Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Heléne W von Granitz Doktorand LSS och assistansersättningen har lagens målsättningen med delaktighet uppfyllts?
Presentation 1. LSS och assistansersättning Utveckling av assistansersättningen 2. Avhandlingsarbete 3. Delarbete I: delaktighet Utgångspunkter (och teori) Material och metod Resultat 4. Diskussion
1. LSS och assistansersättningen
LSS- Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Unik rättighetslag (1994) Mål Främja medborgarskap och goda levnadsvillkor genom uppfyllande av intentioner Ambition Fokus på behov och resursallokering Individen har inflytande över stödets utformning Oberoende genom hög kvalitet på stöd Tillförsäkra helhetssyn och kontinuitet
LSS intentioner Rättighetslagstiftning: främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för att den enskilde får möjlighet att leva som andra HUR ( 6,8) VAD ( 5) LSS 6 LSS 6 LSS 8 LSS 5 LSS 5 LSS 5 Självbest- Integritet Frivillighet Leva Självständ- Delaktighet ämmande som ighet andra
LSS personkretsar 1. Personer med utvecklingstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service
Assistansersättning (SFB kap 51) Personlig assistans, en av 10 LSS insatser Delat huvudmannaskap mellan kommun och Försäkringskassan (assistansersättning) Assistansersättning: Grundläggande behov överstiger > 20 tim/vecka 0-65 år (äldre får behålla, ej utöka) rätt till svensk socialförsäkring Rätt till assistansersättning utvecklas genom statlig styrning som vägsleds genom domar, främst från HFD
Grundläggande behov 1. Personlig hygien 2. På- och avklädning 3. Måltider 4. Kommunicera med andra 5. Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade tillsyn* * Tolkat genom domslut
Utveckling av assistansersättning Heléne W von Granitz CFF 18 maj 2017 Uppsala
Timutveckling över kön och ålder Register data över timutvecklingen av assistansersättning för flickor, pojkar, kvinnor och män ( <21 år) mellan 1994-2015. Socialförsäkringsrapport Försäkringskassan 2017. 160 Timmar 140 120 100 80 60 40 20 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Flickor (0-19år) Pojkar (0-19år) Kvinnor (20- år) Män (20- år)
Timmar fördelade på behov över tid Register data över beviljade timmar för grundläggande och andra personliga behov mellan 1999-2015. Socialförsäkringsrapport, Försäkringskassan 2017.
Fördelning av nybeviljade timmar 2014-2016 Register data över omfördelning av totalt antal timmar vid nybeviljande efter HFD dom 46, 2015. Visar beviljade timmar för grundläggande och andra personliga behov mellan 2014-2016. Socialförsäkringsrapport, Försäkringskassan 2017.
2. Avhandlingsarbete (2013-2017)
Syfte och studieobjekt Att undersöka om den statliga förvaltningen och utfall av assistansersättningen uppfyller LSS intentioner Population assistansberättigade Socialförsäkringsadministrationen (sedan 2005 Försäkringskassan)
Brukarperspektiv Artikel I Främjar aktiviteter med stöd av personlig assistans delaktighet för personer med funktionsnedsättning? Artikel II Vilken betydelser har personlig assistans och assistansersättningen för välbefinnande relaterat till LSS intentioner och folkhälsopolitiska mål?
Styrningsperspektiv Artikel III I vilken utsträckning har LSS intentioner tillämpats i socialförsäkringsadministrationens handläggning? Artikel VI Leder socialförsäkringens styrning av assistansersättningen till ett ändamålsenligt stöd för uppfyllelse av LSS intentioner?
3. Delprojekt: Delaktighet
Fråga och syfte Främjar aktiviteter med stöd av personlig assistans delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning? Disability and Rehabilitation (WHO), 2016 Kartlägga fördelningen av utförd assistans (aktiviteter) för personer som är beviljad assistansersättning Diskutera hur förutsättning för delaktighet i samhällslivet enligt artikel 19 i UNCRPD främjas genom personlig assistans.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD) Artikel 19: Krav på personlig assistans för att uppfylla rätt till delaktighet i samhällslivet Underskriven av Sverige (2008) Operationaliserad genom LSS Kritik 1:a tillämpningsrapport : brist indikatorer (2014) Heléne W von Granitz CFF 18 maj 2017 Uppsala
Maslows behovspyramid - referens
Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Domäner för aktiviteter och delaktighet: Kap 6 Hemliv Kap 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer Kap 8 Viktiga livsområden Kap 9 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv
Material Enkätdata 2010 Till 15.289 personer (samtliga) 10.200 svar, 67 % Fråga om 22 aktiviter (panel) 4 svarsalternativ Proxy 75 % Bortfallsanalys: lägre andel barn Registerdata Försäkringskassan ålder, kön, personkrets
Metod Faktoranalys Grupper av aktiviteter Beskrivande &jämförande statistik Medelvärde, standardavvikelse & statistisk signifikansnivå Fördelning av grupper av aktiviteter på Ålder, kön & personkrets
Grupper av aktiviteter Grupp FRÅGA: FÅR DU ASSISTANS ATT/MED Skala HÄLSA OCH OMSORG HEM, FRITID OCH SOCIALT UMGÄNGE DAGLIG SYSSEL- SÄTTNING Personlig hygien; måltider; på- och 0-16 avklädning; kommunicera med andra; tillsyn av någon som alltid finns tillhands; medicinering, slemsugning, lägga om sår; förflyttning inomhus; förflyttning utomhus/transport? Hushållssysslor, t.ex. städning, tvätt m.m.; 0-16 bilkörning; reparationer, tvätta bil, klippa gräsmattan måla om hus m.m.; sköta privatekonomi; träffa släkt och vänner; gå på stan, fika, shoppa; familjeliv; andra fritidsintressen? Arbeta; studera; leka? 0-6
Resultat 1: Fördelning Grupper Totalt M (SD) N=10200 Hälsa och omsorg 12.8 (3.63) Hem, fritid och socialt umgänge 9.8 (4.01) Daglig sysselsättning 0.97 (1.45) *P<.05. **P<.001. Skala: Hälsa och omsorg 0-16; Hem, fritid och socialt umgänge 0-16; Daglig sysselsättning 0-6
Resultat 2: Ålder Ålder Vuxna Barn Grupper M (SD) n=8610 M (SD) n=1590 P-värde Hälsa och omsorg 12.7 (3.62) 13.2 (3.65) * Hem, fritid och socialt 10.1 (3.87) 8.1 (4.23) ** umgänge Daglig sysselsättning 0.7 (1.26) 2.4 (1.43) ** *P<.05. **P<.001. Skala: Hälsa och omsorg 0-16; Hem, fritid och socialt umgänge 0-16; Daglig sysselsättning 0-6
Resultat 3: Barn och rörelsehinder Kön Flickor Grupper Funktionsnedsättning M (SD) n=567 Pojkar M (SD) n=643 Hälsa och omsorg Rörelsehinder 14.6 (2.18) 14.3 (2.38) * P-värde Ej rörelsehinder 12.6 (2.91) 12.7 (2.69) E.S. Hemliv, fritid och socialt umgänge Rörelsehinder 8.5 (4.02) 8.73 (3.68) E.S. Ej rörelsehinder 8.7 (4.34) 9.01 (4.02) E.S Daglig sysselsättning Rörelsehinder 2.5 (1.37) 2.6 (1.35) E.S Ej rörelsehinder 2.6 (1.44) 2.6 (1.42) E.S *P<.05. **P<.001. Skala: Hälsa och omsorg 0-16; Hem, fritid och socialt umgänge 0-16; Daglig sysselsättning 0-6
Resultat 4: Kön/vuxna Grupper Kvinnor M (SD) n=4283 Män Vuxna M (SD) n=4327 P-värde Hälsa och omsorg 12.7 (3.7) 12.8 (3.56) N.S. Hem, fritid och socialt 10.0 (3.83) 10.3 (3.91) ** umgänge Daglig sysselsättning 0.6 (1.81) 0.8 (1.32) ** *P<.05. **P<.001. Skala: Hälsa och omsorg 0-16; Hem, fritid och socialt umgänge 0-16; Daglig sysselsättning 0-6
Resultat 5: Kön/ personkrets Flickor/kvinn or Grupper Personkrets M (SD) n=4891 Kön Pojkar/män M (SD) n=5309 Hälsa och omsorg P1 13.6 (3.59) 13.1 (3.67) ** P-värde P2 13.1 (3.41) 13.5 (3.26) N.S. P3 12.4 (3.64) 12.5 (3.52) N.S. Hem, fritid och socialt umgänge P1 10.2 (4.07) 10.1 (4.12) N.S. P2 10.1 (3.50) 10.6 (3.72) N.S. P3 9.4 (3.86) 9.7 (4.00) * Daglig sysselsättning P1 1.8 (1.61) 1.9 (1.62) * P2 0.2 (0.00) 0.4 (0.91) N.S. P3 0.5 (1.04) 0.6 (1.16) ** *P<.05. **P<.001. Skala: Hälsa och omsorg 0-16; Hem, fritid och socialt umgänge 0-16; Daglig sysselsättning 0-6
Resultat 6: Personkrets Personkrets P-värde Grupper P1 n=3366 P2 n=1358 P3 n=486 7 P1/P2 P1/P3 P2/P3 Hälsa och omsorg 13.3 (3.64) 13.3 (3.33) 12.5 (3.58) N.S. * * Hem, fritid och socialt umgänge 10.1 (4.09) 10.4 (3.63) 9.5 (3.94) N.S. * * Daglig sysselsättning 1.8 (1.62) 0.3 (0.83) 0.5 (1.1) * * * *P<.05. **P<.001. Skala: Hälsa och omsorg 0-16; Hem, fritid och socialt umgänge 0-16; Daglig sysselsättning 0-6
Sammanfattande resultat 3 grupper av aktiviteter med hög intern samstämmighet Ojämn fördelning mellan grupper Signifikanta skillnader mellan kön, ålder och personkretsar Daglig sysse lsättning Hem, fritid och socialt umgänge Hälsa och omsorg
4. Diskussion Heléne W von Granitz CFF 18 maj 2017 Uppsala
Vad kan ligga bakom resultaten? Progressiv utveckling av funktionstillstånd Utveckling av/brist på rättspraxis (LSS) Lokal praxis (handläggningen, FK) Oklar avgränsning mot sjukvård Omfördelning av grupper inom assistansersättningen Social konstruktion av könsmönster (intersektionalitet) Utanförskap i vuxen ålder
Slutsatser Utfall över grupper visar olika förutsättningar för att nå delaktighet: genus/ålder/funktionsnedsättning Aktiviteter för delaktighet i samhället ges i begränsad/marginell omfattning Implementeringen av personlig assistans genom assistansersättning har medfört en förskjutning som representerar en medicinsk modell Utveckling av LSS reformen indikerar att Sveriges brister i uppfyllandet av 19 i UNCRPD
Att läsa: Dagens Samhälle, 22 december Assistansersättning ökar inte delaktighet Utvecklingen visar att LSS intentioner underminderas och att en gråzon till hälsooch sjukvårdssektorn etablerats. LSS fyller motsägelsefulla syften vilket ger anledning att ifrågasätta att fortsatt ha så skilda insatser inom samma lagrum.
Kontakt: Tack! helene.von.granitz@pubcare.uu.se Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap www.pubcare.uu.se Heléne W von Granitz CFF 18 maj 2017 Uppsala