1 (12) PM Enligt sändlista Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2006:21) om avgifter för offentlig kontroll, prövning och registrering 1. Sammanfattning Livsmedelsverket föreslår ändringar av bestämmelserna om avgifter för provtagning och undersökning i fråga om restsubstanser, salmonella och kontaminanter i 6 kap. 1-3 i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2006:21) om avgifter för offentlig kontroll, prövning och registrering. Förslaget innebär att avgiftsnivåerna höjs för att motsvara verkets faktiska kostnader. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. 2. Beskrivning av problemet och vad Livsmedelsverket vill uppnå Provtagningsprogram för livsmedel Livsmedelverket ansvarar för kontroll enligt särskilda provtagningsprogram. Provtagningsprogrammens syfte är att, via provtagning som kontrollmetod, tillse att eventuella rester av restsubstanser, främmande ämnen (kontaminanter) eller bekämpningsmedel i livsmedel inte överskrider acceptabla nivåer (gränsvärden) eller finns alls (förbjudna ämnen). Sverige har dessutom särskilda garantier för salmonella på grund av att vi har låg frekvens av salmonella i landet. En förutsättning för att behålla garantierna är att prover tas inom ramen för det nationella kontrollprogrammet för salmonella. Programmen är en viktig del för att säkerställa livsmedelssäkerheten och redligheten för konsumenter. Programmen regleras i EU-förordningar, EU-direktiv och i nationell lagstiftning som bland annat styr antal prover, provtagningsmetoder, analysmetoder, inrapportering av resultat till EU-kommissionen med mera. Livsmedelsverket koordinerar bland annat följande provtagningsprogram: Restsubstanser i animalieprodukter Dioxiner och PCB i livsmedel Salmonella i animalieprodukter Postadress Box 622 751 26 Uppsala Besöksadress Hamnesplanaden 5 Leveransadress Strandbodgatan 4 753 23 Uppsala Telefon 018-17 55 00 Telefax 018-10 58 48 E-post livsmedelsverket@slv.se Internet www.livsmedelsverket.se Organisationsnummer 202100-1850 VAT-nummer SE202100185001 Innehar F-skattebevis
LIVSMEDELSVERKET PM 2 (12) Upptäcks otillåtna ämnen eller halter som överskrider gällande gränsvärden inleds utredningar och produkterna kan stoppas för vidare försäljning. Enligt livsmedelslagen (2006:804) får sådana livsmedel inte släppas ut på marknaden men en bedömning av hälsoriskerna och andra risker görs i varje enskilt fall. De nationella provtagningsprogrammen är viktiga vid export. För att Sverige ska kunna godkännas som exportland så ställer många tredje länder krav på att Sverige uppfyller gällande lagstiftning och de krav som kommissionen ställer på nationella provtagningsprogram. Avgiftsfinansierad offentlig kontroll Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd innehåller bestämmelser om finansiering av den offentliga kontrollen. Av förordningen framgår bl.a. att medlemsstater ska se till att myndigheterna har tillräckliga finansiella resurser för offentlig kontroll. Medlemsstaterna kan välja lämplig finansieringsform, exempelvis beskattning, avgifter eller pålagor. För vissa verksamheter är medlemsstaterna dock skyldiga att ta ut avgifter som inte understiger de minimisatser som anges i förordningen. När en medlemsstat tar ut avgifter för att täcka kostnaderna för offentlig kontroll får avgifterna inte vara högre än den berörda myndighetens kostnader. Sverige har valt att införa ett system där den offentliga kontrollen på livsmedel är avgiftsfinansierad, med undantag för kontroll av primärproduktion av livsmedel. I förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter föreskrivs vilka avgifter som ska eller kan tas ut av kontrollmyndigheterna. Vissa av de provtagningsprogram som Livsmedelsverket ansvarar för är avgiftsfinansierade. Enligt 17 förordningen (2006:1166) får Livsmedelsverket meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för att bekosta kontroll av rester av bekämpningsmedel, veterinärmedicinska preparat, persistenta organiska miljöföroreningar och andra främmande ämnen i livsmedel som producerats i Sverige. Vidare ger bestämmelsen Livsmedelsverket bemyndigande att meddela föreskrifter om hur en avgift som tas ut för en statlig kontrollmyndighets kontroll ska beräknas. Enligt 17 förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m.m. får Livsmedelsverket meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för sådan provtagning och undersökning som utförs med stöd av lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. och om beräkningen av dessa avgifter.
LIVSMEDELSVERKET PM 3 (12) Livsmedelsverket har genom 6 kap. i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2006:21) om avgifter för offentlig kontroll infört regler för bl.a. avgifter om provtagning och undersökning, vilka avser Livsmedelsverkets kontrollprogram. Avgifter för provtagningsprogrammen Livsmedelsverket tar ut avgifter för provtagningsprogrammen som omfattar kontroll av restsubstanser, dioxiner och PCB samt salmonella i enlighet med 6 kap. i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2006:21) om avgifter för offentlig kontroll, prövning och registrering. Avgifterna för dessa program höjdes senast den 1 januari 2014. En översyn har nu gjorts och bedömningen är att avgifterna bör justeras för att motsvara Livsmedelsverkets faktiska kostnader för kontrollen. Utöver de nedan beskrivna kostnaderna ingår i avgiften att Livsmedelsverket beaktat en generell kostnadsutveckling. En höjning av avgifterna krävs för att avgifterna ska bli kostnadstäckande under kommande år. Beräkningarna som utgår från prognostiserade genomsnittskostnader för kontrollen framgår av bilagan till denna promemoria. Restsubstanser Provtagningsprogrammet för restsubstanser följer rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG. Av direktivet framgår bl.a. Minimikravet på antal prov per djurslag som varje land ska utföra. Provtagningens omfattning baseras på produktionsvolym. T.ex. ska 0,4 % av alla slaktade nötkreatur provtas. Vilka matriser (muskel, lever etc.) och från vad (levande djur, slakt etc.) som ska analyseras och i vilken omfattning. Vilka ämnen för respektive matris som ska ingå i analyserna. Att programmet ska skötas på central nivå hos medlemsstaterna. Krav på rapportering av provtagningsplaner, analysplaner och resultat till kommissionen. När det gäller provtagning och analyser i enlighet med provtagningsprogrammet för restsubstanser så finns följande skäl för höjning av avgifterna: Sveriges kontrollprogram för restsubstanser granskas årligen av kommissionen. Kritik har riktas mot Sverige gällande de delar som inte bedöms leva upp till de krav som ställs i lagstiftningen. Sverige har en skyldighet att genomföra kontrollerna på ett korrekt sätt och korrigera konstaterade brister i våra
LIVSMEDELSVERKET PM 4 (12) kontrollprogram. Kommissionen har uppmanat Sverige att utöka antalet substanser som kontrolleras samt att uppvisa en tidsplan för hur den svenska kontrollen ska kunna leva upp till kraven. Livsmedelsverket behöver vidta flera åtgärder och bedömer att det krävs ytterligare resurser för att uppfylla de krav som kommissionen har ställt på Sverige. Kommissionens krav leder till ökade kostnader genom att fler prover kommer tas och fler ämnen kommer inkluderas i kontrollprogrammet. Den svenska kontrollen kommer därigenom att förbättras och bli mer likvärdig kontrollen i andra medlemsstater, vilket leder till bättre livsmedelssäkerhet samt ökar företagens möjligheter till export av svenska animalieprodukter. Kostnaderna för provtagning på gård har ökat under åren 2014-2017. Kostnaderna har ökat bland annat eftersom det av arbetsmiljöskäl bedömts vara nödvändigt att vid viss provtagning, t.ex. vid urinprov på stora tjurar, införa dubbel bemanning av säkerhetsskäl. Livsmedelsverkets modell för overhead-kostnader (OH-modell) justerades i samband med årsskiftet 2016/2017. Tidigare har vissa kostnader som rätteligen borde ha avgiftsfinansierats istället finansierats av anslag. Den nya OH-modellen innebar därigenom en direkt kostnadsökning för restsubstanskontrollen. Kommissionen har ställt upp nya krav på hur resultat från provtagningen ska rapporteras. Från och med 2018 övergår samtliga medlemsländer från att tidigare ha rapporterat aggregerade resultat till kommissionen till att rapportera in individuella resultat, resultat per analys, till den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, enligt Efsas standard. Den här förändringen kommer att innebära en ökad administrativ börda för verksamheten. Livsmedelsverket bedömer mot denna bakgrund att det är nödvändigt att utöka handläggartiden för att utarbeta, koordinera, följa upp och rapportera resultat från provtagningsprogrammet. Kommissionens nya krav vad gäller att rapportering av att resultat ska ske till Efsa fr.o.m. 2018 innebär även kostnader för att vidmakthålla och i viss mån även vidareutveckla verkets rapporteringsdatabas. För att man på EU-nivå ska kunna sammanställa och jämföra resultat från olika medlemsstater krävs en enhetlig dataöverföring enligt specifika regler. Den inrapporterade datan är i sin tur en viktig grund till vidareutveckling av provtagningsprogrammet. Avgifternas storlek baseras på prognostiserade genomsnittskostnader under en treårsperiod och prognoser avseende produktionsvolym hos respektive bransch. Mot bakgrund av branschernas förändring och faktisk produktionsvolym under åren 2014-2016 ser Livsmedelsverket ett behov av att höja avgifterna mindre för köttbranschen än för ägg- och mjölkbranschen. Prognosen för kommande år baseras på 2016 års produktionsvolym inom respektive bransch.
LIVSMEDELSVERKET PM 5 (12) Salmonella Kontroll av färskt kött från nöt, svin och fjäderfä avseende salmonella finns reglerat i Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel (LIVSFS 2005:21). Häri regleras bl.a. vilka djurslag som ska kontrolleras, var kontrollen ska ske, vilken frekvens den ska ha etc. När det gäller provtagning och analyser i enlighet med nationella kontrollprogrammet för salmonella så är det huvudsakliga skälet för höjning av avgifterna att analyskostnaderna har ökat. Bakgrunden till kostnadsökningen är att Livsmedelsverket under 2016 har upphandlat ett nytt laboratorium för salmonellaanalyser eftersom det laboratorium som tidigare användes för salmonellaanalyser vid ett flertal tillfällen felaktigt bedömde prov som innehöll salmonella som negativa. Analyskostnaderna har i och med upphandlingen ökat något, men analyserna uppfyller nu kraven i lagstiftningen. Dioxiner I kommissionens förordning (EG) 1881/2006 fastställs gränsvärden för dioxiner i vissa livsmedel. Hur provtagning, beredning och analys ska utföras framgår av kommissionens förordning (EU) 2017/644 av den 5 april 2017 om provtagnings- och analysmetoder för kontroll av halter av dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB i vissa livsmedel och om upphävande av förordning (EU) nr 589/2014 samt av kommissionens rekommendation 2013/711/EU. När det gäller provtagning och analyser i enlighet med provtagningsprogrammet för dioxiner så finns följande skäl för höjning av avgifterna: Analyserna inom dioxinkontrollen utförs vid ett externt laboratorium fram till årsskiftet, då avtalet med laboratoriet löper ut. På grund av att det har varit stora problem med upprepade felaktiga analysresultat från de kommersiella laboratorierna, har Livsmedelsverket beslutat att analyserna behöver flyttas till ett laboratorium med högre kompetens. Beslut har därför tagits att analyserna ska utföras på Livsmedelsverkets laboratorium till samma kostnad som kommersiella laboratorium med rätt kompetens. Detta innebär en kostnadsökning som är lägre än index under perioden. Överskottet från tidigare år används för att upprätta de metoder som krävs för provtagningsprogrammet för dioxiner och PCB. Livsmedelsverkets modell för overhead-kostnader (OH-modell) justerades i samband med årsskiftet 2016/2017. Tidigare har vissa kostnader som rätteligen borde ha avgiftsfinansierats istället finansierats av anslag. Den nya OH-modellen innebar därigenom en direkt kostnadsökning för dioxinkontrollen.
LIVSMEDELSVERKET PM 6 (12) 3. Förslagen i huvudsak Förslaget innebär att avgiftsnivåerna för provtagning och undersökning i fråga om restsubstanser, salmonella och kontaminanter höjs enligt följande för att anpassa avgiftsnivåerna till den kontroll och de kostnader som nu är aktuella. 6 kap. Avgifter för provtagning och undersökning 1 Avgiften för restsubstanskontroller av mjölk höjs från 0,65 kronor till 0,88 kronor per tusen liter obehandlad mjölk som anläggningen beräknas samla in. 2 Avgiften höjs från 7,80 kronor till 9,99 kronor per ton ägg som beräknas vägas in vid anläggningen. 2 a Avgifterna höjs från 22,99 kronor till 25,62 kronor per beräknat ton slaktat kött för provtagning och undersökning av restsubstanser, respektive från 2,80 kronor till 3,08 kronor per beräknat ton slaktat kött för undersökning av salmonella. 3 Avgiften för provtagning och undersökning av kontaminanter i mjölk höjs från 0,046 kronor till 0,047 kronor per tusen liter obehandlad mjölk som anläggningen beräknas samla in. Avgiften för provtagning och undersökning av ägg höjs från 2,32 kronor till 2,37 kronor per ton ägg som beräknas vägas in vid anläggningen. Avgiften för provtagning och undersökning av kött från tama hov- och klövdjur, hägnat vilt och fjäderfä höjs från 0,80 kronor till 0,82 kronor per beräknat ton slaktat kött. 4. Alternativa lösningar och effekter om någon reglering inte kommer till stånd Livsmedelsverket har övervägt två alternativa lösningar till den föreslagna lösningen. Alternativ lösning 1 Avgifterna ändras inte. Effekten av om den föreslagna regleringen inte kommer till stånd skulle bli att Livsmedelsverket inte får full kostnadstäckning under kommande år. Detta innebär att Sverige inte kommer att kunna uppfylla de krav som kommissionen ställer på provtagning och analyser av restsubstanser, dioxiner och salmonella. Detta kommer i sin tur innebära att kontrollen för att tillgodose livsmedelssäkerhet och redlighet försämras. Om Sverige inte uppfyller kommissionens krav gällande provtagningsprogrammen för restsubstanser, dioxiner och salmonella kommer detta att påverka svenska företags möjlighet att exportera till tredje land.
LIVSMEDELSVERKET PM 7 (12) Alternativ lösning 2 Avgifterna höjs något mer än enligt den föreslagna lösningen genom att en metodutvecklingskostnad om 500 tkr per år läggs på avgifterna för restsubstanskontrollen. Effekten skulle bli att företagen skulle drabbas av högre avgiftshöjningar. Den svenska kontrollen skulle dock i större mån nå upp till lagstiftningens och kommissionens krav under den kommande treårsperioden. Fler prover skulle kunna tas och fler ämnen inkluderas i kontrollprogrammet. Svenska företags möjlighet till export skulle förbättras om Sverige i större utsträckning uppfyllde de krav som kommissionen ställt på kontrollen. 5. Vilka berörs av regleringen? Ändringsförslaget avser bestämmelser om avgifter för provtagning och undersökning som Livsmedelsverket tar ut av företag med anläggningar som tar emot obehandlad mjölk, anläggningar som förpackar ägg samt slakterier. 6. Vilka bemyndiganden som Livsmedelsverkets beslutanderätt grundar sig på Enligt 17 i förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter får Livsmedelsverket meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för att bekosta kontroll av rester av bekämpningsmedel, veterinärmedicinska preparat, persistenta organiska miljöföroreningar och andra främmande ämnen i livsmedel som producerats i Sverige. Vidare ger bestämmelsen Livsmedelsverket bemyndigande att meddela föreskrifter om hur en avgift som tas ut för en statlig kontrollmyndighets kontroll ska beräknas. Enligt 17 förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m.m. får Livsmedelsverket meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för sådan provtagning och undersökning som utförs med stöd av lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. och omberäkningen av dessa avgifter. 7. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Vilka kostnadsmässiga konskevenser de föreslagna avgiftsändringarna får för företagen och för respektive bransch framgår av bilagan till denna promemoria. Av nedanstående tabeller framgår avgifternas storlek vid den föreslagna lösningen jämfört med de övervägda alternativen.
LIVSMEDELSVERKET PM 8 (12) Restsubstanskontrollen Föreslagen Alternativ lösning 1 Alternativ lösning 2 lösning Kött 25,62 kr/ton 22,99 26,49 Mjölk 0,88 kr/1000 liter 0,65 0,90 Ägg 9,99 kr/ton 7,80 9,99 Föreslagen lösning Avgifterna motsvarar Livsmedelsverkets faktiska kostnader. Kostnaderna för metodutveckling inom restsubstanskontrollen bibehålls på nuvarande nivå, vilket innebär minsta möjliga kostnadsökning för företagen. Företagen drabbas av ökade kostnader. Livsmedelsverket får inte kostnadstäckning för ytterligare metodutveckling inom restsubstanskontrollen utöver dagens nivå. Restsubstanskontrollen uppfyller lagstiftningens och kommissionens krav fullt ut först inom en sexårsperiod. Altenativ lösning 1 Företagen drabbas inte av ökade kostnader. Livsmedelsverket får inte full kostnadstäckning och skulle ackumulera underskott. Kontrollen uppfyller inte lagstiftningens och kommissionens krav under den kommande treårsperioden. Svenska företag som vill exportera kan drabbas negativt i och med försämrade möjligheter till export. Sämre livsmedelssäkerhet och redlighet för konsumenter. Alternativ lösning 2 Alternativet innebär en satsning på metodutveckling som skulle medföra att antalet kontrollerade substanser kan utökas. Svensk restsubstanskontroll skulle genom en sådan satsning kunna uppfylla lagstiftningens krav inom en kommande treårsperiod.
LIVSMEDELSVERKET PM 9 (12) Svenska företags möjlighet till export skulle förbättras i och med att Sverige i högre grad skulle uppfylla de krav som kommissionen ställer. Högre livsmedelssäkerhet och redlighet för konsumenter uppnås. Företagen drabbas av större avgiftshöjningar. Salmonellakontrollen Föreslagen lösning Alternativ lösning 1 Kött 3,08 kr per ton 2,80 Föreslagen lösning Avgifterna motsvarar Livsmedelsverkets faktiska kostnader. Analysresultaten får ökad tillförlitlighet, vilket ökar Sveriges möjlighet att behålla salmonellagarantierna. Högre livsmedelssäkerhet för konsumenter uppnås. Företagen drabbas av ökade kostnader. Alternativ lösning 1 Företagen drabbas inte av ökade kostnader. Livsmedelsverket får inte full kostnadstäckning och skulle ackumulera underskott. Kontrollen uppfyller inte lagstiftningens krav under den kommande treårsperioden. Svenska företag som vill exportera kan drabbas negativt i och med försämrade möjligheter till export. Sämre livsmedelssäkerhet för konsumenter. Dioxinkontrollen Föreslagen lösning Alternativ lösning 1 Kött 0,82 kr per ton 0,80 Mjölk 0,047 kr per 1000 liter 0,046 Ägg 2,37 kr per ton 2,32
LIVSMEDELSVERKET PM 10 (12) Det föreslagna alternativet Avgifterna motsvarar Livsmedelsverkets faktiska kostnader. Extra satsning på metodutveckling innebär att metoder kan utvecklas för att säkerställa att dioxinkontroll uppfyller lagstiftningens krav. Analysresultaten att få ökad tillförlitlighet. Bättre livsmedelssäkerhet och redlighet för konsumenter. Företagen drabbas av ökade kostnader. Alternativ lösning 1 Företagen drabbas inte av ökade kostnader. Livsmedelsverket får inte full kostnadstäckning genom befintliga avgifter och skulle ackumulera underskott. Kontrollen uppfyller inte lagstiftningens krav under den kommande treårsperioden. Svenska företag som vill exportera kan drabbas negativt i och med försämrade möjligheter till export. Sämre livsmedelssäkerhet och redlighet för konsumenter. 8. Bedömning om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen. Kommissionen har kritiserat Sveriges restsubstanskontroll. Med de föreslagna avgifterna kommer Sverige att kunna åtgärda de påtalade bristerna, men först efter ett antal år. 9. Bedömning om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Livsmedelsverket kommer att remittera förslaget till berörda branschorganisationer för yttrande. Under remisstiden kommer samråd att ske med Ekonomistyrningsverket, ESV. Livsmedelsverket skickar förevarande förslag till ett urval företag och andra berörda organisationer. När förslaget blir verklighet kommer Livsmedelsverket på nytt att
LIVSMEDELSVERKET PM 11 (12) informera berörda företag. Information om gällande avgifter kommer också att tillhandahållas via verkets hemsida www.livsmedelsverket.se. 10. Antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Slakterier ca 120 företag berörs av avgifterna. Storleken på företagen är från mycket små företag med en produktionsvolym på mindre än 8 000 ton/år upp till stora företag med över 70 000 ton/år. Äggpackerier ca 115 företag berörs av avgifterna. Storleken varierar mellan en årsproduktionsvolym på under 5 ton/år till över 20 000 ton/år Anläggningar som tar emot obehandlad mjölk ett tiotal företag berörs. Många mindre med under 100 ton/år och upp till 450 000 ton/år. Ett företag är klart större. 11. Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Förslaget medför ingen ökad tidsåtgång för företagen och heller inga ytterligare administrativa kostnader. 12. Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Förslaget medför inga andra kostnader för företagen och företagens verksamhet kommer inte behöva förändras. 13. Vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen och i vilka andra avseenden kan regleringen komma att påverka företagen Svenska företags möjlighet till export påverkas av i vilken utsträckning kontrollprogrammen uppfyller kraven i lagstiftningen samt i vilken mån den kritik som kommissionen framfört åtgärdas. Den föreslagna lösningen innebär att Sverige kommer att kunna uppfylla lagstiftningens krav samt korrigera de brister som kommissionen identifierat i kontrollprogrammen inom en sexårsperiod. För det fall ytterligare resurser hade lagts på metodutveckling (alternativ 2), hade bristerna kunnat korrigeras inom en treårsperiod. 14. Beskrivning om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Inga särskilda hänsyn har tagits.
LIVSMEDELSVERKET PM 12 (12) 15. Effekter för kommuner eller landsting Inga effekter. 16. Miljö och jämställdhet Förslaget bedöms inte ha effekter för miljö eller jämställdhet. 17. Uppföljning/utvärdering av föreskrifterna Avgifterna utvärderas kontinuerligt. Kontaktpersoner vid Livsmedelsverket Teamchef Daniel Selin, tel. 018-17 43 63 Jurist, tel. 018-17 56 09