Deklarationsdax 2014. Åldersskillnader

Relevanta dokument
Inlåning & Sparande Nummer januari 2014

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer januari 2015

Inlåning & Sparande Nummer februari 2013

Fritidshuset Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Inlåning & Sparande Nummer oktober Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Kärlek och pengar En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Bostadsköpet & tryggheten

Inlåning & Sparande Nummer april 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli En rapport om räntespararen hos SBAB Bank..

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr

Bostadspriserna & boräntorna december 2013

Sportlovet Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Så vill unga bo. Sammanfattning

Inlåning & Sparande Nummer september 2015

Bostaden & investeringen del 2

Bostaden & läget. Bakgrund

Inlåning & Sparande Nummer september 2014

Skidor och fjällstugor En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen.

Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Bolånet & Amorteringen

Svårt att navigera i bolånedjungeln

Bolånet & Amorteringen del 2

Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013

Fritidshuset Få äger men många vill ha fritidshus - Storstadsborna dominerar fritidshusmarknaden - Skärgården och Östersjööarna populärast

Inlåning & Sparande Nummer juni 2014

Hushållsbarometern våren 2007

Så sparar svenska folket

Inlåning & Sparande Nummer oktober 2016

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Vad drar man in på vid finansiell kris

Sidan 3 Stora skillnader i ränterisk. Sidan 5 Längre bindningstider på bolånen Sidan 10 Bilaga Regional kommunindelning

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Svenskarna och sparande Resultatrapport

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari Karna Larsson-Toll

Skandias plånboksindex. Juni,

Sparkontoundersökning

Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Bo & Låna Nummer 1 16 maj 2012 En undersökning om vårt boende och våra bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB Bank.

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni Karna Larsson-Toll

96 procent av svenskarna säger att de kommer att agera om bankerna tar ut en avgift för sparkontot eller inför minusränta.

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

Svenska folket om svaga i samhället

Sidan 3 Snabb försvagning av konjunkturen. Sidan 5 Industrin optimistisk om exporten. Sidan 6 Handel och tjänster bromsar in

Bo & Låna En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB.

Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea

Hur sparsam är svensken? SILENTIUM AB COPYRIGHT

Till soliga, regniga och äldre dagar

Värdeguiden

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

Boräntan, bopriserna och börsen 2017

Bo & Låna En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB.

Bo & Låna En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB.

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

AKTIEÄGANDET I SVERIGE 2003

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

Julklappspengarna 2015

Tonåringarna och deras pengar V

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti

Nordeas privatekonomiska barometer oro och åtgärder. Ingela Gabrielsson Privatekonom

Frågeområde Livsvillkor

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till pensionssparare Claes Falck Kidist Hamrén TNS SIFO

Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q1 2012

Skidstugan som investering 2016

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd

Hushållsbarometern hösten 2006

SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum:

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q2 2012

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

Så ser vi på arbetslöshet och andra privatekonomiska händelser

Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Pensionärer räknar med sämre ekonomi Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Brevvanor En rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

Kvinnor och män som fondsparare 2012

Konjunkturen i Sydsverige i regionalt perspektiv

Fortsatt optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Mars Karna Larsson-Toll

Svenska folkets åsikter om heminredning, ekonomi och miljöfrågor undersökning genomförd av YouGov v

Innehåll. 1. Om undersökningen Konsumentklimatet inför andra kvartalet Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Transkript:

Deklarationsdax - Deklarationen öppnas direkt - Unga mer förvånade över utfallet - Underskott täckts med sparpengar, överskott konsumeras i högre grad upp DEKLARATIONSDAX 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 30 APRIL 2014

Deklarationsdax 2014 Deklarationen skickades ut under veckorna kring månadsskiftet mars/april och ska vara inlämnad senast den 5:e maj. Utfallet påverkar svenskarnas privatekonomi och redan i deklarationen kan man se ett preliminärt belopp i återbäring eller återbetalningsskyldighet. Med detta som grund och i beaktande av andra eventuella avdrag är det lätt skaffa sig en ungefärlig bild av hur det slutgiltiga resultatet kommer att se ut. SBAB tar fasta på detta och har därför ställt några enkätfrågor till ett statistiskt urval i Sverige. Frågorna inriktas på hur svenskar hanterar deklarationen och hur deras privatekonomi påverkas av resultatet. SBAB har genomfört undersökningen med hjälp av Snabba Svar där ett statistiskt urval på 1 043 svenskar har besvarat frågor om årets deklaration. Resultatet visar hur ekonomin påverkas av deklarationsbeskedet och hur väntat resultatet var. Känner du till det preliminära beloppet för skatteåterbäring/återbetalning som du fick i din deklaration? Nästan alla öppnar sin deklaration direkt Svenskarna är nyfikna på sin deklaration vilket är naturligt då utfallet för många blir ett betydande tillskott eller en större störning i ekonomin. Under perioden 17 mars till 15 april skickades inkomstdeklarationen ut 2014. När vi ställde frågan under perioden 17 till 22 april hade 91 procent öppnat sin deklaration och tagit del av det preliminära beloppet för skatteåterbäring eller skatteåterbetalning. Åldersskillnader Det finns dock en tydlig generationsskillnad där de yngsta utmärker sig relativt övriga åldersgrupper. Bland 18 29- åringarna är det ungefär tre gånger fler som inte öppnat sin deklaration och läst det preliminära utfallet. Redan i nästkommande åldersgrupp har dock en tydlig förändring skett. Känner du till det preliminära beloppet för skatteåterbäring/återbetalning som du fick i din deklaration? Män är lite mer nyfikna på deklarationen än kvinnor, med skillnaden är relativt liten då 93 procent av männen har öppnat kuvertet och tagit del av beloppet mot 90 procent av kvinnorna två veckor innan deklarationen senast skall vara inlämnad. DEKLARATIONSDAX 2014 2 SBAB PRIVATEKONOMI 30 APRIL 2014

De flesta har förutsett deklarationsbeskedet Majoriteten har förutsett utfallet Majoriteten har fått ett preliminärt deklarationsbesked med en återbäring eller återbetalningsskyldighet som väntat. Bland de som ändå har blivit överaskade är det klart fler som fått en positiv överraskning än en negativ. Det betyder att deklarationsbeskedet i år har en svagt positiv inverkan på svenska folkets privatekonomi. Orsaken är att något fler får revidera upp sin privatekonomi på grund av det preliminära deklarationsbeskedet än vad det är som tvingas göra det motsatta. De flesta har dock gjort en riktig bedömning av hur privatekonomin påverkas av årets deklarationsbesked. Äldre bättre på att förutse utfallet Ålder verkar ge rutin i att förutse deklarationsutfallet. Andelen som fick återbäring ungefär som väntat blir högre för varje åldergrupp. När 42 procent av 18 29-åringarna fick ett preliminärt deklarationsutfall som väntat var andelen 56 80-åringar som inte fick en överraskning, positiv eller negativ, hela 66 procent. Blev du överaskad av det preliminära beskedet för återbäring/återbetalning i deflationen? Blev du överaskad av det preliminära beskedet för återbäring/återbetalning i deflationen? Skillnaden beror på att fler yngre blir positivt överraskade av beskedet. För varje åldersgrupp minskar sedan andelen positivt överraskade. Det innebär att det är drygt tre gånger fler 19 29-åringar som fick en positiv överraskning än 56 80-åringar. När det gäller de negativa överraskningarna ser bilden annorlunda ut då högst andel av de äldsta har fått ett sämre utfall än väntat. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är visserligen inte stora men resultatet är ändå tydligt. Deklarationens effekt på privatekonomin är därmed klart störst för de yngsta. Det beror på att de oväntade tillskotten i privatekonomin är betydligt vanligare än de oväntade avbräcken som en direkt effekt av deklarationen. Den äldsta gruppen 56 80-åringar är ensamma om att fler har fått en negativ överraskning än positiv. Det betyder att denna grupp kommer att få hålla i plånboken lite mer än vad de hade tänkt sig i år. Observera: Ett positivt utfall innebär att återbäringen har blivit större än väntat eller att den väntade återbetalningen har blivit mindre eller helt försvunnit och istället blivit till en återbäring. På samma sätt är ett väntat eller negativt inte liktydligt med varken återbetalning eller återbäring utan endast hur utfallet ser ut i förhållande till förväntan. När utfallet skiljer sig från det förväntade måste den privatekonomiska planen revideras. DEKLARATIONSDAX 2014 3 SBAB PRIVATEKONOMI 30 APRIL 2014

Om utfallet är 10 000 bättre än väntat Om utfallet är 10 000 kr bättre än väntat Om det preliminära deklarationsbeskedet var en positiv överraskning och beloppet är 10 000 kr bättre än förväntat kommer knappt var tredje att sätta in pengarna på ett bankkonto och inte röra dessa under innevarande år. Ytterligare nio procent sparar pengarna i aktier eller fonder. Det betyder att fyra av tio väljer att spara dessa pengar som stärkt privatekonomin på ett oväntat sätt. Om du får en återbäring på 10 000 kr, hur kommer du att använda de pengarna under 2014? Majoriteten väljer dock att spendera det oväntade privatekonomiska tillskottet under 2014. Vanligast är att pengarna försvinner in i den vanliga löpande konsumtionen. Därefter följer dock flera alternativ av mer sällanköpsart, främst handlar det om en oplanerad semester som 21 procent väljer och därefter renovering av bostaden och kapitalvaror eller fordonsinköp. Det gemensamma för dessa är att de är lättare att isolera från den övriga ekonomin vilket kan vara att föredra när inkomster av engångskaraktär förbrukas. Minst vanligt är att konsumera upp pengarna på restaurang och krogbesök. Skillnader mellan kvinnor och män Om du får en återbäring på 10 000 kr, hur kommer du att använda de pengarna under 2014? Kvinnor och mäns val överensstämmer väl på fyra av de nio alternativa valen. För det övriga fem alternativen finns tydliga skillnader. Dessa presenteras i det nedre diagrammet till höger. En tydlig skillnad är att kvinnor i högre grad väljer att sätta in pengarna på banken, männen å sin sida kompenserar det mer än väl genom att oftare placera pengarna i aktier eller fonder. Störst skillnad finns i synen på semestrar då betydligt fler kvinnor väljer att åka på en resa som annars inte hade blivit av. Män kompenserar det genom att i högre grad köpa kapitalvaror eller fordon. DEKLARATIONSDAX 2014 4 SBAB PRIVATEKONOMI 30 APRIL 2014

Om utfallet är 10 000 sämre än väntat Om utfallet är 10 000 sämre än väntat Om det preliminära utfallet i deklarationen istället är en besvikelse och man inser att man har 10 000 kronor mindre än planerat väljer de flesta att göra ett uttag från sitt banksparande. Många anser dock att det finns ett utrymme i den löpande konsumtionen som kan användas för att samla ihop pengarna. Därefter följer sällanköpsvaror som kläder, skor, kapitalvaror och fordon. Om du måste betala tillbaka 10 000 kr, varifrån tar du då dessa pengar? På samma sätt som fler kvinnor hellre sätter in ett oväntant tillskott på bankkontot är också fler kvinnor än män benägna att ta ut pengar från sitt bankkonto för att fylla det tomrum som ett oväntat dåligt deklarationsbesked orsakar. Denna tendens syns på alla områden, män som hellre spenderar pengarna på kapitalvaror och fordon väljer om de istället har ett oväntat underskott att spara mer på just kapitalvaror och fordon. Underskott täcks med sparpengar, överskott konsumeras upp Jämförs områdena som påverkas negativt när det ekonomiska utrymmet minskas med 10 000 kronor med områdena som påverkas positivt vid en lika stor och oväntad tivt måste spara 10 000 kr, hur sparar du/skaffar du fram de Om du pga. av deklarationen oväntat får 10 000 kr extra alterna- ökning finns både likheter och skillnader. pengarna? Det nedre diagrammet till höger visar båda utfallen. Störst är differensen i banksparande, vilket betyder att benägenheten att ta ut pengar när det uppstår ett underskott är klart större än benägenheten att sätta in ett lika stort överskott på bankkontot. Adderas insättningar/uttag från aktier och fonder uppger 40 procent att de sparar ett oväntat överskott medan 60 procent använder sparade medel för att täcka upp för ett oväntat underskott. Differensen är också stor inom de flesta andra områdena, men går i olika riktningar. Kläder, skor, restaurangoch krogbesök väljer många att spara in på om det finns ett underskott. Samtidigt spenderas inte ett oväntat överskott på detta i samma utsträckning. Det motsatta gäller för semesterresa och renovering av bostaden. Det betyder att man gärna lägger ett oväntat tillskott på dessa områden men om man måste skaffa fram 10 000 kronor vill man ogärna göra det på bekostnad av just semesterresan eller renoveringen. DEKLARATIONSDAX 2014 5 SBAB PRIVATEKONOMI 30 APRIL 2014

För mer information om rapporten, vänligen kontakta: Karin Hellgren, Presschef SBAB Telefon: 070-668 38 24 Epost: karin.hellgren@sbab.se Andreas Leifsson, Analytiker SBAB Telefon: 070-788 99 45 Epost: andreas.leifsson@sbab.se Om undersökningen Undersökningen baseras på en enkätundersökning från Snabba Svar med 1043 svarande under perioden 17-22 april 2014. Enkätundersökningen har gjorts på uppdrag av SBAB. Deklarationsdax 2014 är en publikation från SBAB. Deklarationsdax 2014 har sammanställts av SBABs Ekonomiska Sekretariat. Ansvarig för brevet är Andreas Leifsson, telefon 070-788 99 45. Rapporten baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna rapporten men ange alltid källa. SBAB Bank AB (publ) Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 Postadress: Box 27308 102 54 Stockholm Tel 08-614 43 00 Fax 08-611 46 00 Internet: www.sbab.se E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr. 556253-7513) DEKLARATIONSDAX 20146 SBAB PRIVATEKONOMI 30 APRIL 2014