett Student-id. Du ska alltid skriva ditt skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer överst i svaret på varje ny fråga. Anteckna ditt skrivningsnummer här så du har det tillgängligt när resultatet anslås resultatet anslås med skrivningsnummer och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Varje fråga besvaras på separata skrivningsark! Ge så kortfattade svar som möjligt. Skriv skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer på alla inlämnade svarspapper. Betygsgränser: Maxpoäng: 52 poäng (13 poäng per delfråga) Minst 30 poäng för G (inklusive seminariepoäng) Mats Tjernberg kommer till tentan cirka kl 09.00 Resultatet föreligger måndag 9 januari 2017

FRÅGA 1 Rut är anställd som säljchef i det svenska onoterade aktiebolaget, Välkommen In AB, som säljer entrédörrmattor. Hon är en uppskattad medarbetare och får utöver sin månadslön nu även aktier i bolaget som bonus. Affärerna med entrémattor går strålande, nästan alla företag behöver en entrématta. a) Rut får 750 aktier som bonus, vilka har ett marknadsvärde á 100 kronor. Hur skall aktierna beskattas? b) Rut undrar vad som händer om hon ett år senare säljer alla sina aktier för ett värde motsvarande 150 kronor styck? c) Kan hon möjligtvis kvitta en eventuell kapitalvinst på aktierna mot en eventuell kapitalförlust som uppstår på de aktier hon har i det svenska marknadsnoterade aktiebolaget Closets, Closets, Closets AB? Utgå från att gällande skattelagstiftning fortfarande gäller. d) Förklara också för Rut grunddragen i varför hon får de skattekonsekvenser hon får, nu och vid en framtida försäljning, dvs. varför har lagstiftaren utformat lagen såhär? Även om karriären går bra för Rut så känner hon inte att arbetet med att sälja entrédörrmattor är självförverkligande. Hon drömmer om att skapa själv. För att ha möjlighet att göra detta har Rut gått ner 25 % i tid på säljchefsarbetet för att kunna fotografera. Hon ställer ut sina fotografier på ett lokalt café, och har några verk hos ett lokalt galleri. Dessutom har Rut fotograferat några av sina bekanta när de har gift sig. e) För fotograferandet enligt ovan har Rut fått ersättning. Trots att Ruts fotografverksamhet har gått bra så har hon under året gått back, då hon har köpt in nödvändig och dyr utrustning. Rut undrar hur detta kommer att påverka hennes skatt, nu och kommande år?

TYPSVAR FRÅGA 1 A) Aktierna som Rut får som bonus är en löneförmån, (10 kap 1 och 11kap 1 IL). De skall tas upp tillbeskattning det år som Rut får dem, (10 kap 11 1 st IL). Förmåner skall värderas till marknadsvärdet (61 kap 2 IL). Rut skall beskattas med kommunal skatt (65 kap 3 ) samt med statlig skatt beroende på om hon når upp till någon av skiktgränserna (65 kap 5 ). Om hon gör det kan inte bedömas i frågan då förmånen skall läggas ihop med hennes övriga löneinkomster, och vi inte vet hur stora dessa är. (3p) B) Rut vill utöver frågan om förmånsvärdet även ha svar på hur man beskattar en eventuell försäljning av de aktier hon fått i bonus av sin arbetsgivare. En framtida avyttring av en onoterad delägarrätt kan resultera i en kapitalvinst respektive kapitalförlust som för en fysisk person ska tas upp i inkomstslaget kapital (def. 41 kap. 1 & 2 och 42 kap. 1 IL). För att avgöra om det föreligger en kapitalvinst respektive kapitalförlust så måste det ske en kapitalvinstberäkning enligt de allmänna reglerna om kapitalvinstberäkning som återfinns i 44 kap. IL. Enl. bestämmelserna i nämnda kapitel ska kapitalvinstberäkningen beräknas vid en avyttring (jfr 44 kap. 3 IL) som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet (jfr 44 kap. 13 IL.) Med omkostnadsbelopp avses utgifter för anskaffning ökade med utgifter för förbättring (jfr. 44 kap. 14 IL). Eftersom det finns särskilda bestämmelser för aktier (jfr definitionen av delägarrätter i 48 kap. 2 p. 1 IL) så får 48 kap. företräde enl. 44 kap. 1 IL (lex specialis), varvid de särskilda regler för beräkning av omkostnadsbelopp i 48 kap. går före 44 kap. 14 IL. Den metod som används för onoterade delägarrätter benämns genomsnittsmetoden (48 kap. 7 IL) och innebär en beräkning av det genomsnittliga omkostnadsbeloppet. Eftersom Rut frågar vad som händer vid en försäljning av alla de aktier hon fått behöver hon inte göra en genomsnittlig beräkning utan kan göra följande uppställning: Onoterade aktier i Välkommen in AB 112 500 (100 aktier x 150 kr) - 75 000 (750 aktier x 100 kr) = 37 500kr Kapitalvinster på onoterade delägarrätter ska tas upp till 5/6 (42 kap. 15a IL), vilket innebär att hon ska ta upp 31 250 kr som kapitalvinst. Kapitalvinsten ska därefter beskattas med 30 % proportionerlig skattesats (65 kap. 7 IL), vilket ger en skatt på 9375 kr. (5 p) C) Kapitalvinst på onoterade delägarrätter 37 500 kr x 5/6 = 31 250 kr (42 kap. 15 a IL). Kapitalförlust på marknadsnoterade delägarrätter ska kvittas mot förluster på marknadsnoterade delägarrätt (kvittning 48 kap. 20a 1st. 1 men. IL). Det finns inga kapitalvinster på marknadsnoterade delägarrätter - avdraget ska ske i sin helhet (48 kap. 20a 2 st. p. 1) I det fall det kvarstår en kapitalförlust får den enbart dras av till 70 % (48 kap. 20a 1 st. IL), vilket innebär att det uppstår ett underskott i inkomstslaget kapital (41 kap. 12 IL) som kan reduceras mot ackumulerad skatt motsvarande med 30 %, (67 kap. 10 IL). (2p) D) Här kan studenten välja ut och motivera olika delar av de tidigare svaren, tex kan diskuteras att beskattningen av löneförmåner som lön beror på neutralitetsprincipen, och att den finns här för att skattesubjekten inte ska kunna undvika skatt genom att ta ut löneanspråk i annat än kontanta medel eller att kapitalvinster ha en lägre skattesats än inkomst av tjänst för att kompensera för inflationen. Observera att det krävs ett rättspolitiskt perspektiv för poäng

på frågan. Det är alltså inte nog att tex hänvisa till att neutralitetsprincipen gäller inom skatterätten, studenten måste också motivera varför neutralitetsprincipen finns. (2p) E) I denna delfråga måste först avgöras om Ruts fotografiverksamhet skall beskattas inom inkomstslaget näringsverksamhet (13 kap 1 IL) eller i inkomstslaget tjänst som hobbyverksamhet (10 kap 1 1st, 2st) Enligt 13 kap 1 skall en verksamhet beskattas som näringsverksamhet om det är en förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Självständigheten är oproblematisk i frågan, det är yrkesmässigheten som behöver diskuteras. Enligt 1987 ref. 56 krävs det inte att verksamheten faktiskt är vinstindrivande för att den skall vara en förvärvsverksamhet, frågan är hur den bedöms. Studenten måste diskutera förutsättningarna i frågan. Observera att yrkesmässigheten skall bedömas objektivt, om Rut huvudsakliga syfte är självförverkligande eller att dra in pengar är inte avgörande, det som skall bedömas är verksamheten. Rut har ställt ut på cafeér och ett lokalt galleri, detta kan tala för att det är yrkesmässigt om det antas att hon har fotografier till försäljning, eller mot om detta antas vara mer en hobbymässig, icke inkomstbringade verksamhet. Huruvida hon håller fotografier till försäljning framgår inte av frågan, även om det väl tillhör vanligheten att göra det. Om studenten kommer fram till att det rör sig om hobbyverksamhet så gäller att avdrag för kostnaderna bara för göra för vinst i samma hobbyverksamhet. Detta år har Rut gått back, men hennes underskott får sparas i upp till fem år och dras av mot en eventuell framtida vinst inom samma hobbyverksamhet. Om Rut är att se som kulturarbetare får hon göra avdrag (14 kap 21, 16 kap 1 IL), underskott får rullas framåt (40:2 IL.) Om hennes verksamhet är aktiv, bedrivs i tillräcklig omfattning (62 kap 2 IL) så kan hon göra avdrag för underskottet om hennes verksamhet är nystartade (62 kap 3 IL) eller för underskott i konstnärlig verksamhet (62 kap 4 IL). (3p) Maximalt har 13 poäng kunnat uppnås på frågan

FRÅGA 2 Jan S äger samtliga aktier i två svenska aktiebolag. Lönsamheten i de två bolagen varierar kraftigt, Bär AB är vinstgivande medan Frukt AB redovisar underskott (detta bolag har tidigare varit mycket lönsamt och har därför en stor kassa). Jan är osäker på vilka resultatutjämningsmöjligheter som finns mellan bolagen. Hans idé är att Frukt AB lånar ut 10 000 000 kr till Bär AB mot en ränta på 10 procent (ett lån i bank hade gett en ränta på 2 procent). För att ytterligare ge positiv effekt ska Bär AB omedelbart när låneavtalet ingås betala ränta för innevarande år och tre år framåt i tiden. a) Redogör för de skattemässiga effekterna av Jans "ränteupplägg" både för inblandade bolag och Jan personligen. b) Jan är orolig för att möjligheten till avdrag för ränteutgifter ska begränsas eftersom han har hört ett rykte att man från regeringens sida vill omedelbart stoppa den generösa möjligheten till ränteavdrag. Vilka möjligheter har lagstiftaren att göra något sådant på befintliga lån? c) Jan avser att köpa en mindre hyresfastighet med 10 lägenheter (vari han själv ska bo i den största lägenheten). Han har inte bestämt sig för om han ska äga fastigheten personligen eller om han ska bilda ett aktiebolag som förvärvar fastigheten. Redogör för beskattningskonsekvenserna av boendet i de båda fallen och för om beskattningen av alternativen är neutral.

TYPSVAR FRÅGA 2 Ränta (5 poäng) Ränta är enligt huvudregeln alltid avdragsgill, 16 kap. 1 IL. I 24 kap. 10 a 10 f IL finns särskilda bestämmelser om avdragsbegränsning för ränta på lån mellan företag i intressegemenskap. Enligt 10 d medges avdrag om räntan beskattas hos mottagaren med minst 10 procent. Det är fråga om två svenska aktiebolag och dessa beskattar ränta med 22 procent. Således medges avdrag för ränta. En avgörande fråga är vad som utgör ränta i detta fall. I den del det betalda räntebeloppet överstiger marknadsmässig ränta kan denna överskjutande del inte betecknas som ränta. Överskjutande del ska klassificeras efter sin ekonomiska innebörd. Här försöker Jans bolag kringgå bestämmelserna om koncernbidrag i 35 kap. IL. Beskattningen av den överskjutande delen kommer att ske enligt den ekonomiska innebörden, jfr bl.a. RÅ 2004 ref. 1. Förutom att Bär AB inte får göra avdrag för det utbetalda beloppet kommer Jan att blir utdelningsbeskattad. Samtidigt gör Jan ett kapitaltillskott till Frukt AB. Förskottsränta (den del som inte betraktas som "överränta") är avdragsgill men får dras av först det år den hänför sig till enligt god redovisningssed 14 kap. 2 IL och 2 kap. 4 IL ÅRL. (noterbart är att 41 kap. 9 IL inte gäller i inkomstslaget näringsverksamhet, se 24 kap. 2 IL). I detta fall ska avdraget fördelas på fyra år. Stoppskrivelse (3 poäng) Enligt 2 kap. 10 regeringsformen får skatt inte tas ut i vidare mån än som gällde när transaktionen inträffade. Finns särskilda skäl är det möjligt enlig samma bestämmelse genom ett särskilt förfarande med s.k. stoppskrivelser låta en lag tillämpas innan den träder ikraft. Ett sådant ikraftträdande kan vara från och med dagen efter det att en sådan skrivelse överlämnats till riksdagen. Detta förfarande ska användas med restriktivitet. En situation då detta kan bli aktuellt är när en viss skatteplanering medför ett betydande skattebortfall. När det gäller avdragsrätten för räntor är det räntebetalningen som frågan handlar om och inte upptagande av själva lånet. Därför torde det inte finnas hinder att begränsa avdragsrätten för räntor även på befintliga lån. Bostadsförmån (5 poäng) Förmån av fritt boende leder till att Jan som enskilda näringsidkare blir uttagsbeskattad, 22 kap. 2, 4 och 7 IL. Uttaget värderas till marknadsvärdet 61 kap. 2 IL. Samtidigt utgår egenavgifter på det uttagsbeskattade beloppet. Bedrivs verksamheten i aktiebolagsform kommer uttagsbeskattning att ske i bolaget, 22 kap. 3, 4 och 7 IL. Beloppet värderas till marknadsvärdet, 61 kap. 2 IL. Samtidigt medges bolaget avdrag för motsvarande belopp som lönekostnad. Det sker en s.k. tyst kvittning. Vidare utgår arbetsgivaravgifter på förmånen (jfr. egenavgifter ovan). Slutligen ska Jan ta upp förmånen som inkomst av tjänst (jfr inkomst av näringsverksamhet ovan) Skattesystemet måste därför betecknas som neutralt i denna del.

FRÅGA 3 Det börsnoterade MSAB ägs till ca 85 % av Malkom Shilling med familj. Familjens ägande sker via ett gemensamt ägt fåmansföretag. Resten av ägandet är spritt på olika fysiska och juridiska personer. MSAB är ett bolag som arbetar för långsiktig industriell utveckling. MSABs affärsidé är att maximera bolagets substansvärde genom långsiktigt aktivt ägande och professionell investeringsverksamhet. Värdeskapandet sker genom aktivt ägande i befintliga portföljbolag och investeringar i nya förvärv med stark potential för värdetillväxt. En nyckelfaktor i genomförandet av MSABs affärsidé är ledningens och styrelsens erfarenhet, kompetens och nätverk. I MSABs portfölj finns bl.a. nedanstående svenska marknadsnoterade bolag. a) Utred hur eventuella utdelningar från, eller avyttringar av, bolagen ska beskattas hos MSAB. b) Diskutera också hur eventuella efterföljande utdelningar, av i sin tur erhållna utdelningar från MSAB, från det familjeägda bolaget till familjemedlemmarna personligen bör beskattas. Bolag Andel av aktiekapital i % Andel av röster i % Hexagon 26 47 AAK 33 33 ASSA ABLOY 4 11 HEXPOL 26 47 Securitas 5 12 Loomis 1 8

TYPSVAR FRÅGA 3 Beskattning av MSAB (7 poäng) Det börsnoterade MSAB ägs genom ett helägt fåmansföretag till ca 85 procent av Malkom S med familj. MSAB äger i sin tur ett antal olika noterade bolag. Utdelning på och kapitalvinst vid avyttring av noterade andelar är skattefri om andelarna är näringsbetingade, 24 kap. 17 och 25a kap. 5 IL. I det fall MSAB är ett investmentföretag blir inte andelarna i de ägda bolagen näringsbetingade utan beskattning sker på ett särskilt sätt, 39 kap. 14 15 IL (investmentföretagen omfattas inte av kursfordran, men den som har kommit fram till att det är fråga om ett investmentföretag och beskrivit beskattningskonsekvenserna av detta på ett korrekt sätt har också kunnat erhålla 7 poäng på denna del av frågan). Med näringsbetingade andelar avses andelar i ett aktiebolag som är noterat om röstetalet uppgår till mer än 10 procent, 24 kap. 14 p. 2 IL. Vidare ska det vara fråga om kapitaltillgångar, jfr 25 kap. 3 IL. Med lagertillgångar avses sådana andelar som det enskilda bolaget bedriver handel med, något som inte är aktuellt i detta fall. Samtliga innehav utom innehavet i Loomis är näringsbetingat enligt 24 kap. 14 p. 2 IL. Kan inte MSAB visa att innehavet i Loomis är betingat av verksamheten, 24 kap. 14 p. 3 IL, är både utdelning på och kapitalvinst vid en avyttring skattepliktig. Vinsten beräknas enligt 44 kap. 13-14 och 48 kap. IL jämförda med 25 kap. 2-3 IL. En eventuell kapitalförlust hamnar i den s.k. aktiefållan, 48 kap. 26 IL. Beskattning av familjen (6 poäng) Utdelning från MSAB till det familjeägda bolaget är också skattefri, 24 kap. 14 punkt 2 IL. Utdelningar från det familjeägda fåmansföretaget beskattas som utdelning på och kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar. Om andelarna ska anses vara kvalificerade bedöms enligt 57 kap. 4 IL. För att andelarna ska vara kvalificerade måste någon i familjen ha varit verksam i betydande omfattning i familjebolaget (i ett fåmansföretag, så om någon är verksam i det underliggande bolaget har inte detta någon betydelse eftersom det inte är ett fåmansföretag). Av betydelse för bedömningen är alltså hur pass aktiv någon i familjen är i fåmansföretaget. Att enbart ägna sig åt kapitalförvaltning har i normala fall i praxis inte konstituerat kvalificerad andel, se exempelvis RÅ 2004 ref. 61. Är inte andelarna kvalificerade beskattas utdelning på och kapitalvinst vid avyttring med (5/6 x 30 % =) 25 procent, 42:15a IL.

FRÅGA 4 Den svenska medborgaren tillika studentikosa överliggaren Challe Slöberg har efter noga övervägande bestämt sig för att lägga universitetsstudierna på hyllan och helhjärtat satsa på en karriär i underhållningsbranschen. Efter att ha tagit anställning som sång- och dansman vid det lundensiska produktionsbolaget Snitz! AB inleder han en turné den 1 januari 2016 med olika företagsgig runtom i Sverige. Föreställningarna säljer bra och efter en lyckad inledning på den 5 månader långa turnén insisterar Snitz! AB:s resultatorienterade producent och VD, Joachim Wiederljung, att Challe, så fort han avslutat den svenska turnén, direkt ska vidare till Oslo och Norge för att genomföra samma hektiska 5-månadersturné i det svenska grannlandet. Challe, som trots sina många år i Lund saknar bostad och andra engagemang hemma i Sverige, ställer sig positiv till Wiederljungs förslag. Efter att ha diskuterat praktikaliteterna om boende och månadslön under den norska turnén bestämmer de att Challe, precis som under den svenska turnén, ska få övernatta tillfälligt på olika vandrarhem och hotell men att boendekostnader och lön däremot ska betalas ut av Snitz! AB:s norska dotterbolag Det er gøy! A.S. under turnén i Norge. Trots Wiederljungs storartade planer skulle den svenska turnén få ett tråkigt avslut efter att det visat sig att Challe enbart kan hantera en viss nivå av stress. Efter att ett särskilt strängt sällskap skattejurister visade sig svårflörtade bryter Challe ihop och ställer in den sista kvällens extranummer. Kvällens missöde kureras snabbt med en välgörande natts sömn men eftersom man aldrig riktigt är ledig som komiker känner Challe för en välbehövlig semester. Han bestämmer sig därför för att skjuta upp starten på den norska turnén till förmån för en välbehövlig semester längs den vackra danska västkusten. Efter 2 månader av vila åker Challe vidare till Norge och fullföljer hela den norska turnén, vilken avslutas med en strålande nyårsföreställning på det flådiga Karl Johan i Oslo. Fråga: Samtidigt som klockorna ringer in det nya och ut det gamla inkomståret inser Challe att hans två turnéer säkerligen kommer innebära vissa skattemässiga konsekvenser. Tyngd av nyårskvällens nöjen och skatterättsliga dubier ringer han upp Wiederljung dagen efter som trots Challes invändningar vidhåller att de svenska interna skattereglerna utan tvekan kan lindra en eventuell dubbelbeskattningssituation. Stämmer Wiederljungs påstående? Hjälp Challe att reda ut hans skattesituation. Utgå från att Norge, enligt intern norsk rätt, anser att Challe har hemvist i Norge och därför vill beskatta hans inkomst med norsk inkomstskatt till kommunerna och fylkena för alla de inkomster han uppburit under året, oavsett var han tjänat in dem.

TYPSVAR FRÅGA 4 Frågans tillämpningsdel kan med fördel disponeras utifrån följande steg (vilka presenterats under seminariedelen): I) Skattskyldighet enl. interna regler? Om JA gå vidare till II). II) Tillämpning av skatteavtal: 1. Faller person respektive skatt under avtalet? a. Omfattas personen? (art. 1 & 4) b. Omfattas skatten? (art. 2) Om JA gå vidare till steg 2. 2. Fördelningsartiklarna a. Får både källstaten och hemviststaten beskatta? Om JA, gå vidare till steg 3 3. Metodartikeln, art. 25 a. Undanröjande av dubbelbeskattning enl. hemvistlandets metodartikel. III) stadgar. Tillämpa intern rätt med de begräsningar som dubbelbeskattningsavtalet Därtill tillkommer en fråga om Wiederljungs påstående, vilken med fördel kan lösas antingen löpande eller redogöras för avslutningsvis. I) Skattskyldighet enl. interna regler? Norge Norge vill beskatta Challe eftersom han enligt norsk intern rätt är skattskyldig för alla inkomster han uppburit, oavsett var han tjänat dem. Sverige Vad gäller det svenska interna skatteanspråket finns det ett antal punkter studenterna bör ta upp för att reda ut det svenska skatteanspråket. Diskussionen bör ta utgångspunkt i definitionen av obegränsad skattskyldighet i 3 kap. 3 IL: - Challe har ingen bostad utan har under det gångna året rest runt i Sverige, Norge och Danmark och bott på hotell respektive vandrarhem utan fast adress i Sverige. Var personen är folkbokförd kan ge viss vägledning men även om det i undantagsfall finns möjlighet att folkbokföra en person vid ett tillfälligt boende såsom hotell förutsätter det att personen kan styrka ett långvarigt uppehälle vid EN given inrättning. Eftersom det varken ges någon närmare vägledning om var Challe är folkbokförd bör det faktum att han under hela året varit på resande fot föranleda en närmare prövning av de andra punkter som ställs upp i paragrafen. - Challe har enbart uppehållit sig i Sverige i 154 dagar, vilket understiger det av förarbeten och praxis uppställda kravet på en sammanhängande (med undantag för vissa avbrott) stadigvarande vistelse motsvarande minst 6 månader. Challe kan därför inte anses obegränsat skattskyldig enl. p. 2.

- Bedömningen om huruvida han har väsentlig anknytning till Sverige enl. 3 kap. 3 p. 3 IL föranleder en prövning enl. 3 kap. 7 1 st. IL. Av bakgrunden framgår följande omständigheter som med fördel kan stämmas av mot ett antal av paragrafens punkter: Challe är svensk medborgare. Han har tidigare varit bosatt i Sverige. Han har ingen åretruntinrättad bostad i Sverige. Han kan tänkas ha familj i Sverige MEN eftersom det av frågan inte framgår att han har sådana familjeband som räknas enl. den aktuella bestämmelsen (gäller bara omyndiga barn samt make/maka) medför det ingen närmare anknytning enl. den aktuella punkten. Han har inga ekonomiska engagemang (eller andra engagemang för den delen) inom ramen för en näringsverksamhet. Han äger ingen fastighet i Sverige. Oaktat huruvida Challe uppfyller kravet på väsentlig anknytning så talar mycket för att Challe inte kan bryta den presumtion som gäller för svenska medborgare enl. 3 kap. 7 2st. IL (han har tidigare varit bosatt i Sverige samt är svensk medborgare). Följaktligen borde Challe falla under den svenska internrättsliga definitionen av obegränsat skattskyldig och ska skatta för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet enl. 3 kap. 8 IL. ). Observera att möjligheten att lindra anspråket med hjälp av sexmånadersregeln (jfr 3 kap. 9 1 st. IL) inte är aktuell eftersom Challe inte sammanhängande vistats i Norge i 6 månader (semestern i Danmark ska inte räknas in i utlandsvistelsen enl. 3 kap. 10 IL. I det fall man tydligt argumenterar för begränsad skattskyldighet och konsekvent fullföljer denna utgångspunkt i tillämpningen av skatteavtalet och följande internrättsliga bestämmelser har även det givit poäng. Typsvaret kommer i det följande utgå från att Challe är obegränsat skattskyldig. Den principiella frågan ska besvaras jakande och eftersom det föreligger ett kolliderande anspråk mellan Sverige och Norge så kan även den konkreta kollisionsfrågan anses besvarad. Det föreligger internationell jurisdiktionell dubbelbeskattning vilket fördragsvis bör lösas genom aktuellt dubbelbeskattningsavtal. 5 poäng II) Tillämpning av skatteavtal: 1. Faller person respektive skatt under avtalet? a. Omfattas personen? (art. 1 & 4) Challe är en fysisk person och eftersom Challe anses ha hemvist i såväl Sverige som Norge föreligger det även ett konkurrerande anspråk kring vilken stat som ska anses vara hemviststat (jfr art. 4.1 i avtalet). Vid dubbel hemvist ska en fysisk persons hemvist fastställas utifrån de punkter som är uppställda i avtalets art. 4.2. Studenten kan med fördel pröva Challes situation mot artikelns punkter i följande ordning:

Eftersom Challe inte har någon bostad eller andra personliga samt ekonomiska förbindelser som knyter honom till Sverige eller Norge (mer än att han är anställd av såväl en norsk som svensk arbetsgivare) så kan han inte anses ha en närmare koppling till Sverige eller Norge enl. a). På samma sätt är det svårt, utifrån bakgrunden i frågan, att fastställa ifall han stadigvarande vistats mer i Norge än i Sverige enl. b). Den avgörande avvägningen bör istället ske utifrån Challes medborgarskap, vilket enl. c) fastställer Sverige som hemviststat. Sverige är hemviststat enl. avtalet och Norge är följaktligen källstat. a. Omfattas skatten? (art. 2) Den norska inkomstskatten till kommunerna och fylkena omfattas enl. art. 2 (E). Den svenska statliga respektive kommunala inkomstskatten omfattas enl. art. 2 (F). Det nordiska dubbelbeskattningsavtalet är följaktligen tillämpligt. 2. Fördelningsartiklarna a. Får både källstaten och hemviststaten beskatta? För att avgöra vilken fördelningsartikel som är aktuell är det viktigt att diskutera Challes arbetsprestation. Av frågan framgår att Challe är anställd som sång- och dansman/komiker. Denna förutsättning bör föranleda en diskussion om huruvida hans inkomst faller under art. 15, enskild tjänst eller art. 17, som inbegriper artistisk verksamhet genom ett personligt framträdande inför publik genom sång, musik, dans etc. Båda alternativ kan ge full poäng förutsatt att studenten definierar Challes arbetsprestation och konsekvent tillämpar fördelningsartikeln med följande metodartikel. Art. 15 Enskild tjänst Enl. art 15 ska den lön Challe uppbär på grund av anställning endast beskattas i Sverige, såvida inte arbete även utförts i Norge. Eftersom Challe utfört ett arbete i Norge får både Sverige och Norge beskatta Challes inkomst förutsatt att han inte uppfyller det kumulativt uppställda undantaget i art. 15 (2), vilket med fördel kan prövas på följande sätt: Challe uppehöll sig 5 månader Norge. Följaktligen uppfyller han punkten a) eftersom han vistats kortare än de maximalt 183 dagar under en tolvmånadersperiod som stadgas i undantagets första rekvisit. Med det sagt sker löneutbetalningen för arbetet i Norge från Snitz! AB:s dotterbolag Det er gøy! A.S., vilket enligt förutsättningarna i frågan är ett norskt bolag (jfr art. 4). Följaktligen har ersättningen betalas ut av en arbetsgivare som har hemvist i Norge, vilket innebär att undantaget i art. 15 (2) inte är tillämpligt. Observera att det norska dotterbolaget inte utgör ett fast driftställe enl. art. 5 (8). Då undantaget inte är tillämpligt är såväl Sverige som Norge berättigade att beskatta enl. art. 15 (1). Art. 17 Artistverksamhet

Utan hinder av art. 15 kan Challes inkomst från anställning, i det fall den härleds till en verksamhet som artist, beskattas av såväl hemviststat som källstat. Enl. art. 17(2) inbegriper det även den lön Challe uppbär på grund av anställning i Det er gøy! A.S. 3. Tillämpa metodartikeln i art 25 Enl. art. 25 (6) d.v.s. metodartikeln för svenskt vidkommande ska person med hemvist i Sverige, som förvärvar inkomst som får beskattas i andra avtalsslutande stater, undantas från beskattning enl. punkten b) i det fall dubbelbeskattning föreligger enligt fördelningsartikel 15 (1). Om studenten argumenterat utifrån art. 17 (2) ska skatten istället avräknas enl. art. 25 (6) punkten a). 7 poäng III) Tillämpa intern rätt med de begräsningar som dubbelbeskattningsavtalet stadgar. Norge Norge är berättigade till att beskatta den inkomst Challe intjänat i Norge enl. dubbelbeskattningsavtalets metodartikel 25 (6). Sverige Sverige är berättigade till att beskatta samtliga av Challes inkomster, bortsett från den inkomst som enl. det nordiska dubbelbeskattningsavtalets art. 25 (6) ska undantas eller avräknas från beskattning. Challe Slöberg ska därför beskattas för de inkomster som han intjänat i Sverige. Inkomst och förmån ska tas upp i inkomstslaget tjänst (jfr 10 kap. 1 & 11 kap. 1 IL) varpå det utgår kommunal respektive statlig inkomstskatt enl.1 kap. 3 IL samt 65 kap. 3 och 5 IL. Han är såsom obegränsat skattskyldig berättigad till grundavdrag respektive jobbskatteavdrag enl. 63 kap. 2 IL och 67 kap. 5 IL. 1 poäng Stämmer Wiederljungs påstående? För att besvara frågan om Wiederljungs påstående så bör studenten uppmärksamma den svenska dualistiska rättsordningen. I det fall Wiederljung, fullt införstådd med det svenska dualistiska rättssystemet, påstår att det nordiska dubbelbeskattningsavtalet genom införlivandelagen utgör svensk intern rätt så stämmer Wiederljungs påstående. Om han dock avser de interna svenska lättnadsreglerna i t.ex. 3 kap. 9 IL så stämmer det inte. Ett extrapoäng har utdelats till de studenter som uppmärksammat denna omständighet (observera att det utgår max 13 p. för denna fråga). +1 poäng