Ett smakprov av ekologisk och beteendeekologisk forskning med ejdern i huvudrollen Markus Öst markus.ost@abo.fi Åbo Akademi University Domkyrkotorget 3 20500 Åbo Finland 3.6.2015 1 Några smakprov på vår forskning Inledning: Varför forska i just ejderns ungomvårdnad? Socialitet som skydd för predation Hur välja sin samarbetspartner? Hur späda ut predationsrisken så effektivt som möjligt? Kognition och gruppliv Förhandsinfo om eftermiddagens program 1
Intressanta frågor Evolutionen av samarbete: effekten av individuell kvalitet, släktskap& predation Betydelsen av personlighetsvariation Faktorer som styr boplatsvalet Hur ekosystemförändringar påverkar Östersjöejdern Kognition och förökningsstrategier Var görs forskningen? Tvärminne zoologiska station i Hangö 2
Fakultativt sociala ejdrar Kroppskondition Ensamförsörjare Gruppbildning Öst et al. 2003, Behav Ecol 3
Kan släktskap förklara partervalet? Nja, de flesta år verkar partnervalet styras av passiva mekanismer såsom ådornas kondition och ålder Ådorna kan trots allt känna igen sina släktingar eftersom partners vissa år är närmare släkt med varandra än förväntat av slumpen Mekanismerna än så länge okända Livet som ejder är ändå ingen dans på rosor... 4
När lönar sig gruppliv? Fördelar av gruppliv Delat ansvar kan innebära en fördel Ökad vaksamhet och mer födosök Men varför finns ensamförsörjare i så fall? Ett typexempel på hur beteendeekologin söker ändamålsenlighet i djurens beteenden Fördel / kostnad Avtagande fördelar Gruppstorlek 5
Men varför finns ensamförsörjare i så fall? Accelererande kostnader Fördel / kostnad Avtagande fördelar Gruppstorlek Men varför finns ensamförsörjare i så fall? Kostnader Fördel / kostnad Fördelar * Optimal gruppstorlek 6
Teorin för uppkomsten av grupper Predationsrisk/individ kan minska i en grupp Genomatt placeranågonmellandig självoch predatorn( själviska hjorden ) Numerisk utspädning av risken ( utspädningseffekten ) Hur fördelas riskerna? Själviska hjorden: risken ojämnt fördelad Utspädningseffekten: varjeindividsammarisk attblitagenavettrovdjur P(fångst) = 1 P(fångst) = 1/1000 7
Vad händer då faran ökar? Högre predationsrisk sänker en ensamförsörjares förväntade fitness Förutsägelse& test, 1 a)gruppbildning predationsrisk med b) Strategin att sköta ensam med predationsrisk 13 åravdata Proportion 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 Coalitions Lone tenders Jaatinen et al. J Anim Ecol 2010 0.00 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 0.06 0.07 Annual nesting mortality Ådans mortalitetsrisk 8
Förutsägelse& test, 2 Gruppstorleken ökar med predationsrisk 13 åravdata Atnal ådor Typical group i gruppen size 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 Jaatinen et al. J Anim Ecol 2010 0.00 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 0.06 0.07 Annual nesting mortality Ådans mortalitetsrisk Vad har vi kommit fram till hittills? Ökad predationsrisk Kooperativ ungomvårdnad vanligare Ökad gruppstorlek Ökad predationsrisk ökar vikten av att utspäda predationsrisken så effektivt som möjligt Vembordeman dåsamarbetamed? 9
Partnerval& utspädning Dåhögpredation Din avkommagynnasom den äriminoritet Men så resonerar också din samarbetspartner Spegelvända preferenser Vad förutspår teorin? Proportionell utspädning av risken P ( ) = 5/7 =0.71 P ( ) = 2/7 =0.29 10
Modellering Benägenhet till gruppbildning Relativt bidrag till total gruppstorlek Jaatinen & Öst Am Nat 2013 Förutsägelse: Modellering Jämnstorakullarhögrebenägenhettill sammanslagning Benägenhet till gruppbildning Relativt bidrag till total gruppstorlek 11
Resultat Förutsägelse: Jämnstora kullar högre benägenhet till sammanslagning Jaatinen & Öst Am Nat 2013 Slutsatser, utspädningseffekten Ådorkanbedömanyttanavutspädningav predationsrisken Kräsenheten påverkas av Rådande predationsrisk Kräsenhet eller undvikande av artfränder? Fegisar Personlighetens roll i sociala stressituationer Våghalsar Tar inte risker då t.ex. fara hotar djärva under hotav t.ex. predation 12
Skygghet fördröjer gruppbildningen Intressekonflikt mellan undvikande av predation & artfränder Tid till gruppbildning (dagar) Flyktavstånd från bo (cm) Öst et al. Anim Behav 2015 Uppvärmning inför eftermiddagens program Vi bollar med riktiga ejderdata för att besvara till synes enkla frågeställningar Beror kullstorleken på boets täckningsgrad och i så fall varför? Påverkar klimatet ejderns häckningsparametrar? 13
Kim Jaatinen Ben Steele Martin Seltmann Kristina Noreikiene Juha Merilä Ron Ydenberg Tack! Finlands Akademi Maj och Tor Nesslings stiftelse Finska kulttuurirahasto Svenska kulturfonden...och tack till otaliga fältassistenter under årens lopp...! 14
3.6.2015 Sebastian von Numers Ben Steele Aki Aintila Martin Markus Seltmann Öst Kim Jaatinen Elin Lönnberg Heikki Eriksson 5 Tack! Frågor? Jag ser verkligen fram emot dem 15