Kallelse Miljö- och byggnämnden Tid: Tisdagen den 26 maj kl. 17.00 Plats: Västra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Informationsärenden 4. Information om riktlinjer för hantering av avloppsärenden Dnr 2014/0297 5. Information om uppföljning och utvärdering av miljöoch hälsoskyddstillsyn samt revision av kommunal livsmedelskontroll Dnr /0194 6. Information om internremiss för Energiplan -2020 Dnr /0361 Beslutsärenden 7. Föreläggande med vite på avdelningsköket Linden, Lindkullen Dnr 2014/0279 8. Västra Berg 2:3 - Ansökan om bygglov för vindkraftverk Dnr 2014/0820 9. Tertialrapport 2 för miljö- och byggnämnden Dnr /0325 10. Beslut om miljöpristagare Dnr /0315 Föredraganden Miljöchef Henrik Olsson Miljöchef Henrik Olsson Miljöchef Henrik Olsson Livsmedelsinspektör Sofi Gyllenstedt Bygglovchef Peter Ramhage Förvaltningsekonom Lukas Jonsson Miljöchef Henrik Olsson 11. Information 12. Anmälan om inkomna skrivelser
Kallelse Miljö- och byggnämnden 13. Anmälan av delegeringsbeslut Carlos Rebelo Da Silva Ordförande
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl -05-19 2014/0297-4 AVL Information om riktlinjer för hantering av avloppsärenden Dnr 2014/0297 Sammanfattning Ärenden rörande enskilda avlopp handläggas individuellt och i samband med handläggningen tas hänsyn till bl.a. belastningen på recipient samt särskilda personliga omständigheter. Miljöavdelningen har omprövat sitt ställningstagande i frågan och återtar därför ärendet. Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden noterar informationen. Henrik Olsson Miljöchef henrik.olsson@lillaedet.se 0520-65 96 54 Beslutet expedieras till Henrik Olsson Mikael Asplund
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl -05-18 /0194-9 MTY Information om uppföljning och utvärdering av miljö- och hälsoskyddtillsyn samt revision av kommunal livsmedelskontroll Dnr /0194 Sammanfattning Länsstyrelsen genomförde revision av livsmedelskontrollen kombinerat med uppföljning och utvärdering av miljö- och hälsoskyddstillsynen den 24 mars. I slutet av dagen redovisade länsstyrelsen för sina synpunkter och föreslog ett antal förbättringsåtgärder. Föreslagna åtgärder bedöms kunna åtgärdas under. Länsstyrelsen håller på att skriva en revisionsrapport och miljö- och bygglovsavdelningen har fått möjlighet att justera eventuella felaktigheter innan rapporten färdigställs. I revisionsrapporten kommer de viktigaste iakttagelserna och eventuella avvikelser att redovisas. Länsstyrelsen kan begära en åtgärdsplan och/eller återrapportering. Beslutsunderlag Uppföljning och utvärdering av miljö- och hälsoskyddstillsyn samt revision av kommunal livsmedelskontroll; dnr /0194-1. Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden noterar informationen. Henrik Olsson Miljöchef henrik.olsson@lillaedet.se 0520-65 96 54
Tjänsteskrivelse Datum Dnr Dpl -05-15 /0361-2 EN Information om internremiss för Energiplan -2020 Dnr /0361 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den första april att skicka förslag på energiplan på remiss till samtliga nämnder och lokala partigrupper. Förslag på Energiplan för Lilla Edets kommun -2020 omfattar förutom beskrivning och analys av de områden där stor energiförbrukning sker även förslag till mål och åtgärder. Energiplanen omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledningen till detta är att Lag 1977 439 om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för kommunens invånare. Dokumentet måste därför belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka främst företagare men även privatpersoner inskränker sid dock till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet och samråda i mer omfattande frågor. Möjligheten att styra över annat än kommunens egen organisation är alltså mycket begränsad varför fokus i energiplanen kommer att vara på koncernen Lilla Edets kommuns Miljöavdelningen och bygglovsavdelningen arbetar med att ta fram ett genomarbetat förslag på yttrande till energiplanen. Förslag på energiplan kommer att tas upp i miljö- och byggnämndens juninämnd för yttrande. Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden noterar informationen. Henrik Olsson Miljöchef henrik.olsson@lillaedet.se 0520-65 96 54 Henrik Olsson Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 96 54 henrik.olsson@lillaedet.se samhällsbyggnadsförvaltningen Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/2
sid- 2 - Beslutet expedieras till Kansliavdelningen Henrik Olsson, Miljöchef Peter Ramhage, Bygglovschef Anna Stenlöf, Samhällsbyggnadschef sid 2/2
REMISS Datum Dnr Dpl -03-10 2014/KS0203-5 370 Energiplan -2020, beslut om remiss Dnr 2014/KS0203 Ärendet överlämnas för yttrande till: Miljö- och byggnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Leifab Lokala partigrupper för: Centerpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Svar skall inkomma till kansliavdelningen senast den: 31 maj Var vänligen åberopa kommunstyrelsens diarienummer.
sid- 2 - Vänliga hälsningar Annika Mändlo ank 59514 sid 2/2
_~_.~, W~~ W LILLA EDETS ri \=~%~ KOMMUN Kommunstyrelsens protokoll -04-01 43 Energiplan -2020, beslut om remiss Dnr 2014/KS0203 Sammanfattning Fc~rslaa på Energiplan för Lilla Edets kommun 2020 finns framtagen och omfattar förutom beskrivning och analys av de områden där stor energiförbrukning sker även förslag till mål och åtgärder. Energiplanen omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledrun~en till detta är att Lag 1977 439 om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för kommunens invånare. Dokumentet måste därför belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka fra`mst företagare men även privatpersoner inskränker sid dock till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet och samråda i mer omfattande frågor. Möjligheten att styra över annat än kommunens egen organisation är alltså mycket begränsad varför fokus z Energiplanen kommer att vara på koncernen Lilla Edets kommuns Bakgrundsfakta finns sammanställt som underlag till mål och åtgärder men kommer inte att antas politiskt. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protoko11-03-18 ~0 Tjänsteskrivelse från miljöplaneraren, daterad -03-10 Förslag på Energiplan för Lilla Edets kommun 2020. Beslut KommunsTyrelsen beslutar att skickar ut Energiplanen på remiss enligt sändlista under perioden 2 april 31 maj. Beslutet expedieras till Enlut sändlistan %~~~ ~~_
Följebrev till internremiss för Energiplan -2020 För att få systematik i de yttranden som lämnas in och underlätta sammanställningen, utgå från nedanstående frågor. 1. Är de mål som satts relevanta och rimliga? 2. Är de områden som finns med rätt eller saknas något som borde få en egen rubrik eller lyftas fram under övrig energianvändning? 3. Är målbeskrivningar, strategier och åtgärder skrivna så de stöttar, tydliggör och/eller förenklar för de verksamheter som har beröringspunkter med energiplanen. 4. Övriga synpunkter?
Energiplan -2020 För Lilla Edets kommun
Sammanfattning Energiplan -2020 för Lilla Edets kommun omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledningen till detta är att lagen om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för sina invånare. Därför måste dokumentet belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Sanningen är dock den att möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka främst företagare men även privatpersoner inskränker sig till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet. Tyngdpunkten i Energiplanen kommer därför att vara på koncernen Lilla Edets kommun. Bakgrundsfakta presenteras i en bakgrundsdel som inte antas politiskt utan enbart finns som underlag till de åtgärder som tas upp i själva energiplanen. Energiplanen börs ses som en sektoriell fördjupning av kommunens Översiktsplan. Planen är, i likhet med översiktsplanen, av karaktären icke juridiskt bindande men starkt vägledande. Mål Mål EU till år 2020 Sverige år 2020 Förnybar energi 20% 50% 50% Lilla Edet* 2020 Förnybar energi inom 10% 10% 10% transporter Energieffektivitet jämfört 20% 20% 30% 2008 Minskade utsläpp växthusgaser jämfört 1990 20% 40% 20 % * avser den geografiska kommunen inklusive den kommunala organisationen. 2
Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Lag (1977:439) om kommunal energiplanering... 4 Uppföljning Energiplan 2009-2014... 5 Övergripande mål... 6 Fordon och transporter... 6 Fordon... 6 Transporter... 7 Åtgärder fordon och transporter... 8 Fastigheter och samhällsplanering... 9 Fastigheter... 9 Samhällsplanering... 10 Åtgärder... 11 Övrig energiförbrukning... 12 Vatten- och avloppsverksamhet... 12 Åtgärder... 12 Miljökonsekvensbeskrivning MKB... 13 Nollscenario - uppskattad energipåverkan:... 13 Utvecklingsscenario - uppskattad energipåverkan:... 14 3
Bakgrund Energiplan för Lilla Edets kommun -2020 är den fjärde i ordningen för kommunen sedan Lag om kommunal energiplanering antogs 1977. Energiplanen omarbetas vart 5:e år för att vara aktuell då förändringarna inom energiområdet sker mycket snabbt. Energiplanen följer de krav som ställs på dokumentet enligt Lag 1977:439 men utöver dessa krav finns även intentionen för att minska energianvändningen och klimatpåverkan. Fastigheterna i Lilla Edets kommuns organisation med Leifab inkluderat, använder ca 15 500 MWh energi för uppvärmning, belysning och övrigt. Energianvändningen är till nästan 100 % förnybar då både fjärrvärmen och övrig uppvärmning kommer från förnybara bränslen och den kommunala organisationens el är miljömärkt, endast några enstaka kubikmeter olja används. Detta innebär att koldioxidutsläppen från kommunens fastigheter är mycket låga. Sedan förra energiplanen gjordes har stora förändringar skett både vad gäller teknik men även gällande prisläget på olika bränslen vilka båda medverkar till att förändringar sker fort och ofta även i stora steg inom energisektorn. Dessutom har Energimyndigheten gett kommunerna bidrag för att minska den egna organisationens energianvändning som ett led i EU:s energitjänstedirektiv. Energianvändningen omfattar behoven för uppvärmning, transporter och belysning samt övrig energianvändning (till exempel pumpning av vatten och avlopp). Utdrag ur Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 1 Kommun skall i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. 2 Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet såsom processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finns förutsättning för sådan gemensam lösning, skall den tas till vara i planeringen. 3 I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. 4
Uppföljning Energiplan 2009-2014 Föregående energiplan innehöll 5 övergripande mål utifrån vilka kommunens arbete har inriktats. A. vikta energieffektivitet likväl som pris vid inköp och välja bästa energiklass om inte särskilda förutsättningar föreligger (gäller bl a apparater, fordon, uppvärmning) detta mål har fått stort genomslag. B. använda energi sparsamt (att lampor släcks, datorer stängs av, bilar körs bränslesnålt) kontinuerligt arbete pågår med olika medel och på många områden med mycket arbete kvarstår. C. arbeta för att den egna verksamheten ska vara fossilbränslefri (uppvärmning och transporter) senast - har till viss del genomförts då fastighetsbeståndet till stor del värms med förnybara energikällor. Dock har fordonsparken efter flera år med förnybara bränslen efter ett beslut om ändrad kravställning till miljöfordon ersatts med dieseldrivna fordon. D. genom fysisk planering och annan samhällsbyggande verksamhet verka för att all om- och nybyggnad görs så att den framtida energianvändningen på alla sätt är hållbar (rätt energislag till rätt sak och i rätt mängd) både inom den fysiska planeringen och övrig samhällsbyggande verksamhet pågår arbete men mycket arbete kvarstår. E. genom alla kommunens verksamheter medverkar till att sprida medvetenheten om punkterna A-C (lärare till elever, föräldrar, fastighetsskötare till lägenhetsinnehavare) den här frågan har inte fått genomslag alls. 5
Övergripande mål Den kommunala organisationen ska vara fossiloberoende till år 2030. Delmål till år 2020, -70 % inklusive fordonsparken. Energi förbrukas överallt i samhället i allt mindre mängder men på fler platser något som gör att energiförbrukningen, trots effektivare apparater, inte minskar i den utsträckning den borde. Det finns dock fortfarande områden som sticker ut med antingen mycket stor energiförbrukning, mycket fossil energi eller i vissa fall mycket av båda dessa. Prioriteringar har gjorts utifrån mängd och koldioxidpåverkan samt hur trenden i Sverige och världen ser ut. Fordon och transporter Fordon Just nu råder osäkerhet på marknaden kring mycket när det gäller fordon. Nya och mer eller mindre beprövade alternativ till bensin och diesel söks och vätgasdrift är nyast och minst utbyggt vad gäller infrastrukturen. Tydligast märks den snabba utvecklingen av nya fordon och bränslen på att elfordon redan har blivit ett fungerande alternativ för de korta resorna vilket få trodde för bara något år sedan. Ökningen var närmare 150 % under 2014 vilket innebär att det vid årsskiftet 2014/ fanns ca 8000 laddfordon i Sverige varav drygt 3000 rena elbilar och ökningen verkar fortsätta då alltfler fordonstillverkare satsar på rena elfordon eller laddhybrider. Olja kommer det sannolikt inte bli brist på inom den närmaste tiden men prisläget är oerhört svårt att sia om då det händer mycket och priserna fluktuerar kraftigt. Främst handlar det då om svaveldirektivet som från ställer krav som medför att sjöfarten kan tvingas gå från tjockolja till diesel vilket kan medföra betydligt högre priser på grund av den ökade efterfrågan även om detta när detta skrivs balanserar upp av sänkta råoljepriser. Mycket av Europas bensin exporteras i dag till USA där dieselbilar tillhör ovanligheterna och Europa importerar istället diesel från USA. Om USA väljer att går ifrån den mindre effektiva ottomotorn till den snålare dieselmotorn minskar mängden diesel som Europa kan importera därifrån. För att inte riskera kraftigt höjda kostnader för fordonsdrift är ett alternativ en mångfald av motorer och bränslen. Inget av de alternativa drivmedel som finns idag kan ensam ersätta bensin och diesel. Målbeskrivning fordon Internt den kommunala organisationen Lilla Edets kommun ska nyttja så få fordon som möjligt och optimera användningen av dem. I de fall då ett fordon behövs för en kortare period bör annat än långtidsleasing/köp övervägas. För att ha kontroll på sina fordon ska en organisation kring dessa finnas. 6
I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska underlätta för kommunens medborgare att välja miljöfordon samt att minimera sin användning av sina egna fordon. Strategi fordon Samtliga fordon som ägs, hyrs eller leasas av Lilla Edets kommun ska medverka till att minimera utsläppen av koldioxid. Detta innebär att de måste vara snåla och så långt det är möjligt drivas fossilfritt. Kommunens fordon ska vara miljöfordon enligt statens definition och för att minska risken vid svängningar i värdsekonomin bör riskerna fördelas mellan olika energibärare/bränslen. Lilla Edets kommun ska föregå med gott exempel gentemot sina invånare vad gäller fordonsanvändningen. De kommunala fordonen ska finnas tillgängliga så att allmänheten kan få prova den nya tekniken. Transporter När det gäller transporter är trenden i Sverige och världen att allt fler yngre inte tar körkort, fler cyklar och åker kollektivt. Genom att fler cyklar ställs helt andra krav på infrastrukturen för detta transportslag än tidigare då man vill komma fram fort och inte behöva stanna för korsande bilvägar eller gående som använder cykelbanan med mera. Även för kollektivtrafiken sker just nu en mycket snabb utveckling vad gäller fordon. De vanliga stadsbussarna ersätts av både betydligt längre fordon, t ex dubbelledade bussar, men även mindre och helt andra fordon såsom linbana för att överbrygga geografiska barriärer. Kollektivtrafiken är också av central betydelse i samhällsutvecklingen för att denna ska bli hållbar. Det innebär att någon form av kollektivtrafik måste finnas med redan i samband med att de första bostäderna byggs i ett område. Tanken är att det ska vara lättare och minst lika snabbt att ta sig med kollektivtrafik mellan tätorter och med cykel inom tätorter än med bil så att det enklaste valet också blir det miljö-, socialt- och hälsomässigt bästa. Målbeskrivning transporter Internt den kommunala organisationen Transportarbetet från, till samt inom den kommunala organsationen ska minimeras. De fordon som används i kommunens verksamheter ska göra ett så litet koldioxidavtryck som möjligt avseende utsläppen för drift. I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska ge möjlighet för alla sina medborgare att röra sig tryggt, säkert och miljöanpassat i kommunen. Lilla Edets kommun ska underlätta för kommunens medborgare att resa kollektivt både inom kommunen och utanför. Strategi transporter De transporttjänster som kommunen upphandlar ska medverka till att minimera utsläppen av koldioxid. Vidare ska kommunen aktivt verka för att transporter av gods till och från kommunen samordnas så att antalet transporter minskas. Transporttjänster liksom 7
kommunanställdas resor regleras i enlighet med Resepolicyn samt Regler för resor och transporter. För att underlätta att ta sig fram till fots eller med cykel ska cykelvägar anläggas strategiskt och med koppling till målpunkter. Kollektivtrafiken ska prioriteras vid nybyggnation av områden och vid vägdragningar så att det blir lättare att åka kollektivt än att ta bilen både inom och utanför kommunen. Lilla Edets kommun ska arbeta för att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken för medborgarna. Åtgärder fordon och transporter Åtgärd Genomförande Ansvarig Arbeta fram en cykelvägsplan -2016 TN Vid framtagning av detaljplaner säkerställ att de mest sårbara samhällsgrupperna får bäst tillgång till goda förbindelser (utan bil). Från Arbeta fram en plan för laddinfrastruktur i kommunen -2016 KS Vid upphandling av kommunala fordon, ställ krav på koldioxidutsläpp och upphandla för en mångfald av bränslen Delta i och ordna egna arrangemang för medborgarna med möjlighet till provkörning av miljöfordon, elcyklar och liknande samt provåkning av de kollektivtrafiklinjer som trafikerar kommunen. Möjliggör för laddning av elfordon i anslutning till Lilla Edets kommunhus Ta fram en strategi för de kommunala fordonen så att inte ett bränsle dominerar vilket utgör en risk vid stora svängningar i oljepris Från Från MEX KS KS KS Underlätta för kommunanställda och andra att samåka KS TN, KS, MBN 8
Fastigheter och samhällsplanering Efter många år utan någon större nybyggnation har nu byggandet i Lilla Edets kommun ökat kraftigt under 2014. Det är därför av största vikt att det finns en tydlig plan för vilken sorts fastigheter liksom vilken samhällsutveckling som är önskvärd. Fastigheter Då en fastighet är tänkt att användas under lång tid, ofta minst 50 år, är det av stor vikt att det som byggs är så bra som möjligt ur alla perspektiv för att bibehålla sitt värde och minimera driftskostnaderna. För de fastigheter, både lokaler och bostäder som kommunen bygger i egen regi bör krav ställas på någon form av certifiering då detta i förlängningen ger en god driftsekonomi. Privatpersoner och företag ska få information om vilken effekt energiförbrukningen har på framtida driftskostnader och fastighetens värde så att de utifrån den kunskapen kan fatta ett välgrundat beslut gällande den egna fastigheten. Vid byggnation handlar det om att bygga med bra klimatskal, helst ha en uppvärmning baserad på miljömärkt bränsle och gärna förbereda för solvärme och/eller solceller. Placeringen av en fastighet påverkar energiförbrukningen liksom i vilket vädersträck fönster sitter samt den totala fönsterytan. Målbeskrivning fastigheter Internt den kommunala organisationen Nybyggnation ska, så långt det är möjligt, göras i enlighet med Miljöbyggnad silver. Energianvändningen och koldioxidutsläppen från kommunala fastigheter ska ständigt minskas och till 2020 vara under 100 kwh/m2. I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska informera sina nuvarande och framtida invånare så att de får kännedom om vilka kostnader som följer av den energianvändning som deras fastigheter har och vet hur de kan minska den. Strategi fastigheter Vid byggnation av fastigheter ska alltid beaktas läget och de hinder och möjligheter som detta innebär för energieffektiv byggnation. I Lilla Edets kommun ska fastigheter, så långt det är möjligt, placeras så att mikroklimat, orientering och fastigheternas inbördes förhållanden samverkar för att minimera energiförlusterna. I de fall större sammanhängande områden planerar att anläggas ska gemensamt system för energiflöden mellan fastigheterna utredas (jämför Kongahälla plusenergiområde). 9
Samhällsplanering När kommunen detaljplanerar områden finns stora möjligheter att påverka hur framtidens befolkning kommer att använda och trivas i området. Genom fastigheters höjd och inbördes placering kan mikroklimatet i marknivån påverkas så att det blir mer eller mindre trevligt att vistas där vid olika väderlek men även energiförbrukningen i fastigheterna påverkas av detta. I ett blåsigt område är det extra viktigt att tänka på hur gator förhåller sig till varandra för att undvika kraftiga vindtunnlar och blåshål. Hur samhället är planerat påverkar också hur människor rör sig i detta, en trivsam miljö som känns trygg och säker medverkar till att fler rör sig i gaturummet. Med fler personer i rörelse minskar även risken för skadegörelse och förutsättningarna för butiker och affärer blir mer gynnsam. Genom att utforma gatumiljöerna så att bilen inte har högsta priorietet i de mest centrala delarna utan hänvisas till parkeringar en bit bort finns även möjlighet att minimera transporterna med bil till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. Även detta har visat sig öka viljan hos människor att röra sig i gaturummet. Genom att anlägga närvärmeområden följs intentionerna med Lagen om kommunal energiplanering SFS 1977:439, där inverkan på miljö, hälsa och hushållningen av naturresurser ska belysas. I närvärmeområdet ska inga bostäder ha annan uppvärmning vilket dels gör att det går att styra bränslet mot ett så miljövänligt som möjligt men även att husen enligt BBR måste byggas med hårdaste krav på energieffektivitet. Meningen med att bygga så energisnålt som möjligt är att boendet då blir förhållandevis immunt mot prisförändringar för uppvärmning. I en energisnål byggnad står de boendes egen kroppsvärme för merparten av den uppvärmning som behövs. Målbeskrivning samhällsplanering Lilla Edets kommun ska ge möjlighet för alla sina medborgare att röra sig tryggt och säkert i kommunen utan bil. Inom Lilla Edets kommun ska all samhällplanering fokusera på energieffektivitet och ökad självförsörjningsgrad med sol och vind som energikälla/-or. I Lilla Edets kommun ska bebyggelse, så långt det är möjligt, planeras så att mikroklimat, orientering och fastigheternas inbördes förhållanden samverkar för att minimera energianvändningen. Strategi samhällsplanering För att minimera behovet av privata fordon bör detaljplaner prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafikstråk före bilvägar. I tätorter bör samplacering av brevlådor, sopkärl och dylikt bör i största möjliga mån göras för att minimera körsträckor samt med tanke på framtida insamlings- och distribueringssystem. Friliggande nybyggnation av bostäder ska undvikas, istället bör förtätning ske i befintliga områden. 10
Åtgärder Åtgärd Genomförande Ansvarig Inför krav på kommunala fastigheter vad gäller solvärme, -2016 KS solceller Vid nybyggnation skall kommunens och LEIFAB -2020 KS, Leifab verksamhetslokaler uppfylla kraven för Miljöbyggnad guld* och med intentionen att bli certifierade. 100 % av Leifabs elförbrukning ska komma från förnybara 2016 Leifab källor. Vid nybyggnation av privata verksamhetslokaler skall 2016-2020 MBN, KS rabatter och/eller avgiftslättnader stimulera till en högre nivå av energieffektivt byggande. Flerbostadshus som byggs av almännyttan (LEIFAB) skall -2020 KS, Leifab byggas enligt passivhusstandard/plusenergi (t ex genom partnering) Flerbostadshus som byggs av privata företag skall genom 2016-2020 MBN, KS rabatter och avgiftslättnader stimuleras till en högre nivå av energieffektivitet. Dialog för att komma till ett gemensamt bra energibeslut. Där kommunen har bestämmanderätt skall hela kvarter -2020 KS utformas så att värme och kylbehov minimeras och optimera möjligheterna för solenergi. Vid anläggning av hela kvarter eller större -2020 KS verksamhetslokaler skall synergieffekter mellan olika verksamheter beaktas, t.ex. värmeåtervinning från kylarna i en livsmedelsaffär värmer ett gym i samma hus. Vid nybyggnation av småhus skall högre energieffektivitet 2016-2020 MBN och solenergi premieras med rabatter och avgiftslättnader. Centraliserad uppvärmning genom närvärmeverk i -2020 KS planområden med mycket flerfamiljsfastigheter, offentliga lokaler etc. Ta fram en p-norm, olika för en- respektive 2016 TN flerfamiljsfastigheter. Anlägg gator för bra för bra mikroklimat i markplan. -2020 KS Industriers användning av el och annan energi ska uppmärksammas vid tillsyn. Livscykelkostnad ska användas vid ekonomisk bedömning av investeringsalternativ vid ombyggnad och nybyggnad av kommunens och de kommunala bolagens byggnader, t ex beträffande energieffektiviseringsåtgärder. -2020 MBN -2020 Alla förvaltningar * Miljöbyggnad förser fastighetsägare och konsulter med ett bra underlag för att skapa en sund miljö där människor kan känna sig trygga. Systemet driver marknaden mot en mer effektiv energianvändning, en sundare innemiljö samt tydliga krav på de byggmaterial som används. En investering i Miljöbyggnad ger ett bättre driftnetto. Bedömningen görs inom områdena energi, innemiljö och byggmaterial och kan uppnå betyget Brons, Silver eller Guld. 11
Övrig energiförbrukning Vatten- och avloppsverksamhet VA-verksamheten i Lilla Edets kommun gjorde 2013 av med knappt 2.4 miljoner kwh energi, som skall ställas mot att Lilla Edets kommuns organisation köper totalt drygt 3.5 miljoner kwh el om året. Närmare 70 % av den el som kommunen köper används alltså för att pumpa dricksvatten och avloppsvatten och totalt används ca 17 % av kommunens energi för VAverksamheten. VA-verksamhet är i sig mycket energikrävande men i Lilla Edets kommun finns dessutom problem med stora volymer så kallat ovidkommande vatten i form av in- och utläckage i rörsystemen. Detta innebär att avloppsvattnet innehåller mycket dagvatten som egentligen inte skall transporteras till, och renas i reningsverken. Dessutom pumpas stora mängder renat färskvatten ut i systemet som aldrig slutanvändaren på grund av läckage till omgivande mark eller i värsta fall till avloppsrören direkt och ökar den volymen. Lilla Edets kommun deltog 2012-2014 i ett energieffektiviseringsprojekt ENVA (energieffektivisering i kommunala VA-nät) under ledning av Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Syftet var att se om de pumpar som fanns var rätt dimensionerade och ta fram ett upphandlingsunderlag för VA-pumpar. Lilla Edet är en av tre kommuner som lyckats bäst och energibesparingen är kring 50 % i de anläggningar som var med i projektet. Kunskapen om kravsättning avseende energianvändning i pumpar kommer användas vid framtida upphandlingar på VA-sidan. Målbeskrivning övrig energiförbrukning Lilla Edets kommun ska ha ett energieffektivt VA-system. Energirådgivning ska finnas tillgänglig för alla små och medelstora företag och privatpersoner som bor och verkar i Lilla Edets kommun. Strategi övrig energiförbrukning Mängden vatten som behöver pumpas ska motsvara den mängd som faktiskt används, ovidkommande vatten ska inte in i systemet och läckage av renvatten ska inte förekomma. De VA-pumpar som finns ska kontinuerligt bytas mot mer energieffektiva och vara dimensionerade utifrån det arbete som ska utföras. Åtgärder Åtgärd Genomförande Ansvarig Arbeta för att minimera in- och utläckage i VA-systemet -2020 TN Energieffektivisering av pumpstationer -2020 TN Energieffektivisering av renings- och vattenverk 2016-2020 TN Genom energirådgivning minska energiförbrukningen i de små- och medelstora företagen inom kommunen. -2020 MBN 12
Miljökonsekvensbeskrivning MKB Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att beskriva de effekter som energiplanen med sina mål och åtgärder förväntas ge. För att beskriva vad som händer om en ny energiplan inte antas utan utvecklingen fortgår som den ser ut i dagsläget finns nollscenariot. Utöver detta presenteras ett utvecklingsscenario där hänsyn har tagits till de förändringar som denna energiplan medför eller förväntas medföra. Nollscenario - uppskattad energipåverkan: Bostäder energiförbrukningen ökar något med varje ny fastighet som byggs. Flerfamiljsfastigheter i allmännyttan byggs enligt BBR-krav. Enfamiljsfastigheter byggs enligt BBR-krav och några med lågenergistandard. Något ökande energianvändning/person: Transporter andelen fordon som drivs fossilfritt ökar långsamt med enstaka per år. Fler pendlar till och från kommunen och man gör det med bil. Kollektivtrafiken bibehålls som i dagsläget och utgör inget verkligt alternativ för dem som har körkort. Cykel kan upplevas som otryggt då det är få som rör sig i samhället och cykelvägar saknas eller är felplacerade i vissa områden. Ökande energianvändning/person: Samhällsplanering Nya områden anläggs som tidigare med bilen i centrum. Planering sker för att minska energiförbrukningen och få bra mikroklimat. Något ökande energianvändning/person: Övrig energiförbrukning avloppssystemet förnyas när något går sönder och åtgärdas enligt plan, pumpar byts när de går sönder. Något minskande energianvändning/person: Sammanfattande bedömning: Nollscenariot bedöms ge en Något ökande energianvändning per person 13
Utvecklingsscenario - uppskattad energipåverkan: Bostäder energiförbrukningen ökar något med varje ny fastighet som byggs. Flerfamiljsfastigheter i allmännyttan byggs med hårdare energikrav än i BBR. Enfamiljsfastigheter byggs enligt BBR-krav men genom att flera bygger samtidigt inom ett område kan påverkan från dem som bygger energisnålt medföra att fler bygger med passivhus eller med lågenergistandard. Något minskad energipåverkan/person: Transporter andelen fordon som drivs fossilfritt ökar kontinuerligt tack vare att det finns laddstationer för elbilar och att den kommunala organisationen genom sina anställdas användning av kommunens fordon avdramatiserar den nya tekniken så att privatpersoner vågar köpa egna miljöbilar som drivs fossilfritt. Fler pendlar till och från kommunen men man gör det med kollektivtrafiken eller cykel inom närområdet. Kollektivtrafikens linjenät samt avgångar har kunnat utökas något tack var bättre befolkningsunderlag. Cykel utgör ett verkligt alternativ för barn och unga till skola och fritidsaktiviteter då fler vuxna rör sig i samhället och det finns bra cykelvägar till utpekade målpunkter. Minskande energianvändning/person: Samhällsplanering Nya områden anläggs med människan i centrum och med tanke på att det ska vara lätt att röra sig utan bil för alla. Planering sker för att minska energiförbrukningen och få bra mikroklimat. Minskande energianvändning/person: Övrig energiförbrukning - avloppssystemet förnyas när något går sönder och enligt plan men även när samordningsvinster finns genom att nya fastigheter byggs. Pumpar byts när de går sönder men även när belastningen på dem förändras. Minskande energianvändning/person: Sammanfattande bedömning: Nollscenariot bedöms ge en Minskande energianvändning per person 14
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl -05-06 2014/0279-11 LIV Föreläggande Dnr 2014/0279 Sammanfattning Omsorgsförvaltningen, Lilla Edets kommun, föreläggs med vite om 25000 kronor att installera ett handtvättfat på avdelningsköket Linden, Lindkullen, senast 1 september. Ärendet Den 31 mars 2014 gjordes inspektion av avdelningsköket Linden, Lindkullens äldreboende. Alla avdelningskök har ett handtvättfat, utöver diskho, utom Linden som enbart har handtvättsmöjligheter i diskhon eller i annat rum utanför köket. I inspektionsrapport till Lindkullen daterat 3 april 2014 pekade samhällsbyggnadsförvaltningen på risker med frånvaro av handtvättfat utan att i det skedet ställa krav på installation. Samhällsbyggnadsförvaltningen uppmanade istället Linkullen att före den 1 juni 2014 inkomma med motivering till varför det inte fanns ett handfat och om verksamheten ansåg att det fanns möjlighet genom rådande rutiner och arbetsförfarande att klara av att hålla en hygienisk och säker livsmedelshantering utan handtvättfat. Något svar före den 1 juni inkom ej till samhällsbyggnadsförvaltningen. Den 14 augusti 2014 gjorde samhällsbyggnadsförvaltningen ytterligare en kontroll av Lindkullens avdelningskök Linden för att kontrollera om handtvättfat installerats alternativt få svar på rutiner. Inget handfat fanns på plats och chefen hade semester. Ett e-postmeddelande skickades samma dag till enhetschefen Camilla Kärnsby, Lindkullen, med föregående kontrollrapport bifogad och påminnelse om att motivering till avsaknad av handfat ej inkommit till samhällsbyggnadsförvaltningen. Inget svar inkom till samhällsbyggnadsförvaltningen. Den 20 oktober 2014 skickades ytterligare ett e-postmeddelande till Lindkullens enhetschef med påpekande om att motivering till varför handfat saknas ej inkommit till samhällsbyggnadsförvaltningen, samt information om att ytterligare kontroll kommer göras. Samhällsbyggnadsförvaltningen informerade även om att den extra offentliga kontrollen skulle komma att debiteras. Inget svar inkom till samhällsbyggnadsförvaltningen.
sid- 2 - Den 24 oktober 2014 gjordes en tredje kontroll av avdelningsköket Linden. Vid inspektionen fördes en diskussion mellan enhetschef, personal samt två inspektörer från samhällsbyggnadsförvaltningen. Inspektörerna frågade verksamheten hur de motiverar att handfat ej finns och om livsmedelshanteringen kan fungera utan handfat. Personalen hade olika uppfattning om möjligheten att hålla en god handhygien, då det endast finns en ho som ibland är upptagen. Några rutiner för att säkerställa handhygienen eller motivering till avsaknad av handfat framkom inte. Chef och personal meddelades muntligen på plats att verksamheten skulle få ett föreläggande om att installera ett handfat, vilket mottogs utan invändningar. Enhetschefen på Lindkullen hävdade att handfat sannolikt kunde installeras inom ett halvår. Den 27 oktober 2014 skickade samhällsbyggnadsförvaltningen ett föreläggande till omsorgsnämnden om att senast den 1 april installera ett handtvättfat på avdelningsköket Linden, Lindkullen, diarienummer /0279-7. Den 6 maj gjordes en uppföljande inspektion. Två inspektörer från samhällsbyggnadsförvaltningen kontrollerade om handfat installerats. Handfat hade inte installerats. Diskussion fördes på plats mellan enhetschef och inspektörer. Chefen hävdade att Leifab, fastighetsägare, kontaktats avseende installation av handfat, men att kostnadsfrågan gjort att handfat inte prioriterats. Enligt föregående beslut skall, då åtgärd ej utförts, ett nytt beslut utdelas förstärkt med vite. Enhetschefen hade inga invändningar. Uppföljning Uppföljande kontroll kommer utföras efter den 1 september. Om handtvättfat fortfarande inte är installerat vid kontrollen, kommer miljö- och byggnämnden att ansöka om utdömande av vitet. Därefter kommer nytt beslut att fattas med löpande vite. Bedömning/motivering till beslut När det finns möjlighet att separera sköljning av mat, disk och handtvätt i tid, så kan möjligen säker mathantering åstadkommas utan ett separat handfat. På avdelningen Linden bedöms det dock vara svårt att separera momenten genom rutiner, då arbete är styrt av de boendes behov. Enligt uppgift från personalen uppstår återkommande situationer då flera personer ur personalen behöver tillgång till avdelningsköket samtidigt. Om diskhon då skulle vara upptagen skulle det kunna innebära slarv med handtvätt. Övriga avdelningskök på Lindkullen är utrustade med handfat, endast avdelningsköket Linden saknar handtvättfat. Verksamheten på avdelningen Linden har varken färre anställda eller mindre att göra som skulle motivera avsaknad av handfat. På grund av extra känslig målgrupp är det särskilt viktigt att möjligheten till god hygien finns. Beslutsunderlag Kontrollrapport livsmedel dnr 2014/0279-2 Föreläggande om installation av handfat dnr 2014/0279-7 Beslut om avgift för extra offentlig kontroll dnr 2014/0279-8 Kontrollrapport livsmedel, uppföljning föreläggande dnr 2014/0279-10 sid 2/3
sid- 3 - Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden förelägger Lilla Edets kommun, omsorgsnämnden, anläggning Lindkullen, med organisationsnummer 212000-1496, fastighet Staren*6, att senast den 1 september vidta följande åtgärd: Installera ett handtvättfat inne på avdelningsköket Linden på Lindkullen i nära anslutning till livsmedelshanteringen. Beslutet gäller vid ett vite på 25000 kronor om beslutet inte följs. Laghänvisning Om en företagare inte följer lagstiftningen ska miljö- och byggnämnden vidta åtgärder så att detta rättas till. Artikel 54, punkt 1, (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll Det skall finnas adekvat antal lämpligt placerade och utformade handtvättställ. Handtvättställ skall ha varmt och kallt rinnande vatten, material för handtvättning och för hygienisk torkning. Utrustning för sköljning av livsmedel skall när så är nödvändigt vara skilt från anordningar för handtvätt. Bilaga II, kapitel 1, punkt 4 (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien Beslut av denna typ får förenas med ett vite, 23 livsmedelslagen (2006:804) Ett vite ska bestämmas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att följa beslutet, 3 lag (1985:206) om viten Sofie Gyllenstedt livsmedelsinspektör sofie.gyllenstedt@lillaedet.se 0520-65 96 62 Beslutet expedieras till Lilla Edets kommun, Omsorgsnämnden Camilla Kärnsby, Enhetschef Lindkullen Sofie Gyllenstedt, Samhällsbyggnadsförvaltningen Bilagor: Information om hur beslutet kan överklagas Delgivningskvitto sid 3/3
Datum Dnr Dpl 2014-04-03 2014/0279-2 LIV Lindkullen, Avdelningsköken Lilla Edets kommun Mårtentorsgatan 24 463 80 Lilla Edet Kontrollrapport livsmedel Anläggning: Lindkullen, Avdelningsköken Fastighet: Staren *6 Adress: Mårtentorsgatan 24 Innehavare/kontaktpers: Lilla Edets kommun Org.nr/personnr: 212000-1496 Samhällsbyggnadsförvaltningen har gjort en livsmedelskontroll av verksamhet och anläggning enligt ovan. Kontrollen utfördes av Sofie Gyllenstedt den 2014-03-31. Kontrollen var oanmäld. Orsak till besöket var en rutinkontroll. Samhällsbyggnadsförvaltningen är den myndighet som utför livsmedelskontroll för att granska att livsmedelsföretagaren följer livsmedelslagstiftningen så att konsumenterna har tillgång till säkra livsmedel. Sammanfattning av resultatet Följande kontrollområden granskades: Infrastruktur, lokaler och utrustning. Rengöring och desinfektion.. Råvaror. Temperatur Utbildning HACCP Mikrobiologiska kriterier.. Bedömning: Avvikelse (avdelning Linden, se sid. 2) Avvikelse (avdelning Linden, se sid. 3) Utan avvikelse Utan avvikelse Utan avvikelse Ej aktuellt i verksamheten Ej aktuellt i verksamheten Bedömning av kontrollområden Bedömningen Avvikelse innebär det att verksamheten är i behov av att förändra och förbättra dessa områden så att livsmedelslagstiftningen uppfylls. Utan avvikelse innebär att verksamheten bedöms leva upp till kraven i lagstiftningen inom det området vid tidpunkten för inspektionen. Sofie Gyllenstedt Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 96 62 sofie.gyllenstedt@lillaedet.se samhällsbyggnadsförvaltningen Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/4
sid- 2 - Avvikelser, motivering och uppföljning av avdelningsköket Linden Kontrollområde: Laghänvisning: Bedömning: Motivering: Åtgärd: Uppföljning: Infrastruktur, lokaler och utrustning Lokalen med dess inredning och utrustning samt fordon och containrar som används för transport av livsmedel, skall hållas rena och vara i gott skick, så att fara inte uppkommer för att livsmedlen kontamineras, och att dess utformning möjliggör god livsmedelshygien (bilaga II, kapitel I V, till förordning (EG) nr 852/2004). Avvikelse Avdelningsköket Linden saknar handtvättfat. Lagen säger Det skall finnas adekvat antal lämpligt placerade och utformade handtvättställ. Handtvättställ skall ha varmt och kall rinnande vatten, material för handtvättning och för hygienisk torkning. Utrustning för sköljning av livsmedel skall när så är nödvändigt vara skilt från anordningar för handtvätt. Bilaga II, kapitel 1, punkt 4 till förordning (EG) nr 852/2004. Om det finns möjlighet att separera olika hanteringar i tid, exempelvis sköljning av sallad/gurka/tomat från tvättning av händer och förvaring av smutsig disk i diskhon, så kan möjligen säker mathantering åstadkommas utan ett separat handfat. På avdelningen bedöms det vara svårt att separera olika moment i tid, då arbetet är styrt av brukarnas behov. Enligt personalen uppstår återkommande situationer då flera personal samtidigt behöver komma åt olika göromål i köket och man upplevde att säkerheten var svår att eftersträva i frånvaro av ett separat handtvättfat. Verksamheten Lindkullen har bedömt att det skall finnas handtvättfat på övriga fem avdelningskök. Hur motiveras att det inte finns ett på avdelningen Linden? Verksamheten Lindkullen bör analysera vilka åtgärder som behöver vidtas. Verksamheten bör återkoppla till samhällsbyggnadsförvaltningen senast den 1 juni 2014 avseende vilka åtgärder som utförts alternativt planeras utföras inom rimlig tid. Om verksamheten ej vidtar åtgärder inom rimlig tid, kan samhällsbyggnadsförvaltningen komma att fatta beslut om att verksamheten skall vidta specifika åtgärder. Om samhällsbyggnadsförvaltningen anser det nödvändigt, kan beslutet förstärkas med vite. sid 2/4
sid- 3 - Kontrollområde: Laghänvisning: Bedömning: Motivering: Åtgärd: Uppföljning: Rengöring och desinfektion Lokalen med dess inredning och utrustning, samt fordon och containrar som används för transport av livsmedel skall regelbundet rengörs och eventuellt desinficeras, så att fara inte uppkommer för att livsmedlen kontamineras (bilaga II, kapitel I V, till förordning (EG) nr 852/2004). Avvikelse Diskmaskinen på avdelningen Linden diskar ej rent. Personalen ser synlig smuts på porslinet efter diskning. Att diskmaskinen inte fungerar som den ska kan medföra att smitta sprids. Detta kan få allvarliga konsekvenser då äldre generellt tillhör en känsligare konsumentgrupp. Ansvarig för avdelningsköket Linden bör inkomma till samhällsbyggnadsförvaltningen med åtgärdsplaner för diskmaskinen/rengöring av disk senast den 1 juni 2014. Av åtgärdsplanen bör framgå vilka åtgärder som planerats att utföras, samt tidsplan för desamma. Skulle samhällsbyggnadsförvaltningen bedöma att åtgärdsplanerna drar ut på tiden mer än nödvändigt, alternativt om åtgärdsplaner ej inkommer till förvaltningen innan den 1 juni 2014, så kan samhällsbyggnadsförvaltningen komma att upprätta beslut med specifika krav för fungerande diskrengöring. Om det anses nödvändigt kan samhällsbyggnadsförvaltningen förstärka beslut med vite. Sammanfattning av åtgärder Ansvarig för avdelningsköket Linden på Lindkullen bör inkomma till samhällsbyggnadsförvaltningen med åtgärdsplaner för diskmaskinen samt handtvättställ senast den 1 juni 2014. Kommunicering / Synpunkter Du som är ansvarig för verksamheten har rätt att yttra dig över de uppgifter som framkommer av denna rapport. Detta innebär att synpunkter som du har på resultatet av inspektionen eller denna inspektionsrapport ska lämnas till samhällsbyggnadsförvaltningen, miljö- och bygglovsavdelningen senast den 5 maj 2014. sid 3/4
sid- 4 - Information Ytterligare brister i anläggningen och hanteringen kan ha förekommit som samhällsbyggnadsförvaltningen inte observerade vid inspektionen. Denna skrivelse hindrar inte samhällsbyggnadsförvaltningen att ställa ytterligare krav på verksamheten i framtiden om så bedöms vara nödvändigt för att uppnå en säker livsmedelshantering. Det är alltid verksamhetens ansvar att se till att livsmedelslagstiftningen följs och att livsmedlen är säkra för konsumenten. Kontakta mig gärna vid frågor. För miljö- och byggnämnden Sofie Gyllenstedt Livsmedelsinspektör sid 4/4
DELEGATIONSBESLUT Datum Dnr Dpl 2014-10-27 2014/0279-7 LIV Lilla Edets kommun Omsorgsnämnden Föreläggande om installation av handtvättfat Innehavare: Lilla Edets kommun, omsorgsnämnden Org.nr/personnr: 212000-1496 Bolagsform: Kommun Fastighet: Staren *6 Anläggning: Lindkullens avdelningskök Linden Anläggningens gatuadress: Mårten Torsgatan 24, 463 80 Lilla Edet Beslut Miljö- och byggnämnden förelägger Lilla Edets kommun, omsorgsnämnden, anläggning Lindkullen, med organisationsnummer 212000-1496, fastighet Staren*6, att senast den 1 april vidta följande åtgärd: Installera ett handtvättfat inne på avdelningsköket Linden på Lindkullen i nära anslutning till livsmedelshanteringen. Laghänvisning Det skall finnas adekvat antal lämpligt placerade och utformade handtvättställ. Handtvättställ skall ha varmt och kallt rinnande vatten, material för handtvättning och för hygienisk torkning. Utrustning för sköljning av livsmedel skall när så är nödvändigt vara skilt från anordningar för handtvätt. Bilaga II, kapitel 1, punkt 4 till förordning (EG) nr 852/2004. Motivering till beslut Om det finns möjlighet att separera olika hanteringar i tid, exempelvis sköljning av sallad/gurka/tomat från tvättning av händer och förvaring av smutsig disk i diskhon, så kan möjligen säker mathantering åstadkommas utan ett separat handfat. På avdelningen Linden bedöms det dock vara svårt att separera olika moment i tid, då arbetet är styrt av boendes behov. Enligt personalen uppstår återkommande situationer då personal samtidigt behöver komma åt olika göromål i köket. Personalen upplevde då att säkerheten var svår att eftersträva i frånvaro av ett separat handtvättfat. Sofie Gyllenstedt Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 96 62 sofie.gyllenstedt@lillaedet.se samhällsbyggnadsförvaltningen Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/2
Ärendet Den 2014-03-31 görs inspektion i avdelningsköket. Alla avdelningskök har ett handtvättfat, utöver diskho, utom Linden som enbart har handtvättsmöjligheter i diskhon eller i annat rum utanför köket. sid- 2 - I inspektionsrapport till Lindkullen daterat 2014-04-03 pekar samhällsbyggnadsförvaltningen på risker med frånvaro av handtvättfat utan att i det skedet ställa krav på installation. Samhällsbyggnadsförvaltningen uppmanar istället Linkullen att före den 1 juni 2014 inkomma med motivering till varför det inte finns ett handfat och om verksamheten anser att det finns möjlighet genom rådande rutiner och arbetsförfarande att klara av att hålla en hygienisk och säker livsmedelshantering utan handtvättfat. Något svar före den 1 juni inkommer ej till samhällsbyggnadsförvaltningen. Den 2014-08-14 gör samhällsbyggnadsförvaltningen ytterligare en kontroll av Lindkullens avdelningskök Linden för att kontrollera om handtvättfat installerats. Inget handfat finns på plats. En påminnelse skickas samma dag till Lindkullen, enhetschefen, via mail med föregående kontrollrapport bifogad och påminnelse om att motivering till avsaknad av handfat ej inkommit till samhällsbyggnadsförvaltningen. Svar till samhällsbyggnadsförvaltningen inkommer ej. Den 2014-10-20 skickas ytterligare ett mail till Lindkullens enhetschef med påpekande om att motivering till varför handfat saknas ej inkommit till samhällsbyggnadsförvaltningen, samt information om att ytterligare kontroll kommer göras. Samhällsbyggnadsförvaltningen informerar även att ytterligare kontroll inklusive skrivelse kommer debiteras. Svar till samhällsbyggnadsförvaltningen inkommer ej. Den 2014-10-24 görs en tredje kontroll av avdelningsköket Linden. Vid inspektionen förs en diskussion mellan enhetschef, personal samt två inspektörer från samhällsbyggnadsförvaltningen. Inspektörerna frågar verksamheten hur man motiverar att handfat ej finns och om livsmedelshanteringen kan fungera utan handfat. Personalen har olika uppfattning om möjligheten att hålla en god handhygien, då det endast finns en ho som kan vara upptagen. Några rutiner för att säkerställa handhygienen eller motivering till avsaknad av handfat framkommer inte. Verksamheten invänder ej mot att livsmedelshanteringen skulle bli säkrare med ett separat handfat. Uppföljning Kontroll kommer utföras efter den 1 april. Om inget handfat är installerat vid uppföljningen kan ett nytt beslut fastställas, förstärkt med vite. Beslutet kan överklagas, besvärshänvisning bifogas. För miljö- och byggnämnden Sofie Gyllenstedt Livsmedelsinspektör Beslutet skickas till: - Omsorgsnämnden - Enhetschef Camilla Kärnsby sid 2/2
DELEGATIONSBESLUT Datum Dnr Dpl 2014-10-29 2014/0279-8 LIV Lilla Edets kommun Omsorgsnämnden Beslut om avgift för extra offentlig kontroll Miljö- och byggnämnden beslutar att fakturera Lilla Edets kommun, omsorgsnämnden, anläggning Lindkullen, med organisationsnummer 212000-1496, fastighet Staren*6, för 3 timmar extra offentlig kontroll av en kostnad på totalt 2460 kr. Laghänvisning: EG nr 882/2004 artikel 26, 27 (punkt 1), 28, 29 förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter 11 Ärendet Extra kontroll av Lindens avdelningskök på grund av avvikelser utfördes den 14/8-14 och den 23/10-14. Föreläggande skrevs den 24/10-14. Totalt lades 3 timmar extra på inspektion och skrivelse. Kostnad för extra offentlig kontroll Återbesök på grund av brister är extra offentlig kontroll. Extra offentlig kontroll ingår inte i den årliga kontrollavgiften. För extra offentlig kontroll debiteras en avgift för all nedlagd handläggningstid, resa, inspektion och skrivelse, enligt gällande taxa. Avgiften är för närvarande 820 kronor per timme. Beslutet kan överklagas hos länsstyrelsen, besvärshänvisning bifogas. Faktura skickas separat. På miljö- och byggnämndens vägnar Sofie Gyllenstedt Livsmedelsinspektör Sofie Gyllenstedt Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 96 62 sofie.gyllenstedt@lillaedet.se samhällsbyggnadsförvaltningen Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/1
Datum Dnr Dpl -05-06 2014/0279-10 LIV kommun Lindkullen, Avdelningsköken Lilla Edets Mårtentorsgatan 24 463 80 Lilla Edet Kontrollrapport, uppföljning av föreläggande Samhällsbyggnadsförvaltningen har gjort en livsmedelskontroll av verksamhet och anläggning enligt ovan. Kontrollen utfördes av Sofie Gyllenstedt den 2014-03-31. Kontrollen var oanmäld. Orsak till besöket var en rutinkontroll. Samhällsbyggnadsförvaltningen är den myndighet som utför livsmedelskontroll för att granska att livsmedelsföretagaren följer livsmedelslagstiftningen så att konsumenterna har tillgång till säkra livsmedel. Ärendet Den 31 mars 2014 gjordes inspektion av avdelningsköket Linden, Lindkullens äldreboende. Alla avdelningskök har ett handtvättfat, utöver diskho, utom Linden som enbart har handtvättsmöjligheter i diskhon eller i annat rum utanför köket. I inspektionsrapport till Lindkullen daterat 3 april 2014 pekade samhällsbyggnadsförvaltningen på risker med frånvaro av handtvättfat utan att i det skedet ställa krav på installation. Samhällsbyggnadsförvaltningen uppmanade istället Linkullen att före den 1 juni 2014 inkomma med motivering till varför det inte finns ett handfat och om verksamheten anser att det finns möjlighet genom rådande rutiner och arbetsförfarande att klara av att hålla en hygienisk och säker livsmedelshantering utan handtvättfat. Något svar före den 1 juni inkom ej till samhällsbyggnadsförvaltningen. Den 14 augusti 2014 gjorde samhällsbyggnadsförvaltningen ytterligare en kontroll av Lindkullens avdelningskök Linden för att kontrollera om handtvättfat installerats alternativt få svar på rutiner. Inget handfat fanns på plats och chefen hade semester. Ett e-postmeddelande skickades samma dag till enhetschefen Camilla Kärnsby, Lindkullen, med föregående kontrollrapport bifogad och påminnelse om att motivering till avsaknad av handfat ej inkommit till samhällsbyggnads-förvaltningen. Inget svar inkom till samhällsbyggnadsförvaltningen. Den 20 oktober 2014 skickades ytterligare ett e-postmeddelande till Lindkullens enhetschef med påpekande om att motivering till varför handfat saknas ej inkommit till samhällsbyggnads-förvaltningen, samt information om att ytterligare kontroll kommer göras. Samhällsbyggnadsförvaltningen informerade även om att den extra offentliga kontrollen skulle komma att debiteras. Inget svar inkom till samhällsbyggnadsförvaltningen. Sofie Gyllenstedt Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 96 62 sofie.gyllenstedt@lillaedet.se samhällsbyggnadsförvaltningen Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/2
sid- 2 - Den 24 oktober 2014 gjordes en tredje kontroll av avdelningsköket Linden. Vid inspektionen fördes en diskussion mellan enhetschef, personal samt två inspektörer från samhällsbyggnadsförvaltningen. Inspektörerna frågade verksamheten hur de motiverar att handfat ej finns och om livsmedelshanteringen kan fungera utan handfat. Personalen hade olika uppfattning om möjligheten att hålla en god handhygien, då det endast finns en ho som ibland är upptagen. Några rutiner för att säkerställa handhygienen eller motivering till avsaknad av handfat framkom inte. Verksamheten invände inte mot att livsmedelshanteringen skulle bli säkrare med ett separat handfat. Chef och personal meddelades muntligen på plats att verksamheten skulle få ett föreläggande om att installera ett handfat, vilket mottogs utan invändningar. Enhetschefen på Lindkullen hävdade att handfat sannolikt kunde installeras inom ett halvår. Den 27 oktober 2014 skickade samhällsbyggnadsförvaltningen ett föreläggande till omsorgsnämnden om att senast den 1 april installera ett handtvättfat på avdelningsköket Linden, Lindkullen, diarienummer /0279-7. Den 6 maj gjordes en uppföljande inspektion. Två inspektörer från samhällsbyggnadsförvaltningen kontrollerade om handfat installerats. Handfat hade inte installerats. Diskussion fördes på plats mellan enhetschef och inspektörer. Chefen hävdade att Leifab, fastighetsägare, kontaktats avseende installation av handfat, men att kostnadsfrågan gjort att handfat inte prioriterats. Enligt föregående beslut skall, då åtgärd ej utförts, ett nytt beslut utdelas förstärkt med vite. Enhetschefen hade inga invändningar. Sofie Gyllenstedt livsmedelsinspektör sid 2/2
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl -05-14 2014/0820-28 BLN Ansökan om BYGGLOV för vindkraftverk Dnr 2014/0820 Sammanfattning Ramströms Vind AB har ansökt om bygglov för uppförande av tre vindkraftverk på fastigheten Västra Berg 2:3. Företaget beviljades den 8 april 2008 bygglov för de tre nu aktuella verken. Bygglovet som vann laga kraft 2010-03-11, har inte utnyttjats och har förfallit -03-11. Ansökan måste därför prövas på nytt utifrån aktuella förutsättningar. De tre vindkraftverken har enligt ansökan en effekt av 2 MW per verk. Tornhöjden är mellan 78-98 meter och totalhöjden mellan 119 till 139 meter. Verken nås via befintlig skogsväg som utgår från allmän väg. Området är en relativt högt belägen skogbevuxen platå i kommunens västra del. Inga andra vindkraftverk är uppförda i närområdet. Närmst belägna bostadshus ligger i Varpeviken 500-600- meter från vindkraftverken. Buller och skuggberäkningar är utförda i samband med tidigare ansökan från 2008. Området för vindkraftverken är utlagt av Energimyndigheten som riksintresse för vindbruk. Handläggning av ärendet Kommunen har kommunicerat ansökan genom dels en kungörelse i ortstidningen den 2 april och på kommunens hemsida, dels genom brev tillberörda fastighetsägare inom 400 meter från de tänkta vindkraftverken. Yttranden Fem skrivelser med negativa synpunkter har inkommit till kommunen. Tre av dessa kommer från fastighetsägare i närområdet och som kommer att påverkas av vindkraftverken genom buller och skuggbildning. Övriga två skrivelser kommer från Föreningen för en ansvarsfull vindkraftutbyggnad i Lilla Edet samt från en privatperson. Daniel Ingelsson Rishageröd 315 (Varpeviken) motsätter sig ansökan eftersom vindkraftverken kommer att medföra skuggbildning och visuella olägenheter för hans fastighet och för övriga fastigheter i Varpeviken samt att det också finns risk för höga bullernivåer för fastigheterna där. Vidare framförs synpunkten att eftersom det planeras totalt fem olika vindkraftparker i närområdet skulle, om alla dessa kommer till, Daniel Ingelssons fastighet som är högt belägen att helt omges av vindkraftverk, vilket skulle innebära avsevärda olägenheter för fastigheten.
sid- 2 - Daniel Ingelsson påpekar att det aktuella området inte finns med i kommunens vindbruksplan och att vindkraftverken skulle få en påtaglig dominans i omgivningen och bli synliga på långt håll. Daniel Ingelsson bilägger också en häckfågelinventering utförd av Naturcentrum i samband med den planerade vindkraftparken i Sköllunga, Stenungsunds kommun som bl a visar att det inom fem km från den planerade parken i Sköllunga finns flera häckningsplatser för fiskgjuse och att födosök och häckning sker i närheten av de tre planerade vindkraftverken på Västra Berg Ann Almén Västra Berg 2:10 motsätter sig ansökan eftersom vindkraftverken kommer att hamna nära fastigheten som används som sommarbostad. Förutom buller och skuggpåverkan påverkar vindkraftverken negativt den fina rekreationsmiljön i området. Jörgen Svedberg och Jennifer Bolin Rishageröd 325 (Varpeviken) motsätter sig ansökan eftersom avståndet till verken från bebyggelsen i Varpeviken (500-600 meter) kommer att medföra risk för buller och skuggbildning för de boende. Vidare kommer vindkraftverkens höga placeringen att medföra en förfulning av landskapet inte bara för boende i Varpeviken utan också för andra eftersom de kommer att bli synliga från långt håll. Sökanden har beretts möjlighet att yttrat sig över förvaltningens förslag till avslag för åtgärden. Inga synpunkter har inkommit. Beslutsunderlag Ansökan om bygglov dnr /0820-1 Teknisk data dnr /0820-4 Komplettering ansökan dnr /0820-17 Yttrande sakägare dnr /0820-21 tom 26 Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden avslår ansökan om bygglov för att uppföra tre vindkraftverk på fastigheten Västra Berg 2:3 med koordinaterna öst 324 929 nord 6 447 487, öst 324 773 nord 6 446 964 samt öst 324 772 nord 6 446 417 med stöd av 2 kap 2, 4, 5 och 6.1 Nya PBL 2010. Enligt nya PBL 2010 kapitlet 2 Allmänna och enskilda intressen ska enligt 2 Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. 4 Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. sid 2/4
sid- 3-5 Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet. 6 Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Beslutsmotivering Sedan 2008, då bygglovet beviljades har förutsättningarna för att pröva nya vindkraftanläggningar förändrats i kommunen. En vindbruksplan antagen 2011 och en efterföljande ny översiktsplan antagen 2012 av kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun har tagits fram. Vidare planerar Svenska kraftnät en ny riksledning som i sin sträckning kan påverka området. Vindbruksplan 2011 Enligt vindbruksplanen är området Gunnarsvattnet-Holmevattnet, där det aktuella området ingår, olämpligt för vindbruk bl a för att det är ett högt beläget, och ett opåverkat och tyst område av betydelse för rekreation och rörligt friluftsliv. Det höglänta läget i ett omgivande öppet landskap innebär att vindkraftverk i området skulle bli väl synliga inom ett vidsträckt område och därmed ge stor påverkan på landskapsbilden. Översiktsplan 2012 Rekommendationerna i vindbruksplanen har förts över till översiktsplanen, där det aktuella området är betecknat R9 Stora opåverkade områden. I dessa ska stor restriktivitet iakttas mot att uppföra byggnader och anläggningar som påverkar områdenas opåverkade karaktär negativt. Vid lämplighetsprövning ska särskild hänsyn tas till landskapsbilden. Bedömningen är att den ansökta vindkraftanläggningen kommer att påverka landskapsbilden negativt och att göra alltför stora ingrepp i det stora opåverkade området som helhet för att accepteras. Svenska kraftnät planerar en riksledning Svenska kraftnät planerar en ny riksledning mellan Stenkullen i Lerums kommun och Skogssäter i Trollhättans kommun. Enligt samrådsrunda två ska riksledningen passera strax väster om det aktuella vindkraftsområdet. Inget beslut finns ännu om exakt sträckning. Koncession kommer att sökas under och tillstånd kan väntas 2018. Bedömningen är att beslut om nya vindkraftanläggningar som kan påverka ledningssträckningen inte bör fattas innan det klarlagts ledningens exakta sträckning. Olägenheter för kringboende Den relativa närheten från vindkraftverken till bostadsfastigheter i området 500-600 meter medför att risk för olägenheter genom att några fastigheter riskerar att blir bullerstörda och att den rekommenderade sid 3/4
sid- 4 - Avgift Bygglovsavgiften fastställs till 49067 kronor. Avgiften är tagen i kommunfullmäktige och baseras på handläggaravgift, storlek och prisbasbelopp. Peter Ramhage Bygglovschef Beslutet expedieras till Ramström Vind sid 4/4
Ramström Vind Lilla Edet kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 463 80 Lilla Edet Stockholm den 12 september 2014 Hej, Den 8 april 2008 erhöll vi bygglov för tre vindkraftverk på Västra Berg 2:3 Detta vann laga kraft den 11 mars 2010. Bygglovet upphör den 12 mars. Miljöprövningen har nyligen genom överprövning godkänts. Mot bakgrund av ovan ansöker vi härmed om bygglov att gälla från den 12 mars i linje med tidigare ansökan. Bifogat finner ni ansökan om bygglov samt: Miljö- och byggnämndens protokoll 2008-04-08 Länsstyrelsen Västra Götaland beslut 2008-05-23 Länsrätten i Vänersborg DOM 2008-12-11 Kammarrätten i Göteborg Protokoll 2009-03-09 Regeringsrätten Protokoll 2010-03-11 Med vänlig hälsning, -~ ~ '~ i Fr Ramström Vind AB är ett helägt dotterbolag till Fr Ramström AB grundat år 1876 Fr Ramström Vind AB Webb www.ramstrom.se IBAN SE88 6000 0000 0005 99806508 Rådmansgatan 7 E-post Lars.Hedberg@ramstrom.se SWIFT HANDSESS 114 25 STOCKHOLM Org nr 556688-2683 BankGiro 246-7025 Tel OS 501 03 703 VAT No SE556688268301 Kontour 599 806 508 Fax 08 50~ 03 713 Bank Svenska Handelsbanken
LILLA EDETS KOMMUN Miljö- och byggnämnden Ankom 2008 -Q1' 3 Bilaga 1 Dnr (~ o I! ~, ~ '.~ Tekniska data mm för vindkraftaniäggning på Västra Berg 2:3, Lilla Edet kommun. Ärende: Uppförande av 3 vindkraftverk med tillhörande transformatoranläggning, vägbyggnation till verken samt ledningsdragning till verken ~zufl-~-/~~z~ ~ y Verkens läge: Öster om Rishageröd vatten Bilaga 2 Koordinater 6 451 810 1 277 461 6 451 274 1 277 308 6 450 716 1 277 298 Storlek: Tornhöjd: Rotordiameter~ Totalhöjd ca: Källljud ca. Skuggbelastning: Ljudberäkning: Rådighet till mark: Årsproduktion prel: Produktblad: Generatoreffekt ca 2 MW vardera 78-98 meter 82 meter 119-139 meter 104 db(a) Bilaga 3 Bilaga 4 Genom arrende Bilaga 5 Enercon E-82 Bilaga 6 Vindkraftremisser: Sändlista Bilaga 7 ~~~.~~1~ ~~~_~~Ua ~~- ~~.~..$... a~~uc 2oD~ I_i~[' ~'Gct....~~~~~~r~
Ramström Vind Miljö-och byggkontoret Lilla Edets kommun Järnvägsgatan 12 463 80 Lilla Edet ~il~n ~~~rs ~cömr~u~v Miljö- och byggnämnden Ankom -02-0 5 Dnr ;;,~~lt~g~~~lc,_~~~~._... Stockholm den 3 februari Komplettering av bygglovet på begäran av Miljö-och byggkontoret avseende de tre planerade vindkraftverken på fastighet Västra Berg 2:3 Adress: Rådmansgatan 7, 114 25 Stockholm Te1:08-50103703. E-mail:lars.hedber~(c~ramstrom.se
Ramström Vind Projektbeskrivning Vissa delar av Lilla Edets kommun erbjuder goda förutsättningar för att etablera vindkraft. Den planerade etableringen ligger inom ett glesbefolkat område, i periferin av samhället Lilla Edet ca 5 km väster ut. Gles bostadsbebyggelse finns utspridd i de partierna norr-och väster om projektområdet. Vår bedömning är att lokaliseringen har goda förutsättningar för vindkraft med tanke på bästa utnyttjande av energiinnehållet i vinden i förhållande till den påverkad yta. För att utnyttja vindenergin maximalt och begränsa den påverkade ytan som tre verk upptar är vindkraftverken om ca 2MW optimalt för området. Det aktuella projektet är lokaliserat inom ett större sammanhängande skogsbruksområde med hög markhöjd, terrängen är kraftigt kuperad med inslag av flera bergknallar. Vindkraftverken är planerade att anläggas i närheten av befintlig skogsväg på ca 140 meters höjd över havet. Vindförhållandena är goda på platsen med en medelvind på ca 6,90m/s på 100 meter över mark. Ljudoch skuggberäkningarna är likaledes som i bygglovsansökan. Enercon modell E-82, effekt 2MW. Direkt driven generator. Totalhöjd 139 meter. Rotordiameter 82 meter. Tornhöjd max 98 meter. Mark över havet VKV 1: 142 meter VKV 2: 137 meter VKV 3: 143 meter SWEREF Koordinater VKV 1. Öst: 324 929 Nord: 6 447 487 VKV 2. Öst: 324 773 Nord: 6 446 964 VKV 3. Öst: 324 772 Nord: 6 446 417. Adress: Rådmansgatan 7, 114 25 Stockholm. Te1:08-50103703 E-mail:lars.hedberg(a~ramstrom.se
Ramström Vind Väg Transporter till och från anläggningen kommer främst att vara märkbara under byggtiden. Befintlig väg används i så stor utsträckning som möjligt, ny vägdragning kommer anläggas från den befintliga vägen fram till platsen för vindkraftverket nr 1 och nr 3, denna dras i samråd med berörda parter och med hänsyn till platsen. Den troligaste vägen som kommer att användas är vägen som passerar genom markägarens fastighet, norr ifrån. Vägen kommer breddas något och förstärkas fram till resp. vindkraftverk. Enligt vad vi har kunnat utröna finns det inga våtmarker som kommer att beröras av etableringen. Bild av tillfartsvägen utifrån vägen. Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Leverans av material till fundamenten och borrningar kan utföras av lokala företag i regionen. _.,y. ~._.,...~- -iy ~ _ ~~ 1~ -~ ~ l~~. '_ ~ ~~".K± t J ~ ~' ~ ~ ~~ ~: w~,,`,-~ r~,_ ±`. :; _:g eild av tillfarsvägen. _._- -- Adress: Rådmansgatan 7, 114 25 Stockholm. Te1:08-50103703. E-mail:lars.hedberg@ramstrom.se
Karta med vägdragning till resp. vindkraftverk. Aggregaten byggs i skogslandskap av typen produktionsskog. Den fortsatta planeringen får utvisa huruvida fundamentet ska sprängas ner eller gjutas delvis ovanpå en trolig stenbotten. Ca 400 kvm kommer att tas i anspråk för fundament per verk. Transporter sker på befintlig och nyanlagd väg ut till platsen för montaget, där förstärkning av vägbanan krävs. Transformatorstation placeras eventuellt separat. Strömkabeln från aggregaten läggs i jord av nätbolaget. Transformatorn som anpassar spänningen från vindkraftverket till den som är aktuell för elkraftnätet vid anslutningspunkten är antingen inbyggd i vindkraftverkets torn eller placeras i en liten byggnad alldeles intill vindkraftverket. Om transformatorn utförs fristående kommer den att utformas enligt ritning i lämplig anslutningspunkt till befintlig ledning beslutas i samråd med Vattenfall. Avgränsningar Denna beskrivning avser nybyggnation av vägar och uppställningsplatser och hur dessa påverkar våtmarker, ytvatten och grundvatten. Areor Vägar/Hårdgjorda ytor Totalt bedöms markåtgången för hårdgjord yta till ca 0,95 hektar, avjämnad yta kring fundament cirka 0,76 hektar. Adress: Rådmansgatan 7, 114 25 Stockholm Te1:08-50103703. E-mail:lars.hedberg@ramstrom.se
Ramström Vind Ramström Vind AB Västra Berg, Lilla Edet Sammanställning hårdgjorda ytor/avjämnad yta Hårdgjord yta Lpm/ant Bredd Area Hektar Anm. Vägar 723 5,5 3977 0,40 Fundamentsyta 3 942 0,09 Kranuppställningsplats 3 4590 0,46 Totalt 9509 0,95 Avjämnad yta Vid fundament 3 7 586 0,76 Totalt 7 586 0,76 Vägbredd, konstruktion och materialhantering Arbetsvägen, lika sektion nedan, är cirka 5 meter bred och består av tre delar. 1: Terassbotten= befintlig mark som rensas på sten och packas/gradas för att leda bort ytvatten. 2: Förstärkningslager grov bergkross (0/150), ca 500 mm. 2: Bärlager =bergkross befintligt berg i vägens sträckning eller tillfört material från godkänd bergstäkt.(0/45), ca 100 mm. 3: Slitlager obundet= tillfört material från godkänd bergstäkt. 60 mm. ~n --- --------~--~ --~.-- ---- 2_5% ~ ~--- s Gravel p n ~~ o { 6r o ~ ~ ~ ~ Recyclingmaterial' ~ _~ ~ o - _.., -. -,;; ` ;~ ~ - r.%.,--: :, Fibrous material 4.0 (Useful width) 5.5 (Clearance tividth) Typsektion transportanvisning för väg fr. Enercon Överblivet material jämnas ut och används även som stöd för vägbank och vid fundamenten för övertäckning. Korridoren för vägen blir ca 11 m bred och inom denna yta används massor för avjämning och även träd avverkas. Efter 5-10 år växer ytan igen bredvid vägen och en mer naturlig skogsväg framträder. Då stenkross i etapp ett eventuellt har använts utanför vägkorridoren föreslås att massbalansering endast får ske med material inom 8 meter från vägens mittpunkt. Adress: Rådmansgatan 7, 114 25 Stockholm Te1:08-50103703. E-mail:lars.hedber~@ramstrom.se
Ramström Vind Bild väg under byggnation Bild väg klar 2,00 4,00 INTERSECTION AREA 2,00 4,00 CURVE AREA o~0 0 0 v o 0 v Beskrivning fri väg/radier kurva fr. Enercon. Adress: Rådmansgatan 7, 114 25 Stockholm. Te1:08-50103703 E-mail:lars.hedberg@ramstrom.se
Ramström Vind Fundament &uppställningsplatser. Urschaktning för fundament är relativt begränsad (cirka 20x20 meter) och kommer att förses med väl dränerande material under mark för att minimera påverkan av avrinning. Kranuppställningsplatser/arbetsyta utförs lika väg ovan. Typritning fundament &arbetsområde för kranuppstäl/ningsp/ats. - ~~ ~xcavated earth C ~ ~~ = `5.~~ medge of excavation pia ~, ~ ~-- ~ yy ///~ -- ~ ~aundacr3n ~ ~i ~ '',r ~~ ~~ ~ Tower ' r ti.3=x ~ i ~±r_ ~ I,~ i~ Hilding ropq i -{~ + h ~ I, ~ ~ niin 160,~Cm -' -.r;~ %^,[~~~~r4 'uti?' 1 ~ ~~ i~ ~ ~'R ^~r, ~ ~ ~ ~1~?' X11 ~~' n Ci3PA_ PI3Y~G'[C : S: w!... ~'i ~>'{ ~ ~l V Ft3Q,~D ~ - "'';, ~ ":ki,'; '.~~~~. Preass bly area ~r pr~f~pr~~ A ~ ~;~r'=~ ~"~,r`; ~ cancret tavuers~n~ 1 ~:r4sf:~ty ;.~~~,~~ ' W;aldingrope =å.~, ~. ~+I P".M.hen mmainer ~\ Tools uon;3ner ``~41 ---- ;fis DelivFry of pr~f~l ricated ~ncreae t~wer seations ~.,,~ '~~b 4,G0 I. Adress: Rådmansgatan 7, 114 25 Stockholm Te1:08-50103703 E-mail:lars.hedber~(a~ramstrom.se
Ramström Vind Ytvatten Nya tillfartsvägar kommer ej att skära av naturliga flödesriktningar vid verk två utan kommer att gå i vattnets fallriktning varför avledningen av ytvattnet ej störs. Vid verk ett och tre kan en viss avskärning ske, men genom att använda dränerande material (bergkross) under väg/uppställningsplatser skär man inte av befintlig avrinning. Ytjord och ska behållas och läggas tillbaka över hjulspår och annan barmark så snart som möjligt för att förhindra erosion och läckage. Grundvatten Grundvattenbildningen vid fundamenten är till stor del ytvattenberoende då moränskiktet innan berggrunden är cirka 0,5 till 2 meter djupt. Nederbörden rinner till största del ner mot våtmarkerna vid fly vattnet vid turbin ett och ner mot lyse vattnet vid turbin tre. Nya vägar samt fundament/uppställningsplatser kommer att förses med väl dränerande material under mark för att inte skära av befintlig avrinning lika ovan. Ledningsdragning mot anslutningspunkt. Verken kommer att anslutas till befintligt nät som sedan ansluter till lokalnätet vattenfall. Nya elledningar kommer att förläggas med tomrör i väg lika Ahlsell / Nexans system "Vind i väg" lika sektion nedan och kommer därmed inte att kräva separat schaktning. Ahlsell / Nexans Vind i Väg. Adress: Rådmansgatan 7, 114 25 Stockholm Te1:08-50103703. E-mail:lars.hedberg@ramstrom.se
Ramström Vind Vägdragning vid verken Befintlig väg går genom våtmark Väster om Flyvattnet. Vägen bedöms klara tranporter varför arbete i våtmark ej behöver göras. Turbin 1 gränsar till våtmark österut/söderut ner mot Flyvattnet. Turbinen placeras på höjden ovan dessa våtmarker och kranuppställningsplatsen anläggs i vägsträckningen västerut där inga våtmarker finns. Turbin 2 inklusive anslutningsväg/uppställningsplats berör ej våtmark. Turbin 3 berörs inte av våtmarker vid byggnation av väg men ny vägdragning skall anordnas utanför strandskyddsgränsen vid Lysevattnet. Plats för verk nr 1, med tilltänkt ny väg från befintlig väg. Ca 350 m ny väg.. Adress: Rådmansgatan 7, 114 25 Stockholm Te1:08-50103703. E-mail:lars.hedberg@ramstrom.se
Ramström.. ~..,,~ t~.~-, ~ "~.., ~ ` ''h ~. S.f Plats för verk nr 2, med tilltänkt ny väg från befintlig väg. Ca 83 m ny väg.t' '1~`~~~i ~atf;yr~~'~4`,ly~ ~.!x Plats för verk nr 3, med tilltänkt ny väg från befintlig väg, ca 280 m ny väg.. Adress: Rådmansgatan 7, 114 25 Stockholm Te1:08-50103703 ~ E-mail:lars.hedber~Ca?ramstrom.se
Ramström Vind Med vänlig hälsning, Fr Ramström Vind AB ~j ' ~~~h ~a.~,,~`~ tim--. Fredrik Tavitian Bifogat: Bilaga 1 Fastighetskarta Bilaga 2 Teknisk specifikation Bilaga 3 Transformator (ritning) Bilaga 4 Fundament (ritning) Adress: Rådmansgatan 7, 114 25 Stockholm Te1:08-50103703 E-mail:lars.hedber~(a~ramstrom.se
~ \ ~.~ ~ ~ - ti ~-- ~. i 1.,gärde. \ \ ~ ~ ~ - ~ ~ ~'' _ r ~i ~,.. _~~~ ~u i~~_. ~' I ~ Koh2gen., ~:it ;,'Gärdet._- ~~~ ~r p f ~ ~ ~~; ~ ~I r 1 ~ ~.^L _ ~ ~ - _- _, ~ -~ _ 1:13 ~'t ~`~_;,~ ~ ~ _ s~~ ~ -z ~~~s `~~, Heljeröd -- ~eo~ ~ y ~. - -- ~ `a _ ` ~ ~o... t :U- -' ~Våst~a Ber ~~ ' ~~ Skagst~rp I. [ ~ -1 - ~ x 3Y1 i~l - ~ l 1 ~ ~1 ~ l r ~`s~agerö~ _ ~ ~,.,~ao ~ _~ ~,,,',, - -t ` ~..-- -- _! /mir _ '//~ ~e I- Na2~aJefl `~ x'12: `~~ ~ i == '~ ` _,'\ ~ E i ~- j. ~ 1~ ~ i Wir',,s,! ~ ' ~~ - ~, -.''.- - ~ o,_1,~ ~ -_ Y I ~ ' 1 ''=1 - -~- I _ r- w' -- f _~ ~ ~ _~.; ~~ultet~q ~ '~ ~- - - >' ' _ - ~Lt x1 216 ~ ~ ; ' I ~ \-'~ ~6 j { ~ ~ ~, ~ ~- ~ - - _.~ ~, ~ - - ~ I ~s : t -~ ;V~TRf~ BERG i = i - :V -~-- ~ - Rishageröd -- o R arrr"' ---- ---;-~_. ~. ~,1_..._R ~ ~;~.i,..~ r _- ~- ~ ~--- ~ 1. ~F 'v' _~ ~ I örk ~ ettnel~ /_ t~3 ~ i,,(i ~ 1 - _ ~- ~_ `~,~_.~ ` r : t:, ~ ~` f ~;\ _ ~-j J ~ ~ = L = III - ~ - I \~ '~~ ~ ` I \ 1:~ \~~ ~ ~I lysevattnet I b ~ ". ~ t = ~ V' ~ evaknet = j ; ~ ' - ~ti U8,$EROD ~ ~ ö Marfen ~ -,..l. = 1 I ~ ` I _~ ~1~ ~ L ` - _ - d'u e atte ~ ~^,,, ~, i i *l 1 = j ~ ~, ~ ~~ ~ SKOLLUNGA ~ I Y~-~-r`"i" _ - Kistevatten i ~~ ~~~ i ~ i -- ~ ~ = ~~! i -`! ~.,% T~~ 1 ~ t _ -!-_~ - ~ - = r. 1 % r -.. - MBdjolingen}, i, s ~ ~ \ i~' -~-, ~~.
CatGUfafed pnwercurve Porr PIAM'j lb~w[anttlm CD I-I?~ ~ ~ ~ n o ^9 Technical specifications E-82 E2 u on game power. 1.oao kw drive train with generator i u ' polar Eiamemr. BYm Hud: fl191e (u ~ on HuG helgm. 7Bm/95m19B m /10B m/13bm Maln bearing: Oau~le~row laperee /cylintliical rollar m i~ ~ a WiM ZOna (DIBI~~ WZ III Oearings m ~+ Q a u o f 'o ~ pm Wi~M Chss pec~: IEGNYN IN Generator ENEACON Airecl-0rive armulv ~nw ywa. nnm ir~n p.n~ WEC Cancapt: ceanesq vamoie spexa Gritl feetl: ExExcOx invener u PaxoiP o pmxicunknm Cp Single ElaEe ec~ushnanl Braka systems -~ineepenaem Pan controisrsmms Balar wll~ emargency pmver supply 9ene~alat ryps. uawme mmr wux acnve oi~~n comme -notur o~awe flalallmal Elrecllon: Glackwisa -Kola lock WIN Powri wlflclw~i ro~~ Cp No. al AlaAas 3 YaW Syslem: r1clna vla }aw gear, ~~ ~1 PW1 I'I SwaO~area~ 5281 m~ IoaC-Eepen0en10empin0 00 UUI ~ BlaAe malerul'. GPP (ed~y~eain~; CN-au~wind SpBetl: RB-]d Ms p )0 01: ~ Buiil~in liq~lning prolection Iwl~~ ENERCON skam cunvol~ i i~u U29 RolAiwlspaetl: VviaEb, 6-IB rpm NBmota moni~oring: ENERCON SCAOP A B:0 o/u P~di convol ENEPCON single UIaGe pilen syslam; 5 ~~~~ Q~~ ne lncapentlenl pticnryslem per rotur 'Far mara lnlormauan an lne ENEflCON Storm comral leawre, G J210 ~)/4 S:I: G ~I IM e uisu arv 4 1 I%1111 II ÅI t0 IbOU OM Il iz IXI00 i9auo 0~: an ~ UIaEe with allacaiec emergency sv00~y please see tne Issi Oage. 1.0500 ~l i~ zowu OTJ asp r!~* IS 20SOU 019 { IG Y,USOU 015 /( '~ Mein rarrier ir :.asox uia.~ ~ v ~. ~ Yew tldve ie 2,0500 nn v t~ s,moo um ~ ~ ~ ~~.-~ ~ Mnuler generator m zosa.n am ~v ~ Dlade aaapier ti tuson om ~~_. Hatm hu6 xa town oe~ - 5 n zason nm I { 1 i - ~~ ~ flator blada ~ z~ z.asoa oos ~ :5 GO500 OOd /4. ~ ~ 1,~ Fa tuort laniminon an eho ENEP[ON puxai [uno. '. pbm xev itu ~n ~apn 13
i Gewichte und Abmessungen ~~E~~ Weights and Dimensions 10 1 ~ ~6WE~{~Y F~f# T'HE WVRL~ E-82/B F/97/20/02 139,30m Windrichtung wind direction 98,30m ~~ ~~ c c 0 0 Y U a~ m ~~ Gesamthöhe ab Getände Total height from territory Nabenhöhe ab Getände Hub height above ground Turmlänge ab Fundamentoberkante Tower height above upper foundation edge Bauart /Design Windzone WZ (DIBt) WTGS Class (IEC 61400-1/ NVN 11400-0) 139,30 m 98,30 m 97,10 m Stahl / Betonfertigteilturm stee/ / prefab concrete tower DIBt IIIZ IEC II Az Anzahl der Sektionen / Nutuber of sections 2 Stahl / stee/ 18 Beton /concrete ~. N N C C ~.O Y V ~ y N ~ ~ a~ ö a"i :r ~, ~ ~ N C V O ~ N m ~ Sektion 1 / section 1 Sektion 2 / section 2 Betonsektionen / concrete sections Länge length Doben diamtop bunten diambonom Gewicht weight m m m to 25,232 2'~~ ~ 2,186' 2,91 ca. 38 3,00 2,91 3,019 ca. 16 18 x 3,826 3,019 7,50 ca. 727 GOK ~ ~ Gesamtgewicht Turm /total weight tower ca. 781 i ypenprurung vomanaen icemncauon KepoR avauaoie ' Typenpriifung in ArbeiV Cert cation 2port in process ' Flanschaufiendurchmesser / outside tlange diameter Q Dieses Dokument wurde auf Anfrage bzw. fur einen bes6mmten Auftrag verschickt. Der Empfänger wurde nicht registriert ~ Der Empfänger wird bei Änderung des Dokuments nicht automatisch informiert! This document has been sendon request on a certain order. The 2ceiver has not been registered! The receiver will not automatically be informed in case of alterdtionsl ~ocument information: author/date: AS / 28.02.06 department: WRD Translator /date: approved /date: MKR / 28.02.06 Revisor /date: tevision /date: 0 R@f8f@IlC@: WRD-K-04-GuA.E-82.BF.9720.02-RevO_0-ger-eng.doc
ol o ~ i i fvz. Tur mit Zu ~ und Abluftgitter ~o i 2 PZ ~i ii i~,i,~,i, ii ii Deha Anker L LL --J L J Ansicht B lq 2so ~q 14 iso 1 ioo 11 io r Ansicht C 200 mit Gitterroste fvz. Tur abaedeckt mit 1 PZ Mannloch mit 3 mm Stahl P latte und i verr. Siebdruckplatte o~ ml mioo ~ ~ ~i lechwand i ~ ~ ~ ~- c, r -- --ffi ~E= EI GAE 1M2 ICKE I i F a L 1LSF J, ------------------J N n.~ ~ o c~ 1 310 1 T ~ Grundria Ansicht C Betor -und Energietechnik Belon -und Energietechnk Heinrich Gräper GmbH & Co. KG ~ ~ ~ ~ ~ Heinrich Gäper GmbH & Co. NG Am Buchweåenberg 11-12, 16909 Heiligengrabe 9 ~ s Ida-Gräper-Weg, 26197 Mlhan Tel.: 033962-708-0, Telefat: 708-60 Tel.: 04435-305-0, Telefax: 3D3-20 Enercon Schaltstation 3,10 x 2,70 x 3,247 m Datum Name geändert Projekt: MaOstab: Fur diese Zeichnung behalten wir uns Eigentums- und Sie darf ahne SL E weder gemacht werden. r.: 06 A37 Au 1:50 alle Urheberrechie var. Darslellung: Datum: Gez: unsere varherige Zustimmung 22.05.2006 vervlelfältigt noch britten zugänglich Grundri6 ~ Ansichten N
Is,~~ ~. y Fundamentdatenblatt / Foundation data sheet ~i ENERCON E-82 E2/S/77/4F/01 / E-82 E3/S/77/4F/01 /~r ENERGY FOR THE WORLD Flat Foundation with Buoyancy selfe/page 2 von/of 4 1.0 General information Design-specific structural analysis Structural calculation ENERCON GmbH E-82 E2/S/77/4F/01 / E-82 E3/S/77/4F/01 Flat foundation with buoyancy fö 20.40 m 2010-08-18 Rev. 1.0 2.0 Foundation dimensions Outer diameter da 20.40 m Base diameter dso 6.60 m Compressive layer diameter dk 4.10 m Foundation height hges 2.60 m Base height hso 1.00 m Spur incline height hn 0.90 m Spur height hsp 0.70 m Difference between foundation top edge and ground leve) hgok 0.15 m Concrete quality and volume C 30/37 404 m' Reinforcement steel and weight BSt 500 S (A) 47.1 t Reinforcement steel and weight BSt 420 S (A) - OOK 0 e t ~ dk duo ~~ ~ dt ~g v ~-, oca~st~ie Se~`~c G'. 'J 3 ~ ~~ s 12 ~UNC~~~ Document information: OO Copyright ENERCON GmbH. All rights reserved. Author/ date: TE! 2010-08-25 Department: WRD-K Translator /date' - Approved /date: MS / 2010-08-25 R2V150~ / CIBIe: yyrd-04-fdb-fib-e-82 E2 E3 S 77 4F 01- Revision /date: 1.0 / 2010-0&25 Reference: Re 1.0 25 OB 2010 EN.doc
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl -05-19 /0325-2 ADM Tertialrapport 1 för miljö- och byggnämnden Dnr /0325 Sammanfattning De sex kommunfullmäktigesmål som berör miljö-, bygg och räddningstjänsten, bedöms uppfyllas under året. Nämndens egna mål bedöms bli uppfyllda. Miljö- och byggnämnden visar efter första tertialets utgång ett överskott på +870 tkr. Verksamheten inom miljö och hälsa, myndighetsutövning visar efter första tertialet ett överskott på +314 tkr. Orsaken till överskottet är dels vakanser på inspektörstjänster och dels något högre intäkter än förväntat. Klimat- och energirådgivningen visar vid periodens utgång ett överskott på +102 tkr. Arbetet inom verksamhetsområdet löper enligt plan. Överskottet förklaras av att kostnaderna för köp av huvudverksamhet ännu inte uppstått. Hållbar utveckling visar efter perioden ett mindre överskott på +50 tkr. Orsaken till överskottet är tillfälliga vakanser på miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Arbetet med det lokala naturvårdsprojektet (LONA) förväntas vara klart under året. Arbetsgruppen för vattenskyddsområde för Göta älv arbetar vidare med skyddsföreskrifterna. Arbetet med kalkningen går enligt plan. Livsmedelstillsynen går i allt väsentligt enligt plan. Fysisk och teknisk planering - bygglov, förhandsbesked, bygganmälan - visar för perioden ett överskott om +203 tkr. Räddningstjänsten fullgör sitt uppdrag enligt LSO samt LBE, både gällande förebyggande, tillsyn samt operativt. Bl.a. har räddningstjänsten gjort 115 räddningsinsatser under perioden. Beslutsunderlag Tertialrapport 1 för miljö- och Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden godkänner tertialrapport 1. Lukas Jonsson Ekonom
sid- 2 - Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige sid 2/2
Dnr /0325-1 Dpl ADM Tertialrapport 1 - Miljö- och byggnämnden Period: Januari - april Datum: -05-19
Tertialrapport 1 2 INNEHÅLL 1. Sammanfattning... 3 2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag... 4 2.1. Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen... 4 2.2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag... 4 2.2.1 Nämndverksamhet... 4 2.2.2 Fysisk och teknisk planering... 4 2.2.3 Klimat- och energirådgivning... 4 2.2.4 Miljö och hälsa, myndighetsutövning... 5 2.2.5 Livsmedel... 5 2.2.6 Miljö och hälsa, hållbar utveckling... 5 2.2.7 Räddningstjänst... 5 3. Uppföljning av mål... 7 3.1. Kommunfullmäktiges mål... 7 3.2. Nämndens egna mål... 13 4. Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation... 14 4.1. Nämndens ekonomiska utrymme... 14 4.2. Analys av utfall och prognos... 14 4.2.1. Nämnd- och styrelseverksamhet... 14 4.2.2. Teknisk och fysisk planering... 14 4.2.3. Klimat- och energirådgivning... 14 4.2.4. Miljö och hälsa, myndighetsutövning, inklusive livsmedelstillsyn... 15 4.2.5. Miljö och hälsa, hållbar utveckling, inklusive kalkverksamhet... 15 4.2.6. Räddningstjänst... 15 4.3. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans... 15 4.4. och prognos... 16 4.5. och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur... 16 4.6. Prestationer... 17 5. Investeringar... 18
Tertialrapport 1 3 1. Sammanfattning De sex kommunfullmäktigesmål som berör miljö-, bygg och räddningstjänsten, bedöms uppfyllas under året. Nämndens egna mål bedöms bli uppfyllda. Miljö- och byggnämnden visar efter första tertialets utgång ett överskott på +870 tkr. Verksamheten inom miljö och hälsa, myndighetsutövning visar efter första tertialet ett överskott på +314 tkr. Orsaken till överskottet är dels vakanser på inspektörstjänster och dels något högre intäkter än förväntat. Prognosen på helårsbasis är att verksamheten kommer visa på ett överskott om +500 tkr, som en konsekvens av att den första periodens överskott har genomslag även vid årets slut. De budgeterade intäkterna för året bedöms vara något lågt satta och bidrar till överskottet. Klimat- och energirådgivningen visar vid periodens utgång ett överskott på +102 tkr. Arbetet inom verksamhetsområdet löper enligt plan. Överskottet förklaras av att kostnaderna för köp av huvudverksamhet ännu inte uppstått. Hållbar utveckling visar efter perioden ett mindre överskott på +50 tkr. Orsaken till överskottet är tillfälliga vakanser på miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Arbetet med det lokala naturvårdsprojektet (LONA) förväntas vara klart under året. Arbetsgruppen för vattenskyddsområde för Göta älv arbetar vidare med skyddsföreskrifterna. Arbetet med kalkningen går enligt plan. Livsmedelstillsynen går i allt väsentligt enligt plan. Fysisk och teknisk planering - bygglov, förhandsbesked, bygganmälan - visar för perioden ett överskott om +203 tkr. Verksamheten har för perioden ett utfall av intäkter som ligger något över budget, men förväntas hamna enligt budget under andra tertialet. Bygglovsärendena handläggs skyndsamt och kompletta ärenden handläggs i regel inom de 10 veckor som lagen föreskriver. Räddningstjänsten visar för första perioden ett marginellt överskott på omkring 150 tkr. Årets prognos på ett underskott om -250 tkr baseras på en nyanställning av heltidsbrandman från och med juni. Räddningstjänsten fullgör sitt uppdrag enligt LSO samt LBE, både gällande förebyggande, tillsyn samt operativt. Bl.a. har räddningstjänsten gjort 115 räddningsinsatser under perioden. Problemet att få deltidspersonal att ha beredskap dagtid kvarstår. Det finns få arbetsgivare på orten, däribland Lilla Edets kommun, som tillåter att personalen samtidigt har beredskap inom räddningstjänsten och kan åka på larm under dagtid. Ambulansverksamhetens Single Responder fungerar för närvarande mindre bra. Från att inledningsvis finnas i Lilla Edets kommun på heltid dygnet runt, har man dragit ner verksamheten till att verka mellan klockan 11.00 till 21.00. Från och med 1 januari har man dessutom på grund av personalbrist stängt verksamheten helt vissa veckor. Detta belastar verksamhetens budget. Arbete pågår med att synliggöra kostnaderna som belastar nämndens verksamhet.
Tertialrapport 1 4 2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag I det här kapitlet sker en uppföljning av det grunduppdrag som anges i nämndens verksamhetsplan. Uppföljningen av det ligger bland annat till grund för kommun-fullmäktiges ställningstagande om nämnden uppfyllt sitt uppdrag. 2.1. Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen - som enligt lag ska fullgöras inom miljö- och hälsoskyddsområdet, - som enligt lag ska fullgöras inom området för livsmedelskontroll - som enligt lag ska fullgöras avseende tillståndsgivning inom plan- och bygglagen - enligt lagen om skydd mot olyckor - lag om brandfarliga och explosiva varor - avseende energirådgivning Miljö- och byggnämnden ska också svara för prövning och tillsyn som ankommer på kommunen i övrigt enligt lagar och förordningar som berör nämndens ansvarsområde (tobakslagen i den del som inte utövas av individnämnden enligt 12, 12 a, lag avseende kontroll av försäljning av receptfria läkemedel i detaljhandeln med flera). 2.2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag 2.2.1 Nämndverksamhet Nämnden har haft 3 av de 9 möten som är planerade under. 2.2.2 Fysisk och teknisk planering Fysisk och teknisk planering omfattar handläggningen av bygglovsansökning, bygganmälan, förhandsbesked samt rådgivning. Rådgivningen tar en del tid från handläggningen av ärenden men är en viktig del av den service en myndighet ansvarar för. Bygglovsärendena handläggs skyndsamt och kompletta ärenden handläggs i regel inom de 10 veckor som lagen föreskriver. Man har använt sig av en arkitektkonsult för att handläggningen ska vara korrekt och effektiv. Antalet inkomna bygglovsansökningar och andra bygglovsärenden ligger i det genomsnittliga antalet för perioden. Noteras kan att avdelningen har haft att handlägga flertalet komplicerade ärenden som gått till överprövning. Miljö- och bygglovsadministratören avlastar och underlättar bygglovshandläggarnas administrativa arbete. Från årsskiftet 2014/ har bygglovsavdelningen utökats med en ny handläggare på halvtid. 2.2.3 Klimat- och energirådgivning Samarbetet med gemensam energi- och klimatrådgivning som påbörjades 2014 med Tjörn, Orust och Stenungsund fortsätter. Klimat- och energirådgivningen utgår från Stenungsund och rådgivarna är tillgängliga via telefon. De är även ute på besök hos privatpersoner och företag för att ge råd om energieffektivisering. Klimat- och energirådgivningen har haft 25 rådgivningstillfällen i Lilla Edet hittills i år. Detta kan jämföras med förra året då antalet totalt var fem under samma period. Majoriteten av kontakterna har varit privatpersoner men klimat- och energirådgivningen har också haft kontakt med flera företag samt deltagit på en företagsfrukost.
Tertialrapport 1 5 2.2.4 Miljö och hälsa, myndighetsutövning Verksamhetsområdet myndighetsutövning, inom området miljö och hälsa är till stor del händelsestyrd verksamhet. All handläggning påbörjas skyndsamt. Tillsynsansvaret regleras i miljöbalken och redovisas i en behovsutredning. I början av året påbörjades avloppsinventeringen i områdena Träsbrobäcken Torp och Utby. På grund av flera vakanta tjänster har dock antalet inventeringar av enskilda avlopp under perioden blivit färre än planerat. Tillgängliga personalresurser har i huvudsak fått arbeta med inkommande och händelsestyrda ärenden. Under första tertialet har rekryteringar genomförts. Prognosen för helåret är i dagsläget osäker. Under perioden har den planerade tillsynen, t.ex. inventering av PCB i fastigheter samt tillsyn av bilverkstäder (u-verksamheter), genomförts enligt plan. Inom hälsoskyddsområdet har tillsyn av 14 förskolor i kommunen genomförts enligt plan. 2.2.5 Livsmedel Under tertial ett har något färre tillsynsbesök utförts i förhållande till kontrollplanen. Under perioden har länsstyrelsen i samarbete med Livsmedelsverket gjort ett revisionsbesök. För helåret bedöms dock antalet tillsynstillfällen kunna genomföras enligt planen. 2.2.6 Miljö och hälsa, hållbar utveckling Arbetet med det lokala naturvårdsprojektet (LONA), som startade år 2012 och innefattar information till markägare med värdefulla naturmarker avseende naturvärden och skötsel. Projektet förväntas vara klart under året. Projektet delfinansieras med medel från Naturvårdsverket. Arbetet med att ta fram förslag till skyddsföreskrifter till vattenskyddsområdet för Göta älv pågår sedan 2011 i arbetsgruppen för Göta älvs Vattenskyddsområde (GÄVSO). Samhällsbyggnadsförvaltningen har en representant i såväl styr- som arbetsgrupp. Årets insatser för att motverka försurningens effekter på växt- och djurliv kalkas sjöar och våtmarker inom Lilla Edets kommun har planerats under tertialet. Kalkningen finansieras till största delen av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Kalkningen kommer att genomföras enligt plan med båtkalkning i maj och helikopterkalkning i september. 2.2.7 Räddningstjänst Nämndens verksamhet inom räddningstjänst fullgör sitt uppdrag enligt LSO samt LBE, både gällande förebyggande tillsyn samt operativ verksamhet. Under tertial 1 har räddningstjänsten gjort 115 räddningsinsatser, några exempel är följande: Brand i byggnad: 8 st. Brand ej byggnad: 10st. Trafikolycka: 20 st. IVPA: 46 st. Samarbete enligt avtalet med Stenungsund/Tjörn gällande räddningschef (RC) och räddningschef i beredskap (RCB), har fallit väl ut och fungerar tillfredsställande. Även samverkan i övrigt och inom det förebyggande (tillsyn) området fungerar bra.
Tertialrapport 1 6 Räddningstjänsten har i dagsläget en person som sköter det förebyggande arbetet inom Lilla Edets kommun med tillsyn, rådgivning m.m. Ytterligare en person håller på att utbildas inom tillsynsområdet, för att bredda kunnandet samt minska sårbarheten. Utbildningsinsatser under tertial 1för att kvalitetssäkra verksamheten: Två medarbetare har utbildats i räddningsledning B (räddningsledare vid större händelser). Två deltidsanställda medarbetare har utbildats i räddningsinsats (grundutbildning deltidsbrandman). En medarbetare har utbildats som testledare för fystester. En medarbetare har utbildats till VMA-tekniker (viktigt meddelande till allmänheten). Arbetet med rekrytering för att säkra bemanning för verksamheten är fortsatt angeläget. Tre medarbetare på heltid har sagt upp sig för att börja på räddningstjänsten i Trollhättan respektive Göteborg. Problemet att få deltidspersonal att ha beredskap dagtid kvarstår. Det finns få arbetsgivare på orten, däribland Lilla Edets kommun, som tillåter att personalen har beredskap inom räddningstjänsten och kan åka på larm under dagtid. För att ta till vara personalens resurser effektivare, har en schemaändring gjorts från 5-veckors till ett 4-veckorsschema. Ambulansverksamhetens Single Responder fungerar för närvarande mindre bra. Från att inledningsvis finnas i Lilla Edets kommun på heltid dygnet runt, har NU-sjukvården dragit ner verksamheten till att verka mellan klockan 11.00 till 21.00. Från och med 1 januari har NU-sjukvården dessutom på grund av personalbrist stängt verksamheten helt vissa veckor. Detta utgör en försämring för kommunens invånare samt medför att räddningstjänsten blir larmade på väsentligt fler IVPA-uppdrag än tidigare prognostiserat (20-25 st./år), någonting som belastar verksamhetens budget. Arbete pågår för att synliggöra nämndens kostnader för detta.
3. Uppföljning av mål 3.1. Kommunfullmäktiges mål Prioriterat mål 1 Tertialrapport 1 7 2013 2014 perioden Prognos helår Prioriterat mål: Utveckla former för dialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna. 1. Uppdatera information på hemsidan/facebook (antal tillfällen per år) 2. Politiker/tjänstemän ställer upp på miljödagen för invånardialog. (antal tillfällen) Ekonomi: Inom befintlig budget Ansvar: 1) Miljö-och bygglovschef 2) Presidiet MBN och miljö- bygglovschef Klart: -12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. 1) Uppdateringar av förvaltningens hemsida förs varje vecka. 2) Miljö- och familjedagen är planerad till den 6 juni. Prioriterat mål 2 2013 2014 Mål enl vpl 96 200+ 24 0 1 1 perioden Prognos helår Prioriterat mål: Utveckla mötesplatser för unga med syfte att öka ungdomars inflytande avseende sin fritid. Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna. * Detta mål berör främst andra nämnders verksamhet. Miljö- och byggnämnden medverkar i den mån det är tillämpligt. Mål enl vpl Prioriterat mål 3 2013 2014 perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna. Inriktningsmål: I Lilla Edet kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 3. Samtliga medarbetare ska få utbildning inom jämnställdhet (%) 0 100 100 Ekonomi: Inom befintlig budget Ansvar: Nämnden/förv.chef Klart: -12-31Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut 3) Planen är att samtliga medarbetare ska få jämnställdhetsutbildning under årets andra halva.
Tertialrapport 1 8 Prioriterat mål 4 2013 Prioriterat mål: Samverkan inom SOLTAK Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna. 4. Miljö- och bygglovschefen ska medverka vid nätverksmöten inom SOLTAK(%) 5. Handläggarna på miljöavdelningen ska medverka vid nätverksmöten inom SOLTAK (%) 6. Starta upp ett nätverk med politiker i miljöoch byggnämnderna inom SOLTAKkommunerna (antal) Ekonomi: Inom befintlig budget Ansvar: 1) Miljö-och bygglovschef 2)Handläggarna 3) Presidiet MBN Klart: -12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. 2014 perioden Prognos helår Mål enl vpl 100 100 100 100 100 100 0 1 1 4) Målet bedöms bli uppfyllt. 5) Frånvaro på arbetsplatsen har lett till att full närvaro på SOLTAKs möten inte kommer vara möjlig. Prioriterat mål 5 2013 2014 perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Söka alternativ till externa placeringar respektive arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika att placeringar blir nödvändiga. Inriktningsmål: Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga. * Detta mål berör främst andra nämnders verksamhet. Miljö- och byggnämnden medverkar i den mån det är tillämpligt. Prioriterat mål 6 2013 2014 perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Fortsätta att arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås 2020 utifrån antagna miljömål samt handlingsplan. Inriktningsmål: Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen som ledstjärna. 7. Fortsatt inventering av enskilda avloppsanläggningar i kommunen (antal) 8. Tillsynsprojekt avseende PCB i byggnader, där fastighetsägare redovisar utförda PCB inventeringar för aktuella byggnader(%) 9. Tillsynsprojekt på U-verksamheter inom bl.a. åkeri- och byggföretag (antal) Ekonomi: Inom befintlig budget Ansvar: 1-3) Miljö-och bygglovschef, handläggarna Klart: -12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. 8) Tillsynsprojektet avseende PCB bedöms kunna genomföras i enlighet med målet. 9) Tillsynen av u-verksamheter går enligt plan 46 300 300 18 50 50 5 15 15
Tertialrapport 1 9 Prioriterat mål 7 2013 2014 perioden Prioriterat mål: Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Prognos helår Mål enl vpl * Detta mål berör främst andra nämnders verksamhet. Miljö- och byggnämnden medverkar i den mån det är tillämpligt. Prioriterat mål 8 2013 2014 perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska ha en långsiktig planering avseende tätortsutveckling för att kunna tillhandahålla mark för bostäder och verksamheter. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. * Detta mål berör främst andra nämnders verksamhet. Miljö- och byggnämnden medverkar i den mån det är tillämpligt. Prioriterat mål 9 2013 2014 perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska ha en planering för att kunna tillgodose varierande bostadsalternativ i livets olika skeden. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. * Detta mål berör främst andra nämnders verksamhet. Miljö- och byggnämnden medverkar i den mån det är tillämpligt. Prioriterat mål 10 2013 2014 perioden Prognos helår Prioriterat mål: Det offentliga rummet ska vara trivsamt, snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Mål enl vpl 10. Inventera antalet ovårdade fastigheter inom kommunen. (%) 50 100 100 11. Påbörjade tillsynärenden avseende ovårdade fastigheter (antal) 22 22 20 12. Ovårdade fastigheter som skall vara åtgärdade (antal) 4 3 5 Ekonomi: Inom befintlig budget. Ansvar: 10-12) Nämnden/ bygglovschef. Klart: Löpande Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. Ärendena omfattar nedskräpade tomter, vanvårdade hus, skrotbilar, mer eller mindre raserade ladugårdar, olovlig byggnation mm. Prioriteringen ligger för närvarande på nyregistrerade ärenden och ärenden vid kommunens infarter.
Prioriterat mål 11 Tertialrapport 1 10 2013 2014 perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: - Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets kommun avseende Inlandsön (genom dess friläggande) och Ströms slottspark samt -Utreda framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. * Detta mål berör främst andra nämnders verksamhet. Miljö- och byggnämnden medverkar i den mån det är tillämpligt. Prioriterat mål 12 2013 2014 perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Brukarna skall vara nöjda med sitt särskilda boende. Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. * Detta mål berör främst andra nämnders verksamhet. Miljö- och byggnämnden medverkar i den mån det är tillämpligt. Prioriterat mål 13 2013 2014 Prioriterat mål: Brukarna skall vara nöjda med sitt särskilda boende. perioden Prognos helår Mål enl vpl Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. * Detta mål berör främst andra nämnders verksamhet. Miljö- och byggnämnden medverkar i den mån det är tillämpligt. Prioriterat mål 14 2013 2014 perioden Prioriterat mål: Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken. Inriktningsmål: Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov. Prognos helår Mål enl vpl * Detta mål berör främst andra nämnders verksamhet. Miljö- och byggnämnden medverkar i den mån det är tillämpligt.
Tertialrapport 1 11 Prioriterat mål 15 2013 2014 perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Förbättra kommunens service gentemot medborgare och företag. Inriktningsmål: Kommunens service gentemot medborgare och företag ska ha en hög kvalitet med tillgänglighet och bra service. 13. Enkät skickas ut vid myndighetsutövning inom miljö-och bygglovsavdelningen (%) 14. Utvärdering av utskick av enkät gällande myndighetsutövning vid tertialrapporterna (antal) Ekonomi: Inom befintlig budget Ansvar: 13-14) Miljö- resp. bygglovschef Klart: -12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. 33 100 100 1 3 3 Den framtagna enkäten skickas ut i samband med myndighetsbeslut inom nämndens områden. Svarsfrekvensen för enkäterna är knappt 25 %. I enkäten finns fem påståenden som berör kontakt, bemötande, information, handläggningstid samt service. Samtliga påståenden i enkäten har en 0-5 gradig skala. Graderingen i skalan innebär att 0 = instämmer inte alls och 5= instämmer helt. Resultaten av enkätsvaren påståenden blev enlig följande medelvärde: Påståenden Medelvärde kontakt 4,5 bemötande 4,3 information 4,5 handläggningstid 4,3 service 4,3 Prioriterat mål 16 2013 2014 perioden Prioriterat mål: Utveckla arbetet med kvalitetsstyrning i kommunens verksamheter. Inriktningsmål: Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter. Prognos helår Mål enl vpl * Detta mål är en central fråga. Miljö- och byggnämnden medverkar i den mån det är tillämpligt. Prioriterat mål 17 2013 2014 perioden Prognos helår Prioriterat mål: Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. * Detta mål berör främst andra nämnders verksamhet. Miljö- och byggnämnden medverkar i den mån det är tillämpligt. Mål enl vpl
Prioriterat mål 18 Tertialrapport 1 12 2013 2014 perioden Prognos helår Prioriterat mål: Alla elever ska känna trygghet och trivas i skolan. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. * Detta mål berör främst andra nämnders verksamhet. Miljö- och byggnämnden medverkar i den mån det är tillämpligt. Mål enl vpl Prioriterat mål 19 2013 2014 perioden Prognos helår Prioriterat mål: Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. * Detta mål berör främst andra nämnders verksamhet. Miljö- och byggnämnden medverkar i den mån det är tillämpligt. Mål enl vpl
3.2. Nämndens egna mål Tertialrapport 1 13 Följande mål har beslutats av miljö- och byggnämnden, utöver de prioriterade målen från kommunfullmäktige. Nämndens egna mål 1) Kontakta de återstående markägarna inom projektet för Information till markägare med värdefulla naturområden (%) år 2013 år 2014 perioden Prog -nos helår Mål enl vpl 53 % 100 100 2) Genomföra miljödag 0 1 1 3) Utbildning och studiebesök inom verksamhetsområdena för nämnden (antal) 0 2 2 4) Erbjuda skolan att RTJ kommer ut till eleverna för information, årskurs 2, 5 och 8 (%) 66 100 100 5) Erbjuda skolan att klimat- och energirådgivaren kommer ut till eleverna för information, årskurs 5 0 100 100 (%) 6) Vid brandskyddskontroll på privata fastigheter skall sotaren informera om att pulversläckare bör finnas. Sotaren informera även att brandvarnare skall 40 100 100 finnas i varje hushåll (%) Ekonomi: Inom befintlig budget. Ansvar: 1) Handläggare 2-3) Nämnden 4) Verksamhetschef RTJ 5) Miljöchef 6) Verksamhetschef RTJ Klart: -12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. 1) 53 % av projektet är genomfört. 2) Miljö- och familjedagen är planerad att genomföras den 6 juni. 3) Utbildning samt studiebesök kommer att genomföras senare under året. 5) Bildningschefen är kontaktad för att undersöka intresset från femteklassarnas lärare.
Tertialrapport 1 14 4. Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation 4.1. Nämndens ekonomiska utrymme Beslutsdatum i KF Beslutet avser Beslutat belopp Nämndens totala utrymme 2014-06-18 MoR-beslut 16 100 tkr 16 100 tkr 2014-12-10 Budgetjustering 0 tkr 16 100 tkr 4.2. Analys av utfall och prognos Miljö- och byggnämnden visar efter första tertialet ett överskott på 870 tkr. Nämnden visade efter motsvarande period föregående år ett överskott på +790 tkr. Den främsta orsaken till nämndens avvikelse är tillfälliga vakanser inom miljöavdelningens verksamhetsområde och högre intäkter än budgeterat. Miljö- och byggnämndens prognostiseras ett överskott om ca +250 tkr som en konsekvens av att temporära vakanser och högre intäkter än budgeterat under årets första hälft kommer att ha genomslag även vid årets slut. Det prognostiserade överskottet uppstår i huvudsak miljö- och hälsa (+500 tkr), medan räddningstjänstens prognos är ett underskott på -250 tkr. I övrigt förväntas utfallet vid årets slut för nämndens verksamheter vara i enlighet med budget. 4.2.1. Nämnd- och styrelseverksamhet Nämndens verksamhet visade efter första tertialet ett överskott om 45 tkr. Förklaringen till överskottet är att något lägre arvoden har utgått, mindre kostnader för IT samt att utbildningsinsatsen för nämnden ännu ej påbörjats. Prognos på helårsbasis är att verksamheten hamnar i enlighet med budget. 4.2.2. Teknisk och fysisk planering Fysisk och teknisk planering (bygglov, förhandsbesked, bygganmälan och beslut om kontrollplaner samt ovårdade fastigheter) visar för perioden ett överskott om +203 tkr. Verksamheten har för perioden ett utfall av intäkter som ligger något över budget, men förväntas landa enligt budget under andra tertialet. 4.2.3. Klimat- och energirådgivning Sedan september 2014 har energirådgivning köpts in från Stenungsunds kommun. Över helåret kommer kostnaderna för energirådgivning att täckas av ett bidrag på +280 tkr från energimyndigheten som helt finansierar verksamheten. Klimat- och energirådgivningen löper enligt plan men visar vid periodens utgång dock ett överskott på +102 tkr, vilket förklaras av att kostnaderna för köpta tjänster ännu inte uppstått.
Tertialrapport 1 15 4.2.4. Miljö och hälsa, myndighetsutövning, inklusive livsmedelstillsyn Verksamheten inom miljö och hälsa, myndighetsutövningar visar efter första tertialet ett överskott på +314 tkr. Orsaken till överskottet är dels vakanser på inspektörstjänster och dels något högre intäkter än förväntat. Prognosen på helårsbasis är att verksamheten kommer visa på ett överskott om +500 tkr, som en konsekvens av att den första periodens överskott har genomslag även vid årets slut. De budgeterade intäkterna för året bedöms vara något lågt satta och bidrar till överskottet. 4.2.5. Miljö och hälsa, hållbar utveckling, inklusive kalkverksamhet Verksamheten inom hållbar utveckling visar efter perioden ett mindre överskott på +50 tkr. Orsaken till överskottet är tillfälliga vakanser på miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Kalkverksamheten ligger efter första perioden enligt budget. 4.2.6. Räddningstjänst Räddningstjänsten visar för första perioden ett överskott på drygt 150 tkr. Anledningen till överskottet är lägre konsultkostnader än budgeterat. Verksamheten har även lägre kostnader för fordon och drivmedel samt lägre kostnader för inköp av inventarier än budgeterat. Årets prognos på ett underskott om 250 tkr baseras på en nyanställning av heltidsbrandman från och med juni, vilket kommer få genomslag under andra halvan av året. 4.3. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Överskott inom nämndens tillsynsverksamhet inom miljö- och hälsoskyddsområdet kommer att åtgärdas genom tillsättning av vakanta tjänster. I dagsläget påverkar vakanserna verksamhetens möjligheter att uppnå nämndens mål negativt och innebär längre handläggningstider och viss utsträckning utebliven planerad tillsyn.
Tkr 4.4. och prognos Tertialrapport 1 16 20 000 Miljö- och byggnämnden 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2011 2012 2013 2014 Prognos Nettokostnad 13 529 15 039 13 655 13 756 15 840 Budget 13 530 15 000 14 000 15 400 16 100 4.5. och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Miljö- och byggnämnden Organisatorisk Avvikelse Periodens Prognos Budget tom perioden Avvikelse struktur budget helår helår i denna 2014 prognos Nämnd- och styrelseverksamhet 105 150 45 450 450 0 400 Bygglovsverksamhet Fysisk och teknisk planering 138 342 203 1 025 1 025 0 388 Miljöverksamhet Konsument- och Energirådgivning -79 23 102 70 70 0 368 Miljö/hälsa - Myndighetsutövning 463 753 290 1 750 2 260 510 1 087 Livsmedelstillsyn 116 140 24 420 420 0 455 Miljö/hälsa - Hållbar utveckling 209 258 50 775 775 0 628 Kalkning 0 0 0 0 0 0 - Räddningstjänst 3 545 3 700 156 11 350 11 100-250 10 329 Summa Teknisk verksamhet 4 497 5 367 870 15 840 16 100 260 13 655
4.6. Prestationer Tertialrapport 1 17 Nyckeltal till och med perioden perioden fg år Förändr. 12 mån Utveckl. i procent Prognos helår Budget helår Avvikelse helår fg år Utveckl. i procent Antal tillsynsbesök miljö-, och hälsoskyddstillsyn 28 11 + 17 + 155 %* 95 + 14 81 + 17 % Antal besök livsmedelstillsyn 6 14 8 57 %** 60 + 2 58 + 3 % Antal beslut om bygglov 24 30-6 -20% 103-1 104-1% Antal utfärdade slutbesked 21 23-2 -9% 74 +3 71 +4% Antal räddningsinsatser av räddningstjänsten 115 101 +14 + 14 % 300 Antal informationsinsatser av räddningstjänsten 8 9 1-11 % 24 Antal tillsyner (LSO) av räddningstjänsten 7 0 +7-25 Antal övningar av räddningstjänsten 99 117 18-15 % 300 *Ökningen av antalet tillsynbesök beror till stor del på att en tjänst var vakant under början av förra året, samtidigt som miljö- och bygglovsavdelningen förstärktes med en miljö- och hälsoskyddstjänst efter sommaren förra året. Förstärkningen har dock inte gett något utslag i antal tillsynsbesök under första tertialen då tjänsten var vakant mellan januari april. **Halveringen av besök inom livsmedelstillsynen beror på förberedelser inför ett revisionsbesök från länsstyrelsen i april samt sjukfrånvaro.
Tertialrapport 1 18 5. Investeringar Investeringsobjekt, tkr tom Prognos Budget Avvikelse (Belopp i tkr) perioden helår helår budget - prognos Räddningstjänst, Hävaren 0 3 000 3 000 0 Räddningstjänst, reinvesteringar 80 300 300 0 Ospecificerat, Miljö- och byggnadsnämnden 0 800 800 0 Summa 80 4 100 4 100 0 Räddningstjänsten har inlett upphandlingen av en ny hävarbil. Upphandlingen förväntas bli klar under andra halvan av. Räddningstjänsten har gjort en reinvestering av servicebilen på 80 tkr. Den gamla servicebilen är såld och ersatt av en ny. Prognosen för är att utrymmet i investeringsbudgeten utnyttjas.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl -05-18 /0315-8 ADM Beslut om miljöpristagare Dnr /0315 Sammanfattning Miljö- och byggnämnden utser årets miljöpristagare utifrån de kriterier som omnämns i stadgarna Stadgar för Lilla Edets kommuns pris för en hållbar utveckling. Priset som är avsett för att uppmuntra insatser som bidrar till en hållbar utveckling i Lilla Edets kommun. I miljöbalken definieras begreppet som att: nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenat med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Beslutsunderlag Nomineringar under dnr/0315, handlingar nr 1, 4 och 5. Stadgar för Lilla Edets kommuns pris för en hållbar utveckling, dnr: 2013/0069-4. Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden utser till miljöpristagare. Henrik Olsson Miljöchef Beslutet expedieras till Miljöpristagaren Henrik Olsson, miljöchef
.~..~. tiö~gt LILLA EDETS KOMMUN ~a ~s1a~~s^ 1,w~ j Nominera till:,. Jag vill ansöka nominera följande pristagare: (Fyll i uppgifter' så utförligt som möjligt) Namn / Företag /Förening/etcFörefliflge~ för eil i ~ Kontaktperson (vid behov) ånsvarsfull vindkraftsutb~ nad i L Edet Arne S'öber bostadsadress Telefon dagtid /mobil 0705-954066 Postnummer och Postadress E-postadress ansvarsfullvind!<raft Jag som nominerar heter: Na~öland Hjelte E-postadress roland.hjelte~swipnet.se Telefon dagtid /mobil 0520-654113, 070-6E30. 072 Motivering: Föreningens arbete med att Lilla Edets kommuns vindbrukspfian skal gälla, samt att kommuninvånarna skall ha tillgång till rekreationsområden i dess närhet. ljtan föreningens arbete skulle livskvaliten för många boende försämras. Vi är många som vill ha kvar vår fina orörda natur, som är till gagn även för många utanför vår kommun. Skicka blanketten till: Lilla Edets ]tommun, Miljö- och byggnämnden, 463 80 Lilla Edet, alternativt via e-post till: miljo.byg~~~na,lillaedet.se. Det går även bra att lämna in blanketten i Medborgarservice, kommunhuset, Lilla Edet. Ansökan/nominering ska vara inkommen till kommunen senast -03-25. Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 95 00 E-post: kommunen@lillaedekse 463 80 Lilla Ldet Internel: ~~na~v.lillaedetse Fax: 0520-65 74 20 sid Ul