Projektet. Västerbro i Lund. Projektforum 8 december 2017

Relevanta dokument
Projektet. Västerbro i Lund. Projektforum 30juni

Projektet. Västerbro i Lund. Projektforum 1 september 2017

Västerbro projektforum. 26 januari 2018

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Västerbro. Projektforum

och affärsmässighet

Citylab verktygslådan för hållbar stadsutveckling

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

Västerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen, Fjelievägen, Bryggaregatan

FOCUS 11. Certification of urban districts

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

community design for conflicting desires Maria Borup Åsa Norman Tyréns

Solenergiteknik i den hållbara staden

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Citylabs utbildningar

SE-151

Hållbart byggande. Regler och riktlinjer för byggande i Nynäshamn. Gäller från

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Projektet Väsby Entré/Stationsområdet Anne-Sophie Arbegard, projektledare Väsby Entré Kontoret för samhällsbyggnad.

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Information om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Ett strategiskt arbete med sikte på fossilbränslefrihet SKL Presidiedagar

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Gottsundaområdet Planprogram

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar

Regional utvecklingsstrategi för Örebro län. Presentation av remissversion. Framtidsforum 25 mars 2017

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

GRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr

Miljööverenskommelse

Klimatpolicy Laxå kommun

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Handlingsplan. för Skelleftedalens utveckling till Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Beskrivning av ärendet

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

MILJÖ- OCH KLIMATAMBITIONER I STADSUTVECKLINGEN I NACKA

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)

Norra Djurgårdsstaden. Nils Göransson, Stockholms stad

Regionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län

Trafikpolicy för Sollentuna kommun

SnABbT, snyggt och hållbart

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder


Energi- & klimatplan

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län

Stadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem

Miljöredovisning. Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Klimatanapassning - Stockholm

C I T Y L A B P l a t t f o r m f ö r h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g

UPPLÄGG. Från idé till hus hur går byggprocessen till? Presentation av projekt i närliggande områden. Frågor. Lars Böhme, landskapsarkitekt

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Miljöprofil

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede

Fossilbränslefri kommun 2025

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

Hållbara städer - så bygger vi nytt

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

Transkript:

Projektet Västerbro i Lund Projektforum 8 december 2017

Processen dec 2017 - Planeringsfasen Fördjupad Ö P Samråd Utställning Utlåtande Antagande Hållbarhet City Lab A Uppsala Lund Norrköping Vallentuna Borlänge Stockholm Samverkansavtal Utkast mall Första avtalsdiskus. Budget Avtalsrev Avtalsutkast med bilagor Projektprogram Underlag Utredning analys Dispos. / FÖPdelar Bakgrund, Struktur, Illustr, Hållbarhet Beslut Namn Kommunikationsplan Namnförslag Behovsanalys Kommunikationsplan utkast

Agenda 8 dec 2017 Inledning Process som pågår Knäckfrågor att lösa Hållbarhetsprocessen (Citylab) Helen Wiklund, Hållbarhetssamordnare Energi och Klimat (17)Kraftringen) Innovation och IKT (6) Peter Kisch, Future by Lund Uppföljning arbete disp. plan, (1) Maja Skoog, planansvarig Kulturvärden (2) Kristina Nilén, WSP Funktioner (3) Kathrine Heiberg, Reteam group Avslutning Nya eller strukna knäckfrågor?

Hållbarhetsprocessen 2017 Citylab träffar, Helens hållbarhets-ws / träffar, Projektforum, Utkast sommar och höst 2017 Utkast är skickat till alla fastighetsägare och SGBC 24 nov 5-6 dec presentation och opponering, SGBC Stockholm Revidering efter era synpunkter och opponentens kommentarer. Handlingsprogram med åtgärder ska tas fram under våren 2018. Allt sammanställs till ett slutligt program deadline HÅP 2 april

Fortsatt arbete med Hållbarhet 1. Vad innebär certifiering? undersök certifiernigskriterier, kostnader, tid, ta upp på forum 2. Beslut om fortsatt certifieringsprocess Tillsätta en organisation för genomförande och uppföljning av hållbarhetsarbetet. Komma överens om certifiering Oavsett ovan: Komma överens om målbild/vision för projektet och hållbarhetsdokumentet Ta fram en handlingsplan med åtgärder

Synpunkter från opponent Bra grundstruktur, enkelt att läsa och följa dokumentet. Lista mål/åtgärder i bilaga arbeta vidare med handlingsplan bra att prioritera målen efter olika ambitionsnivå, styrka med tydlig prioritering. Visionen kan göras mer platsspecifik. många målnivåer gör det snårigt Vi tror det är av vikt att kommunen och fastighetsägarna har en gemensam ambitionsnivå för projektet som helhet. Väva in värdeord i målen istället Bra att målen inte är millimeterstyrande utan visar riktningen, vissa mål kan dock få mer precisering.

Målbild (FÖRSLAG!) Stadsomvandlingen ska skapa levande stadsmiljöer sprungna ur verksamhetsområdets tradition av kreativitet och kraft. (FÖP)

Projektets 3 huvudmål Med visionen och målbilden som grund har projektet valt tre huvudmål för att förtydliga vad vi vill med stadsomvandlingen i Västerbro: 1. Projektet ska skapa en levande, aktiv stadsdel i Västerbro 2. Projektet ska skapa en egen identitet för Västerbro 3. Projektet ska säkerställa att Västerbro blir en hållbar stadsdel

Ska klara LundaEko för Lund Oavsett certifiering enligt Citylab ska Västerbro enligt kommunens egna krav på staden enligt LundaEko II - utvecklas till en hållbar stadsdel som sätter människan i centrum genom att: 1. vara öppen för att experimentera och testa nya idéer, samverka och lära av varandra för att utveckla stadsdelen, 2. skapa förutsättningar för ett rikt socialt liv med god service och platser för kultur och stadsintegrerat arbete, 3. erbjuda en inkluderande och hälsosam miljö, med rekreation i en grön och klimatanpassad stadsdel, 4. göra gång, cykel och kollektivtrafik till de självklara valen, 5. göra det lätt att verka och leva med en låg klimatoch miljöpåverkan och en låg energi- och resursanvändning.

Ska klara Effekter enligt Citylab Ingen negativ miljöpåverkan Ingen negativ klimatpåverkan Resiliens och flexibilitet Resurshushållning God hälsa och välbefinnande Önskade effekter enligt Citylab Attraktivt stadsliv Jämlikhet och social sammanhållning Goda försörjningsvillkor Delaktighet och inflytande Trygg livsmiljö Målområden Bebyggelse Kulturvärden Funktioner Människor Transporter IKT Platser Skolmiljöer Luft Ljus Ljud Grönytor Klimatanpassning Materialflöden Produkter Vatten Energi

Kvaliteter Föreslagna mål har utformats så att befintliga värden och kvaliteter förädlas för att ge platsspecifika egenskaper och identitet: Kulturvärdet industrihistoria och pågående industriverksamheter i staden Många arbetsplatser Handel och föreningar Läget nära centrum av Lund och stationen

Utmaningar Målen och åtgärder utformas också för att hantera de största utmaningarna: Hård, bullrig, ogästvänlig miljö Dåligt klimatanpassat Avsaknad av nattbefolkning Barriär i staden Föroreningar

Idé ambitionsnivåer /prioritering Bäst mål kommer önskade effekter Detta ska vi i vår diskutera och komma överens om ambitionsnivå! Kom ihåg att detta är kommunens förslag - att uppnås! Bebyggelse Kulturvärden Funktioner Människor Transporter Grönytor Vatten (dagvatten) Energi och klimat BÄST IKT Skolmiljöer Platser Ljud Klimatanpassning BÄTTRE Ljus Luft Produkter Materialflöden Vatten BRA

Exempel Energi och klimat 1. Nuläget? 2. Vilka är kvaliteter? 3. Utmaningar? 4. Ambition prioriterat fokusområde

Nuläge, kvaliteter och utmaningar Klimatpåverkande utsläpp i Lund Fossilfri produktion från Kraftringen till 2020 Fjärrvärme- och gasnät inom området Skärpta energikrav på nyproduktion Äldre bebyggelse Godstransporter och infartsled Transportsektorn behöver minska sina utsläpp!

Kyotopyramiden på Västerbro 4. Välj förnybar energikälla 3. utnyttja gratisenergi för att täcka det återstående behovet av energi ska förnybara energikällor väljas och som kan säkerställas vara förnybart även vintertid. använd solens instrålning för uppvärmning och belysning installera solceller och/eller solfångare använd spillvärme från industriprocesser använd avfall som energiresurs 2. optimera, styr och reglera energianvändningen genom effektiva installationer, teknik och infrastruktur värmeväxlare smarta nät och smarta hus och installationer snabbt och gent kollektivtrafiksystem 1. minimera behovet av: uppvärmning, elförbrukning, transporter välisolerade byggnader korta avstånd mellan bostäder, arbete och service mindre boendeyta per person fler lgh/ha

Mål energi och klimat Stadsdelen Västerbro ska utvecklas utifrån en nollutsläppsvision och ska ha låga energibehov och vara klimatneutralt. Några av delmålen som exemplifierar Kyotopyramidens steg 1. Byggnader som nyproduceras eller kraftigt byggs om i Västerbro ska få ett lågt uppvärmningsbehov och en primärenergianvändning som är nära noll. 2. Effektbehovet över tiden på dygnet och över året ska utjämnas. (Ex genom batterilagring, smarta installationer osv) 3. Ny bebyggelse i Västerbro planeras så att taklandskapet på Västerbro får minimalt med skugga, för att förbättra förutsättningarna för solenergiinstallationer i området. 4. Energibehovet täcks genom förnybara fossilbränslefria energikällor. Behov av uppvärmning vintertid ska täckas med förnybar energi.

Exempel handlingsplan - Energi och klimat Delmål Kommun Fastighetsägare Uppföljning Åtgärd Skede Åtgärd Skede Lågt energibehov uppvärmning bebyggelse byggnadsvolymer som främjar låga energibehov dpl Nyproduktion och ombyggnation: Bygga tätt och välisolerat Projektering och byggskede Energidekl. solenergi Förutsättningar för solenergi i detaljplanen dpl Installera solceller eller solfångare Projektering och byggskede Färdigställande, antal bygglov med solceller

Uppföljning dispositionsplan Tät stad, närhet till station(exploateringsgrad) kontra krav kring bevarande, parkytor, skolor/förskolor Parkering, sektioner för gator Mer detaljerad etappindelning och genomförandestrategi

Nya eller strukna knäckfrågor? 1. Parkers placering i dispositionen av området? 2. Tidigt genomförda parkprojekt. Dvs hur kan parkerna färdigställas tidigt? 3. Trafikhierarkin med parkering inom hela området? Hur får vi bäst fram trafik-, parkerings- och mobilitetsplan - som alla fastighetsägare accepterar? 4. Östra nodens trafikplan och ledningars planering. 5. Samlade bilden av hela områdets Miljöskulder. Miljösaneringens planering för genomföranden. 6. Samverkansavtal med fastighetsägare som har olika ambitionsnivåer. 7. Exploateringskostnaden och kostnadsfördelningen för kommunal exploatering. 8. Vad som är kulturvärden och kan/ska bevaras? 9. Den fortsatta förankringen av det som ska vara grön/blått. 12. Hur dispositionsplanen förhåller sig till tidiga strukturplaneskisser öster om Bondevägen. 13. Hållbarhetsmål. Vilka mål vi kan vara överens om och samtidigt lyckas bli en certifieringsbar stadsdel genom City Lab Action. 14. Kombinationen tät stad, trafik och parkering över tid inkl produktionstidens villkor. 15. Tillgängligheten. Hur man tar sig till befintlig och planerad handel i området i kombination med områdets nya parkeringsnorm. 16. Smart City. Att bestämma om vi ska eller inte ska arbeta in något smart nät i området tillsammans med nätägare som Kraftringen, Renhållningsverket m fl. 17. Områdets identitet. Vad är Lundakaraktär? 18. BTA för kvarter och totalt inom projektområdet. 10. Byggrätters innehåll längs Fjelievägen på båda sidor vägen. 11. Undergången för cykel och gång mot väster.

Nästa projektforum 26 januari God Jul och Gott Nytt år!