MI 45 SM 0601 Miljö- och hälsofarliga kemikalier 2004 Ämnen och produkter Hazardous chemicals I korta drag Import av mjukgörare och mer varor med kadmium Importen av vissa mjukgörare i plast, s.k. ftalater, har ökat under senare år. Det gäller importen av dinonylftalater och didecylftalater. Båda dessa ersätter i många fall den farligare ftalaten DEHP (dietylhexylftalat). 2004 importerades 20 177 ton dinonylftalater och didecylftalater vilket är en ökning med nära 20 000 ton sedan år 2000. Denna statistik redovisas i tabell 2. Mängden varor med kadmiuminnehåll ökar. Detta trots att miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö pekar ut kadmium som ett av de ämnen som så långt som möjligt ska fasas ut till år 2010. 2004 redovisar statistiken 330 ton varor med kadmiuminnehåll, vilket är högre än under mitten på 1990-talet och en ökning mot de 26 ton som redovisades för år 2000, jfr diagram 8. Fler miljöfarliga produkter De miljöfarliga produkterna har ökat avsevärt under åren som redovisas här. En förklaring kan vara att fler ämnen klassificerats som miljöfarliga inom EU och att fler produkter därför klassificeras som miljöfarliga av företagen. Statistiken visar att färger följt av lösningsmedel fortsätter att vara den mest spridda miljöfarliga produkttypen. 2004 var 852 färger av totalt 6 934 färger klassificerade som miljöfarliga. Syntesråvaror, drivmedel och andra bränslen står dock för den största mängden av använda miljöfarliga produkter. Många hälsofarliga bilvårdsprodukter I årets rapport specialundersöks bilvårdsprodukter. Totalt säljs över 6 miljoner hälsofarliga kemiska produkter per år till konsumenterna för drift och vård av bilar. Många typer av bilprodukter innehåller olika typer av lacknaftor. De löser oljor, fetter och asfalt och används för rengöring eller utspädning i produkter som bilschampo eller underredsbehandlingsmedel. Tidigare har bl.a. utsläpp av lacknafta från avfettningsmedel stått i fokus. Mängden avfettningsmedel som sålts till bilvård har dock minskat kraftigt, från ca 20 000 ton 1990 till 3 300 ton 2004. Margareta Östman, KemI, tfn 08-519 411 62, margareta.ostman@kemi.se Annica Carlsson, SCB, tfn 08-506 945 52, annica.carlsson@scb.se Mats Eberhardson, SCB, tfn 08-506 944 25, mats.eberhardson@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Kemikalieinspektionen (KemI), som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1403-8978 Serie MI Miljövård. Utkom den 26 april 2006. URN:NBN:SE:SCB-2006-MI45SM0601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 2 MI 45 SM 0601 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Jämförelse mellan olika statistikkällor 5 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier 6 Kemikalietillflöden i branscher 6 De vanligaste produkttyperna 7 De vanligaste produkttyperna som är klassificerade som miljöfarliga 8 Produkter fördelade över faroklasser 9 Vanliga ämnen i kemiska produkter 9 Användning av metallvaror, tidsserier 9 Tabeller 10 Teckenförklaring 10 1. Tillverkning, import och export av vissa kemikalier i Sverige, ton, 2004 10 2. Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier, ton, 2000-2004 12 3. Tillverkning (avsalumängd) och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet, ton, 2000-2004 17 4. Avfall och skrot av metaller/metallegeringar, ton, 2000-2004 18 Gruppindelning av branscher i tabell 5 och 6 19 5. De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton, 2004 20 6. De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton, 2004 24 7. De 15 största produkttyperna m.a.p kvantitet 2004 28 8. De 15 största produkttyperna m.a.p antal 2004 28 9. De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. kvantitet 2004 28 10. De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p antal 2004 28 11. De 15 största produkttyperna för produkter klassificerade som miljöfarliga m.a.p. kvantitet, 2004 29 12. De 15 stösta produkttyperna för produkter klassificerade som miljöfarliga m.a.p antal 2004 29 13. De 15 största konsumenttillgängliga miljöfarliga produkttyperna m.a.p. antal produkter, 2004 29 Diagram 31 1. De 10 största ämnena m.a.p. kvantitet, 1 000-tals ton, 2004 31 2. De 10 största kemikalierna m.a.p. produkter, 1 000-tals ton, 2004 31 3. Varor med kopparinnehåll, användning i ton, 1996-2004 32 4. Varor med nickelinnehåll, användning i ton, 1996-2004 32 5. Varor med blyinnehåll, användning i ton, 1996-2004 33
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 3 MI 45 SM 0601 6. Varor med zinkinnehåll, användning i ton, 1996-2004 33 7. Varor med krominnehåll, användning i ton, 1996-2004 34 8. Varor med kadmiuminnehåll, användning i ton, 1996-2004 34 Specialstudie Bilvårdsprodukter 35 Bilvårdsprodukter 35 Tabell 1. Försäljning till olika branscher av bilvårdsprodukter, bilschampo och spolarvätska, 2004 36 Tabell 2. Försäljning av olika produkttyper till branschen Handel med och serviceverkstäder för motorfordon, 2004 (SNI-bransch 50, 50.2, 50.3 och 50.5) 37 Diagram 1. Konsumenttillgängliga drivmedel, spolarvätskor och ej närmare specificerade bilvårdsprodukter, antal produkter, 1992-2004 37 Hälsofarliga produkter för bilen 38 Diagram 2. Konsumenttillgängliga produkttyper m.a.p. kvantitet, fördelade över faroklass, 2004 38 Tabell 3. Konsumenttillgängliga hälsofarliga produkttyper m.a.p. antal, fördelade över faroklass 1, 2004 39 Miljöfarliga produkter för bilen 39 Diagram 3. Miljöfarliga konsumentprodukter för bilen, ton, 2004 39 Ämnen i produkter för bilen 40 Tabell 4. De fem största ingredienserna i tio olika sorter konsumenttillgängliga produkter för bilen, 2004 40 Diagram 4. Lacknaftor i bilvårdsprodukter för konsumentbruk, ton, 1993-2004 41 Diagram 5. Glykoler i konsumenttillgängliga kylarvätskor, ton, 1993-2004 42 Fakta om statistiken 43 Detta omfattar statistiken 43 Definitioner och förklaringar 43 Så görs statistiken 44 Revideringar 44 Statistikens tillförlitlighet 44 Industristatistiken 44 Utrikeshandelsstatistiken 45 Kemikalieinspektonens produktregister 45 Bra att veta 47 In English 48 Summary 48 Import of plasticizer and more cadmium in goods 48 Increased number of chemical products hazardous to the environment 48 Several car care products are hazardous to health 48 Information and other notes on this report 48
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 4 MI 45 SM 0601 List of tables 51 List of terms 52
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 5 MI 45 SM 0601 Statistiken med kommentarer Uppgifterna om produktion, import, export, förbrukning och lager har hämtats från Kemikalieinspektionens (KemI:s) produktregister (2004) samt från Statistiska centralbyråns (SCB) industristatistik och utrikeshandelsstatistik (2000 2004). Fram t.o.m. den rapport som utkom 2002 fanns även varustatistik, framtagen på uppdrag av Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB) med. Orsaken till att detta inte redovisas längre är att denna enkätstudie har upphört. I tidigare rapporter i denna serie har uppgifter ur SCB:s utrikeshandelsstatistik hämtats på KN8-nivå. Från och med i år redovisas uppgifter på den grövre KN6-nivå. Detta p. g. a. svårigheten att redovisa tillförlitliga uppgifter på KN8- nivå. I vissa fall (i tabell 1-4) får detta till följd att vissa ämnen slagits ihop till större grupper. Urvalet av miljö- och hälsofarliga kemikalier har gjorts efter diskussion med referensgruppen för utveckling av den officiella kemikaliestatistiken (med representanter från SCB, dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket och KemI). I några av tabellerna redovisas konsumenttillgänglig mängd och den mängd som utgörs av produkttyper som är både konsumenttillgängliga och hälsofarliga. Ellipserna nedan beskriver bildligt redovisade mängder (ellipserna är ej proportionella till verklig mängd). Konsumenttillgänglig Hälsofarlig Konsumenttillgänglig och hälsofarlig Statistik för tidigare år finns att hämta i årliga rapporter, serie Mi 45 SM, tidigare benämning Na 45 SM. Den rapport som gavs ut 2000 samt efterkommande rapporter finns även tillgängliga på Internet. Från och med 2006 trycks inte rapporterna utan publiceras enbart på Internet. Uppgifter från industri- och utrikeshandelsstatistiken kan även hämtas direkt från den databas som finns tillgänglig på SCB:s hemsida, www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp. Jämförelse mellan olika statistikkällor I tabell 1 jämförs 2004 års uppgifter från SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik med uppgifter från KemI:s produktregister. Sammanställningen är gjord så att uppgifter om tillverkning (produktion) och import från KemI:s produktregister jämförs med motsvarande uppgifter i SCB:s databaser. Tillverkad mängd redovisad per CAS-nummer avser summan av tillverkad råvara (som idealt återfinns under ämnets KN-nummer) och den mängd ämne som ingår i tillverkade kemiska produkter. Tabell 1 kan också ses som en kvalitetsredovisning av de officiella statistikkällorna på kemikalieområdet. De olika källorna, dvs. de register som tabellen baseras på, har skillnader i definitioner, redovisningssätt och täckning, vilket avsevärt försvårar jämförelser av uppgifter. Se vidare i kapitlet Fakta om statistiken.
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 6 MI 45 SM 0601 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier Tillverkning och utrikeshandel per varugrupp (ämne) 2000-2004 redovisas i tabell 2-4, där källan är SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik. Den svenska förbrukningen och lagerhållningen, dvs. användning i landet, kan utläsas i tabellens rader betecknade p+i-e, vilket utläses produktion + import - export. Begreppet Produktion, som hämtas från industristatistiken, avser avsalumängden alltså den mängd som tillfördes marknaden och inte den totala produktionen. Miljö- och hälsofarliga kemikalier Tabell 2 Det går inte att se någon entydig trend vad gäller användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Ca 60% av de i tabell 2 redovisade ämnena har dock minskat i användning mellan år 2000 och 2004. Ett exempel på detta är användningen av blymalm som minskat från en kvantitet på 1 182 180 ton år 2000 till 50 908 ton år 2004. Användningen av zinkmalm har också minskat, sett över tidsperioden 2000-2004. År 2000 var användningen av zinkmalm drygt 600 000 ton. För 2004 redovisas istället ett negativt värde om 12 000 ton (användningen kan anta ett negativt värde om det sker export av lagrade mängder från tidigare år). Orsaken till förändringen är framför allt minskad avsalumängd då exporten varit förhållandevis stabil mellan 2000-2004. Men det finns även exempel på en ökad användning av kemikalier. Användningen av kopparmalm har mellan åren 2000 till 2004 ökat med drygt 60% till drygt 630 000 ton år 2004. Orsaken till de ökade mängderna är framförallt en ökad import. Kemikalier med stor omsättning Tabell 3 I förra årets SM konstaterades att trenden med ökande försäljning av de största kemikalierna fick ett trendbrott och en minskad sådan av de mest omsatta kemikalierna kunde ses. För år 2004 är det tre av sju ämnen som ökat i försäljning medan resterande ämnen har fortsatt att minska. Minskningen i avsalumängd beror på att producenterna själva vidareförädlar ämnena till t.ex. polymerer och salter. Avfall och skrot av metall och metallegeringar Tabell 4 Denna tabell redovisades första gången i förra årets statistiska meddelande. Metaller är grundämnen som inte kan brytas ned utan alltid finns kvar i någon form. Vissa metaller, kvicksilver, kadmium och bly, är prioriterade inom ramen för de svenska miljökvalitetsmålen och ska fasas ut (delmål 3, giftfri miljö). I tabellen framgår dock att mängden avfall och skrot av bly har ökat något mellan de senast redovisade åren 2003 och 2004. Kemikalietillflöden i branscher I tabell 5 och 6 redovisas användningen för de största ämnena (CAS-nr) fördelat på 19 branschgrupper. Uppgifterna är hämtade från Kemikalieinspektionens produktregister. Tabell 5 innehåller de största ämnena m.a.p. kvantitet och tabell 6 m.a.p. antal produkter. Syftet med tabell 5 och 6 är att ge en uppfattning om hur stora mängder som hanterats inom resp. bransch. De totala mängderna av de största ämnena i tabell 5 resp. 6 finns även redovisade i diagram 1 resp. 2 uppdelade på konsumenttillgängliga och icke konsumenttillgängliga produkter. Kvantiteter som överlåts av tillverkaren eller importören till branschen handel kommer att distribueras vidare, vilket medför att för sådana produkter framgår inte slutanvändarnas branscher av produktregistrets uppgifter. En ungefärlig uppfattning om vilken mängd (avseende kvantitet resp. antal produkter), som används i Sverige erhålls genom att minska totalmängden med den mängd som går till exportinriktad verksamhet.
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 7 MI 45 SM 0601 De största ämnena med avseende på kvantitet Tabell 5 Som redovisats i tidigare års SM är det råolja, bensin och dieselolja som fortsätter att vara de största tre kemikalierna kvantitativt sett. Skillnaden mellan 2003 och 2004 är att bensin 2004 har passerat dieselolja. I stort sett all råolja används av raffineringsbranshen medan bensin går till handel (55%) och exportinriktad verksamhet (35%). I fallet med dieselolja går den till största delen på export, drygt 75%. Vatten är ett vanligt lösningsmedel och återfinns också i alla de redovisade branscherna. De största ämnena med avseende på antal produkter Tabell 6 Som ses i tabell 6 är användningen av de flesta av ämnena spridda inom många olika branscher. Vatten ligger liksom tidigare på topp då det ingår i betydligt fler produkter än något av de andra ämnena. Därefter kommer titandioxid och xylen, vilka har varit bland toppämnena även tidigare år. Både titandioxid och xylen ingår främst i produkter inom handeln. Båda ämnena är ingredienser i färg, en produktgrupp med ett stort antal produkter. Isotiazolinoner, tre ihopslagna CAS-nr, fungerar som konserveringsmedel och hamnar direkt efter titandioxid antalsmässigt. Branschen för Massa och papper dominerar helt användningen av Natriumhydroxid och Kalciumkarbonat, ca 70% av den totala kvantiteten av respektive ämne används i denna bransch. De största ämnena med avseende på kvantitet och antal produkter Tablå 1 visar totalt antal redovisade produkter och mängder i tabell 5 och 6 för åren 1997-2004. Antalet produkter har ökat från år till år. Detta kan exempelvis vara ett resultat av ökad registrering, en ökning av det absoluta antalet produkter eller en kombination av båda dessa faktorer. De 20 största ämnena omfattar kvantitetsmässigt, drygt 70 % av den totala kvantitet som finns registrerad i produktregistret. Det sammanlagda antalet produkter är en överskattning eftersom vanliga ämnen i tabell 6 ofta förekommer i samma produkt. Tablå 1. Totalt antal produkter och totala mängder för de 20 största ämnena 1997-2004, antal och 1 000 ton. 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Tabell 5 Antal prod. 21 806 22 361 23 534 23 859 24 294 26 082 27 299 28 977 Kvantitet, 1 000 ton 58 043 56 463 52 744 51 331 58 873 50 137 54 761 60 520 Tabell 6 Antal prod. 51 374 53 675 53 708 55 900 55 950 58 803 58 641 64 579 Kvantitet, 1 000 ton 3 259 3 404 3 198 2 950 3 217 3 925 3 355 3 422 Källa: KemIs produktregister De vanligaste produkttyperna Indelning av produkttyper ändrades 2002 vilket påverkar uppgifterna fr. o. m. 2002, (se kapitel Fakta om statistiken Statistikens tillförlitlighet). Det bör observeras att varje produkttyp i tabell 7-10 kan ha registrerats med flera produkttypskoder (max fyra), vilket innebär viss dubbelräkning vid antalsangivelser och summeringar. Totalt Tabell 7 och 8 Tabellerna 7 och 8 visar de 15 största hälsofarliga produkttyperna totalt sett m.a.p kvantitet respektive antal produkter för år 2004. Användningen av syntesråvaror och drivmedel har länge varit de kvantitativt sett största produktgrupperna med avseende på använda kvantiteter. Sett till antalet produkter, tabell 8,
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 8 MI 45 SM 0601 dominerar färger följt av basoljor och rengöringsmedel. Färger och rengöringsmedel dominerar även antalet hälsofarliga produkttyper som är konsumenttillgängliga. Hälsofarliga och konsumenttillgängliga - Tabell 9 respektive 10 Tabell 9 och 10 visar vilka typer av hälsofarliga produkter som det är vanligast att konsumenter använder, dels utifrån att de förekommer i stora mängder och dels utifrån att de förekommer under många varumärken. En hälsofarlig och konsumenttillgänglig produkt innebär att produkten är klassad som hälsofarlig och att den finns att köpa för konsumenter. Det behöver dock inte innebära att hela mängden använts av konsumentgruppen. Den kvantitativt sett största hälsofarliga produkttypen som konsumenter använder är drivmedel. Därefter används stora kvantiteter cement-, mur och putsbruk samt eldningsoljor för uppvärmning. Färger har länge varit framträdande som den produkttyp med flest antal hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkter. I årets redovisning följs färgerna av rengöringsmedel och bilvårdsprodukter. De vanligaste produkttyperna som är klassificerade som miljöfarliga Tabellerna 11-13 visar de största produkttyperna år 2004 för de produkter som är klassificerade som miljöfarliga. Dessa tre tabeller lades till fr.o.m. den rapport som publicerades 2003. Eftersom miljöklassificering nu har införts för alla kemiska produkter är avsikten med tabellerna att redovisa denna klassificerings användning och genomslag under kommande år (se även avsnitt om klassificering under rubriken Fakta om statistiken Definitioner och förklaringar). Med miljöfarlighetsklassificerade produkter menas sådana produkter som bedömts kunna vålla skada om de kommer ut i miljön. De ska vara märkta med faroklassen "Miljöfarlig". På vilket sätt de är miljöfarliga framgår av de riskfraser som ska ingå i märkningen av sådana produkter. Tabell 11 och 12 Tabellerna visar de största produkttyperna med avseende på mängd resp. antal för produkter klassificerade som miljöfarliga. Mängden har ökat avsevärt under de år som de redovisas i denna rapport. Orsaken är att fler ämnen klassificerats som miljöfaliga. Företagen har då också klassificerat flera av sina produkter som miljöfarliga. Syntesråvaror, drivmedel och andra bränslen är de tre helt dominerande produkttyperna vad gäller använd kvantitet av produkter som är klassificerade som miljöfarliga. Produkttyperna färger och lösningsmedel har däremot flest antal produkter klassificerade som miljöfarliga. Vanligaste konsumenttillgängliga produkttyperna Tabell 13 Liksom för hela kategorin av produkter klassificerade som miljöfarliga har mängden och antalet miljöfarliga produkter som är konsumenttillgängliga ökat. Den största andelen konsumenttillgängliga produkter går att hitta bland produkttypen färger följt av lösningsmedel och desinfektionsmedel. År 2004 var användningen av konsumenttillgängliga färger klassificerade som hälsofarliga 9 870 ton fördelat på 734 stycken produkter, och användningen av färger som klassificeras som miljöfarliga 949 ton fördelat på 171 stycken produkter. Produkter som är miljöfarliga är oftast också hälsofarliga.
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 9 MI 45 SM 0601 Produkter fördelade över faroklasser Tabell 14 visar de fyra största konsumenttillgängliga produkttyperna per faroklass. Redovisningen omfattar de fem faroklasserna; Giftig, Frätande, Irriterande, Hälsoskadlig samt Måttligt hälsoskadlig. Drivmedel finns med i flera faroklasser. För 2004 fanns 4 000 000 ton sådana i faroklassen Giftig och 3 300 000 ton i faroklassen Hälsoskadlig. I faroklassen Frätande återfinns vanliga konsumentprodukter som diskmedel och maskindiskmedel. Vanliga ämnen i kemiska produkter I diagram 1 visas mängder (medelvärde av minimum- och maximumvärde i de fall där data har intervall) för de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på kvantitet. Staplarna är uppdelade så att konsumenttillgänglig resp. icke konsumenttillgänglig mängd kan urskiljas. Råolja är liksom tidigare år det ämne som används i störst omfattning, 20,5 miljoner ton. Liksom tidigare år är bensin det ämne som har störst konumenttillgänglig mängd. I diagram 2 visas de 10 största ämnena (CAS-nr) sorterade efter antal produkter som de ingår i. Vatten som är ett vanligt lösningsmedel och ingår i många produkter har en samlad kvantitet som ligger i en helt annan storleksordning än övriga ämnen. Men även andra lösningsmedel, exempelvis etanol, finns med bland de 10 största ämnena med avseende på antal produkter. Värdena för de konsumenttillgängliga kvantiteterna i staplarna kan vara överskattade (se förklaring under rubriken fakta om statistiken). Ämnena i dessa diagram återfinns även uppdelade branschvis i tabell 4 och 5. Användning av metallvaror, tidsserier I diagram 3-8 redovisas mängd för varor som innehåller metallerna koppar, nickel, bly, zink, krom resp. kadmium för tidsperioden 1996-2004. Diagrammen redovisas i ordning efter hur stor användningen av respektive metallvara är. Notera att skalan är olika för de olika diagrammen. Med användning menas i det här fallet förbrukning och lager, dvs. produktion + importerad mängd exporterad mängd. I dessa metallvaror ingår avfall och skrot, vars delmängder även finns särredovisade i tabell 4. Användningen av kopparvaror ökade 2004 liksom varor med krominnehåll. Den nedåtgående trenden som tidigare år setts för blyprodukter har brutits och användningen har ökat något mellan 2003 och 2004. Användningen av zinkvaror har varit relativt stabil sen 2001 (bortsett från 2003, se fotnot under diagram 6). Detsamma gäller för nickelprodukter även om det skett en nedgång mellan 2002-2004. För kadmiumprodukter har trenden vänt nedåt sen en stadig uppgång från 2000.
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 10 MI 45 SM 0601 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure För en närmare beskrivning om KemI:s respektive SCB:s användningen av och.., se kapitlet Fakta om statistiken. 1. Tillverkning, import och export av vissa kemikalier i Sverige, ton, 2004 1. Production, imports and exports of certain chemicals in Sweden, tonnes, 2004 Tillverkning Import Export Metanol Diklormetan Tetrakloreten KN-nr, SCB 2905 11 188 881 199 KN-nr, PR 2905 11 12 192 834 CAS-nr 1, PR 67-56-1 2 721 192 381 KN-nr, SCB 2903 12 121 37 KN-nr, PR 2903 12 0 123 CAS-nr 1, PR 75-09-2 0 139 KN-nr, SCB 2903 23 269 10 KN-nr, PR 2903 23 0 199 CAS-nr 1, PR 127-18-4 0 213 Tetraklormetan KN-nr, SCB 2903 14 1 KN-nr, PR 2903 14 0 0 CAS-nr 1, PR 56-23-5 13 0 Klorderivat av mättade acykliska kolväten KN-nr, SCB 2903 19 12 0 KN-nr, PR 2903 19 250 9 CAS-nr 1, PR 71-55-6 Trikloreten KN-nr, SCB 2903 22 177 62 KN-nr, PR 2903 22 0 175 CAS-nr 1, PR 79-01-6 0 187 Dibutylftalater KN-nr, SCB 2917 31 30 18 KN-nr, PR 2917 31 0 133 Dibutylftalater DBP CAS-nr 1, PR 84-74-2 12 241 Dioktylftalater KN-nr, SCB 2917 32 49 280 1 565.. KN-nr, PR 2917 32.. 487 Dietylhexylftalat DEHP KN-nr, SCB 2917 32 CAS-nr 1, PR 117-81-7.. 594 Di-n-oktylftalat DNOP KN-nr, SCB 2917 32 CAS-nr 1, PR 117-84-0 1 15
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 11 MI 45 SM 0601 Tabell 1, forts. Tillverkning Import Export Didecylftalater och dinonylftalater KN-nr, SCB 2917 33 20 177 97 KN-nr, PR 2917 33 0 16 335 - Di-iso-decylftalat DIDP CAS-nr 1, PR 26761-40-0 350 5 838 - Di-iso-nonylftalat DINP CAS-nr 1, PR 28553-12-0 56 12 533 Andra estrar av ftalsyra KN-nr, SCB 2917 34 1 616 10 KN-nr, PR 2917 34 0 4 065 - Dimetylftalat DMP CAS-nr 1, PR 131-11-3 883 324 CFC-11 CFC-12 CFC-113 KN-nr, SCB 2903 41 1 0 KN-nr, PR 2903 41 CAS-nr 1, PR 75-69-4 KN-nr, SCB 2903 42 413 1 KN-nr, PR 2903 42 CAS-nr 1, PR 75-71-8 0 0 KN-nr, SCB 2903 43 0 KN-nr, PR 2903 43 0 0 CAS-nr 1, PR 76-13-1 0 0 CFC-114 och CFC-115 KN-nr, SCB 2903 44 KN-nr, PR 2903 44 CAS-nr 1, PR 76-14-2 CAS-nr 1, PR 76-15-3 0 0 HCFC-22 HCFC-141 b HCFC-142 b Kreosotoljor CAS-nr 1, PR 75-45-6 1 2 CAS-nr 1, PR 1717-00-6 0 0 CAS-nr 1, PR 75-68-3 0 0 KN-nr, SCB 2707 91 6 898 KN-nr, PR 2707 91 0 5 703 CAS-nr 1, PR 8001-58-9 0 6 208 Nonjonaktiva produkter KN-nr, SCB 3402 13.. 9 900 38 048 KN-nr, PR 3402 13 41 753 9 149 Oktylfenol, nonylfenol och deras isomerer; salter av dessa föreningar KN-nr, SCB 2907 13 2 513 1 KN-nr, PR 2907 13 0 2 521 1 Noterat: CAS-nr omfattar tillverkning eller import av rent ämne under samtliga KN-nummer definierat i Produktregistret. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik samt KemI:s produktregister.
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 12 MI 45 SM 0601 2. Tillverkning (avsalumängd) och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier, ton, 2000-2004 2. Production (for sale), imports and exports of certain chemicals hazardous to the environment and health, tonnes, 2000-2004 Ämne/varugrupp KN-nr Typ 2000 2001 2002 2003 2004 1,2- dikloretan 2903 15 produktion 158 594 166 813 169 774 188 120 167 901 import 1 4 0 2 export 140 241 163 769 164 720 184 080 160 535 p + i - e 18 354 3 048 5 054 4 040 7 368 Diklormetan 2903 12 produktion import 180 375 230 301 121 export 18 74 52 51 37 p + i - e 162 301 178 250 84 Tetrakloreten 2903 23 produktion import 890 457 434 489 269 export 101 105 111 23 10 p + i - e 789 352 323 466 259 Tetraklormetan 2903 14 produktion import 2 3 2 1 export 5 2 0 0 p + i - e -3 1 2 0 1 Klorderivat av mättade 2903 19 produktion acykliska kolväten import 6 12 7 6 12 export 0 0 0 1 0 p + i - e 6 12 7 5 12 Trikloreten 2903 22 produktion import 151 368 265 231 177 export 19 24 13 36 62 p + i - e 132 344 252 195 115 Ftalsyreanhydrid 2917 35 produktion 52 298 30 347 33 210 30 000 34 060 import 2 419 1 287 1 262 914 1 905 export p + i - e 54 717 31 634 34 472 30 914 35 965 Dibutylortoftalater 2917 31 produktion import 63 33 19 42 30 export 34 30 20 22 18 p + i - e 29 3-1 20 12 Dioktylortoftalater 2917 32 produktion 64 899 55 345 56 182 44 796 49 280 import 3 598 1 589 1 147 1 836 1 565 export p + i - e 68 497 56 934 57 329 46 632 50 845 Dinonylortoftalater, 2917 33 produktion didecylortoftalater import 338 7 773 9 587 17 365 20 177 export 0 30 7 381 97 p + i - e 338 7 743 9 580 16 984 20 080 Andra estrar av 2917 34 produktion Ortoftalsyra import 8 015 7 191 8 146 1 735 1 616 export 1 274 1 443 644 32 10 p + i - e 6 741 5 748 7 502 1 703 1 606 Tereftalsyra och 2917 36 produktion andra syror av import 0 0 10 tereftalsyra export 6 0 p + i - e -6 0 0 0 10 Dimetyltereftalat 2917 37 produktion import 0 1 292 518 export p + i - e 0 1 292 518 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 13 MI 45 SM 0601 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Typ 2000 2001 2002 2003 2004 Andra aromatiska 2917 39 produktion 316 374 642 344 212 polykarboxylsyror import 1 225 1 496 1 841 1 401 1 681 samt deras derivat export 367 415 678 521 205 p + i - e 1 174 1 455 1 805 1 224 1 688 Stenkolstjära m.m. 2706 00 produktion 53 294 47 901 37 967 51 768.. import 4 23 3 3 2 export 53 399 48 019 42 178 24 874 24 291 p + i - e -101-95 -4 208 26 897.. Kreosotoljor 2707 91 produktion import 7 933 7 754 7 053 6 264 6 898 export 181 5 126 p + i - e 7 752 7 749 6 927 6 264 6 898 Vissa nonjonaktiva 3402 13 produktion 35 037 33 077 47 636 39 451.. produkter, ytaktiva, import 9 010 9 609 9 280 9 629 9 900 organiska export 25 048 25 638 10 612 28 946 38 048 p + i - e 18 999 17 048 46 304 20 134.. Oktylfenol, nonylfenol 2907 13 produktion och deras isomerer; import 3 652 2 140 2 223 1 865 2 513 salter av dessa fören. export 22 6 1 1 p + i - e 3 630 2 134 2 223 1 864 2 512 Arsenik 2804 80 produktion import 22 18 21 17 13 export p + i - e 22 18 21 17 13 Blykarbonater 2836 70 produktion import 0 0 0 1 export 0 0 p + i - e 0 0 0 1 Blykromat och 2841 20 produktion zinkkromat import 2 52 62 149 25 export 3 70 14 9 11 p + i - e -1-18 48 140 14 Blymalm 2607 00 produktion 1 307 480 1 203 716 71 538 75 086 85 549 import 15 073 19 692 25 468 export 125 300 88 141 63 312 59 029 60 109 p + i - e 1 182 180 1 115 575 23 299 35 749 50 908 Bly(II)oxid, 2824 10 produktion (massikot, import 240 552 499 434 307 blyglete) export 0 0 0 0 28 p + i - e 240 552 499 434 279 Mönja och 282420 produktion orangemönja import 640 80 7 13 12 export 6 27 9 9 p + i - e 634 53 7 4 3 Andra blyoxider 2824 90 produktion import 14 15 2 6 26 export 4 3 27 4 1 p + i - e 10 12-25 2 25 Andra varor av bly 7806 00 produktion import 582 543 653 641 413 export 61 196 63 112 75 p + i - e 521 347 590 529 338 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 14 MI 45 SM 0601 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Typ 2000 2001 2002 2003 2004 Kadmiumsulfid 2830 30 produktion import 0 export p + i - e 0 Kadmiumpigment 3206 30 produktion och preparat import 16 9 0 0 0 export 12 9 0 1 0 p + i - e 4 0 0-1 0 Kopparanoder 7402 00 produktion import 79 47 47 5 2 export 2 3 593 1 859 0 p + i - e 77-3 546 46-854 2 Fosfider 2848 00 produktion exkl. järnfosfider import 1 16 19 21 33 export 7 1 8 p + i - e -6 16 19 20 25 Koppar för legeringar 7405 00 produktion (exkl. kopparfosfid import 345 262 270 399 212 >15 viktprocent fosfor) export 30 354 28 31 6 p + i - e 315-92 242 368 206 Kopparmalm 2603 00 produktion 282 575 268 195 278 517 309 287 300 269 import 151 394 318 499 341 970 295 347 334 942 export 40 287 14 831 0 125 29 p + i - e 393 682 571 863 620 487 604 509 635 182 Kopparoxider och 2825 50 produktion kopparhydroxider import 1 984 1 651 2 153 1 954 2 272 export 26 4 5 25 7 p + i - e 1 958 1 647 2 148 1 929 2 265 Kopparskärsten 7401 10 produktion import 0 2 0 4 30 export 3 860 196 0 25 30 p + i - e -3 860-194 0-21 0 Cementkoppar 7401 20 produktion import 40 0 3 1 268 34 export 0 p + i - e 40 0 3 1 268 34 Kopparsulfat 2833 25 produktion import 1 444 707 667 675 393 export 69 141 822 720 645 p + i - e 1 375 566-155 -45-252 Kopparklorid m.m. 2827 41 produktion import 10 8 0 1 0 export 0 p + i - e 10 8 0 1 0 Kromater, dikromater; 2841 50 produktion peroxokromater import 415 457 318 134 197 (övr.utom bly-, kalium-, export 3 4 2 9 13 zink- o natriumkromat) p + i - e 412 453 316 125 184 Krom och varor 8112 20 produktion därav import 918 1 320 export 19 180 p + i - e 899 1 140 Krommalm 2610 00 produktion import export 1 3 481 4 p + i - e -1-3 481-4 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 15 MI 45 SM 0601 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Typ 2000 2001 2002 2003 2004 Kromsulfater 2833 23 produktion import 33 32 18 2 3 export 29 2 0 0 p + i - e 4 30 18 2 3 Kromtrioxid 2819 10 produktion (kromsyra) import 214 177 273 194 274 export 21 20 24 27 34 p + i - e 193 157 249 167 240 Kromoxider och 2819 90 produktion kromhydroxider import 237 846 130 152 128 export 8 7 2 7 24 p + i - e 229 839 128 145 104 Krompigment och 3206 20 produktion 97 77 69 53 53 krompreparat import 165 121 108 167 254 export 61 62 66 82 94 p + i - e 201 136 111 138 213 Kvicksilver 2805 40 produktion import 14 4 5 4 5 export 0 23 0 0 0 p + i - e 14-19 5 4 5 Nickel olegerad 7502 10 produktion import 28 798 24 650 25 145 25 475 27 241 export 1 116 592 1 895 392 131 p + i - e 27 682 24 058 23 250 25 083 27 110 Nickellegeringar 7502 20 produktion import 788 938 879 862 1 078 export 3 31 15 0 8 p + i - e 785 907 864 862 1 070 Nickelklorid 2827 35 produktion import 26 19 20 14 21 export 6 5 9 2 5 p + i - e 20 14 11 12 16 Nickelmalm 2604 00 produktion import 0 0 18 export 0 0 p + i - e 0 0 18 Nickeloxider och 2825 40 produktion nickelhydroxider import 1 21 23 41 3 export 145 125 143 180 316 p + i - e -144-104 -120-139 -313 Nickeloxidsinter 7501 20 produktion import 5 805 6 119 6 316 4 019 4 054 export 0 30 0 p + i - e 5 805 6 119 6 316 3 989 4 054 Nickelskärsten 7501 10 produktion import 8 6 20 export 0 0 0 0 p + i - e 8 6 0 20 0 Nickelsulfat 2833 24 produktion 1 411 2 170 2 031 1 833 1 968 import 61 92 95 78 107 export 1 425 2 188 2 079 1 861 2 015 p + i - e 47 74 47 50 60 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 16 MI 45 SM 0601 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr Typ 2000 2001 2002 2003 2004 Zinkmalm 2608 00 produktion 949 234 704 087 283 251 336 504 366 679 import 0 export 335 488 259 962 281 662 304 351 378 787 p + i - e 613 746 444 125 1 589 32 153-12 108 Zinkoxid, 2817 00 produktion 7 6 1 zinkperoxid import 2 515 3 070 2 761 2 448 2 114 export 1 901 2 588 812 89 81 p + i - e 614 489 1 955 2 360 2 033 Zinkklorid 2827 36 produktion import 87 37 41 32 43 export 2 10 6 5 3 p + i - e 85 27 35 27 40 Zinksulfid 2830 20 produktion import 24 16 8 14 13 export 1 1 p + i - e 24 16 7 13 13 Zinksulfat 2833 26 produktion import 1 090 764 844 863 735 export 23 6 18 126 113 p + i - e 1 067 758 826 737 622 Litopon och andra 3206 42 produktion preparat och pigment import 76 188 49 76 75 på basis av zinksulfid export 0 1 0 24 p + i - e 76 188 48 76 51 Zinkstoft 7903 10 produktion import 2 400 3 103 3 207 3 125 2 264 export 667 1 442 1 373 1 330 448 p + i - e 1 733 1 661 1 834 1 795 1 816 Andra slag av zink, 7903 90 produktion som pulver och fjäll import 42 70 43 42 55 export 38 59 68 0 29 p + i - e 4 11-25 42 26 Stång, profiler och 7904 00 produktion tråd av zink import 218 94 42 30 43 export 25 38 47 46 244 p + i - e 193 56-5 -16-201 Plåt, band och 7905 00 produktion folier av zink import 1 819 2 255 1 824 907 1 143 export 83 15 308 94 1 270 p + i - e 1 736 2 240 1 516 813-127 Rör och rördelar 7906 00 produktion av zink import 50 140 84 87 96 export 8 17 2 5 5 p + i - e 42 123 82 82 91 Andra varor 7907 00 produktion 2 650 2 248 2 266 2 755 3 718 av zink import 748 901 885 1 186 1 088 export 748 726 805 933 1 530 p + i - e 2 650 2 423 2 346 3 008 3 276 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 17 MI 45 SM 0601 3. Tillverkning (avsalumängd) och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet, ton, 2000-2004 3. Production (for sale) imports and exports of major chemicals in terms of quantity, tonnes, 2000-2004 Ämne/varugrupp KN-nr 2000 2001 2002 2003 2004 Syre 2804 40 produktion 1 139 266 1 227 013 1 680 843 1 244 989 1 431 949 import 5 366 2 575 3 918 12 078 11 716 export 4 926 4 289 6 803 7 149 11 967 p + i - e 1 139 706 1 225 299 1 677 958 1 249 918 1 431 698 Eten 2901 21 produktion 131 784 162 292 109 217 import 228 143 63 832 32 287 104 773 102 697 export 6 794 11 481 19 130 43 409 3 477 p + i - e 221 349 184 135 175 449 170 581 99 220 Kväve 2804 30 produktion 576 220 633 778 867 250 625 288 630 173 import 2 532 1 833 2 781 9 734 5 046 export 4 041 3 558 2 970 7 844 7 965 p + i - e 574 711 632 053 867 061 627 178 627 254 Svaveldioxid 2811 23 produktion 106 182 85 478 99 331 65 358 96 348 import 0 20 61 1 3 export 42 943 31 253 26 787 19 538 24 906 p + i - e 63 239 54 245 72 605 45 821 71 445 Klor 2801 10 produktion 114 955 119 513 125 611 68 598 25 516 import 2 976 3 611 5 106 4 902 6 068 export 23 560 15 434 15 497 21 581 26 675 p + i - e 94 371 107 690 115 220 51 919 4 909 Saltsyra och 2806 10 produktion 92 372 203 453 246 806 191 536 13 982 väteklorid import 10 829 3 735 2 681 2 511 3 895 export 21 424 21 352 20 839 14 727 12 440 p + i - e 81 777 185 836 228 648 179 320 5 437 Svavelsyra 1 ; 2807 00 produktion 400 573 360 916 347 211 391 315 593 894 oleum rykande import 16 330 15 744 48 166 49 473 34 082 svavelsyra export 259 128 514 578 605 419 812 418 764 915 p + i - e.......... 1 Produktionsvärdet för svavelsyra är givet i ton SO 2 (svaveldioxid) till skillnad från import och export som är angivet i ton av svavelsyra. Därmed kan ej p+i-e beräknas. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 18 MI 45 SM 0601 4. Avfall och skrot av metaller/metallegeringar, ton, 2000-2004 4. Waste and scrap of metals/metal alloys, tonnes, 2000-2004 KN-nr 2000 2001 2002 2003 2004 Avfall och skrot 7404 00 produktion 3 004 3 706 3 446 3 513 3 586 av koppar import 35 163 31 051 44 852 62 833 76 942 export 31 749 32 868 38 810 39 420 47 898 p + i - e 6 418 1 889 9 488 26 926 32 630 Avfall och skrot 7503 00 produktion 721 255 342 265 358 av nickel import 13 031 13 501 18 573 12 556 10 537 export 720 441 1 801 1 287 1 149 p + i - e 13 032 13 315 17 114 11 534 9 746 Avfall och skrot 7204 21 produktion 99 178 99 739 111 613 177 922 107 899 av rostfritt stål import 197 853 176 873 187 009 137 500 117 998 export 17 390 10 218 17 769 24 028 23 162 p + i - e 279 641 266 394 280 853 291 394 202 735 Avfall och skrot 7802 00 produktion.... av bly import 2 189 3 812 2 157 2 509 4 130 export 99 698 517 242 561 p + i - e.... 1 640 2 267 3 569 Avfall och skrot 8548 10 produktion.... av galvaniska import 32 282 20 505 18 857 29 453 35 280 element, export 33 9 36 0 0 batterier m. m. p + i - e.... 18 821 29 453 35 280 Avfall och skrot 7902 00 produktion 4 584 4 459 7 590.... av zink import 147 132 147 97 228 export 20 299 15 832 24 062 42 926 21 758 p + i - e -15 568-11 241-16 325.... Avfall och skrot 8112 22 produktion av krom import 672 258 422 export 16 25 p + i - e 656 258 397 Avfall och skrot 8107 30 produktion av kadmium import 10 10 export 1 0 p + i - e 9 10 Källa: SCBs industristatistik och utrikeshandelsstatistik
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 19 MI 45 SM 0601 Gruppindelning av branscher i tabell 5 och 6 SNI-kod Bransch SNI-kod Bransch Jord-och skogsbruk, fiske: Verkstads- och annan tillverkningsindustri: 01 Jordbruk 28 Metallvaruindustri 02 Skogsbruk 28.5 Metallbeläggning och överdragning 05 Fiskare, fiskodlare 29 Maskinindustri 30 Dator- och kontormaskinindustri Livsmedels-, textilindustri, garveri m.m.: 31 Elektroindustri 15 Livsmedels- och dryckesvaruindustri 32 Teleproduktindustri 16 Tobaksindustri 33 Instrumentindustri, tandteknikerlaboratorium 17 Textilindustri 37 Återvinningsindustri 18 Beklädnads- och pälsindustri 34-35 Transportmedelsindustri 19 Garveri, läderindustri 20 Trä(varu)industri 40-41 El-, gas-, värme- och vattenverk 36 Möbelindustri Byggnadsindustri, bostäder och fastighet: Massa-, pappers och grafisk industri: 45 Byggverksamhet 21 Massa- och pappers(varu)industri 70-74 Fastighets- och uthyrningstjänster, företagstjänster 22 Förlag, grafisk och annan reproduktionsindustri Handel: 23 Stenkolsproduktindustri, raffinering av råolja 50 Handel med och serviceverkstäder för motorfordon 50.2 Bilserviceverkstäder Oorganisk baskemikalieindustri: 50.3 Bilreservdels- och tillbehörshandel 24.11 Industrigasindustri 50.5 Bensinstationer 24.13 Baskemikalieindustri (oorganisk) 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon 24.15 Gödselmedels- och kväveproduktindustri 51.12 Agenturhandel (bränsle, malm, metaller, ind.kemikalier) 51.44 Partihandel (glas, porslin, tapeter, rengöringsmedel) Organisk baskemikalieindustri: 51.46 Partihandel (medicinsk utrustning, apoteksvaror) 24.12 Färgämnesindustri 51.55 Partihandel (kemiska produkter) 24.14 Baskemikalieindustri (organisk) 52 Detaljhandel (övrig) 24.16 Basplastindustri 52.31 Apotek 24.17 Syntetiskt basgummiindustri 52.462 Färghandel 24.41 Farmaceutisk basproduktindustri 52.482 Fotoaffärer 52.484 Guldsmedsaffärer Övrig kemisk industri: 52.495 Tapet- och golvbeläggningshandel 24.20 Bekämpningsmedelsindustri 52.496 Båt- och biltillbehörshandel 24.30 Färgindustri 52.6 Detaljhandel, ej i butik 24.42 Läkemedelsindustri 52.7 Reparationsverkstäder för hushålls- o peronsliga artiklar 24.5 Industri för rengöringsmedel och toalettartiklar 24.51 Tvättmedelsindustri 60-64 Transport, magasinering och kommunikation: 24.52 Parfym- och toalettartikelindustri 24.6 Övrig kemisk industri Service m.m.: 24.61 Sprängämnesindustri 55 Hotell- och restaurangverksamhet 24.62 Limindustri 73 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner 24.63 Eteriska oljor 74.3 Provnings- och analysföretag 24.64 Fotokemikalieindustri 74.7 Städ- och saneringsföretag, skorstensfejare 24.70 Konstfiberindustri 74.814 Fotolaboratorier 25.1 Gummivaruindustri 80 Utbildningsväsendet 25.2 Plastvaruindustri 85 Hälso- och sjukvård, veterinärkliniker 90-93 Renings- och avfallsanläggningar, tvätterier Glas- och keramisk industri: 26.1 Glas- och keramisk industri 26.2 Keramisk industri 75 Offentl. Förvaltning o försvar; obligatorisk socialförsäkring 26.3 Keramiska golv- och väggplattor S Allmän eller ej specificerad användning Gruvor och mineralutvinningsindustri: 10-14 Gruvor och mineralutvinningsindustri EXP Exportinriktad verksamhet 26.4 Murtegel- och takpanneindustri 26.5 Cement-, kalk- och gipsindustri 26.6 Betong-, cement- och gipsvaruindustri 26.7 Stenvaruindustri 26.8 Slipmedels-, stenulls- och glasullsindustri 27 Stål- och metallverk Not: Grupperna som redovisas i tabell 5 och 6 är understrukna, och de branscher som ingår listas därunder. I vissa grupper ingår endast en bransch, som t.ex. Stenkolsindustri, raffinering av råolja (SNI 23) och Stål- och metallverk (SNI 27). SNI= Standard för svensk näringsgrensindelning
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 20 MI 45 SM 0601 5. De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton, 2004 5. The 20 most common chemicals in terms of quantity, by industry, number of products and turnover in tons, 2004 CAS-nr Ämne 1 Totalsumma 2 skogsbruk, Jord- & fiske Livsmedel, textil m.m. Massa & papper Raffinering av olja Oorganisk baskem.ind. 8002-05-9 Råolja antal 20 0 0 0 3 0 kvant 20 483 759 0 0 0 20 332 751 0 86290-81-5 Bensin antal 74 0 0 0 5 0 kvant 7 886 121 0 0 0 818 188 0 68334-30-5 Dieselolja antal 100 3 1 5 1 0 kvant 7 564 412 93 599 0 3 263 239 0 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 12 0 0 3 0 0 kvant 2 719 435 0 0 32 747 0 0 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 1 087 10 35 84 17 0 lacknafta, Diesel MK1 kvant 2 649 612 5 680 652 185 0 65997-15-1 Portlandcement antal 454 2 1 1 0 0 kvant 2 371 157 0 50 3 0 0 7732-18-5 Vatten antal 23 754 407 3 162 2 501 147 113 kvant 2 140 580 23 274 53 089 772 946 384 279 931 7727-37-9 Kväve antal 26 2 2 0 0 1 kvant 1 857 127 2.. 0 0 27 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 19 0 0 0 0 0 atmosfäriskt torn kvant 1 813 124 0 0 0 0 0 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 5 0 0 0 0 0 termiskt krackade kvant 1 539 638 0 0 0 0 0 8008-20-6 Fotogen antal 135 1 4 3 6 0 kvant 1 197 414 1 0 0 36 0 7782-44-7 Syre antal 14 0 0 3 0 1 kvant 1 165 287 0 0.. 0 33 7647-14-5 Natriumklorid antal 1 292 37 250 98 1 3 kvant 1 118 952 22 980 64 827 10 611 0.. 8052-42-4 Asfalt antal 246 1 0 3 4 0 kvant 974 906 0 0 515 77 118 0 74-98-6 Propan antal 993 17 31 29 0 0 kvant 969 499 2 2 15 780 0 0 630-08-0 Kolmonooxid antal 7 0 0 0 0 1 kvant 888 821 0 0 0 0 1 7664-93-9 Svavelsyra antal 391 5 41 31 3 10 kvant 835 220 256 296 103 394 0 96 617 74-82-8 Metan antal 11 0 0 0 0 1 kvant 798 286 0 0 0 0 1 124-38-9 Koldioxid antal 159 1 6 2 1 1 kvant 775 615 0 59 505 65 0 6 64742-89-8 Alifatisk lätt lacknafta antal 178 0 15 6 0 0 kvant 771 148 0 12 1 0 0 1 Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2 Totalsumman omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 21 MI 45 SM 0601 Tabell 5, forts. CAS-nr Ämne 1 Totalsumma 2 kemikalie- Organisk bas- industri Övrig kemisk industri Glas- & keramisk industri Gruvor & mineralutvinning Stål- & metallverk 8002-05-9 Råolja antal 20 1 1 0 0 0 kvant 20 483 759 0 0 0 0 0 86290-81-5 Bensin antal 74 0 0 0 0 0 kvant 7 886 121 0 0 0 0 0 68334-30-5 Dieselolja antal 100 0 0 0 9 7 kvant 7 564 412 0 0 0 100 19 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 12 0 0 0 0 0 kvant 2 719 435 0 0 0 0 0 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 1 087 11 53 1 14 10 lacknafta, Diesel MK1 kvant 2 649 612 2 925 2 184 0 64 1 054 65997-15-1 Portlandcement antal 454 0 1 32 23 5 kvant 2 371 157 0 1 1 568 1 164 770 95 7732-18-5 Vatten antal 23 754 385 2 868 66 357 169 kvant 2 140 580 191 129 71 305 1 051 22 043 10 412 7727-37-9 Kväve antal 26 1 1 0 1 8 kvant 1 857 127.. 0 0 0.. 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 19 0 0 0 0 2 atmosfäriskt torn kvant 1 813 124 0 0 0 0 1 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 5 0 0 0 0 0 termiskt krackade kvant 1 539 638 0 0 0 0 0 8008-20-6 Fotogen antal 135 0 9 0 1 2 kvant 1 197 414 0 4 0 11 0 7782-44-7 Syre antal 14 1 1 0 0 2 kvant 1 165 287.. 0 0 0.. 7647-14-5 Natriumklorid antal 1 292 15 110 3 6 16 kvant 1 118 952.. 1 028 0 0 2 086 8052-42-4 Asfalt antal 246 0 4 1 3 2 kvant 974 906 0 592 0 86 77 74-98-6 Propan antal 993 4 9 1 1 14 kvant 969 499.. 2 0 6 15 779 630-08-0 Kolmonooxid antal 7 0 1 0 0 2 kvant 888 821 0 9 0 0 887 505 7664-93-9 Svavelsyra antal 391 10 19 1 7 3 kvant 835 220 8 088 585 0 21 756 0 74-82-8 Metan antal 11 2 1 0 0 3 kvant 798 286 4 331 0 0.. 124-38-9 Koldioxid antal 159 1 4 0 0 6 kvant 775 615 0 1 0 0 691 378 64742-89-8 Alifatisk lätt lacknafta antal 178 4 6 0 0 8 kvant 771 148.. 10 0 0 0 1 Sekretessvärden är angivna med två prickar 2 Totalsumman omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen Källa: KemI:s produktregister
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 22 MI 45 SM 0601 Tabell 5, forts. El, gas, vatt. & värmev. Handel CAS-nr Ämne 1 Totalsumma 2 Verkstadsindustri Byggnadsindustri Transportföretag 8002-05-9 Råolja antal 20 2 0 1 12 0 kvant 20 483 759 0 0 0 3 0 86290-81-5 Bensin antal 74 16 0 0 48 6 kvant 7 886 121 1 467 0 0 4 316 284 2 760 68334-30-5 Dieselolja antal 100 6 25 13 4 8 kvant 7 564 412 6 129 1 081 033 253 644 1 40 707 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 12 0 7 0 0 2 kvant 2 719 435 0 41 378 0 0.. 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 1 087 166 51 83 591 50 lacknafta, Diesel MK1 kvant 2 649 612 1 123 59 893 1 286 1 956 531 560 144 65997-15-1 Portlandcement antal 454 2 0 360 50 0 kvant 2 371 157 1 0 35 362 709 0 7732-18-5 Vatten antal 23 754 3 108 482 1 738 5 801 264 kvant 2 140 580 21 116 54 633 38 449 110 572 19 463 7727-37-9 Kväve antal 26 6 2 2 4 1 kvant 1 857 127 29 2 584 125 71 228 15 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 19 1 11 0 0 4 atmosfäriskt torn kvant 1 813 124 1 714.. 0 0.. 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 5 0 1 0 0 3 termiskt krackade kvant 1 539 638 0.. 0 0.. 8008-20-6 Fotogen antal 135 18 0 7 81 8 kvant 1 197 414 299 949 0 0 80 496 555 7782-44-7 Syre antal 14 9 0 1 2 0 kvant 1 165 287 2 0 10 184 183 0 7647-14-5 Natriumklorid antal 1 292 82 6 112 384 12 kvant 1 118 952 393 23 379 101 898 25 074 12 993 8052-42-4 Asfalt antal 246 13 3 168 50 3 kvant 974 906 18 1 501 188 162 1 74-98-6 Propan antal 993 126 5 118 712 12 kvant 969 499 6.. 63 470 10 913 0 630-08-0 Kolmonooxid antal 7 3 0 0 0 0 kvant 888 821 0 0 0 0 0 7664-93-9 Svavelsyra antal 391 158 13 17 26 3 kvant 835 220 4 037 121 4 13 1 74-82-8 Metan antal 11 0 2 0 3 0 kvant 798 286 0.. 0 28 0 124-38-9 Koldioxid antal 159 51 6 9 110 0 kvant 775 615 379 10 168 151 7 328 0 64742-89-8 Alifatisk lätt lacknafta antal 178 27 0 36 93 3 kvant 771 148 2 0 8 102 0 1 Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2 Totalsumman omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 23 MI 45 SM 0601 Tabell 5, forts. CAS-nr Ämne 1 Totalsumma 2 Service m.m. Myndigheter Ej specificer. användning Exp.inriktad verksamhet 8002-05-9 Råolja antal 20 0 0 0 3 kvant 20 483 759 0 0 0 151 005 86290-81-5 Bensin antal 74 1 0 0 25 kvant 7 886 121 0 0 0 2 747 422 68334-30-5 Dieselolja antal 100 2 0 0 57 kvant 7 564 412 2 0 0 5 825 935 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 12 0 0 0 1 kvant 2 719 435 0 0 0.. 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 1 087 107 1 0 264 lacknafta, Diesel MK1 kvant 2 649 612 179 0 0 62 240 65997-15-1 Portlandcement antal 454 0 0 0 117 kvant 2 371 157 0 0 0 1 168 598 7732-18-5 Vatten antal 23 754 3 765 85 0 5 460 kvant 2 140 580 131 453 4 420 0 331 402 7727-37-9 Kväve antal 26 2 0 0 1 kvant 1 857 127 1 733 0 0 0 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 19 0 0 0 8 atmosfäriskt torn kvant 1 813 124 0 0 0.. 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 5 0 0 0 5 termiskt krackade kvant 1 539 638 0 0 0.. 8008-20-6 Fotogen antal 135 1 0 0 30 kvant 1 197 414 0 0 0 400 777 7782-44-7 Syre antal 14 5 0 0 1 kvant 1 165 287 577 0 0 17 7647-14-5 Natriumklorid antal 1 292 181 5 0 388 kvant 1 118 952 2 499 378 481 0 1 729 8052-42-4 Asfalt antal 246 7 0 0 51 kvant 974 906 17 234 0 0 377 913 74-98-6 Propan antal 993 56 7 1 219 kvant 969 499 1 731 0 0 456 705 630-08-0 Kolmonooxid antal 7 5 0 0 0 kvant 888 821 1 305 0 0 0 7664-93-9 Svavelsyra antal 391 56 0 0 115 kvant 835 220 291 0 0 599 678 74-82-8 Metan antal 11 4 0 0 0 kvant 798 286 17 013 0 0 0 124-38-9 Koldioxid antal 159 6 0 0 23 kvant 775 615 6 633 0 0 1 64742-89-8 Alifatisk lätt lacknafta antal 178 4 0 0 16 kvant 771 148 0 0 0.. 1 Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2 Totalsumman omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen.
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 24 MI 45 SM 0601 6. De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton, 2004 6 The 20 most common chemicals in terms of number of products, by industry, number of products and turnover in tonnes, 2004 CAS-nr Ämne Totalsumma 1 skogsbruk, Jord- & fiske Livsm. & textil m.m. Massa & papper Raffinering av olja Oorganisk baskem.ind. 7732-18-5 Vatten antal 23 754 407 3 162 2 501 147 113 kvant 2 140 580 23 274 53 089 772 946 384 279 931 13463-67-7 Titandioxid antal 3 895 18 216 230 0 3 kvant 53 671 2 1 659 4 334 0 0 1330-20-7 Xylen antal 3 791 21 112 77 15 0 kvant 38 163 6 364 56 7 0 67-63-0 Isopropanol antal 2 567 56 200 222 5 4 kvant 12 760 63 283 723 88 4 2682-20-4 2-Metyl-3(2H)-isotiazolon antal 3 649 17 565 862 11 5 26172-55-4 och 5-Kloro-2-metyl- kvant 78 0 2 22 0 1 55965-84-9 3(2H)isotiazolon 123-86-4 Butylacetat antal 2 265 2 276 31 0 0 kvant 14 222 0 2 978 2 0 0 64742-82-1 Alifatisk medeltung antal 2 259 18 37 70 3 1 64742-88-7 lacknafta kvant 22 788 33 81 56 0 30 64-17-5 Etanol antal 2 095 22 263 251 1 0 kvant 231 968 46 1 476 3 322 30 420 0 64742-95-6 Aromatisk medeltung lacknafta antal 1 998 13 29 158 2 0 kvant 9 394 39 636 22 2 0 2634-33-5 1,2-Benzisotiazol-3(2H)-on antal 1 944 21 290 282 4 0 kvant 58 1 4 11 0 0 1310-73-2 Natriumhydroxid antal 1 884 31 291 215 12 13 kvant 350 333 72 6 274 255 658 0 11 056 14807-96-6 Talk antal 1 865 11 132 43 2 1 kvant 38 503 5 738 15 262 0 676 7631-86-9 Kiseldioxid antal 1 835 26 89 207 75 10 kvant 82 677 188 449 1 729 1 120 909 64742-65-0 Lösningsmedelsavvaxade tunga antal 1 829 107 93 102 56 0 paraffiniska petroleumdestillat kvant 115 231 7 720 153 3 009 3 533 0 57-55-6 1,2-Propandiol antal 1 794 64 179 130 9 0 kvant 15 424 145 1 269 269 1 0 1333-86-4 Carbon black, aktivt kol antal 1 460 0 72 151 0 0 kvant 133 316 0 29 648 0 0 108-65-6 1-Metoxi-2-propylacetat antal 1 459 4 81 89 0 0 kvant 2 582 0 209 22 0 0 64742-48-9 Avaromatiserad medeltung antal 1 453 4 67 91 6 0 lacknafta kvant 24 929 12 105 484 0 0 63148-62-9 Polydimetylsiloxan antal 1 398 38 95 136 31 0 kvant 1 767 2 15 517 1 0 471-34-1 Kalciumkarbonat antal 1 385 15 69 36 21 2 kvant 133 643 5 776 930 93 309 45 1 1 Totalsumman omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppering ges före tabell 5. Källa: KemI:s produktregister