Omslag: Kriminalvården. Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2018 Beställningsnummer: 4569 Hemsida:

BUDGETUNDERLAG 2019

Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2018 Beställningsnummer: 4569 Hemsida: www.kriminalvarden.se

KRIMINALVÅRDEN MÖTER ETT VÄXANDE UPPDRAG Mycket talar för att antalet klienter i Kriminalvården kommer att öka framöver, vilket påverkar behovet av platskapacitet. Eftersom anpassningar av myndighetens infrastruktur tar lång tid finns det skäl att i närtid fatta beslut om ett antal åtgärder som skapar långsiktiga förut sättningar att möta en ökad klienttillströmning i både häkten och anstalter. Exempel på faktorer som påverkar platsbehovet är de senaste årens många beslut om straffskärpningar och nykriminaliseringar samt de omfattande resursförstärkningar som har tilldelats Polismyndigheten. Till det ska läggas en växande befolkning, omfattande gäng kriminalitet i landets utsatta områden och en våldsspiral bland unga kriminella som inte visar några tecken på att avta. Myndighetens uppdrag kommer mot den bakgrunden med all sannolikhet att växa under de närmaste decennierna, i såväl volym som komplexitet, både när det gäller anstalt, häkte och frivård. Kriminalvården behöver därför påbörja arbetet med att höja plats kapaciteten. Med den information som finns tillgänglig idag gör vi bedömningen att kapaciteten behöver utökas till minst 5 000 tillgängliga anstalts platser och minst 2 400 tillgängliga häktesplatser till år 2025. Utöver tillgängliga platser behövs ett utrymme för löpande underhåll och renoveringar, en så kallad förvaltningsmarginal. Sammantaget innebär detta ett bedömt behov av att öka vår kapacitet med minst 800 anstaltsplatser och minst 500 häktesplatser. Sedan ett par år tillbaka pågår ett omfattande arbete i myndigheten med att planera för framtidens infrastruktur. Målet är att kunna anpassa vår infrastruktur till en klienttillströmning som förväntas variera mer över tid än tidigare. Kriminalvårdens befintliga lokalbestånd är gammalt och flera av våra anstalter och häkten är i akut behov av att renoveras, byggas om eller ersättas vilket kommer att innebära ökade investerings- och hyreskostnader. Kriminalvårdens transportuppdrag har ökat väsentligt sedan lagändringarna i april 2017 som i praktiken har inneburit att Kriminalvården ansvarar för samtliga transporter av frihetsberövade, oavsett var i landet eller vid vilken tidpunkt på dygnet behovet uppstår. Den kapacitetsuppbyggnad som gjordes under förra året avser en volymökning på cirka 9000 transporter per år. Vi arbetar nu vidare med att bygga upp den ytterligare kapacitet som krävs för att utföra samtliga transporter av frihetsberövade i enlighet med den nya lagstiftningen. Finansiering för denna tillkommande uppgift saknas alltjämt. Personalomsättningen i Kriminalvården innebär mycket stora kostnadsökningar. Satsningar för att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare kommer också fortsättningsvis att vara avgörande för att Kriminalvården ska kunna utföra sitt uppdrag. För att förbättra förutsättningarna för ett yrkesorienterat lärande tar Kriminalvården nu fram en ny grundutbildning. BUDGETUNDERLAG 2019 3

Kriminalvården har under de senaste åren kunnat visa mycket goda resultat när det gäller minskade återfall. Det nya och mer enhetliga sättet att arbeta förväntas bidra till att den positiva återfallsutvecklingen fortsätter. Vi behöver samtidigt utveckla vår kunskap och vårt sätt att arbeta med intagna och klienter. För detta krävs bland annat bättre kunskap om dömda från socialt utsatta områden, hur olika grupperingar och kriminella gäng fungerar och interagerar, liksom för andra komplexa samhällsfrågor som utanförskap, fattigdom, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och våldsbejakande extremism. Även hedersproblematik och våld mot närstående är områden där vi behöver stärka insatserna och vår kunskap framöver. Norrköping 2018-02-21 Nils Öberg, Generaldirektör Nu rustar vi och bygger ut vår infrastruktur, samtidigt som vi satsar på en proaktiv kompetensförsörjning och löpande kompetens utveckling. På så sätt kan vi långsiktigt upprätthålla en hög kvalitet i det återfallsförebyggande arbetet och vidareutveckla den goda säkerhetskultur som råder i hela organisationen, även när antalet klienter nu förväntas öka. 4 BUDGETUNDERLAG 2019

INNEHÅLL 1. HEMSTÄLLAN... 6 2. BUDGETUNDERLAG I KORTHET... 8 2.1 KRIMINALVÅRDSANSLAGET...8 2.2 MIGRATIONSANSLAGET...10 2.3 BISTÅNDSANSLAGET...10 3. KLIENTPROGNOS OCH OMVÄRLDSFAKTORER... 11 3.1 KLIENTPROGNOS...11 3.2 OMVÄRLDSFAKTORER...12 4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET ANSLAG 1:6 KRIMINALVÅRDEN... 15 4.1 EN LOKALFÖRSÖRJNING SOM MÖTER BEHOVEN...15 4.2 EN KRAFTIG UTBYGGNAD AV TRANSPORTORGANISATIONEN...20 Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Kriminalvården (regeringsbeslut I:4, 2017-12-21)...20 4.3 ATT BIDRA TILL ETT TRYGGARE SAMHÄLLE...22 4.4 EN UTVECKLAD VERKSTÄLLIGHET...25 4.5 KOMPETENSFÖRSÖRJNING...26 4.6 DIGITALISERING I EN STABIL IT-MILJÖ...28 5. UTRIKESTRANSPORTER ANSLAG 1:7 UTRESOR FÖR AVVISADE OCH UTVISADE... 29 6. INTERNATIONELLT SAMARBETE ANSLAG 1:1 BISTÅNDSVERKSAMHET... 30 BILAGOR... 31 Bilaga 1: BERÄKNAT ANSLAGSBEHOV...31 Bilaga 2: VERKSAMHETSINVESTERINGAR OCH LÅNERAM...33 Bilaga 3: FINANSIERING...35 Bilaga 4: BEMYNDIGANDEN...36 Bilaga 5: TRANSPORTER...37 Bilaga 6: FÖRTECKNING ÖVER KRIMINALVÅRDENS FÖRFATTNINGAR...38 BUDGETUNDERLAG 2019 5

1. HEMSTÄLLAN 1. HEMSTÄLLAN Kriminalvården hemställer med stöd av vad som anförs i budgetunderlaget, att regeringen: 1. godkänner den redovisade inriktningen av verksamheten, som innefattar att påbörja en utökning av platskapaciteten för anstalt och häkte, 2. föreslår riksdagen att anvisa en tilläggs budget på 400 miljoner kronor för 2018 avseende anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Föreslagen tilläggsbudget består av 250 miljoner kronor för att komma i balans efter tidigare underfinansiering utifrån vad som angavs i budgetunderlaget för 2018, 130 miljoner kronor för att finansiera utbyggnaden av transportorganisationen med anledning av den ändrade lagstiftningen om transporter av frihetsberövade samt 20 miljoner kronor för att bygga upp en organisation för att kunna utöka platskapaciteten. 3. godkänner den föreslagna finansieringen av verksamheten för åren 2019 2021, 6. föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag på 261 miljoner kronor för 2019 avseende anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade, anslagspost 2, inom utgiftsområde 8 Migration för utlandstransporter inom Migrationsverkets ansvarsområde samt beräkna ett ramanslag på 261 miljoner kronor för 2020 och 2021 (samtliga belopp i 2018 års prisnivå). 7. fastställer anslagskrediten till 3 procent per år av föreslagna anslag för åren 2019 2021 avseende anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, under förutsättning att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år samt föreslagen tilläggsbudget för 2018, 8. fastställer anslagskrediten till 3 procent per år av föreslagna anslag för åren 2019 2021 avseende anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, anslagspost 20, inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, under förutsättning att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år, 4. föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag på 9 208 miljoner kronor för 2019 avseende anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet samt beräkna ett ramanslag på 9 438 miljoner kronor för 2020 och på 9 628 miljoner kronor för 2021 (samtliga belopp i 2018 års prisnivå). 5. föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag på 32 miljoner kronor för 2019 avseende anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, anslagspost 20, inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt beräkna ett ramanslag på 32 miljoner kronor för 2020 och 2021 (samtliga belopp i 2018 års prisnivå), 9. fastställer anslagskrediten till 3 procent per år av föreslagna anslag för åren 2019 2021 avseende anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade, anslagspost 2, inom utgifts område 8 Migration för utlandstransporter inom Migrations verkets ansvarsområde under förutsättning att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år, 10. fastställer ramen för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar till 1 575 miljoner kronor för år 2019, 1 575 miljoner kronor för år 2020 år och 1 575 för år 2021 (storleken på investeringsbehovet samt beräknade kostnader för räntor och amorteringar framgår av bilaga 2), 6 BUDGETUNDERLAG 2019

1. HEMSTÄLLAN BESLUT 11. fastställer räntekontokrediten hos Riksgäldskontoret till 10 procent av föreslagen anslagsram per år för åren 2019 2021, under förutsättning att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år, Generaldirektör Nils Öberg har fattat beslut i detta ärende. Ekonomi- och fastighetsdirektör Björn Myrberg har varit föredragande. Norrköping 2018-02-21 12. godkänner att högst 30 miljoner kronor av anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet får användas för bidrag till organisationer som avses i 1 förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom Kriminalvårdens område, under förutsättning att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsökning. Nils Öberg, generaldirektör BUDGETUNDERLAG 2019 7

2. BUDGETUNDERLAG I KORTHET 2. BUDGETUNDERLAG I KORTHET 2.1 KRIMINALVÅRDSANSLAGET Utgiftsprognos och hemställan Kriminalvårdens ingående kreditutnyttjande för 2017 blev 110 miljoner högre än vad som prognosticerades i förra budgetunderlaget. Detta beror främst på ökade personalkostnader till följd av hög personalomsättning och hög beläggning samt det utvidgade transportuppdraget. Därtill fick Kriminalvården cirka 300 miljoner kronor mindre i tilldelat anslag för 2018 jämfört med myndighetens förslag i budgetunderlaget för 2018. Det har dels lett till att vissa satsningar inte har kunnat genomföras, men också till att vi drar med oss ett underskott på grund av en tidigare underfinansiering. Under året har Polismyndigheten lämnat besked om hur de tolkar den nya lagstiftningen om transporter av frihetsberövade, vilket innebär en betydande kostnadsökning. Med dessa förutsättningar kommer Kriminalvården att kraftigt öka sin utgående kredit räknat på de preliminära anslag som riksdagen har beslutat för de närmaste åren: 8 Resultat, mnkr (2018 års prisnivå) Ingående kredit 2018 2019 2020 2021-250 -439 Beräknat anslag enligt Hermes -748-1 285 8 649 8 813 8 813 8 813 Utgiftsprognos 8 837 9 122 9 350 9 530 Utgående kredit -439-748 -1 285-2 002 Utgående kredit i procent -5,1% -8,5% -14,6% -22,7% Kriminalvården hemställer därför om en tilläggs budget för 2018 på sammanlagt 400 miljoner kronor. 250 miljoner kronor avser en kompensa tion för 2018 års underfinansiering jämfört med begärt anslag, främst på grund av ökad personal omsättning, infrastruktursatsningar och tidigare ofinansierat transportuppdrag. Därutöver beräk nas kostnaden för att bygga upp en organisation för att omgående kunna påbörja arbetet med en utökning av platskapaciteten till 20 miljoner kronor om året, med början 2018 (se avsnitt 4.1). BUDGETUNDERLAG 2019

2. BUDGETUNDERLAG I KORTHET 130 miljoner kronor är den beräknade kostnaden för att kunna genomföra omställningen till ett större transportuppdrag, med anledning av Polismyndighetens ställningstagande. För perioden 2019-2021 hemställer myndigheten om tillskott i förhållande till preliminärt beslutade belopp för att finansiera en nödvändig utökning av platskapaciteten, det nya transportuppdraget, och en utökning av statsbidrag till frivilligorganisationer. Resultat med begärt tillskott, mnkr (2018 års prisnivå) 2018 2019 2020 2021 Ingående kredit/ sparande -250-39 47 135 Beräknat anslag enligt Hermes 8 649 8 813 8 813 8 813 Tillskott: tidigare underfinansiering 250 utökad platskapacitet 20 40 80 160 utökad transportkapacitet 130 340 530 640 utökat statsbidrag 15 15 15 Summa (= hemställan) 9 049 9 208 9 438 9 628 Utgiftsprognos 8 837 9 122 9 350 9 530 Utgående kredit/ sparande -39 47 135 233 Utgående kredit/ sparande i procent -0,4% 0,5% 1,4% 2,4% Med dessa tillskott kommer myndigheten enligt tabellen ovan att ha ett litet anslagssparande på sikt. Det förutsätter dock att kommande pris- och löneomräkningar kan kompenseras med effektiviseringar. Kriminalvården bedömer att det löpande effektiviseringsarbetet inte kommer att kunna innebära besparingar av den storleken givet de utmaningar myndigheten står inför bland annat när det gäller vår långsiktiga personalförsörjning. En utökad platskapacitet I föregående budgetunderlag framhöll Kriminalvården att ytterligare resursbehov med anledning av satsningen på infrastrukturen sannolikt skulle tas upp i nästa budgetunderlag. Kriminalvården gjorde då bedömningen att befintlig plats kapacitet behövde upprätthållas för att klara uppdraget på sikt. Sedan dess har ett antal faktorer, inte minst att Polismyndigheten tilldelats omfattande resurser, inneburit att myndigheten nu istället måste börja planera för en kraftig utökning av antalet platser. Vi ser redan en vändning i klienttillströmningen och bedömer att en betydligt högre platskapacitet än dagens kommer att behövas. Det är svårt att avgöra när den stora ökningen kommer, men eftersom lokalförsörjningen behöver planeras på tio till femton års sikt kommer Kriminal vården inom den närmaste tiden att fatta beslut om ett antal lokalförsörjningsprojekt för att bygga upp en långsiktigt hållbar anstaltsoch häkteskapacitet. Kriminalvården behöver en kapacitet som möjliggör en rimlig förvaltningsmarginal, det vill säga möjligheten att kunna stänga platser för underhåll, renovering, reparation och säkerhetsinstallationer med mera. Enligt det vi vet idag är bedömningen att antalet häktesplatser i ett första skede behöver utökas med 500 och antalet anstaltsplatser med 800. Antalet tillgängliga platser kommer då upp i nästan 2 500 häktesplatser och drygt 5 000 anstaltsplatser, givet en förvaltningsmarginal för löpande underhåll och renoveringar, tillfälliga volymökningar och differentiering av intagna med mera. Uppbyggnaden kommer att innebära successivt ökade kostnader som i dagsläget bedöms uppgå till 160 miljoner kronor år 2021. På längre sikt uppskattas den årliga kostnadsökningen bli över 2 miljarder kronor per år, med de antaganden som går att göra idag. För att klara detta behöver Kriminalvården långsiktiga finansiella förutsättningar. Se vidare avsnitt 4.1 En lokalförsörjning som möter behoven. En utökad transportkapacitet Polismyndighetens besked om hur de tolkar den nya lagstiftningen om transporter av frihets berövade innebär att Kriminalvården måste bygga upp en betydligt större transportorganisation än idag. I dagsläget uppskattas den framtida volymen till nästan 46 000 handräckningstransporter, vilket är en tredubbling jämfört med situationen innan lagändringen. Dessutom behöver Kriminalvården ställa om till en transportkapacitet dygnet runt, och etablera transportkontor på betydligt fler orter. Det innebär att övertagandet kommer att bli dyrt. Kostnaden beräknas i dagsläget till 130 miljoner kronor 2018, för att sedan öka successivt till 640 miljoner kronor år 2021 då BUDGETUNDERLAG 2019 9

2. BUDGETUNDERLAG I KORTHET utbyggnaden bedöms kunna vara färdig. Se vidare i avsnitt 4.2, där även uppdraget Transporter av frihetsberövade i regleringsbrevet för 2018 återrapporteras. Ideella organisationer Kriminalvården anser att det finns ett stort behov av att engagera ideella organisationer i större utsträckning än idag och anser därför att nivån på de statsbidrag som myndigheten betalar ut till dessa organisationer bör höjas från dagens nivå på 15 miljoner kronor till 30 miljoner kronor per år. Givet det nuvarande ekonomiska läget är dock förutsättningen för en sådan höjning att Kriminalvården får kompensation för ökningen i tilldelat anslag. Låneram Den utnyttjade låneramen för 2017 blev cirka 200 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i förra årets budgetunderlag. Det beror delvis på en eftersläpning i nyupplåningen, och dels på att avskrivningar och amorteringar blev högre än beräknat. Det senare beror i sin tur bland annat på de nedskrivningar som gjordes under året, bland annat med anledning av ett förlikningsavtal med en leverantör. Ett komplexare uppdrag Prognosperioden kommer att präglas av ökade volymer, såväl av klienter som av transporter, och en ökad komplexitet i uppdraget. Det märks inte minst inom säkerhet och häktesverksamhet (se avsnitt 4.3), verkställighetsutvecklingen (se avsnitt 4.4), kompetensförsörjningen (se avsnitt 4.5) och digitaliseringen (se avsnitt 4.6). 2.2 MIGRATIONSANSLAGET Kriminalvården bedömer att antalet utrikes transporterade klienter ökar till 4 200 under perioden 2019-2021, se vidare avsnitt 5, och föreslår ett anslag på 261 miljoner kronor för 2019. Förslagen för 2020 och 2021 får betraktas som mycket preliminära eftersom de bygger på osäkra prognoser. 2.3 BISTÅNDSANSLAGET Kriminalvården räknar med en oförändrad verksamhets nivå och därmed en förändring från förra budgetunderlaget där en ökning föreslogs. I och med det föreslår vi ett anslag på 30 miljoner samt tillägg för de myndighetsgemensamma kostnaderna, det vill säga totalt 32 miljoner kronor för 2019 och framåt. Se vidare avsnitt 6. Begärd låneram för åren 2019-2022 är 1 575 miljoner kronor. 10 BUDGETUNDERLAG 2019

3. KLIENTPROGNOS OCH OMVÄRLDSFAKTORER 3. KLIENTPROGNOS OCH OMVÄRLDSFAKTORER Att kunna bedöma hur klientantalet och klientpopulationen kommer att utvecklas över tid är en viktig förutsättning för att löpande kunna styra och prioritera verksamheten. Kriminalvårdens klientutveckling påverkas inte bara av brottsutvecklingen i samhället utan även av tidigare led i rättskedjan med start hos Polismyndigheten. Kriminalvårdens arbete med klientprognoser har hittills baserats på en vedertagen statistisk prognosmetod baserad på tidsserieanalys. Flera faktorer talar nu för att vi står inför ett trendbrott, något som denna metod inte kan förutse. Det innebär att den statistiska klientprognosen för närvarande inte utgör någon bra grund för planeringen. 3.1 KLIENTPROGNOS Kriminalvården tar tillsammans med flertalet myndigheter i rättskedjan fram en gemensam prognosrapport. Sambandet mellan det som händer tidigare i rättskedjan och i Kriminalvården är komplext. Ett avgjort ärende i domstol kan till exempel ge olika effekter beroende på vilket brott det handlar om. Den prognosticerade minskningen av antalet fängelsedömda som presenterades i förra budgetunderlaget blev istället en svag ökning. Även antalet häktade ökade något under 2017. Den aktuella statistiska prognosen indikerar att både medel antalet fängelsedömda och häktade kommer att öka under planeringsperioden med fyra respektive tre procent medan prognosen för frivårdsklienterna indikerar en fortsatt minskning. När det gäller häktade bör påpekas att Kriminalvården planerar sin kapacitet utifrån månaden med högst genomsnittsantal, och inte det genomsnitt för året som presenteras i tabellen på nästa sida. Se vidare avsnitt 4.1 En lokalförsörjning som möter behoven. BUDGETUNDERLAG 2019 11

3. KLIENTPROGNOS OCH OMVÄRLDSFAKTORER Medelantal klienter, statistisk prognos Statistisk prognos över medelantalet klienter 2018 2021 samt faktiska värden för 2013 2017 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Fängelsedömda 4 147 3 997 3 939 3 915 3 947 4 040 4 060 4 070 4 090 Häktade 1 486 1 490 1 442 1 460 1 494 1 510 1 520 1 530 1 540 Övriga i häkte 70 78 124 119 132 130 130 130 130 Klienter i frivård 13 043 12 119 11 434 10 772 9 911 9 790 9 560 9 310 9 050 Totalt 18 746 17 684 16 939 16 266 15 483 15 470 15 270 15 040 14 810 Förändring -1 328-1 062-745 -673-782 -10-200 -230-230 Det finns dock en stor osäkerhet i den statistiska prognosen då vi under en längre period haft en nedgång både för fängelsedömda och häktade men som nu prognostiseras vända. De historiska tidsserier som prognoserna bygger på indikerar bara en ökning under en kort period, vilket gör att den framtida utvecklingen är mycket osäker. Osäkerheten avspeglas i både faktiska och prognostiserade utfall från rättsväsendets olika myndig heter. Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket har i sina prognoser redovisat ökade volymer kommande år i större utsträckning än vad Kriminalvården gör. Kriminalvården baserar inte sina prognoser på tidigare myndigheters utfall men delar samtidigt uppfattningen att de resursförstärkningar som nu tilldelats bland annat Polismyndigheten rimligen kommer att förbättra deras utredningsresultat. Med hjälp av Domstolsverkets utflödesprognos har Kriminalvården tagit fram scenarier för hur en rent hypotetisk utveckling av medelantal klienter i frivård och anstalt skulle kunna se ut. Scenarierna visar ett ökat antal fängelsedömda klienter med 11 procent och frivårdsklienter med 19 procent under prognosperioden. Skulle utvecklingen följa ett sådant scenario innebär det stora problem för Kriminalvården vad avser myndighetens kapacitet, se vidare avsnitt 4.1 En lokalförsörjning som möter behoven. Om antalet frivårdsklienter ökar kan det även bli nödvändigt med en utökning av frivårdsorganisationen för att bibehålla nuvarande kvalitet. Ett antal omvärldsfaktorer kan komma att påverka utvecklingen, varav de viktigaste presenteras i kommande avsnittet. När och i vilken omfattning de får genomslag hos Kriminalvården är svårt att bedöma. De statistiska klient prognoserna har inte justerats med avseende på ovan redovisade faktorer. Däremot är det tydligt att flera omvärldsfaktorer pekar på en ökad klienttillströmning framöver, och Kriminalvården måste därför ta hänsyn till detta i den långsiktiga planeringen, inte minst när det gäller platskapacitet i häkte och anstalt. I det här läget är den statistiska prognosen inte någon bra grund för planeringen, eftersom den inte kan förutse framtida trendbrott. Kriminalvården baserar därför bedömningen av framtida kapacitetsbehov på en samlad bedömning av tillgänglig information. Se vidare avsnitt 4.1 En lokalförsörjning som möter behoven. 3.2 OMVÄRLDSFAKTORER De resursförstärkningar som Polismyndigheten har tilldelats kommer med all sannolikhet leda till en ökad klienttillströmning till Kriminalvården. Därutöver visar erfarenheter från andra länder att ett flertal tendenser i samhället i stort har bidragit till en ökning av antalet klienter i kriminalvård. Det handlar delvis om brottsutvecklingen, men även en växande befolkning, mer omfattande social utsatthet och en ökad segregation. Därtill kommer ett antal förslag av kriminalpolitisk karaktär i form av utredningar, propositioner, lagändringar och förändringar i praxis. Det som skulle kunna minska antalet intagna i anstalt och häkte är om Sverige kan överföra fler frihetsberövande påföljder till andra länder. Idag överförs ett femtiotal om året från Sverige. Även om det antalet fördubblades skulle 12 BUDGETUNDERLAG 2019

3. KLIENTPROGNOS OCH OMVÄRLDSFAKTORER därför effekten på platsbehovet bli relativt liten. Nedan presenteras ett urval av de kriminalpolitiska förslag som bedöms kunna medföra en större påverkan på antal framtida klienter. Ändrade straffskalor Ett antal lagändringar, betänkanden, lagrådsremisser respektive propositioner innebär att straffskalorna för vissa brott skärps. Straffskalorna påverkar inte bara längden på påföljderna som döms ut, utan även i vilken utsträckning misstänkta kan komma att häktas. Förändringarna kan antas få konsekvenser för Kriminalvårdens klientutveckling, åtminstone på sikt. En omedelbar konsekvens av förslagen är att vissa klienter inte längre kommer att kunna verkställa sitt fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Det gäller i de fall där straffminimum höjs från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Ändringarna kan på längre sikt komma att leda till reella kostnadsökningar för Kriminalvården på grund av en ökad klientpopulation. Villkorlig frigivning Frigivningsutredningen har presenterat betänkandet Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Det är svårt att bedöma och beräkna konsekvenserna för Kriminalvårdens verksamhet i dagsläget, eftersom det är osäkert vilka av utredningens förslag som kommer leda till lagändringar. Om villkorlig frigivning skulle komma att skjutas upp i fler fall än idag ökar klientvolymerna i anstalt. En ändring av innehållet i föreskrifter efter villkorlig frigivning kommer sannolikt att öka arbetsbelastningen inom frivården. Färre i häkte och minskad isolering Kriminalvården tog redan i förra årets budgetunderlag upp de kostnadsdrivande effekterna i betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52). Effekterna vägs inte upp av de förslag som syftar till kortare häktestider och färre i häkte. Oavsett vilka förslag som går igenom arbetar Kriminalvården för att hitta långsiktiga lösningar på situationen med isolering i häkte, se vidare avsnitt 4.3 om humanare häkten. Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) Kriminalvården har i sitt remissvar framfört att myndigheten bör vara huvudman för den föreslagna påföljden ungdomsövervakning. Om den nya påföljden införs och Kriminalvården skulle ansvara för verkställigheten, skulle det kräva investeringar för teknisk utrustning. Påföljden bedöms även bli mer personalkrävande än verkställighet av intensivövervakning genom elektronisk kontroll. Utredningen om processrätt och stora brottmål (Ju 2016:109) Utredningens uppdrag har i november 2017 utvidgats och den tillkommande delen ska redovisas senast den 9 maj 2019. Utredningen ska bland annat lämna konkreta förslag på hur handläggningen av stora brottmål med omfattande bevisning kan effektiviseras och moderniseras. Det skulle på längre sikt kunna påverka Kriminalvården genom att häktestiderna i stora brottmål kortas. BUDGETUNDERLAG 2019 13

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET Förändrad sexualbrottslagstiftning Förändringarna kan antas medföra att fler döms till fängelse och frivårdspåföljd samt att de fängelsestraff som döms ut kan bli längre. Vidare kan det antas att förändringarna innebär att fler misstänkta kommer att vara frihetsberövade under förundersökningen. En ytterligare kostnadsdrivande aspekt är att den klientgrupp som berörs av förslaget är sådan att den ställer krav på fler och flexibla placeringsmöjligheter samt särskilt utbildad personal för att kunna ge en individanpassad, säker och ändamålsenlig kriminalvård. Förvarstagna enligt utlänningslagen Det har på senare tid skett en ökning av antalet förvarstagna enligt utlänningslagen som placeras i Kriminalvården och ökningen kan komma att tillta. Migrationsverket räknar med att fatta ett ökat antal avvisnings- och utvisningsbeslut under 2018, vilket troligen kommer att skapa en större efterfrågan av platser hos Kriminalvården. Andra pådrivande faktorer kan vara prioriteringar hos Polismyndigheten och Migrationsverket. Skärpta regler för lagöverträdare 18-20 år Regeringen har i december 2017 tillsatt en särskild utredare för att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18 20 år. Syftet är att åstadkomma att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget ska redovisas senast den 21 december 2018. Om förslag presenteras och genomförs i enlighet med regeringens intentioner kommer det sannolikt påverka antalet intagna i anstalt inom denna ålderskategori. 14 BUDGETUNDERLAG 2019

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET 4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET ANSLAG 1:6 KRIMINALVÅRDEN 4.1 EN LOKALFÖRSÖRJNING SOM MÖTER BEHOVEN Grund för Kriminalvårdens begärda tillskott: De åtgärder för att komma tillrätta med det eftersatta underhållet och planeringen för en långsiktigt hållbar infrastruktur som togs upp i förra budgetunderlaget fortsätter. Under prognosperioden beräknas kostnaderna för detta uppgå till: 2019: 40 miljoner kronor 2020: 80 miljoner kronor 2021: 160 miljoner kronor Utöver detta gör Kriminalvården den samlade bedömningen att antalet häktesplatser i ett första skede behöver utökas med 500 och antalet anstaltsplatser med 800 till år 2025. Bedömningen är relativt försiktig, och baseras på all nuvarande tillgänglig information om de faktorer som kan påverka den framtida klienttillströmningen, och på ett par möjliga scenarier utifrån detta. Myndighetens nuvarande bedömning är att kostnaden efter prognosperioden ökar successivt för att år 2025 nå över 2 miljarder kronor per år. Redan under 2018 måste en organisation börja byggas upp för att klara av att genomföra dessa förändringar. Kostnaden för detta beräknas till 20 miljoner kronor om året. Platssituationen har under 2017 och vid ingången av 2018 periodvis varit mycket ansträngd både på anstalt och i häkte. Det råder stor brist på vissa platstyper i anstalt och trycket på häktesplatserna är periodvis mycket stort. Som framgår av avsnitt 3 bedöms antalet fängelsedömda och häktade dessutom öka under de närmaste åren. Kriminalvården räknar med att ökningen blir större än vad den statistiska prognosen indikerar, men det är svårt att bedöma hur stor och när ökningen kommer. Kriminalvårdens sammantagna bedömning är att nuvarande platskapacitet inte är tillräcklig för att klara klientutvecklingen på sikt och dessutom kunna genomföra nödvändiga lokalförändringar. Platsbehovet för häkte respektive anstalt redovisas i tabellerna på nästkommande sidor. I antal planerade platser inkluderas de platsförändringar som planeras framåt och som påverkar prognosen och det kostnadsscenario som presenteras längre fram. Därefter räknas ett antal platser bort som beräknas vara tillfälligt stängda för underhåll, säkerhets installationer och uppgradering av dessa, reparationer, ombyggnationer av verksamhetsskäl med mera. Det är den marginal som myndigheten har för att kunna förvalta platsbeståndet. Förvaltningsmarginalen bör över tid vara tio procent av antalet planerade platser för att skapa förutsättningar för ett löpande underhåll i lokaler som utsätts för ett hårt slitage. BUDGETUNDERLAG 2019 15

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET Kapacitetsbehov i häkte I häkte bedöms platsbehovet med utgångspunkten att den nationella genomsnittliga beläggningsgraden ska vara högst 90 procent under den månad som har högst beläggning. Marginalen behövs för att kunna möta tillfälliga toppar och geografiska variationer. Även vid en mycket svag klientökning kommer dagens platskapacitet inte räcka till denna marginal de närmaste åren om vi samtidigt ska klara nödvändig fastighetsförvaltning. Platsbehov häkte 2017 2018 2019 2020 2021 Totalt platsbestånd per 31/12 (inklusive tillfälligt stängda) 2 254 2 214 2 214 2 220 2 255 Förvaltningsmarginal (10%) för underhåll av lokaler, faktiskt antal stängda platser för utgången av 2017-238 -221-221 -222-225 Antal beräknade tillgängliga platser 2 016 1 993 1 993 1 998 2 030 Prognos intagna, månad med högst beläggning, faktiskt värde för 2017* 1 876 1 904 1 912 1 920 1 928 Platsbehov enligt prognos** 2 084 2 116 2 124 2 133 2 142 Differens mellan antal beräknade platser och platsbehov -68-123 -131-135 -112 * Siffrorna inkluderar klienter med lagakraftvunnen fängelsedom i väntan på anstaltsplacering, Dessa är inte medräknade i tabellen Medelantal klienter i avsnitt 3.1. För 2017 var dessa 154 intagna, vilket är antagandet även för kommande år. ** Platsbehovet är uträknat med förutsättningen att beläggningen inte ska överstiga 90% som månadssnitt. Som framgår av tabellen ovan var över 200 häktes platser tillfälligt stängda för renovering med mera vid utgången av 2017. Ett antal av dessa kommer öppna under 2018, samtidigt som 40 platser stängs. Med en förvaltningsmarginal på tio procent kommer det dock råda brist på platser vid utgången av 2018. Kortsiktigt går det att ha en mindre förvaltningsmarginal, men på sikt är det inte hållbart. Därutöver finns ytterligare svårigheter att säkra platsbehovet lokalt på ett antal orter, och periodvis under året. Som beskrivits i avsnitt 3 finns även mycket som tyder på att antalet häktade kan komma att öka betydligt mer än vad den statistiska prognosen indikerar. Därtill kommer en ökning på grund av det utökade transportuppdraget och ett förväntat ökat antal förvarstagna enligt utlänningslagen. Med nuvarande kunskap gör Kriminalvården den samlade bedömningen att 500 nya häktesplatser behöver skapas i ett första skede, och att beslut om detta behöver fattas så snart som möjligt för att inte läget ska bli än mer besvärligt än vad det redan är. Följande graf illustrerar situationen med hjälp av några tänkbara alternativa scenarier: Utökad häkteskapacitet i förhållande till olika framtidsscenarier 3 100 2 900 2 700 2 500 2 300 2 100 1 900 1 700 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Beräknade tillgängliga platser utan utökning Beräknade tillgängliga platser med föreslagen ökning Platsbehov 4 %/år till och med 2021 och ökning 2 % därefter Platsbehov 2 %/år till och med 2021 och ökning 4 % därefter Platsbehov enligt statistisk prognos De streckade linjerna visar framtida platsbehov beräknat på den statistiska klientprognosen samt två tänkbara alternativa scenarier som utgår från att vi står inför ett trendbrott. Scenarierna är naturligtvis ytterst osäkra, men det framgår 16 BUDGETUNDERLAG 2019

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET att även ett tillskott med 500 nya häktesplatser (röd heldragen linje) inte skulle täcka behovet om ökningen blir högre än den statistiska prognosen, knappt ens på sikt. Givet osäkerheten kring den framtida utvecklingen kommer Kriminalvården därför att noga följa utvecklingen för att kunna revidera planeringen vid behov. Den uppskattade årliga kostnaden för 500 nya häktesplatser är 600 miljoner kronor när de är på plats. Inom den närmaste tiden kan även tillfälliga lösningar komma att innebära ökade kostnader. Kapacitetsbehov i anstalt Även på anstaltssidan råder brist på platser: Platsbehov anstalt 2017 2018 2019 2020 2021 Totalt platsbestånd per 31/12 (inklusive tillfälligt stängda) 4 457 4 468 4 457 4 457 4 491 Förvaltningsmarginal (10%) för underhåll av lokaler, faktiskt antal stängda platser för utgången av 2017-236 -447-446 -446-449 Antal beräknade tillgängliga platser 4 221 4 021 4 011 4 011 4 042 Prognos intagna, faktiskt värde för 2017* 3 793 3 886 3 906 3 916 3 936 Platsbehov enligt prognos** 4 214 4 318 4 340 4 351 4 373 Differens mellan platser och platsbehov 7-297 -329-340 -331 * Exkluderar klienter med lagakraftvunnen fängelsedom i väntan på anstaltsplacering, 154 intagna per år, som istället räknas med i tabellen för platsbehov i häkte. ** Platsbehovet är uträknat med förutsättningen att medelbeläggningen i snitt under året inte ska överstiga 90%. Drygt 200 anstaltsplatser var vid utgången av 2017 stängda för renovering och av andra skäl. Framöver kommer vi behöva ha en betydligt större marginal för att kunna genomföra nödvändigt underhåll, renoveringar och tillbyggnader. När tillströmningen av intagna ökar kommer vi snabbt få problem med överbeläggning, dels på kort sikt innan stängda platser hinner öppnas, och dels på lång sikt om vi ska klara förvaltningsbehovet. Det är med andra ord av största vikt att Kriminalvården påbörjar en utbyggnad av anstaltsbeståndet utan dröjsmål. Precis som på häktessidan räknar Kriminalvården med en kraftigare ökning av intagna än vad den statistiska prognosen visar. Med all tillgänglig information gör myndigheten den samlade bedömningen att antalet anstaltsplatser i ett första skede behöver utökas med 800 platser utöver det som redan planeras idag. Om antalet klienter fortsätter att öka kan ännu större satsningar behövas. Beläggningsläget kan snabbt bli akut varför det är viktigt att utökningen av platskapaciteten påbörjas utan dröjsmål. Följande graf illustrerar situationen med hjälp av några tänkbara alternativa scenarier för anstaltskapaciteten, på samma sätt som för häktena på sid 16: Utökad anstaltskapacitet i förhållande till olika framtidsscenarier 6 500 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Beräknade tillgängliga platser utan utökning Beräknade tillgängliga platser med föreslagen ökning Platsbehov 4 %/år till och med 2021 och ökning 2 % därefter Platsbehov enligt statistisk prognos Platsbehov 2 %/år till och med 2021 och ökning 6 % därefter BUDGETUNDERLAG 2019 17

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET De streckade linjerna visar framtida platsbehov beräknat på den statistiska klientprognosen samt två tänkbara alternativa scenarier som utgår från att vi står inför ett trendbrott. Även om det återigen måste påpekas att scenarierna är ytterst osäkra kan konstateras att 800 nya anstaltsplatser (orange heldragen linje) inte täcker behovet om ökningen blir högre än den statistiska prognosen, knappt ens på längre sikt. Även på anstaltssidan kommer Kriminalvården därför noga följa utvecklingen för att kunna revidera planeringen vid behov. Den uppskattade årliga kostnaden för 800 nya anstaltsplatser är 720 miljoner kronor när de är på plats. Inom den närmaste tiden kan även tillfälliga lösningar komma att innebära ökade kostnader. Sammanfattningsvis behöver Kriminalvården inte bara komma ikapp med nödvändiga renoveringar av gamla enheter utan även bygga nytt och anpassa lokaler för att möta nya krav och behov samt framtida klientökningar. Om inte detta sker i tillräckligt snabb takt, eller om klientökningen blir för kraftig innan omvandlingen är klar, riskerar myndigheten att hamna i samma sits som i början av 2000-talet. Den kraftiga klientökning som inträffade då fick till konsekvens att Kriminal vården var tvungen att snabbt hyra befintliga anläggningar som inte var optimala för verksamheten, med dyra anpassningar som följd. Flera av dessa anläggningar används fortfarande. Kostnadsprognos och kostnadsscenario Kostnadsprognosen utgår från samma planerade lokalförändringar som ligger till grund för tabellerna om platsbehovet på sidorna 16 och 17. Kostnadsprognos förnyad infrastruktur (mnkr) 2019 2020 2021 Totalt platsbestånd häkte 2 214 2 220 2 255 Totalt platsbestånd anstalt 4 457 4 457 4 491 Kostnadsprognos 40 80 160 Prognosen avser permanenta hyreshöjningar och avskrivningar för investeringar i tele- och säkerhetsutrustning. Som framgår av tabellen kommer det att ta några år innan de planerade lokalförsörjningsprojekten kommer att innebära någon större kostnadshöjande effekt. Jämfört med den uppskattning som gjordes förra året har flera beräknade hyreshöjningar flyttats fram, och bedöms nu slå igenom först år 2021. Anledningen är främst att Kriminalvården behöver bygga upp en större kapacitet för att klara av att kravställa och genomföra projekten i den takt och omfattning som krävs. För detta har prognosen utökats med 20 miljoner kronor per år. Utöver beräkningarna för prognosperioden har Kriminalvården uppdaterat det lång siktiga kostnads scenario som presenterades i förra budget underlaget, se nästa sida. Kapacitetsökningen med 500 häktesplatser och 800 anstaltsplatser har lagts till. Utöver kostnadsökningar i form av hyres höjningar och avskrivningar har kostnader för personal och drift lagts till när antalet platser utökas. Efter utökningen kommer antalet häktesplatser uppgå till 2 750 och anstaltsplatserna till 5 613, vilket motsvarar knappt 2 500 respektive drygt 5 000 tillgängliga platser, med den marginal som behövs för förvaltningen. Observera att kostnadsscenariot på nästa sida inte inkluderar löpande förvaltningskostnader, utan endast de åtgärder som behövs för att komma tillrätta med eftersatt förvaltning och för att bygga upp en långsiktigt hållbar platskapacitet som möter verksamhetens krav. Även om de antaganden som tabellen bygger på innehåller många osäkerheter är det uppenbart att upprustningen och utbyggnaden kommer att innebära betydande kostnadsökningar. För ett par av projekten kan förlängda hyresavtal bli aktuella som alternativ till hyreshöjning vilket kan minska de ökade hyreskostnaderna i scenariot. På längre sikt skulle även omklassning och utveckling av lägsta säkerhetsklassen kunna minska kostnaderna något för Kriminalvården. Det är emellertid tydligt att myndigheten kommer att behöva kraftiga anslagsökningar under lång tid för att klara kapacitetsbehoven framöver. 18 BUDGETUNDERLAG 2019

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET Kostnadsscenario förnyad infrastruktur (mnkr) 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 Platsbestånd häkte 2 255 2 355 2 455 2 605 2 755 2 755 2 755 2 755 2 755 2 755 2 755 2 755 Kapacitetsutökning 100 100 150 150 Totalt antal platser häkte 2 355 2 455 2 605 2 755 2 755 2 755 2 755 2 755 2 755 2 755 2 755 2 755 Platsbestånd anstalt 4 539 4 763 5 213 5 413 5 613 5 613 5 613 5 613 5 613 5 613 5 613 5 613 Nuvarande planering 24 250 Kapacitetsutökning 200 200 200 200 Totalt antal platser anstalt 4 763 5 213 5 413 5 613 5 613 5 613 5 613 5 613 5 613 5 613 5 613 5 613 Kostnadsscenario 580 970 1 590 2 050 2 130 2 140 2 160 2 170 2 180 2 180 2 180 2 180 Kostnadsscenariot avser permanenta hyreshöjningar och avskrivningar för investeringar i tele- och säkerhetsutrustning samt kostnad för personal och drift när antalet platser utökas. Kriminalvården kommer även att behöva fatta tidiga beslut med god framförhållning. För detta behöver myndigheten i dialog med regeringskansliet hitta en budgetmekanism för att hantera de långsiktiga finansiella konsekvenserna. Några lokalmässiga utmaningar En av Kriminalvårdens största utmaningar är att utöka intagnas tid i isoleringsbrytande åtgärder i häkte. För detta krävs större förändringar i lokalernas utformning. Att bygga om häktena för att förbättra förutsättningarna för isolerings brytande åtgärder skulle kräva att ett antal bostadsrum tas i anspråk. På grund av aktuellt beläggningsläge och osäkerheten kring den framtida klienttillströmningen kan detta inte bli aktuellt. För att på allvar kunna minska isoleringen i häkte på sikt krävs istället mer anstaltslika häkten. Antalet förvarstagna enligt utlänningslagen förväntas öka. För att deras rättigheter ska kunna tillgodoses och för att de ska kunna tas omhand på ett säkert och tryggt sätt behöver Kriminalvården inrätta flera särskilda avdelningar. En tänkbar finansieringslösning skulle kunna vara att Kriminalvården får ersättning från Migrationsverket. Ökade brandskyddskrav har resulterat i förelägganden från brandskyddsmyndigheten på några enheter. Kriminalvården har påbörjat uppföljning och planering av åtgärder med anledning av anmärkningarna. Alla häkten har inventerats för att få en total bild av hur många som behöver brandskyddshöjande åtgärder. Samma inventering kommer även att genomföras för anstalterna. Inom frivårdsverksamheten finns ett antal kontor som inte når upp till säkerhetsnormeringens baskrav. På flera håll finns även ett mer eller mindre akut behov av anpassningar eller ombyggnation för att exempelvis hantera den ökade behandlingsintensiteten för klienter med hög och medelhög återfallsrisk. Kriminalvården måste även snabbt få tillgång till transportlokaler på ett tjugotal orter för att klara det utökade transportuppdraget (se avsnitt 4.2). I första hand utreds möjligheten till samlokalisering med andra verksamheter eller utökning av existerande lokaler. Med den utökade geografiska spridningen av transportorganisationen kommer dock även nya lokaler behövas. Förändringen är i ett tidigt skede och därför har inte de framtida lokalkostnaderna kunnat uppskattas ännu. BUDGETUNDERLAG 2019 19

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET 4.2 EN KRAFTIG UTBYGGNAD AV TRANSPORTORGANISATIONEN Grund för Kriminalvårdens begärda tillskott: Kriminalvården kommer att behöva genom föra en landsomfattande utbyggnad av befint lig transportorganisation och upprätta en transportkapacitet dygnet runt. Givet osäkerheten i uppskattningen av de volymer som ska tas över, samt viss osäkerhet i tillämpning av lagstiftningen, beräknas den totala kostnaden för den nya lagstiftningen om frihetsberövade för närvarande till: 2019: 340 miljoner kronor 2020: 530 miljoner kronor 2021: 640 miljoner kronor För 2018 begär Kriminalvården en tilläggsbudget på 130 miljoner kronor för att påbörja rekrytering och utbyggnad. Under 2018 räknar Kriminalvården med att transportera nästan 47 000 klienter i inrikesverksamheten, exklusive lokala transporter, ungefär jämnt fördelat mellan nationellt planerade transporter och handräckningstransporter. Antalet inrikes transporterade klienter*, prognos 2018 2019 2020 2021 Nationellt planerade transporter 23 380 23 980 24 570 25 270 Handräckningstransporter** 23 520 29 520 33 730 45 830 Summa 46 900 53 500 58 300 71 100 * Lokala transporter som inte är handräckningstransporter är inte medräknade. ** På uppdrag av landsting, Statens institutionsstyrelse, Migrationsverket, Polismyndigheten och kommuner. Här ingår även transporter enligt utlänningslagen. Det innebär cirka 7 000 fler transporter än 2017, vilket nästan enbart utgörs av fler handräckningstransporter. Därefter förväntas handräcknings transporterna öka med över ytter ligare 20 000 transporter till 2021, till följd av den nya lagstiftningen om transporter av frihets berövade. Uppskattningen är den bästa bedömning som Kriminalvården kan göra med den information som finns tillgänglig idag. Åtgärder för övertagande av transporter av frihetsberövade Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Kriminalvården (regerings beslut I:4, 2017-12-21) Kriminalvården har successivt tagit över handräckningstransporter från framförallt Polismyndigheten sedan lagändringen om transporter av frihetsberövade. Handräckningstransporterna kan beställas av landsting, Statens institutionsstyrelse, Migrationsverket, Polismyndigheten och kommuner. Under året har cirka 2 500 transporter övertagits som finansieras av Kriminalvårdsanslaget. Detta följer den ursprungliga planen med en årstakt på 9 000 transporter jämfört med tiden innan lagändringen. Kriminalvården fick emellertid ett slutligt besked från Polismyndigheten i slutet av 2017 om deras ställnings tagande avseende hur den nya lagstiftningen ska tillämpas. Enligt Polismyndighetens tolkning får de inte köra handräckningstransporter från andra myndigheter där begäran enligt den nya lagstiftningen ska ställas till Kriminalvården. Transporternas antal och karaktär Konsekvensen av Polismyndighetens ställningstagande är att Kriminalvården från och med 1 januari 2018 som ensam myndighet har i uppgift att genomföra handräckningstransporter av redan frihetsberövade personer som begärs av Statens institutionsstyrelse (SiS), Migrationsverket och psykiatri/beroendevård oavsett veckodag, tid på dygnet eller krav på kort inställelsetid. Därutöver är Kriminalvården också skyldig att genomföra samtliga handräckningar som Polismyndigheten väljer att lämna över i enlighet med polislagen 29a. Uppskattningsvis innebär det samman taget en maximal ökning med över 30 000 inrikestransporter, vilket är nästan en tredubbling av de motsvarande transporter som Kriminalvården genomförde innan ändringen. Kriminalvården räknar med att kunna bygga upp denna kapacitet till år 2021, förutsatt att tillräckliga resurser tilldelas. Volymuppskattningen bygger på ett osäkert under lag. Det finns ingen ytterligare statistik eller uppgifter från Polismyndigheten att tillgå, vilket gör att Kriminalvården noga måste följa volymutvecklingen och anpassa planeringen därefter. Bemanningen kommer att anpassas utifrån 20 BUDGETUNDERLAG 2019

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET faktiskt volymutveckling, såväl i antal som i geografisk placering. Det finns även en osäkerhet i hur lagstiftningen i sin helhet faktiskt kommer att tolkas och tillämpas av Polismyndigheten. Därför är den fortsatta samverkan med berörda myndigheter på central och lokal nivå mycket viktig. Oavsett volymutveckling behöver en stegvis omställning genomföras från nuvarande organisation, som hanterar planerade transporter under dagtid, till en organisation som kan hantera betydligt fler transporter, ibland med mycket kort inställelsetid, under dygnets alla timmar och på platser där Kriminalvården idag inte finns etablerad. Vidtagna åtgärder Från och med den 1 januari 2018 arbetar Kriminal vården med att skapa den kapacitet som krävs, till att börja med genom att brådskande transporter samt transporter nattetid sker av ordinarie personalstyrka på övertid. De transporter som prioriteras är handräckningar som beställs av SiS, Migrationsverket och psykiatri/beroende vård. Handräckningar enligt polislagen 29a kommer att prioriteras ner, även de som redan sker sedan före lagändringen. Prioriteringen följer av Polismyndighetens ställningstagande som innebär att ingen annan myndighet än Kriminalvården kan utföra den förstnämnda typen av handräckningar, medan handräckningar enligt 29a fortfarande kan utföras av Polismyndigheten. Ett antal transportförare har rekryterats under 2017 enligt den tidigare planeringen. För att säkerställa att alla vårdbehövande som är frihetsberövade får den transporthjälp de behöver och har rätt till kan inte Kriminalvården avvakta med åtgärder till dess att vi ser hur volymerna faktiskt kommer att utvecklas. Arbetet med att rekrytera cirka 200 ytterligare transportörer har därför påbörjats. Dessa beräknas vara till gängliga till årsskiftet 2018/2019 efter genomgången grund utbildning på drygt 20 veckor. Innan rekryteringen är avslutad arbetar Kriminalvården med att ta fram åtgärder för att klara uppdraget så bra som möjligt på kort sikt. Åtgärderna kommer att anpassas efter hur efterfrågan av transporter ser ut i olika delar av landet. Kriminalvården har emellertid begränsade resurser på kort sikt, inte minst på grund av gällande kollektivavtal för transportörerna. Hittills har myndigheten gjort vissa arbetstidsförändringar inom ramen för kollektivavtalet samt uppmuntrat medarbetare vid de större kontoren att frivilligt arbeta övertid mellan klockan 21 och 06. Behoven av transporter från andra myndigheter än Polismyndigheten har dock hittills varit mycket begränsade, åtminstone har dessa transporter inte överlämnats till Kriminalvården direkt i så stor utsträckning. Fram till nionde februari har 22 beställningar av utryckningskaraktär registrerats, varav två från psykiatrin, 15 från SiS och fem från Migrationsverket. Osäkerhet finns i dessa siffror på grund av nya registreringsrutiner samt att beställande myndigheter kan ha avstått från att lägga in beställningar och först hört sig för om Kriminal vården haft kapacitet för stunden. En viss osäkerhet finns i siffrorna på grund av nya registreringsrutiner samt att beställande myndigheter kan ha dragit tillbaka beställningar om Kriminalvården inte haft kapacitet för stunden. Volymerna är inte i paritet med en fullt utbyggd beredskap dygnet runt, varför nattbemanningen har dragits ner sedan de första veckorna i januari. Kriminalvården har valt att inte låta den ordinarie verksamheten på häkten och anstalter påverkas av det nya transportuppdraget. Däremot inventerar myndigheten möjligheterna för häktena att ta in extrapersonal för att kunna utföra transporter med korta inställelsetider. Preliminära resultat visar att det kan röra sig om fem till tio häkten i landet som har den möjligheten på dagtid. Planerade åtgärder Efter nuvarande rekryteringsomgång, med 200 nya medarbetare som nämnts ovan, kommer ytterligare upp till cirka 700 transportörer behöva rekryteras fram till och med 2021, då den nya transportorganisationen bedöms nå full kapacitet. Exakt vilken dimensionering som krävs samt hur orts- och verksamhetsfördelningen ska se ut under 2018/2019 är osäkert och utreds närmare för närvarande. Val av orter utgår från de tingsrättsorter där Kriminalvården bedömer att i ett senare skede göra störst nytta i avlastningen av Polismyndighetens transporter av anhållna, främst till den första häktningsförhandlingen. Rekryteringsmöjligheterna är begränsade och tar tid samtidigt som Kriminalvården behöver tid för att bygga ut rekryteringskapaciteten. När vi har sett utfallet av nuvarande rekryteringsomgång BUDGETUNDERLAG 2019 21

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET och har bättre kunskap om volymutvecklingen kan en tydligare plan för den framtida dimensioneringen tas fram. Kostnader Kriminalvårdens kostnader för det utökade transportuppdraget beräknas uppgå till cirka 130 miljoner kronor under 2018. Kostnaderna avser främst rekrytering och utbildning av de första 200 medarbetarna, vilket är en nödvändig åtgärd för att kunna garantera den tillgänglighet över dygnet och geografiska spridning som uppdraget har utvecklats till, oavsett hur många transporter det blir. Det är naturligtvis mycket svårt att beräkna kostnaden därefter, med de osäkerheter som finns i uppskattade volymer. Som redovisats ovan är emellertid bästa möjliga nuvarande bedömning ett maximalt utfall innebär att 700 ytterligare medarbetare behöver rekryteras för att hantera en slutlig volymökning på 30 000 transporter. Detta beräknas öka kostnaden successivt till cirka 640 miljoner kronor (exklusive lokalkostnader) år 2021 när utbyggnaden förväntas vara helt genomförd. Därutöver tillkommer cirka 30 miljoner kronor per år som kommer att belasta migrationsanslaget, se avsnitt 5. En utgångspunkt vid överföring av uppgifter mellan myndigheter är att även resurser överförs vilket inte skett vad avser transportuppdraget. I detta fall innebär förändringen dessutom betydande tillkommande kostnader för staten som helhet då de besparingar som uppstår inom Polismyndigheten inte motsvarar de ökade kostnader som uppstår inom Kriminalvården. 4.3 ATT BIDRA TILL ETT TRYGGARE SAMHÄLLE Kriminalvården bedömer att en ökad beläggning på våra anstalter och häkten gör att handlingsutrymmet för strategisk placering av intagna med mångskiftande problem minskar. Detta på verkar den psykosociala stressen bland intagna och medarbetare och kan därmed öka riskerna för hot och våld. Kriminalvården ser en utmaning i att hantera fler och fler klienter med mångskiftande problem, ett utbrett missbruk och multi kriminalitet. En ökad beläggning ökar även risken för fler rymningar och avvikelser. En upplevd förändring av klienter är ofta kopplad till upplevda förändrade attityder hos klienterna. En viktig faktor är förekomsten av hot och våld. Rapporterade hot- och våldsincidenter kan analyseras med hjälp av statistik i Kriminal vårdens riskhanteringsverktyg. För att kunna göra fördjupade analyser av förändringar i den reella hotoch våldsbilden behöver verktyget kompletteras med ett metodstöd för analys. Klienter från socialt utsatta områden Kriminalvården har i sitt grunduppdrag fokus på individer och individanpassade insatser och har stor erfarenhet av att arbeta med klienter som lever i social utsatthet. Dessa klienter har ofta mångfacetterade problem som vi arbetar med på flera sätt i det återfallsförebyggande arbetet. Den senaste tidens utveckling i socialt utsatta områden 1 innebär att Kriminalvården behöver inhämta ytterligare kunskap. Inledningsvis krävs ett analysarbete som utgår från en verifierad lägesbild och som kan leda till relevanta åtgärder. Myndigheten kommer behöva intensifiera den samverkan som redan finns i områden med en hög andel klienter som riskerar att återfalla i brott. Kriminalvården kan även bidra med sin kunskap och erfarenhet i arbetet med att stärka för troendet för rättsväsendet i dessa områden. För ett framgångsrikt återfallsbyggande arbete behöver vi använda de metoder vi redan har, men till viss del göra behovsanpassade justeringar avseende samverkan. Det finns brottsförebyggande metoder och arbetssätt som fungerar bättre än andra i socialt utsatta områden. Dessa kan ge förbättringar på fem till tio procentenheter i form av minskad brottslighet eller färre återfall. 2 Kriminalvårdens ambition är att frivården ska vara närvarande i utsatta områden och vi utreder för närvarande hur detta bäst ska ske, till exempel i form av fysisk placering eller med riktade insatser. Frivårdens arbete baserar sig på individanpassade åtgärder utifrån risk för återfall i brott. Bedömningen är att frivården vid ett särskilt fokus på socialt utsatta områden inte behöver ta fram särskilda nya metoder eller förändra sitt arbetssätt. I det fall frivårdskontor på sikt skulle komma att placeras i dessa områden skulle det innebära en kostnadsökning. Utifrån ett säkerhetsperspektiv 1 För närvarande 23 stycken särskilt utsatta områden samt 32 utsatta områden samt 6 riskområden, rapport Utsatta områden Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen (dnr: HD 44/14A203.023/2016). 2 Brottsförebyggande rådets kortanalys 4/2017: Utvecklingen av återfall efter fängelse. 22 BUDGETUNDERLAG 2019

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET för så väl klienter som medarbetare skulle det även innebära en ökad risk så länge strukturerna i samhället inte är klargjorda eller utarbetade för en effektiv samverkan. Det finns även en risk för hot och våld mot person, skadegörelse på fastigheter samt en ökad risk för otillåten och otillbörlig påverkan. Skydd av personal och enskilda klienter förutsätter även att Polismyndigheten har upparbetade strukturer och resurser för dessa ökade behov. Organiserad brottslighet Av det totala antalet intagna på häkten och i anstalt uppskattas att cirka sex procent har en relation till definierade grupper inom den organiserade brottsligheten och att drygt 80 olika definierade kriminella nätverk finns representerade. Det finns ett stort behov av forsknings- och utvärderings insatser för att stödja kunskapsutvecklingen inom området. När ungdomar begår brott sker det i stor utsträckning med, och under påverkan av, en grupp. Särskilt i socialt utsatta områden kan gängen ha en avgörande betydelse för ungas identitet och livsstil. Det innebär att Kriminal vårdens kunskap om så kallade exitprocesser är en bra början till metod för att arbeta med individer kopplade till organiserad brottslighet. Kriminalvården har i samarbete med en docent vid Göteborgs Universitet tagit fram studien Manlighet, kriminalitet och avhopp - en studie om maskulinitetens och stödets betydelse vid exitprocesserna från kriminella grupper. Myndigheten arbetar även i andra sammanhang för att öka kunskapen avseende exitprocesser och kriminalitet. Samverkan är en nyckelfaktor för att nå större framgång. Ökad kunskap om åtgärder mot brottslighet i socialt utsatta områden är en viktig del i utvecklingsarbetet. Kriminalvården behöver även hitta samarbetsformer som kan bidra till sysselsättning för klienter i samband med utslussning och villkorlig frigivning, samt möjliggöra ett stöd för återanpassning. Tydliga och koordinerade insatser ökar chanserna att skapa bättre framtidsutsikter för ungdomar som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil, alternativt behöver stöd för att lämna desamma. Det kräver dock en upparbetad struktur hos andra samverkansparter, exempelvis Polismyndigheten. Som en del i inslussningsuppdraget 2018 krävs ökad samverkan med samhällsaktörer som på olika sätt är involverade i klientens sociala situation och utgör ett stöd. Kriminalvården har därför behov av en kvalificerad stödperson samt tjänstemannaövervakare. Våldsbejakande extremism För att förstå ett så komplext fenomen som radikalisering, det vill säga den process som kan leda till våldsbejakande extremism, krävs kunskap om faktorer både på samhällsnivå, kulturell och strukturell nivå samt på grupp- och individ nivå. För att öka vår förmåga att hantera individer med våldsbejakande extremistiska övertygelser behövs därför de kontinuerliga och kvalificerade utbildnings- och informations insatser för all klientnära personal fortsätta. Arbetet mot våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet kommer att behöva ut vecklas och förstärkas över tid. Kriminalvården vill förstärka säkerhetsarbetet mot våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet. Underrättelse i frivården Kriminalvården har tillgodosett behovet av underrättelsestöd i frivården och har påbörjat ett arbete som kommer att kräva resurser under kommande år. De identifierade riskerna består i hot och våld från främst ungdomar, en del av dessa med en bakgrund i de utsatta områden som Polismyndigheten har identifierat. Det finns även risker i arbetet mot våldsbejakande extremistmiljöer, organiserad brottslighet och en högre risk för otillåten påverkan än i anstalts- och häktesmiljön. Riskerna innebär ett behov av att fortsatt implementera underrättelseresurser även i frivården. Kriminalvården har främst prioriterat resurser till de frivårdskontor som bedriver verksamhet i de särskilt utsatta områdena, samt i nära anslutning till myndighetens regionala underrättelsecentra. Kriminalvården behöver öka frivårdens resurser för att ytterligare förbättra förmågan att hantera de nya riskerna och främja samverkan med övriga myndigheter som Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen med flera. BUDGETUNDERLAG 2019 23

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET Humanare häkten Möjligheten att erbjuda isoleringsbrytande åtgärder på dagens häkten är begränsad. Det beror främst på att många intagna är belagda med restriktioner av åklagare, men också på att lokalernas utformning inte alltid medger att intagna kan vistas i gemensamhet eller i sär skilda aktiviteter utanför sitt bostadsrum. Verksamheten är inte heller personalmässigt anpassad för att i allt större utsträckning öka tiden utanför bostads rummen. Långa häktestider förstärker de negativa effekterna av isoleringen, även om häktestiderna i vissa fall på sikt skulle kunna kortas om en effektivisering och modernisering av handläggningen av stora brottmål genomförs (se avsnitt 3.2). För att klara av att bryta isoleringen för intagna under minst två timmar varje dag kommer det krävas större personalmässiga förändringar. Som Kriminalvården tidigare har angett i remissyttrandet över häktes- och restriktionsutredningens betänkande 3 bedömer myndigheten att det krävs ytterligare 250 tjänster motsvarande cirka 125 miljoner kronor. Som också framgick av remissyttrandet krävs ombyggnation av befintliga lokaler. Sådana ombyggnationer behöver dock ställas mot Kriminalvårdens behov av häktesplatser. För att stärka arbetet med isoleringsbrytande åtgärder kan Kriminalvården, i fall där det bedöms lämpligt, komma att flytta häkten till anstalter för att i större utsträckning skapa en anstaltslik miljö som gynnar isoleringsbrytande åtgärder. Det är dock en långsiktig lösning och kommer enbart att ske där det finns behov av att byta lokaler för befintliga häkten. Se vidare under avsnitt 4.1 En lokalförsörjning som möter behoven. Barn i häkte En eventuell ökning av antalet barn i häkte kommer att ställa stora krav på Kriminalvården. Det uppdrag 4 avseende hantering av frihetsberövade barn som Kriminalvårdens har, tillsammans med Åklagarmyndigheten och Statens institutions styrelse, kommer framöver att mynna ut i förslag på åtgärder. Kriminalvården har tidigare lämnat ett remissvar där en rad aspekter har beaktats och beräknats, vilka bedöms vara en viktig grund i uppdraget. Det är framförallt på häkten i landets större städer som gruppen barn återfinns. Där har Kriminal vården särskilda ungdomsavdelningar för omhändertagande av unga 5 där barn företrädesvis bör placeras. Möjligheten att tillgodose barns behov behöver dock finnas i hela landet. Varje häkte behöver därför ha både rutiner och ekonomiska förutsättningar att utöka personalstyrkan när ett barn skrivs in, i syfte att kunna rikta särskilda insatser och därmed tillgodose kraven på isoleringsbrytande tid. Det har före slagits att barn i häkte ska ges möjlighet till minst fyra timmars isoleringsbrytande åtgärder per dag, något som ställer stora krav på flexibilitet. Personalen behöver även ha god kunskap om barns särskilda behov. På de särskilda ungdomsavdelningarna kommer även studieverksamheten att behöva utökas (se även avsnittet om vuxenutbildning i avsnitt 4.4). En ytterligare kostnads drivande konsekvens är att när barn häktas har de nästan alltid restriktioner och de har ofta kopplingar till kriminella nätverk. Det innebär att de inte kan ha samsittning eller delta i restriktionsgrupper, vilket innebär extra behov av personal och även ställer krav på ändamålsenliga lokaler. Så som häktesverksamheten är organiserad i dag behövs resursförstärkningar vid en förändring. Kostnaderna har tidigare bedöms till 25 miljoner kronor, vilket framför allt avser utökade personalkostnader. Utredningen kan eventuellt komma fram till ytterligare kostnader. Om antalet barn i häkte ökar i stor utsträckning kan det också kräva lokalmässiga förändringar för att möta ökade behov av isoleringsbrytande åtgärder. Kriminalvårdens roll inom totalförsvaret Enligt förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap ska en myndighet under höjd beredskap fortsätta sin verksamhet så långt det är möjligt med hänsyn till tillgången på personal och förhållanden i övrigt. Under 2020 planeras en övning som ska bidra till att öka Sveriges totalförsvarsförmåga och kommer att engagera många delar av samhället. 6 Förväntade deltagare är myndigheter på central och regional nivå. 7 3 Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52). 4 Uppdrag (Ju2017/10014/Å) till Kriminalvården att, tillsammans med Åklagarmyndigheten och Statens institutionsstyrelse, lämna förslag på åtgärder i syfte att förbättra situationen för barn som frihetsberövas. 5 Avser personer som skrivits in på häkte före 21 års ålder. 6 www.msb.se 7 Avsiktsförklaring (MSB och FM avseende totalförsvarsövning 2020). 24 BUDGETUNDERLAG 2019

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET Kriminalvården behöver därför säkerställa förmågan att förebygga, hantera och återhämta sig från allvarliga störningar hos de verksamheter som har betydelse för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och grundläggande värden. Detta innebär att vi behöver öka förmågan till krisledning och kontinuitetsplanering på myndigheten, för att vara bättre rustade vid en eventuell kris. Vi behöver även intensifiera vår samverkan med andra samhällsaktörer som en förberedelse för planering av kommande övningar. 4.4 EN UTVECKLAD VERKSTÄLLIGHET Frigivningsförberedelser Kriminalvården kommer att fortsätta utveckla arbetet med frigivningsförberedelser under planeringsperioden, inom ramen för de fyra fokusområdena: De fyra särskilda utslussningsåtgärderna. Återfallsförebyggande insatser. Ökad frihet med stöd och kontroll. Övergång till samhället. Med införandet av den nya verkställighetsplanen ökar Kriminalvårdens möjligheter att matcha klientens behov mot specifika frigivningsförberedande åtgärder. Inslussningsuppdraget är en del av detta arbete med fokus på samverkan för klienter i socialt utsatta områden. Samverkan ska fokusera på de faktorer som påverkar klientens risk för återfall i brott samt hens socioekonomiska utmaningar såsom bostad och sysselsättning. Kriminalvården vill fortfarande göra gällande att en utvecklad lagstiftning om samlad individuell plan (SIP) skulle innebära att Kriminalvårdens klienter bättre får sina behov mötta. SIP-lagstiftningen skulle stärka samverkan, inte bara i de socialt utsatta områdena utan för samtliga klienter. Elektronisk övervakning Under 2017 genomförde Kriminalvården en försöksverksamhet avseende positionsövervakning i kombination med GPS-teknik i samband med permission och under utökad frigång. Erfaren heter ur försöksverksamheten har bidragit till verksamhetskrav på kommande övervakningssystem. Den nya tekniska lösningen ska dels ersätta den befintliga tekniken inom anstalt och frivård, men också säkerställa möjligheten till utökad användning, exempelvis som kombination med särskilda utslussningsåtgärder. Vidare ska den kunna stödja den eventuellt kommande häkteslagstiftningen om hemarrest och områdesarrest. Upphandlingen av ny teknisk utrustning och tekniska system har försenats men införandet kommer att ske under 2018 och framåt. Införandet av positionsövervakning bedöms på sikt kunna påverka antalet klienter som kan få utökad frigång och intensivövervakning. Detta medför en utökad kostnad för frivården som inte bedöms motsvara besparingen på anstaltssidan. För att kunna använda positionsövervakning vid intensivövervakning krävs dock en översyn av nuvarande lagstiftning då lagstöd saknas. Vuxenutbildning För att öka genomströmningen inom vuxenutbildningen och tillgängligheten till densamma behöver ytterligare fokus och ökade resurser läggas på studie- och yrkesvägledning. Det är viktigt att i ett tidigt skede ha inledande samtal med de intagna om utbildningsbakgrund och behov och på bra grunder kunna göra bedömningen av vad som är en god planering framåt. För att nå fler intagna med utbildningsinsatser behöver även den individuella anpassningen av undervisningen utvecklas med hjälp av stärkta specialpedagogiska insatser. En utökning av antal barn i häkte kommer att kräva särskilda insatser på utbildningsområdet. Den utbildningsverksamhet för unga i häkte som bedrivs idag behöver utvecklas. Dels behöver utbildningsverksamheten för unga i häkte förstärkas och dels behöver den externa samverkan med kommunal skolverksamhet och Statens institutionsstyrelse utvecklas. För att säkerställa möjligheten att nå fler intagna med utbildning behöver också utbudet utvecklas. Yrkeskurser som leder till yrkesförberedande gymnasieexamen skulle attrahera fler. Idag utgörs utbudet till övervägande del av teoretiska kurser som leder till högskoleförberedande gymnasieexamen. Båda inriktningarna behövs. BUDGETUNDERLAG 2019 25

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET Fler i studier och ökad genomströmning innebär samtidigt större tryck på hantering av ansökningar, antagning, registrering, betyg etc, vilket kräver ett stärkt utbildningsadministrativt stöd. Antalet externa avgångar (personalomsättning) 2007 2017 bland frivårdsinspektörer och kriminalvårdare De föreslagna åtgärderna kommer att kräva en ökning av antalet medarbetare. Utöver detta tillkommer de kostnader för digitala satsningar samt andra tillkommande kostnader som en ökad genomströmning kan generera. 600 500 400 300 Kriminalvårdare Frivårdsinspektörer Systemstöd för vuxenutbildningen Det finns ett stort behov av ett utvecklat digitalt, administrativt systemstöd för vuxenutbildningen. Ökade krav i skolverkets styrdokument bidrar också till ett ökat behov av digitalisering inom vuxenutbildningen. Verksamhetsinnehåll för kvinnor I en myndighet som Kriminalvården, som så länge har haft mannen som norm, är det viktigt att fortlöpande arbeta med att bredda synsätt och förhållningssätt samt utmana den rådande könsnormen. Platsutbudet för kvinnor är begränsat, och idag är det svårt att tillgodose särskilda behov, så som psykisk ohälsa, eller erbjuda meningsfull sysselsättning i tillräckligt stor utsträckning. Kriminalvården behöver därför bredda verksamhetsinnehållet på kvinnoplatserna och ta mer hänsyn till kvinnors behov vid utformning av framtida verksamhet och säkerhet för kvinnor i anstalt. Kriminalvården utreder för närvarande möjliga anpassningar för att nå en likvärdig hantering av män och kvinnor som tillgodoser olika behov. 4.5 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Attrahera och behålla kompetens Den förändrade situationen på arbetsmarknaden i stort kan för Kriminalvården till viss del be skrivas av diagrammet i högerspalten. Diagrammet visar en väsentlig förändring av personalomsättningen för tillsvidareanställda kriminalvårdare och frivårdsinspektörer, vilka är Kriminalvårdens största enskilda yrkesgrupper. 200 100 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Under perioden 2007 2015 var personalomsättningen för kriminalvårdare i genomsnitt 360 personer per år och motsvarande siffra för frivårdsinspektörer 58 personer per år. Från och med 2016 ligger den externa avgången på en betydligt högre nivå, i genomsnitt 536 kriminalvårdare per år och 128 frivårdsinspektörer per år. Kriminalvården påverkas också av en hög rörlighet bland bristyrken som lärare och sjuksköterskor. Ökade rekryteringskostnader Trots att personalomsättningen var lägre 2017 än 2016 är det fortfarande en hög nivå för Kriminalvården, vilket ställer krav på ökad rekrytering och innebär ett större behov av grundutbildning. Detta uppskattas medföra en ökad kostnad om cirka 45 miljoner kronor årligen, om den höga personalomsättningen fortsätter. Det utökade transportuppdraget och utökningen av platskapaciteten kommer att medföra ytterligare behov av rekrytering och utbildning (se avsnitt 4.1 och 4.2). Om klienttillströmningen inom frivården ökar kan det bli aktuellt med stora rekryteringar även där. Förbättrade arbetsvillkor Bedömningen är att den höga personalomsättningen kommer att bestå inom de närmaste åren, såvida myndigheten inte kan bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Kriminal vården arbetar aktivt med att både behålla och attrahera personal genom att bli en attraktivare arbetsgivare. Ett led i detta kan vara att förbättra arbetsvillkoren, såsom mindre helgarbete, högre lön och höge lönetillägg vid 26 BUDGETUNDERLAG 2019

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET obekväm arbetstid. Kostnaden för detta bedöms ligga mellan 50 och 75 miljoner kronor årligen, men ligger inte med i prognosen för de närmaste åren. Om detta leder till en minskad personalomsättning kan det sänka rekryterings- och utbildningskostnaderna och även kostnaden för sjukfrånvaron. Beredskapsarbeten, praktikanter och svenskundervisning Kriminalvården kommer fortsätta att satsa på praktikanter och moderna beredskapsjobb för att skapa intresse för vår verksamhet och därmed förbättra rekryteringsmöjligheterna. Myndigheten har därför lagt in handledarutbildning för dessa grupper i den ordinarie utbildningsverksamheten. Även svenskundervisning för de som behöver har inkluderats i ordinarie utbildningsverksamhet. Att kunna anställa fler medarbetare med andra språk än svenska som modersmål är viktigt för att bryta isoleringen och öka möjligheten till information och kommunikation för våra utländska klienter. Nationella rekryteringscentra För att effektivisera och höja kvaliteten i rekryterings processen kommer Kriminalvården att införa en nationell rekryteringsprocess med särskilda rekryteringscentra. Den nya modellen innehåller bland annat fler lämplighetstester än tidigare, och utbildade rekryterare kommer att hantera rekryteringen. Rekryteringsmodellen införs under 2018 och bedöms vara i full drift 2019. Ny grundutbildning En ny kriminalvårdsutbildning håller på att tas fram. Den förväntas medföra en effektivare och mer kvalitativ kompetensutveckling. Målet är en utbildning som skapar förutsättningar för ett yrkesorienterat lärande och som leder till kompetenta medarbetare som känner sig trygga och säkra i sin yrkesroll. Utbildningen kommer att förlängas till maximalt två år, där utbildningsperioderna på kompetenscenter kommer att varvas med längre perioder av verksamhetsförlagd utbildning under handledning och mentorskap. Flera av Kriminalvårdens nuvarande vidareutbildningar kommer att integreras i den nya grundutbildningen. Kostnaden för den nya grundutbildningen bedöms inte bli avsevärt högre än det nuvarande konceptet. På sikt bedöms en längre och mer omfattande utbildning leda till minskad personalomsättning. Eventuellt kan den fasta utbildningsplanen med inbyggd fort- och vidareutbildning bidra till bättre planering och personalrangering redan 2019, vilket borde kunna minska behovet av timanställda vikarier. Med anledning av detta inkluderas inga ökade kostnader för den nya grund utbildningen i Kriminalvårdens prognos. Hållbart och hälsosamt arbetsliv Sjukfrånvaron inom Kriminalvården har efter några års nedgång ökat igen och ligger nu på drygt sex procent. Detta följer tydligt trenden på arbetsmarknaden i stort. Enligt Försäkringskassan beror ökningen i sjukfrånvaro både på ökad ohälsa och på regeländringar inom socialförsäkringen. Den främsta orsaken antas vara en ökad psykisk ohälsa på grund av ökad stress på jobbet och i privatlivet. Många av Kriminalvårdens medarbetare arbetar i miljöer där hot och våld förekommer, vilket kan förstärka stressen. Därför arbetar myndigheten ständigt med att förbättra säkerheten och tryggheten på arbetsplatserna, men kommer under prognosperioden särskilt prioritera arbetet med att minska sjukfrånvaron samt öka hälsa och trivsel på arbetsplatsen. Arbetet med att skapa ett hållbart arbetsliv är omfattande och komplext. Därför krävs ett antal olika aktiviteter. Kriminalvården kommer bland annat att inkludera de tre fokusområden som Arbetsmiljöverket har tagit fram 8 i det befintliga arbetsmiljöarbetet: arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. En viktig del i detta är ett fortsatt långsiktigt och systematiskt värdegrunds- och kulturarbete. För att stärka det organisatoriska lärandet kommer modellen Livspondus att övergå i för valtning och därmed ingå i den ordinarie verksamheten. Modellen syftar till att stärka yrkesidentiteten och yrkesstoltheten. De första utbildningarna enligt det nya formatet påbörjas i slutet av 2018 och kommer att vara avslutade till sommaren 2020. Under 2020 beräknas utbildningen nå full kapacitet. 8 Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). BUDGETUNDERLAG 2019 27

4. HÖGRE VOLYMER OCH ÖKAD KOMPLEXITET 4.6 DIGITALISERING I EN STABIL IT-MILJÖ Digital verksamhetsutveckling För att möta den ständigt ökande digitaliseringen i samhället, och de krav som ställs i samband med detta, satsar Kriminalvården på en digital verksamhetsutveckling för att bättre nyttja de nya möjligheterna. Den digitala verksamhetsutvecklingen kommer att vara inriktad på följande områden: Klienten i fokus Medarbetaren i det klientnära arbetet i fokus Balanserad säkerhet för medarbetare och klienter Den digitala verksamhetsutvecklingen kräver en starkare innovationskultur, ett större fokus på strategisk informationshantering och syftar till att stärka kopplingen med Kriminalvårdens mål och den operativa verksamheten. En stabil och säker IT-leverans En viktig del i Kriminalvårdens digitala strategi är att kunna tillgodose den moderna myndighetens digitaliseringsbehov med en stabil, förändringsbar och säker IT-leverans. Ovan har IT-satsningar avseende GPS-teknik samt systemstöd för vuxenutbildning (avsnitt 4.4) beskrivits. Utöver dessa satsningar planeras bland annat Införandet av ett nytt transportsystem. Ny och ändrad funktionalitet i klientadministrativa system, till exempel stöd för frigivningsförberedande åtgärder, isoleringsbrytande åtgärder, besökshantering med mera. Utveckling av rättsväsendets informationsförsörjning. Ny och ändrad funktionalitet i stödsystem. Fortsatt utveckling av effektiva ITsäkerhetsverktyg. En ny telefoni- och kommunikationsupphandling. Anpassningar av lokal och central ITinfrastruktur. 28 BUDGETUNDERLAG 2019

5. UTRIKESTRANSPORTER 5. UTRIKESTRANSPORTER anslag 1:7 Utresor för avvisade och utvisade anslag 1:6 Kriminalvården Antal utrikes transporterade inom det kriminalpolitiska området (anslag 1:6 Kriminalvården) förväntas fortsatt uppgå till 1 000 personer årligen för perioden 2018 till 2021. Till denna grupp räknas utländska medborgare dömda till utvisning och som antingen utvisas efter avtjänat straff eller direkt efter lagakraftvunnen dom. Här ingår även transporter i samband med utlämning till och från Sverige, samt överföring av verkställig het till och från Sverige. Utrikestransporter inom migrationspolitiken (anslag 1:7 Utresor för avvisade och utvisade) har inte ökat i den utsträckning som prognosticerades i förra budgetunderlaget. Kriminalvården har därför skrivit ner prognosen för 2018 från 4 200 till cirka 3 800 personer för avvisningar eller utvisningar 2018. Därefter beräknas antalet transporterade personer uppgå till 4 200 de kommande åren. Kostnaden för de inrikestransporter av Migrations verkets klienter som utförs av Krimina lvården belastar också migrationsanslaget. Dessa transporter har ökat i antal efter införandet av den nya lagstiftningen om transporter av frihetsberövade, och bedöms öka ytterligare. Detta kommer att öka belastningen på Migrationsanslaget med uppskattningsvis cirka 30 miljoner kronor om året. Kriminalvården har en regelbunden dialog med Polismyndigheten för att kunna få bättre prognoser. Sammantaget har antalet transporterade klienter ökat nio procent i jämförelse med förra året samtidigt som antalet transportbeställningar ökat med 28 procent. Skillnaden beror på färre klienter per beställning. Antalet utrikes transporterade klienter, prognos 2018 2019 2020 2021 Transport inom det kriminalpolitiska området 1 000 1 000 1 000 1000 Kriminalvårdsanslaget 1 000 1 000 1 000 1 000 Transport efter Migrationsverkets avlägsnandebeslut 1 900 2 100 2 100 2 100 Transport efter Polismyndighetens avlägsnandebeslut 1 900 2 100 2 100 2 100 Migrationsanslaget 3 800 4 200 4 200 4 200 Summa utrikes transporterade klienter 4 800 5 200 5 200 5 200 Kriminalvården är organiserad för att transportera cirka 5 000 klienter per år i utrikesverksamheten. Vid tillfälliga variationer har inrikes- och utrikespersonal tidigare kunnat växla mellan sektionerna. Denna möjlighet har minskat väsentligt eftersom det utökade transportuppdraget innebär en kapacitetsbrist på inrikessektionerna. På grund av osäkerheten i prognosen fortsätter Kriminalvården att följa utvecklingen för att kunna anpassa organisation och bemanning, även om den förväntade ökningen av antal utvisningsoch avvisningsärenden ännu inte nått de nivåer som förväntas på sikt. BUDGETUNDERLAG 2019 29