Välkomna. Demografidagen 24 maj 2012

Relevanta dokument
Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Sveriges framtida befolkning Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström

Skillnader i livslängd mellan olika födelselandsgrupper

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

Hur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist

Befolkningsframskrivningar

Invandring. Invandring efter bakgrund

Andelen äldre och andelen utrikes födda ökar. Lena Lundkvist, SCB, tfn ,

0nQJDERVDWWHVLJSnJUXQGDYIDPLOMHVNlO 6WRUGHODV\OV NDQGHXQGHUYDUDVLDWLVNDHOOHU HXURSHLVNDPHGERUJDUH

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Hur har efterkrigstidens migration påverkat Sveriges folkmängd?

Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män

De flesta invandrade kom till Sverige av familjeskäl. Antalet asylsökande ökade kraftigt

Befolkning efter ålder och kön

Den utrikes födda befolkningen ökar

Antalet som flyttar från Sverige ökar. Familjeskäl den största orsaken till uppehållstillstånd. Minskning av antalet asylsökande

Befolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( )

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Befolkningsframskrivningar

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Länsanalys befolkningsprognos

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Sveriges folkmängd 10 miljoner år Lena Lundkvist, SCB, tfn ,

Lena Lundkvist, SCB, tfn ,

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Södermanlands län år 2018

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. September 2016

Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet

Stockholms besöksnäring. November 2015

Befolkningsstatistik. Kristinehamns kommun 31 Dec 2015

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Omflyttningens demografi

Stockholms besöksnäring. April 2016

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2010:2. Födda i Sverige ändå olika? Betydelsen av föräldrarnas födelseland

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Befolkning efter bakgrund

Utrikes föddas barnafödande

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Globala Arbetskraftskostnader

Befolkning efter bakgrund

Stockholms besöksnäring. December 2014

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Sveriges befolkning fortsätter växa. Lena Lundkvist, SCB, tfn ,

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Stockholms besöksnäring. November 2014

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

3. Befolkningsförändringar bland barn 1999

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Lättläst om svenskt studiestöd

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

3 Födda. SCB Befolkningsstatistik del 4, 2002

Kärlek över gränserna

Demografisk analys: Utrikes föddas barnafödande före och efter invandring

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?

Stockholms besöksnäring. September 2014

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos /45

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

Befolkningsframskrivningar 2010 BE0401

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

14 Internationella uppgifter om jordbruk

BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Fruktsamhet och mortalitet 2015

Inresande studenter 1997/ / / /07

Fruktsamhet och mortalitet 2011

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Lena Lundkvist, SCB, tfn ,

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Transkript:

Välkomna Demografidagen 24 maj 212

Max 18 - databas om barn och unga Andreas Raneke

Max 18 Målområden 1. En god levnadsstandard 2. Bästa möjliga hälsa 3. En god utbildning 4. En trygg uppväxt 5. Delaktighet i samhället 6. Samhällets stöd och skydd

1 juli 212 www.barnombudsmannen.se

Innehåll Resultat Antaganden Alternativa framskrivningar Jämförelse med 29 Jämförelse med Eurostat Tidigare prognoser

I publikationen: 212-26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 212-211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgupper

Födelselandsgrupper Sverige Norden (utom Sverige) EU (utom Norden) Övriga Europa Länder utanför Europa efter HDI Hög Medel Låg

1 miljoner redan 218 och 11,6 miljoner 26 Varför blir det så?

Det framtida barnafödandet Sveriges framtida befolkning 212-26 Lotta Persson

Fruktsamhetsutvecklingen 197-211 Antal barn per kvinna 2,5 2,1 2, 1,9 1,5 1,5 1,,5, 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 År

Slutligt antal barn Kvinnor födda 19-1966 Antal barn per kvinna 2,5 2, 1,5 1,,5, 19 191 192 193 194 195 196 Födelseår

Antaganden för 7 grupper Födda barn efter moderns födelselandsgrupp 211 Andel (procent) Sverigefödda 75 Utrikes födda 25 Därav födda i: Norden 2 EU-länder 3 övriga Europa 4 länder med högt HDI 2 länder med medel HDI 11 länder med lågt HDI 3

Födda i Sverige

Kvinnor födda i Sverige Första barnet Medelålder vid första barnets födelse 3 29 28 27 26 25 24 23 22 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 År

Kvinnor födda i Sverige Första barnet Andel kvinnor som fått minst ett barn efter ålder 1 8 6 196 195 194 1975 198 4 197 2 15 2 25 3 35 4 45 Ålder

Kvinnor födda i Sverige Andra barnet Andel kvinnor som fått minst två barn efter ålder 1 8 6 4 2 194 195 196 197 1975 198 15 2 25 3 35 4 45 Ålder

Kvinnor födda i Sverige Tredje barnet Andel kvinnor som fått minst tre barn efter ålder 1 8 6 4 195 196 2 197 194 1975 198 15 2 25 3 35 4 45 Ålder

Kvinnor födda i Sverige Fjärde barnet Andel kvinnor som fått minst fyra barn efter ålder 1 8 6 4 2 1975 196 194 197 195 15 2 25 3 35 4 45 Ålder

Kvinnor födda i Sverige Sammanfattning Antal barn per kvinna 2,5 2, 2,5 Prognos Prognos 1,89 på sikt 1,89 på sikt 2, 1,5 1, Summerad årlig fruktsamhet 1,5 1, Slutligt antal barn,5,5, 197 199 21 23 25 År, 197 199 21 23 Födelseår

Utrikes födda kvinnor Antal barn per kvinna 4, 3, 2, 1, Födda i Norden Födda i Sverige Prognos 2,1 på sikt 1,89 på sikt, 197 199 21 23 25 4, 3, 2, 1, Födda i EU-länder Födda i Sverige Prognos 1,82 på sikt 1,89 på sikt, 197 199 21 23 25 4, 3, 2, 1, Födda i länder med högt HDI Födda i Sverige Prognos 1,94 på sikt 1,89 på sikt, 197 199 21 23 25

Utrikes födda kvinnor Antal barn per kvinna 4, 3, 2, 1, 4, 3, 2, 1, Födda i övriga Europa Födda i Sverige, 197 199 21 23 25 Födda i länder med lågt HDI Födda i Sverige Prognos 2, på sikt 1,89 på sikt Prognos 2,2 på sikt 1,89 på sikt, 197 199 21 23 25 4, 3, 2, 1, Födda i länder med medel HDI Födda i Sverige Prognos 2,1 på sikt 1,89 på sikt, 197 199 21 23 25

Antaganden på sikt - sammanfattning Antal barn per kvinna 2,5 2, 1,5 Prognos Utrikes födda: 2,4 på sikt Födda i Sverige: 1,89 på sikt Totalt: 1,9 på sikt 1,,5, 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26 År

Utvecklingen de närmaste åren År Summerat fruktsamhetstal (Antal barn per kvinna) 21 1,98 211 1,9 Prognos 212 1,92 213 1,92 214 1,93 215 1,94

Alternativa antaganden Antal barn per kvinna 2,5 2, 1,5 Prognos 2,15 på sikt 1,9 på sikt 1,65 på sikt 1,,5, 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

Alternativa antaganden Antal barn per kvinna 2,5 2, 1,5 Prognos 157 9 barn 127 5 barn 1 5 barn 1,,5, 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

Internationella jämförelser Land Summerat fruktsamhetstal (Barn per kvinna) Observerat Prognos 21 26 Island 2,2 2,9 Irland 2,7 1,99 Frankrike 2,3 1,95 Sverige 1,98 1,9 Norge 1,95 1,94 1 Storbritannien 1,94 1,91 Danmark 1,87 1,84 Finland 1,87 1,86 Grekland 1,51 1,64 Italien 1,41 1,57 Tyskland 1,39 1,54 Polen 1,38 1,56 Spanien 1,38 1,56 Portugal 1,36 1,51 Lettland 1,17 1,51 1 Uppgifterna för Storbritannien avser 29 Källa: Eurostat

Tack! Det framtida barnafödandet Sveriges framtida befolkning 212-26 Lotta.Persson@scb.se

Den framtida dödligheten Sveriges framtida befolkning 212 26 Örjan Hemström

Medellivslängdens utveckling 1861 211 År 9 8 7 6 Kvinnor Män Födelsen 5 4 3 5 år 2 65 år 75 år 1 85 år 186 188 19 192 194 196 198 2 År

Andel avlidna kvinnor i olika åldersgrupper enligt livslängdstabellerna 191 191, 1956 196 och 26 21 Procent 45 4 4 4 35 35 31 31 3 25 22 2 2 17 16 15 12 12 1 9 6 2 2 4 5 1 1 19 år 2 44 år 45 64 år 65 79 år 8 89 år 9+ år 191 191 1956 196 26 21

Årlig förändring av dödstalen i fyra dödsorsaksgrupper per kön och åldersgrupp 1978 198 till 28 21. Källa: SCB och Socialstyrelsen Procent 2 1-1 - 2-3 - 4 Tumörer Kvinnor (23 %) Män (27 %) - 5 2 24 3 34 4 44 5 54 6 64 7 74 8 84 9+ Ålder Procent 2 1-1 - 2-3 - 4 Olyckor och självmord (yttre orsaker till sjukdom och död) Män (7 %) Kvinnor (4 %) - 5 2 24 3 34 4 44 5 54 6 64 7 74 8 84 9+ Ålder Procent 2 1-1 - 2-3 - 4 Cirkulationsorganens sjukdomar Kvinnor (41 %) Män (4 %) - 5 2 24 3 34 4 44 5 54 6 64 7 74 8 84 9+ Ålder Procent 2 1-1 - 2-3 - 4 Övriga dödsorsaker Kvinnor (32 %) Män (27 %) - 5 2 24 3 34 4 44 5 54 6 64 7 74 8 84 9+ Ålder

Dödlighet i lungcancer efter kön och åldersgrupp 1997 1999 och 28 21. Källa: Socialstyrelsen Antal döda per 1 3 Kvinnor Antal döda per 1 3 Män 25 25 2 15 1 5 28 21 1997 1999 2 15 1 5 1997 1999 28 21 35 39 45 49 55 59 65 69 75 79 85+ Ålder 35 39 45 49 55 59 65 69 75 79 85+ Ålder

Antagen årlig reduktion av dödstalen efter kön, ålder och period Procent, Kvinnor Procent, Män -,5 -,5-1, - 1, - 1,5 245-1,5 245-2, 213 24-2, 213 24-2,5-2,5-3, 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder - 3, 1 2 3 4 5 6 7 8 91 Ålder

Dödstal efter kön och ålder 196 211 och prognos 212 26. Logaritmisk skala Antal döda per 1 Kvinnor Antal döda per 1 Ålder 1 1 1 Män Ålder 1 1 9 1 9 8 8 1 7 1 7 1 6 5 1 6 5,1 4 2,3,1 4 2,3 1 1,1 196 198 2 22 24 26 År,1 196 198 2 22 24 26 År

Återstående medellivslängd vid födelsen 196 211 samt prognos 212 26 År 9 Prognos Kvinnor 88,8 85 83,7 Män 86,7 8 79,8 75 74,9 71,2 7 65 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26 År

Andel kvarlevande för år 212 (period) samt för födda 212 (kohort). Prognos 212 2118 Procent 1 Kohort 212 Kvinnor Män Ålder med 5 procent kvarlevande 75 Period 212 Kvinnor Period 212 86,5 år 82,9 år Kohort 212 93,6 år 91,6 år 5 25 Män 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 År Andel kvarlevande vid 65 år Period 212 93 % 89 % Kohort 212 97 % 96 % Andel kvarlevande vid 1 år Period 212 2 % 1 % Kohort 212 11 % 6 %

Andel avlidna kvinnor i olika åldersgrupper enligt tidigare livslängdstabeller samt prognos för 26 Procent 6 5 4 3 2 1 56 4 4 31 35 3 31 17 22 16 2 12 12 11 9 6 2 2 3 4 1 1 19 år 2 44 år 45 64 år 65 79 år 8 89 år 9+ år 191 191 1956 196 26 21 Prognos 26

Medellivslängd för kvinnor 196 211 samt prognos med alternativa antaganden 212 26 År 96 92 88 Prognos Låg dödlighet 91,9 88,8 84 8 76 72 Hög dödlighet 83,8 68 196 198 2 22 24 26 År

Medellivslängd för män 196 211 samt prognos med alternativa antaganden 212 26 År 96 92 88 84 Prognos Låg dödlighet 88,8 86,7 8 76 72 Hög dödlighet 8, 68 196 198 2 22 24 26 År

Medellivslängd 196 211 samt jämförelse av 212 och 29 års prognoser 212 26 9 85 Kvinnor Prognos 212 212 29 29 88,8 87, 86,7 84,8 8 75 Män 7 65 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

Medellivslängd för kvinnor 21 samt prognos för 26 enligt Eurostat Källa: Eurostat Bulgarien Polen Danmark Norge Finland 86,6 77,4 8,7 87,9 81,4 88,4 83,3 89,2 83,5 89,2 26 21 Sverige 83,6 89,3 SCB 88,8 Island 84,1 89,3 Italien 84,6 89,7 Schweiz 84,9 9, Spanien 85,3 89,9 Frankrike 85,3 9, 65 7 75 8 85 9 95 1 Uppgiften för Italien är från 29 År

Medellivslängd för män 21 samt prognos för 26 enligt Eurostat Källa: Eurostat 81,7 Bulgarien 26 7,3 Polen Finland Danmark Frankrike 72,1 82,4 76,9 84,4 77,2 84,4 78,3 85,1 21 Norge 79, 85,2 Spanien 79,1 85,4 Italien 79,4 1 85,5 Sverige 79,6 85,5 SCB 86,7 Island 79,8 85,6 Schweiz 8,3 86, 65 7 75 8 85 9 95 1 År Uppgiften för Italien är från 29

Tack! Den framtida dödligheten Sveriges framtida befolkning 212 26 orjan.hemstrom@scb.se

Den framtida in- och utvandringen Sveriges framtida befolkning 212 26 Christian Skarman

In- och utvandring 185-211 Tusental 12 1 8 Norden och Iran Arbetskraft Invandring Forna Jugoslavien 6 Missväxt år 4 2 Utvandring 185 187 189 191 193 195 197 199 21

Rekordåren 26-211 Underliggande trender: Ökad invandring från nya EU-länderna Ökad invandring av Studenter Händelser: Den tillfälliga ändringen av migrationslagen 26 Ökad invandring från Irak Somalia Afghanistan EU-invandring till följd av ekonomiska krisen Syrien

Migration på längre sikt Erland Hofsten skrev år 1941 i en prognos för Stockholms stad gällande åren 194-196 Man kan naturligtvis också tänka sig en inflyttning till Stockholm från främmande länder. En dylik inflyttning måste dock anses föga trolig.

Vad gör Sverige till ett invandringsland? Teori och forskning menar att migrationsflöden mellan länder är starkt kopplade till skillnader i inkomst per capita. The Future of International Migration to OECD Countries, OECD 29

Migration på längre sikt Sverige bedöms ha ett fortsatt högt löneläge (OECD & Världsbanken) Ökad konkurrens från växande ekonomier i Asien Framtida invandringen från länder som idag är lågt utvecklade

Ökad rörlighet Svårt att mäta

Länderna som ingår är: Australien, Belgien, Frankrike, Irland, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Singapore, Storbritannien och Nordirland, USA samt Österrike. Ökad rörlighet utvalda länder Tusental 9 8 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21

Länderna som ingår är: Australien, Belgien, Frankrike, Irland, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Singapore, Storbritannien och Nordirland, USA samt Österrike. Ökad rörlighet utvalda länder Ca 1,5 procent årligen Kontrollerat för folkökning och förändrad åldersstruktur

Klimatförändringar Långsamma förändringar * Folkmängden ökar kraftigt årligen medan temperaturen stiger med någon hundradels grad Katastrofer * Kortväga och främst tillfällig migration Inget vetenskapligt stöd för långväga klimatrelaterad flyttning

Könsstruktur Skillnader idag mellan olika grupper Utjämnas långsamt för att vara desamma efter 5 år. Både för invandrarnas åldersfördelning och i utvandringstalen.

Antaganden för migrationen

Sverigeföddas migration Utvandring Återinvandring

Sverigefödda mäns utvandringstal Per tusen 18 16 14 Två utrikesfödda föräldrar En Sverigefödd förälder Två sverigefödda föräldrar 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7

Sverigeföddas utvandringstal Per tusen 9 8 212 kvinnor 7 6 26 män och kvinnor 5 4 3 212 män 2 1 1 2 3 4 5 6 7

Sverigeföddas utvandring Tusental 3 Prognos 25 2 15 1 Utvandring 5 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

Sverigeföddas invandring

Utvandrare Återinvandrare

Sverigefödda boende utomlands Tusental 8 7 Prognos 6 5 4 3 2 1 185 187 189 191 193 195 197 199 21 23 25

Återinvandring Tusental 25 Tusental 2 15 1 Utvandring Utvandring 3 år tidigare 5 Kvotbaserad återinvandring Återinvandring 198 1985 199 1995 2 25 21 Modellskattad återinvandring reg I t r = t 5553 +,67212 I t +,49233 E 3

Sverigefödda Tusental 3 Prognos 25 2 15 1 Utvandring 5 Invandring 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

Utrikesföddas invandring Norden och EU - matematiska modeller utanför Norden och EU - grund för bosättning

Invandring av födda i Norden Tusental 45 4 35 3 Finland 25 2 15 1 5 Norge Island Danmark 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21

Invandring av födda i Norden Invandrade till Sverige Folkmängden i födelselandet Befolkningsprognos för respektive land

Invandring av födda i Norden Tusental 5 45 4 Prognos 35 3 25 2 15 1 5 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

Invandring av födda i EU-länder Tusental 8 7 6 5 4 Grekland Polen Tyskland Rumänien 3 2 1 Storbritannien Litauen 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21

Åldersstruktur 21 i EU-länder %,9 EU 17 % EU 1,9,8 Kvinnor Män,8 Kvinnor Män,7,7,6,6,5,5,4,4,3,3,2,2,1,1, 2 4 6 8, 2 4 6 8 Källa: Eurostat

Invandring av födda i EU-länder Beräknas på samma vis som för födda i Norden Flytta-till-Sverige-kvoterna appliceras på Eurostats prognos

Invandring av födda i EU-länder Tusental 3 25 Prognos 2 15 1 5 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

Födda i länder utanför EU och Norden Analysen utgår ifrån grunden för bosättning hämtad från migrationsverket Arbete Asyl Anknytning Studenter Övriga

Arbete Tusental 7 6 Medel HDI 5 4 3 Övriga Europa 2 Lågt HDI Högt HDI 1 199 1995 2 25 21 Ändring i migrationslagen 29

Arbete Tusental 7 Prognos 6 Medel HDI 5 4 3 2 1 Övriga Europa Högt HDI Lågt HDI 199 2 21 22 23 24 25 26

Krav på styrkt identitet Två domar i början av 21 Endast 1 procent av de sökande från Somalia fick bifall Påverkade även antalet asylsökande

Asyl Tusental 45 4 35 3 Övriga Europa 25 2 15 1 5 Högt HDI Medel HDI Lågt HDI 199 1995 2 25 21

7 Chile 9 Iran 45 Forna Jugoslavien 4 Libanon 6 5 4 3 2 1 8 7 6 5 4 3 2 1 4 35 3 25 2 15 1 5 3 2 1 197 198 199 2 21 197 198 199 2 21 197 198 199 2 21 197 198 199 2 21 25 Irak 1 Afrikas horn 4 Afghanistan Syrien 2 9 2 8 7 3 15 6 5 2 1 1 4 5 3 2 1 1 197 198 199 2 21 197 198 199 2 21 197 198 199 2 21 197 198 199 2 21

Migrationsverkets prognoser 5 års sikt

Asyl Tusental 45 4 35 3 25 2 Övriga Europa Medel HDI Prognos 15 1 5 Högt HDI Lågt HDI 199 2 21 22 23 24 25 26

Asyl När befolkningen ökar kraftigt och en stor andel av befolkningen utgörs av ungdomar är risken högre för väpnade konflikter Weiner, M och Stanton Russel, S, 21, Goldstone, J A, 22, Daumerie, 28 med flera.

Anknytning Tusental 2 18 16 14 12 Medel HDI 1 8 6 4 2 Övriga Europa Högt HDI Lågt HDI 199 1995 2 25 21

Anknytning Tusental 2 18 Prognos 16 14 12 1 8 6 Medel HDI Lågt HDI 4 Övriga Europa 2 Högt HDI 199 2 21 22 23 24 25 26

Studier Tusental 7 6 Medel HDI 5 4 3 2 1 Högt HDI Övriga Europa Lågt HDI 199 2 21

Studier 7 Tusental Prognos 6 5 4 3 2 1 Medel HDI Högt HDI Lågt HDI Övriga Europa 199 2 21 22 23 24 25 26

Utrikesföddas utvandring För personer födda i Norden och EU används fasta kvoter för utvandringen För personer födda utanför Norden och EU varierar utvandringen beroende på sammansättning utifrån grunden för bosättning

Utvandring av födda i Norden och EU-länder Utvandrade från Sverige Folkmängden i födelselandsgruppen Befolkningen i födelselandsgruppen

Utvandringstal för födda i Norden Per tusen 25 2 15 1 26 kvinnor och män 212 män 5 212 kvinnor 1 2 3 4 5 6 7

Utvandringstal för födda i EU-länder Per tusen 25 2 15 1 5 26 kvinnor och män 212 män 212 kvinnor 1 2 3 4 5 6 7

Utvandring av födda i länder utanför EU och Norden Arbete Asyl Anknytning Studenter Övriga

Relativa utvandringsrisker Procent av referensgruppen 14 12 1 Övriga Europa Högt HDI Medel HDI Lågt HDI 8 6 Referens 4 2 Arbete Asyl Familjeband Studier Övriga

Relativa utvandringsrisker Procent av referensgruppen 14 12 1 Övriga Europa Högt HDI Medel HDI Lågt HDI 8 6 Referens 4 2 Arbete Asyl Familjeband Studier Övriga

Modell som tar hänsyn till grund för bosättning Exempel Ökad andel invandrad som arbetskraft = Ökad andel utsätts för arbetskrafts utvandringsrisker

Utvandringstal kvinnor högt HDI 12 1 8 26 26 25 24 23 22 212 6 4 2 212 1 2 3 4 5 6 7

Utvandringstal - kvinnor 12 1 8 6 4 2 12 1 Övriga Europa 8 6 4 2 212 26 26 25 24 23 22 212 1 2 3 4 5 6 7 Medel HDI 26 25 24 23 22 212 12 1 Högt HDI 8 6 4 2 12 1 8 6 4 2 26 212 Lågt HDI 26 25 24 23 22 1 2 3 4 5 6 7 26 25 24 23 22 212 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7

Födda i Sverige Tusental 5 45 4 35 3 25 Utvandring 2 15 1 5 Prognos Invandring 197 199 21 23 25

Födda i Norden Tusental 5 45 Prognos 4 35 3 25 2 15 1 Invandring 5 Utvandring 197 199 21 23 25

Födda i EU-länder Tusental 5 45 Prognos 4 35 3 25 2 Invandring 15 1 5 Utvandring 197 199 21 23 25

Födda i övriga Europa Tusental 5 45 Prognos 4 35 3 25 2 15 1 Invandring 5 Utvandring 197 199 21 23 25

Födda i länder med högt HDI Tusental 5 45 Prognos 4 35 3 25 2 15 1 Invandring 5 Utvandring 197 199 21 23 25

Födda i länder med medel HDI Tusental 5 45 Prognos 4 35 3 25 2 Invandring 15 1 5 Utvandring 197 199 21 23 25

Födda i länder med lågt HDI Tusental 5 45 Prognos 4 35 3 25 2 15 Invandring 1 5 Utvandring 197 199 21 23 25

In- och utvandring Tusental 14 Prognos 12 1 Invandring 8 16,6 6 4 2 Utvandring 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

In- och utvandring högalternativ Tusental 14 Prognos 12 1 Invandring 3,3 8 6 4 2 Utvandring 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

In- och utvandring lågalternativ Tusental 14 Prognos 12 1 Invandring 8 6 4 2 Utvandring -,8 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

Jämförelse med EU Nettomigration Tusental 7 6 Eurostat SCB Prognos 212 Prognos 5 4 3 2 1 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26-1 - 2 Eurostat antar 155 tusen fler 212-26

Tack! Den framtida in- och utvandringen Sveriges framtida befolkning 212 26 christian.skarman@scb.se

Kaffepaus

Sveriges framtida befolkning 212-26 Lena Lundkvist

Befolkning 175 26 snabbaste miljonen någonsin Miljoner 14 12 Prognos 11,6 1 9,5 218 242 8 6 4 1923 195 1969 24 2 175 18 185 19 195 2 25

Folkökning 19 26 Promille 14 12 Prognos 1 8 6 4 2 19 1925 195 1975 2 225 25

Födda Döda Tusental 14 12 1 8 6 4 2 Födda Döda Prognos 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

In- och utvandring Tusental 12 Prognos 1 8 6 4 2 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

Folkökning Tusental 1 Prognos 8 6 4 2 Nettomigration Födelseöverskott 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26-2

Antalet ökar i alla åldersklasser Tusental 7 6 Prognos 5 2 64 år 4 3 2 1 19 år 65 år 196 198 2 22 24 26

men andelen 2 64 år minskar Procent 7 6 2 64 år Prognos 5 4 3 19 år 2 1 65 år 196 198 2 22 24 26

I framtiden fler män än kvinnor Tusental 15 1 5 Fler kvinnor 19 192 194 196 198 2 22 24 26-5 Fler män - 1-15

Andel utrikes födda Procent 2 Prognos 15 1 5 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

Hur säker är prognosen? Säkrare på kort sikt Invandringen är svår även på kort sikt Är säkrare för personer födda före prognosens starttidpunkt Åldersstrukturen relativt säker

Hur säker är prognosen? Stokastisk prognos Alternativa antaganden Jämförelse Eurostat Jämförelse med Prognos 29 Se på äldre prognoser

Stokastiska prognoser Barn per kvinna 3, Prognos 2,5 2, 1,5 1,,5, 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

Totalbefolkning Miljoner 14 12 Prognos 1 8 6 4 2 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

Åldersstruktur 26 Tusental 2 16 12 8 4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1

Alternativa antaganden Fruktsamhet: TRF 1,65 1,9 2,15 Migration: Netto -8 17 3 Dödlighet: kvinnor: 92 år 89 år 84 år män: 9 år 87 år 8 år

Alternativa antaganden Miljoner 14 Prognos 12 1 8 6 4 2 196 198 2 22 24 26

Alternativa antaganden 14 13 12 11 1 Miljoner Prognos Hög migration Hög fruktsamh. Låg dödlighet Hög dödlighet Låg fruktsamh. Låg migration 9 8 2 21 22 23 24 25 26

Åldersstruktur 26 Tusental 18 16 Hög fruktsamhet Hög migration 14 12 1 8 Låg fruktsamhet Låg migration Låg dödlighet 6 4 Hög dödlighet 2 2 4 6 8 1

14 12 Jämförelse med andra prognoser Miljoner Prognos Eurostat 1 Prognos 29 8 6 4 2 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 26

Åldersstruktur 26 Tusental 16 14 Eurostat 12 1 8 Prognos 29 6 4 2 2 4 6 8 1

Åldersfördelning 21 7 6 5 4 Prognos1991 Prognos23 Prognos1986 3 2 1 4 1 14 2 24 3 34 4 44 5 54 6 64 7 74 8 84 9 94

Tack! Sveriges framtida befolkning 212-26 Lena.Lundkvist@scb.se

Tvillingars livsmönster Johan Tollebrant

Tvillingar Uppgifterna i studien bygger på bearbetningar av SCB:s register Flergenerationsregistret samt Historiska befolkningsregistret. Tvillingar är kopplade till varandra genom att de har samma mamma samtidigt som de är födda på samma dag. Av de i studien är alla förutom några få procent födda i Sverige. Som tvilling benämns här alla levande födda som fötts samtidigt som minst en till. Även trillingar, fyrlingar och femlingar redovisas här som tvillingar.

Andel barn födda i flerbördsfödsel Procent 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 195 196 197 198 199 2 21 År

Andel barn födda i flerbördsfödsel samt medelålder för barnafödande Procent Ålder 3,5 36 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 195 196 197 198 199 2 21 År 34 32 3 28 26 24

TFR 2,5 Tvillingars fruktsamhet - kvinnor 2, 1,5 1, Ej Tvillingar Tvillingar 1,94 1,77,5, 198 1985 199 1995 2 25 21 År

TFR 2,5 Tvillingars fruktsamhet - män 2, 1,5 Ej tvillingar 1, Tvillingar,5, 198 1985 199 1995 2 25 21 År

TFR 2, Summerad fruktsamhet 21-21 Kvinnor TFR 2, Män 1,9 1,9 1,8 1,7 1,6 1,74 1,69 1,64 1,8 1,7 1,6 1,58 1,57 1,55 1,5 1,4 1,3 Ej tvilling Tvillingar olika kön Tvillingar samma kön 1,5 1,4 1,3 Ej tvilling Tvillingar olika kön Tvillingar samma kön 1,2 1,2 1,1 1,1 1, 1,

Ålder 32 Medelålder - kvinnor 3 28 Tvillingar Ej tvillingar 26 24 198 1985 199 1995 2 25 21 År

Ålder 32 Medelålder - män 3 Tvillingar Ej tvillingar 28 26 24 198 1985 199 1995 2 25 21 År

Procent 3 Andel barnlösa - kvinnor 25 2 15 Tvillingar Ej tvillingar 1 5 195 1955 196 1965 Födelseår

Procent 3 Andel barnlösa - män 25 2 Tvillingar Ej tvillingar 15 1 5 195 1955 196 1965 Födelseår

Procent 7 Giftermål 6 57,3% 55,5% 52,9% 5 4 3 Ej tvillingar Tvillingar olika kön Tvillingar samma kön 2 1

johan.tollebrant@scb.se

Sambo, barn, gift, isär? Karin Lundström Andreas Raneke Prognosinstitutet

Händelser före barnets födelse Flytta ihop Gifta sig Händelser efter barnets födelse Får första barnet år 2 34 par Fler barn Gifta sig Bor aldrig ihop Separera

Barn utan att ha bott ihop Procent 12 1 8 6 4 2 Flyttar ihop efter barnets födelse Separerar innan Bor aldrig ihop Yngre än andra par Vanligare att kvinnan är äldre och att mannen är minst 1 år äldre Vanligare med låg utbildningsnivå Högutbildade ofta äldre

Flytta ihop Ålder vid ihopflyttningen Procent 1 8 6 4 2 Kvinnor Män 15 2 25 3 35 4 45 Ålder

Flytta ihop Vem flyttar till vem? Flyttar till ny bostad, 26% Han flyttar in hos henne, 32% Hon flyttar in hos honom, 43% Vanligare att han flyttar in hos henne om hon är äldre Vanligare att yngre par flyttar till ny bostad

Första barnet Tid som sammanboende innan barnets födelse Procent 1 8 6 4 2 1 år eller mer 5-9 år 2-4 år -1 år 15-19 år 2-24 år 25-29 år 3-34 år 35+ år Kvinnans ålder vid ihopflyttningen

Gifta sig Tid från ihopflyttning till giftermål Procent 12 1 8 6 4 2 Gifta i samband med eller innan ihopflyttningen -1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15+ Antal år

Gifta sig Andel gifta efter 1 år 73 procent av de som fortfarande bor tillsammans i slutet av 21 är gifta Andelen gifta är högre bland par där båda är födda utomlands än bland par där båda är födda i Sverige Eftergymnasialt utbildade gifter sig i högre utsträckning än gymnasialt utbildade

Separationer Andel separerade par efter 1 år Procent 4 3 2 27 procent separerar Separerar i genomsnitt 4 år och 8 månader efter första barnets födelse 1

Separationer Relativa risker att separera 21-21 jämfört med 2 för par som fick sitt första barn år 2 Relativ risk 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 År

Separationer Demografiska faktorer Hög risk att separera har par där mamman är yngre än 26 år som bott ihop en kort tid innan barnets födelse som inte gifter sig där kvinnan är äldre där minst en är född utomlands

Separationer Demografiska faktorer Låg risk att separera har par där mamman är 3 år eller äldre som bott ihop längre än 4 år innan barnets födelse som är gifta eller gifter sig som får fler barn

Separationer Socioekonomiska faktorer Hög risk att separera har par med låg utbildningsnivå där ingen arbetar som bor i hyresrätt Låg risk att separera har par med hög utbildningsnivå där båda är födda utomlands

Tack! Karin Lundström Andreas Raneke Prognosinstitutet karin.lundstrom@scb.se andreas.raneke@scb.se

På gång för SCB:s demografer Föräldraseparationer Migration och familjebildning Kvarvarande och flyttares dödlighet Ny parbildning och barnafödande

Tack för i år!