Bruka eller förbruka?

Bruka eller förbruka? Med skogen som exempel Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med Skogen i Skolan 1

Här ser du en finurlig cirkulation. Träden tar upp koldioxid ur luften och näring i form av mineralämnen ur marken. Såväl koldioxid som mineralämnen frigörs åter när träden dör och förmultnar. Eld frigör också koldioxiden. Mineralämnena blir då kvar i askan. Inledning Hör du till dem som älskar att vandra över lingonröda tuvor en solig sensommardag? Eller kopplar du hellre av på sängen med en serietidning? En sak är i alla fall säker skogen är viktig i ditt liv. Papperet i serietidningen kommer från skogen och ser du dig omkring så vimlar det av saker som har träd som sitt ursprung. Ska vi dessutom minska behovet av olja ja, då kommer nästa generation antagligen att vara ännu mer beroende av skogen än vad vi är. Slutsatsen blir att vi måste bruka skogen på ett uthålligt sätt. Likaså måste vi se till att inte andra verksamheter skadar den. Vi bör därför vara försiktiga och följa den så kallade kretsloppsprincipen. Den innebär att det ska vara balans mellan det som byggs upp och det som bryts ned. Hugger vi ned skog måste vi se till att det växer upp ny. Släpper vi ut en viss mängd koldioxid i luften bör lika mycket kunna fångas upp igen. I det här häftet får du bekanta dig med fyra villkor som måste uppfyllas om kretsloppsprincipen ska gälla. Skogsbruket får tjäna som exempel, men villkoren kan du använda för att syna vilken mänsklig verksamhet som helst ur miljösynpunkt. 2

Villkor 1 Lagerresurserna olja, metaller mm får inte omvandlas till utspridda föroreningar Varför? Vi hämtar upp kol, olja och metaller ur lager i berggrunden som bildades för miljontals år sedan. I sig skulle inte det vara riskabelt om det inte var för att vi också sprider ut ämnena i naturen. Där kommer de ofta att fungera som föroreningar. För oljans del är det framför allt vid användningen som den stora utspridningen äger rum. Vid förbränningen bryts nämligen oljan ned, och gasen koldioxid avgår till luften tillsammans med en rad andra ämnen. Naturen påverkas av att vi sprider ut de lagrade resurserna, och resultatet kan bli något som vi inte önskar oss. Kanske kommer det globala klimatet att förändras genom att koldioxidhalten i atmosfären ökar? Uppgift 1 Här ser du en mycket viktig process som äger rum i naturen när solen lyser över träd och andra gröna växter. Själva processen är så invecklad att forskarna ännu inte förstår alla steg i den. Men man kan sammanfatta den så här: växterna tar upp koldioxid och vatten och bildar socker och syrgas. Faktum är att allt fritt syre i luften har bildats på detta sätt. Genom processen omvandlas solens energi till kemisk energi bunden i det socker som bildas. Vad kallas processen? 3

Villkor 1 Förnybar råvara Socker är energirikt. Det är därför vi människor är så förtjusta i det. Men vi kan inte tillverka det med hjälp av solenergin som de gröna växterna kan. Också trädet behöver socker som energi. En del av sockermängden som bildats i bladen eller barren går därför åt till livsprocesserna, men inte allt. En stor del omvandlar trädet till cellulosa som bygger upp veden. När du eldar med ved bryts cellulosan ned och koldioxiden återgår till luften. Samma sak händer när bräder, papper och andra träprodukter är uttjänta. Antingen bränner man upp dem eller också får de ligga och förmultna. I båda fallen bryts cellulosan ned och koldioxiden återgår till luften. Därmed är kolets kretslopp slutet och ett nytt träd kan ta upp koldioxid. Det fina med det här är att trä kan bildas förbrukas och bildas igen, hur många gånger som helst så länge solen lyser och det finns näringsämnen och vatten i marken. Nya träd växer helt enkelt upp där de gamla stått. Vi får ett kretslopp som drivs av solen. Därför är träd en förnybar råvara. Är inte oljan förnybar? Det kol som finns i oljan härstammar från koldioxid som en gång tagits upp av växter. Efter sin död lagrades dessa växter in i havsbottnen. Där har sedan deras kol legat i miljontals år, undandraget från de naturliga kretsloppen. Eftersom kolet inte återgick till luften i form av koldioxid när växterna dog, fick livet på jorden anpassa sig till en lägre koldioxidhalt i luften. Idag uppstår därför ett problem, när vi förbränner olja eller plast och andra produkter som är tillverkade av olja. Luftens halt av koldioxid ökar nämligen genom att kolet, som var lagrat i oljan, frigörs som koldioxid. Visserligen försvinner också en del koldioxid ur luften när olja nybildas. Men de mängderna motsvarar bara någon miljondel av den årliga oljeförbränningen. Därför räknas inte oljan som en förnybar energikälla. Uppvärmning När man i Norden förr i tiden skulle värma upp sina hus, använde man framför allt ved. Idag utnyttjar vi i första hand andra energikällor för detta ändamål. Veden och sådana träprodukter som flis, vedpulver, briketter och pelletter står bara för en liten del av uppvärmningen. Dessa produkter kommer huvudsakligen från vanliga skogsträd, men numera finns också möjlighet att få bränsle från snabbväxande pil och vide så kallad energiskog. Nu ska man inte tro att eldning med träprodukter är helt problemfri för miljön. Vi ska t. ex. inte göra som vår farfars far gjorde! För att slippa frysa fram på småtimmarna stängde han draget när han hade fyllt vedpannan på kvällen. Lufttillförseln blev minimal och meningen var att veden skulle brinna långsamt och räcka länge. Under sådana förhållanden blir förbränningen dålig och många miljöfarliga ämnen bildas. I dagens värmepannor sker därför förbränningen vid hög temperatur och med en optimal tillgång på luft. Bränslen till fordon Hur ska vi kunna ersätta bensinen och dieseln som driver våra fordon? Det är en svår fråga. Ett alternativ är etanol (vanlig sprit), som bland annat kan tillverkas av råvaror från jord- och skogsbruket. 4

Villkor 1 Uppgift 2 a Hur stor del av energitillförseln i Sverige står de förnybara energikällorna för? Efter uppgiften finner du fakta. b Biobränslen består av förnybart biologiskt material. Skulle vi kunna ersätta olja och kärnkraft med enbart biobränslen? Motivera! c Vilka slutsatser drar du när det gäller hur vi ska minska användningen av lagerresurserna? I dina tankegångar ska du ta med såväl vårt behov av energi som vårt behov av produkter. Statistik Tabell 1. Användning av biobränsle inom industrin 1994. Bränsleslag Returlutar Massa- och sågverksindustrins biprodukter (bark och spån) Övrigt (torv) Biobränslen för elproduktion Summa TWh (terrawatt-timmar) 30 16 0,5 2,2 49 (Källa: NUTEK) Kommentarer Ved och flis motsvarande 11 TWh används dessutom för att värma upp småhus. (Källa: NUTEK 1992). Det går åt tre TWh bioenergi för att framställa en TWh elenergi. OBS! Fler fakta på nästa sida. Ordförklaring: När trä kokas till cellulosa bildas även så kallade returlutar. Dessa innehåller vedämnen. För att återvinna kemikalier eldar man med returlutarna. Då får man dessutom ut så mycket värme att det täcker en stor del av massaoch pappersindustrins behov. 5

Villkor 1 Tabell 2. Användning av biobränsle i värmeverk 1994. Bränsleslag Avfall Träbränsle Torv Biobränslen för elproduktion Summa TWh (terrawatt-timmar) 4 10 3 0,2 17 (Källa: NUTEK) Forskarna säger: Om vi använder all vår skog för att producera energi skulle den kunna ge 250 TWh per år som bränsleenergi. Under perioden 1998 till 2008 skulle man årligen kunna ta ut dubbelt så mycket bränsle- energi ur skogen som vi gör idag (spån och returlutar är inte inräknade). Idag lämnas grenar och toppar ofta kvar på hyggena. Dem skulle man kunna använda i betydligt större utsträckning. Tabell 3. Energitillförsel i Sverige 1994. Energikälla Oljeprodukter Naturgas Kol och koks Biobränsle inkl. torv Vattenkraft (elenergi) Kärnkraft (elenergi) Spillvärme TWh (terrawatt-timmar) 204 9 28 79 59 73 8 (Källa: NUTEK) Uppgift 3 Vilka fordon i din kommun använder andra bränslen än bensin och dieselolja? 6

Villkor 2 Naturfrämmande ämn mnen (kemikalier) ska bara användas om de tillräckligt snabbt kan brytas ned till ämnen som finns naturligt Varför? Om vi använder kemikalier för att döda t. ex. en skadeinsekt, är det viktigt att ämnet inte också skadar andra organismer. Om det bryts ned snabbt till naturliga ämnen är den risken liten. Om det däremot är svårnedbrytbart kan det spridas vida omkring, tas upp av växter och djur och göra stor skada. DDT Ett exempel på ett svårnedbrytbart ämne är det effektiva insektsmedlet DDT. I 60-talets svenska kök gav man med glädje sommarflugorna en dödlig dusch av ämnet. I jordbruket användes DDT mot skadeinsekter och i skogen var det snytbaggen man ville komma åt. Denna skalbagge hade blivit ett besvärligt problem eftersom den dödar trädplantorna på hyggena. Någon besprutning med stora mängder DDT över skogsmarken var det dock inte fråga om, man doppade helt enkelt bara plantorna i en svag lösning av ämnet. Ett av de stora problemen med användningen av DDT är att ämnet lagras i djurs vävnader. Det gjorde att rovfåglarna drabbades särskilt hårt. De fick nämligen i sig ovanligt mycket DDT genom att äta många småfåglar eller andra djur. Dessa hade i sin tur lagrat DDT, eftersom de åt insekter som dödats av ämnet. En allvarlig följd blev att rovfåglarnas ägg inte längre skyddade de blivande fågelungarna. Skalen blev för tunna. DDT kan också spridas över stora områden och har hittats i djur som lever långt från de platser där ämnet använts. I Sverige förbjöds medlet 1975. Lövslybekämpning Ett annat exempel på kemikalier som inte längre används i skogsbruket är fenoxisyrorna. Med hjälp av dem bekämpade man lövsly på hyggena. Att hugga lövträd gav inte lika mycket pengar som barrträd och dessutom konkurrerade lövträden med barrträden om ljus och näring. Därför betraktades de som ogräs. Men allmänheten och miljöorganisationerna krävde att man skulle förbjuda användningen av fenoxisyrorna i skogen och så skedde 1980. Idag tar man bort lövsly med röjsåg, men inte allt. På marker som lämpar sig för blandskog ökar därför inslaget av lövträd. I vissa fall kan det till och med vara bra att låta granplantorna växa upp i skydd av lövträd. Dess- 7

Villkor 2 Skördare. Maskinen både fäller, kvistar och kapar träden. Grövre stamdelar blir timmer och smalare delar går till framställning av pappersmassa. utom är lövträd numera lönsamma att avverka. I finpapper är det nämligen bra med lövträdsfibrer, och björkved är ett bra bränsle. Hydraulolja Naturfrämmande ämnen kan också spridas på mer ofrivillig väg. I skogsmaskinerna finns kraftiga hydraulsystem som driver skördeaggregat och kranar. Tidigare har haverier som slangbrott medfört att miljöfarlig hydraulolja läckt ut. Om olja rinner ned genom marken till ett grundvatten som används som vattentäkt kan skadorna bli ytterst svåra att reparera. Oljan sätter nämligen smak och lukt på vattnet. Kloreras det dessutom i vattenverket blir det än värre. Fenoler som finns i oljan reagerar då med kloret och bildar klorfenoler. De smakar så illa att man känner dem även i mycket små koncentrationer. Nu finns det miljövänliga alternativ till mineraloljorna. Dagens skogsmaskiner har hydraulolja som är baserad på rapsolja. Dess- utom har maskinerna slangbrottsskydd som snabbt stänger av oljeflödet om olyckan är framme. Motorsågar Bensindrivna motorer släpper ut föreningar som är farliga för såväl människor som miljö. Vissa framsteg har visserligen gjorts. Bränslena har till exempel blivit bättre för miljön, och de nya motorsågarna har katalysatorer. Klorblekning Pappersmassan som tillverkas i sulfitfabriken är kraftigt brunfärgad. Det beror på de ligninföreningar som naturligt finns i träet. Ska man få vitt papper måste man ta bort ligninet. Det sker genom blekning. Förr använde man klorgas när man blekte, fastän klor är ett ämne som påverkar naturen negativt. Papperstillverkarna ville inte satsa på 8

Villkor 2 andra blekmedel, och reklamen uppmanade oss att köpa vitt papper. Det verkade som en ond cirkel. Men så förstod vi konsumenter hur det hela hängde ihop och ändrade snabbt våra köpvanor. Det blev inne med oblekt papper. Då började man också bleka papper med andra ämnen än klorgas. Uppgift 4 Du ska nu tänka dig att du är skogsägare. På två ha (20 000 m 2 ) ska du göra en avverkning, och naturligtvis vill du att ny skog ska växa upp igen. Ja, det är till och med så, att du enligt skogsvårdslagen är skyldig att se till det. Om man planterar måste detta vara gjort tre år efter avverkningen. Dessutom krävs att ett visst antal plantor överlever på hygget. Din granne gjorde en avverkning för några år sedan. Därefter planterade han direkt utan några åtgärder mot snytbaggarna. De dödade hälften av plantorna. Hur ska du bära dig åt, för att inte snytbaggar ska äta upp dina plantor? Du ska inte använda kemiska medel. Idag finns visserligen ersättningsmedel för DDT, men också dessa är på väg att förbjudas. Du slår upp i faktaböcker och där finner du följande om snytbaggen: Den äter bark. Ofta gnager den så mycket på stammen att plantan torkar ut och dör. Värst drabbas plantor som är två till fem år gamla. Den lägger ägg intill rötterna på färska stubbar av gran och tall. Med färska menas att de avverkats föregående höst eller vinter. Det tar ett till tre år innan äggen kläcks och nya hungriga snytbaggar kryper upp ur marken. I norra Sverige behöver de lång tid på sig och i södra Sverige kortare. Snytbaggen har torkskräck vilket betyder att den inte gärna går ut på torr och solbelyst mark som varken bär humuslager eller någon växtlighet. Du får också reda på att man har prövat följande metoder för att förhindra angrepp av snytbaggarna: Mekaniska skydd av olika slag. Man prövar t. ex. syntetfibrer som lindas runt plantan. Första året skyddar de lika bra som kemisk behandling. Andra året skyddar de sämre. Man gör ingenting de första åren. Det kallas för hyggesvila. Först efter fyra år har de flesta nya snytbaggarna flugit från hygget. Markberedning, dvs. mekanisk bearbetning av marken där plantan ska stå. Man kan t. ex. blottlägga jorden på fyra gånger fyra dm stora fläckar eller ännu hellre i form av en jordhög. I det senare fallet blir markytan extra torr. Stora plantor (tre till fyra år gamla) skadas mindre av snytbaggen än små, men de stora plantorna är dyrare att köpa och besvärligare att plantera. Övriga fakta Om man väntar några år efter avverkningen med plantering, hinner gräs och lövsly invadera hygget, och de tall- och granplantor man sätter kan bli utkonkurrerade av vegetationen. Man måste därför både röja och markbereda om plantorna ska överleva. Fortsätt på nästa sida! 9

Villkor 3 Forts. uppgift 4 Gör en plan och ange vilka fakta som varit viktiga för ditt beslut. 1) Åtgä rd: år: Lämpligt därför att: 2) Åtgä rd: år: Lämpligt därför att: 3) Åtgä rd: år: Lämpligt därför att: 4) Åtgä rd: år: Lämpligt därför att: Villkor 3 Övriga resurser som mark, vatten och biologisk mångfald ska bevaras Varför? Vill vi att naturen ska ge oss vad vi behöver då måste vi också se till att den har vad den behöver för att göra det. Marken och vattnet Sverige ligger i en del av världen som är förskonad från de ödesdigra katastrofer vi då och då ser i våra TV-apparater. Långvarig torka på grund av uteblivet regn, ökenspridning, översvämningar och jorderosion är exempel på sådana globala jätteproblem. De hot som kan upplevas mot svensk natur är av mer smygande art. Du har säkert hört talas om försurningen. Själva luften innehåller surgörande ämnen som faller ned på marken, i synnerhet när det regnar. När det blir surt i marken lakas viktiga 10

Villkor 3 Hygge från 60-talet. näringsämnen ut. Så småningom kan jorden därför bli näringsfattig. Om marken blir mycket sur, kan dessutom aluminium lösas ut och föras till vattendrag och sjöar och skada organismerna där. Är försurningen orsak till skogsdöden? Många har sagt det, men kanske är den oskyldig eller bara skyldig till medhjälp. Det är svårt att säga säkert. De surgörande föreningarna som faller ned är dels svavelföreningar och dels kväveföreningar. De senare är inte bara surgörande utan fungerar också som gödsel för skogen. Träden växer snabbare och det kan i sin tur leda till att de blir känsligare för torka liksom för angrepp av insekter och svampar än vad som är normalt. Eventuellt blir träden också känsligare för det sura regnet som faller på blad och barr samt för surheten i marken. Forskarna vet ännu inte vad som är det bästa sättet att motverka försurningen. En åtgärd som man prövat är att minska själva surheten genom att kalka. En annan är att gödsla med sådana näringsämnen som lakas ut. De kväveföreningar i luften som fungerar som gödsel är dels ammoniak som avdunstat från kreatursgödsel och dels kväveoxider. De senare bildas vid all förbränning, alltså även vid vedeldning. Biologisk mångfald Många av jordens arter är idag hotade till sin överlevnad. Grovt räknat är t. ex. mellan 25 000 och 50 000 av de omkring 260 000 högre växtarterna hotade. Det här innebär att arvsanlag riskerar att försvinna. Har de en gång gjort det, kommer de aldrig mer tillbaka. 11

Villkor 3 Hygge från 90-talet. Men visst försvinner det arter på naturlig väg, invänder kanske någon. Det är sant. Man räknar med att minst 90% av alla arter som någonsin funnits har försvunnit utan människans hjälp. Massutdöende har ägt rum gång på gång under årmiljonernas lopp. Klimatförändringar liksom geologiska omvälvningar har orsakat detta. De arter som inte klarat förändringarna har dött ut, och sedan har de överlevande arterna utvecklat sig till en mängd nya arter. Så var det för 65 miljoner år sedan då dinosaurierna försvann tillsammans med hälften av alla arter. Ödlornas tid var förbi och däggdjurens tog sin början. Idag är vi inne i en ny massutdöendeperiod, men den här gången orsakas den till mycket stor del av en art, människan. Artminskningen idag innebär en stor miljö- förändring som vi inte vet konsekvenserna av. Men ett är säkert: färre arter och färre arvsanlag innebär minskade möjligheter för naturen och för människorna. Därför bör vi gå in på försiktighetsvägen och värna om den biologiska mångfalden. Det innebär att vi ska se till att det finns varierande miljöer, där en mångfald arter och varianter på arter kan leva. Regnskogen är mycket känslig för ingrepp. Den finns på bara 7% av jordens landareal men hyser troligen hälften av alla arter. Den har haft ett stabilt och gynnsamt klimat under kanske tiotals miljoner år. Det har lett till att arterna har specialiserat sig på en viss föda eller ett visst levnadssätt. De har därför blivit många men också sårbara. Försvinner en speciell föda, dör också den som bara kan leva av sådan mat. 12

Villkor 3 Situationen är annorlunda i den svenska skogen som utvecklats först efter senaste istiden. Men också här är många arter hotade. Låt oss nu måla en bild av den svenska urskogen. Det är en knastertorr junidag. Det har inte regnat på flera veckor, men så mörknar himlen och blixten slår plötsligt ned och antänder marken under den stora tallen. Vinden för elden vidare, lågorna slickar trädstammarna och djuren flyr. Men hur går det för träden? Jo, många av de vuxna tallarna klarar sig med hjälp av sin tjocka bark. Granarna går det sämre för de flesta dör, men inte alla. Några dungar här och var finns kvar, liksom stora stråk speciellt i fuktiga partier. Elden går inte fram överallt. Stora delar av Sveriges skogar har troligen brunnit på detta sätt en del ofta, andra mycket sällan. Sedan har skogen vuxit upp igen. Först dominerar då lövträden och tallarna, eftersom de växer snabbast. På marker som är lämpliga kan sedan granen så småningom få övertaget om inte en ny brand kommer innan dess. Med eldens hjälp formades förr ett landskap som var mycket skiftande. Där fanns miljöer för växter och djur med många specialiteter. Där fanns till och med de som var beroende av branden. I urskogen fanns också partier som brann mycket sällan. Där kunde sådana arter slå sig ned som är beroende av att det ständigt är fuktigt och skuggigt. Sådana platser är det ont om idag, eftersom vi någon gång under de senaste århundradena huggit ned skogen i nästan varje vrå av Sverige. Rationell produktion har varit skogsbrukets huvudsakliga uppgift under det här seklet, och tyvärr kan vi konstatera att fram till början av 1980-talet kom det att bli ett hot mot den biologiska mångfalden. Vissa arter har visserligen gynnats. Det gäller t. ex. gräset kruståtel som trivs på kalhyggen. Det gäller också älgen som fått gott om vital, ung skog att leva av. Men många specialiserade arter har fått det svårt. Ulltickan är ett sådant exempel. Det är en svamp som lever på undersidan av stammen på kullfallna granar i fuktig gammelgranskog. Vill man rädda ulltickan och en mängd andra arter av såväl storsvampar som mossor och lavar, måste man låta sådan skog stå kvar. Ibland räcker det emellertid med enklare åtgärder. Det gäller t. ex. för slagugglan. Den behöver ihåliga avbrutna högstubbar att lägga boet i. Vid en avverkning ska man spara sådana stubbar och lite träd runt omkring. Uppgift 5 a Se på bilden av hygget från 60-talet och jämför med bilden av hygget från 90-talet. Skriv upp de skillnader du finner mellan hyggena. Ge också exempel på arter som skillnaderna kan ha stor betydelse för. Ledtrådar finner du i ovanstående text om den svenska skogen samt bland exemplen på rödlistade arter på sid. 15. Att en art finns med på en svensk rödlista innebär antingen att den är hotad till sin överlevnad i Sverige, att den är sällsynt eller att den kräver hänsyn för att inte bli hotad. Fortsätt på nästa sida! 13

Villkor 3 b Räcker det med åtgärder på själva hyggena för att skydda mångfalden av arter i den svenska skogen? Motivera! 14

Villkor 3 Exempel på rödlistade djur Fransfladdermusen förekommer bara sällsynt i södra Sverige. Om man inte tar särskild hänsyn till den kommer den att bli hotad. Den trivs i lövrik skog nära vattendrag och i sumpskog. Havsörnen var före år 1800 utbredd över hela Sverige vid kuster och sjöar. Men under 1800- talet och början av 1900-talet utrotades den från stora delar av dessa områden. 1924 fridlystes den. Idag finns minst 150 par i Sverige. Havsörnen häckar i skog, framför allt i närheten av kuster och sjöar. Boet byggs i gamla grova tallar. Pilgrimsfalken fanns med minst 1 000 par i Sverige före år 1900. Under början av detta sekel kom den att förföljas av jägare och brevduveägare. Därefter blev miljögifter som DDT, PCB och kvicksilver det största hotet. 1984 fanns det bara ca 10 par kvar, men genom olika åtgärder har antalet ökat till ca 60 par år 1994. Större vattensalamandern finns i hela Götaland och Svealand samt sparsamt i södra Norrlands kustland. Arten är på tillbakagång och kräver hänsyn. Den är t. ex. känslig för sura vatten. Många platser som är viktiga för förökningen har dessutom försvunnit genom att dammar och diken har lagts igen. Ett annat hot som uppstått är beskogning av sådan jordbrukseller betesmark som ligger vid vatten där vattensalamandern lever. Mindre träfjärilen är för närvarande inte akut hotad, men den är sällsynt. Den har påträffats i Småland, Södermanland, Uppland, Västmanland, Dalarna, Gästrikland, Medelpad och Norrbotten. Fjärilens larver lever i grova stammar av asp. Bruna trädmyrans överlevnad är inte säkerställd på längre sikt. Den lever framför allt i gamla ekbestånd. Samhällena anläggs ofta under lös bark eller rötskadad ved på levande träd. Den är särskilt intressant, eftersom den har flera sällsynta arter av skalbaggar som husdjur. Ett stort antal arter av skalbaggar som lever av död ved och bark är hotade. Ca 1 000 arter har ihåliga levande träd eller döda träd som livsrum. En del av dem är rovdjur, en del äter bark eller ved och andra äter trädsvampar. 15

Villkor 4 Mängden material som är i omlopp måste kunna tas om hand av naturen Varför? Vad tycker du om sopor? Det är något vi helst vill bli av med, inte sant? Men vart? Ingenting försvinner ju. Lägger vi soporna på en tipp blir den bara större och större. Lösningen på problemet är att naturen måste få tillbaka det material som vi använt. Då kan vi få ett fullgott kretslopp. Men det får inte ske i för snabb takt. Naturen måste nämligen hinna omvandla våra sopor till nya resurser eller möjligen lagra dem på ett säkert sätt. Är vår förbrukning för stor, får vi ansamlingar av synligt avfall och stora mängder utspridda ämnen. Röken från våra skorstenar och avgasrör är ett exempel på det senare. Näringsämnen Du kanske har hört talas om att jordbruket läcker näringsämnen till sjöar och vattendrag som övergöds? I skogsbruket är det problemet litet. Men på ett mer indirekt sätt bidrar såväl skogsbruket som skogsindustrin till övergödningen av våra vatten. Det krävs nämligen en hel del transporter för att vi ska få våra varor. Transporter innebär förbränning av diesel och andra bränslen och då bildas kväveoxider som följer med luften och faller ned över landskapet. Kväveföreningarna utgör näring för växter och kommer därför att bidra till övergödningen av såväl skog som hav. 16

Villkor 4 Uppgift 6 Skogen har brist på kväve. Därför ökar tillväxten då kväveföreningar faller ned. Betyder det att nedfallet över skogen bara är bra? Kan skogen ta hand om kvävenedfallet på ett sätt som är hållbart i längden? Om du läser vad som står om marken under villkor 3, finner du ledtrådar till ditt svar. Uppgift 7 Hur ska man göra när man eldar med ved, om man ska följa kretsloppsprincipen? Tänk på att du får såväl utspridda ämnen som kvarvarande synligt avfall. Se sid. 4 under rubriken Uppvärmning. Uppgift 8 Normalt tänker vi inte på vad som krävs för att tillverka en produkt. När du köper en tandkrämstub förpackad i en kartong, tar du normalt ut tuben och slänger bort den tomma kartongen. Men vad kostar det egentligen naturen när man har en kartong till en tandkrämstub? I den här uppgiften får du en chans att se de sammanhang som finns bakom en produkt. Fortsätt på nästa sida! 17

Villkor 4 Fortsättning uppgift 8. a Gör så här: Arbeta några tillsammans. Tag ett blad från ett blädderblock. Börja vid en kant på blocket och följ förpackningens tillverkningskedja. Tänk så här: Kartong görs av papp som görs av ved. Alltså börjar vi med ett träd. Trädet ska avverkas och då går det åt diesel. Trädet ska köras ut till landsväg med en traktor det går åt diesel. En lastbil hämtar virket det går åt diesel. (För att tillverka alla dessa fordon hämtas råvaror ur berggrunden) Följ kedjan via massa papper kartong tillverkare affären hem till dig sopförbränningsstationen koldioxid vid förbränningen och mineralämnen i askan. b Vilka slutsatser drar du av detta? Projektledare: Ingela Hallberg Redaktör och författare: Solweig Wall Ellström Medförfattare: Billy Ederlöf, universitetsadjunkt vid Umeå universitets lärarutbildning samt projektledare för Skogen i Skolan Grafisk form: Jonas Pertoft Illustrationer: Kim Gutekunst (s. 2, 7, 8, 16), Bo Furugren (s. 1, 9, 11, 12), Jonas Pertoft (s. 3, 4 samt övriga illustrationer och småbilder) Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala 1995 18